-
1 jour
nm.1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i. -
2 contre-jour
nm.inv. nurga qarshi joylashish, nurga teskari o‘ tirish; à contre-jour loc.adv. nurga qarshi, teskari. -
3 abat-jour
nm.inv.1. abajur, chiroq qalpog‘i2. archit. ichkarini yoritish uchun qiya qilib teshilgan tuynuk. -
4 demi-jour
nm.inv. yarim yorug‘lik, tong yorishgan, qosh qoraygan payt. -
5 affaiblir
I vt.1. bo‘shashtirmoq, kuchsizlantirmoq, holdan toydirmoq; une longue maladie a affaibli le malade uzoq davom etgan kasallik bemorni holdan toydirdi2. fig. yumshatmoq, pasaytirmoq, kamaytirmoq (tovush, yorug‘lik, rang kabilar)II s'affaiblir vpr. kuch-quvvatdan qolmoq, zaiflashmoq, darmonsizlanmoq; pasaymoq, xiralashmoq, susaymoq; il s'affaiblit de jour en jour u kun sayin zaiflashmoqda; sa vue s'est affaiblie uning ko‘zi xiralashib qoldi. -
6 améliorer
I vt. yaxshilamoq, sozlamoq; takomillashtirmoq; améliorer sa situation o‘z sharoitini yaxshilamoq; améliorer un texte, une traduction matn, tarjimani takomillashtirmoqII s'améliorer vpr. yaxshilanmoq, o‘nglanmoq, takomillashmoq; sa santé s'améliore de jour en jour uning ahvoli kundan-kunga yaxshilanmoqda. -
7 décliner
I vt.1. borib kelmoq (soat mili, tili)2. rad etmoq, qaytarmoq, qabul qilmaslik, bosh tortmoq; décliner les honneurs izzat-ikromdan bosh tortmoq; décliner une invitation taklifni rad etmoq; décliner la compétence d'un tribunal sudning vakolatiga, huquqiga e'tiroz bildirmoq3. gram. otlarni turlamoq; décliner son nom o‘zining kimligini aytmoq; décliner son identité o‘z shaxsini tasdiqlamoqII vi.1. og‘moq, qiyshaymoq, engashmoq (magnit mili)2. kichraymoq, pasaymoq, zaiflashmoq; on voit ses forces décliner de jour en jour kundan-kunga uning madori quriyapdi, zaiflashyapdi3. fig. yaqinlashmoq, qarab bormoq, yurmoq. -
8 embellir
I vt.1. bezamoq, bezatmoq, yasatmoq; embellir sa maison uyini yasatmoq2. go‘zallashtirmoq; ko‘rkamlashtirmoq, go‘zal, chiroyli ko‘rsatmoq; ochib yubormoq; cette robe l'embellit bu ko‘ylak uni ko‘rkamlashtirib yubordi, uni ochib yubordi3. fig. pardoz berib, bezab gapirmoq, o‘zidan qo‘shib gapirmoq, gapga to‘n kiydirmoq, bo‘rttirmoq, bo‘rttirib ko‘rsatmoq; ne cherchez pas à embellir la situation vaziyatni bo‘rttirib ko‘rsatishga urinmangII vi. go‘zallashmoq, chiroyli bo‘lib ketmoq, ochilmoq, husni ochilmoq, yaxshilanmoq; cette jeune fille embellit de jour en jour bu qiz kundan-kunga go‘zallashib ketmoqda; ne faire que croître et embellir tobora ahamiyatli bo‘lib, ortib bormoq; ses dettes ne font que croître et embellir u bo‘g‘zigacha qarzga botgan, u itga suyak, mushukka bez. -
9 lever
I vt.1. ko‘tarmoq2. ko‘ tarmoq (biror tana a'zosini)3. ko‘tarmoq, ochmoq, olib tashlamoq; lever le voile yopqichni ochmoq4. uchirmoq, cho‘chitmoq (ovni); lever un lièvre, une perdrix quyonni cho‘chitmoq, kaklikni uchirmoq; fam. birovni o‘zi bilan birga sudrab olib kelmoq5. ko‘tarmoq, tik qilmoq6. olmoq, tuzmoq; lever une carte, un plan xaritaga, planga olmoq7. lever le camp lagerni yig‘ishtirmoq, jo‘nab ketmoq8. to‘xtatmoq; lever le blocus, le siège qamalni to‘xtatmoq; lever la séance majlisni yopmoq; lever une punition jazoni bekor qilmoqII vi. ko‘tarilmoq1. ko‘ tarilmoq, o‘smoq, chiqmoq (o‘simlik); le blé lève bug‘doy chiqyapti2. ko‘tarilmoq, ko‘pchimoq, achimoq (xamir); la levure fait lever la pâte xamirni xamirturush ko‘pchitadiIII se lever vpr.1. turmoq, o‘rnidan turmoq; se lever de table stoldan turmoq2. turmoq, o‘rindan turmoq; se lever tôt, de bonne heure erta, saharlab turmoq3. chiqmoq; le soleil se lève quyosh chiqyapti; le jour se lève tong otyapti4. ko‘ tarilmoq, turmoq (shamol); la brise, le vent se lève dengiz shamoli, shamol turyapti5. yorishmoq, ochilmoq, ko‘ tarilmoq (ob-havo); le brouillard s'est levé tuman ko‘ tarildi, tarqaldi.nm.1. chiqish, otish; un lever de soleil quyosh chiqishi; le lever du jour tong otishi2. uyg‘onish, uyqudan turish; au lever, à son lever uyqudan turishda, uning uyg‘onishiga3. le lever du rideau pardaning ochilishi (spektaklning boshlanishi). -
10 nuit
nf.1. tun, kechasi; jour et nuit kecha va kunduz, kunu tun; il fait nuit kech kirdi; la nuit tombe qorong‘i tushyapti; à la nuit tombante qorong‘i tushganda, kech kirganda; nuit noire zimiston, zim-ziyo tun; loc. c'est le jour et la nuit bularning yer bilan osmonday farqi bor; loc. la nuit des temps juda uzoq o‘tmish, qadim-qadim zamon; almisoq, daqqiyunus davri; de nuit kechki, tungi; veilleur de nuit, gardien de nuit tungi qorovul; oiseaux de nuit tungi qushlar2. qorong‘i tushgan payt, kecha, tun; en pleine nuit yarim kecha, yarim tunda; toute la nuit tuni bilan, kechasi bilan; nuit sans sommeil, nuit blanche mijja qoqilmagan, uyqusiz o‘tkazilgan tun; j'ai passé la nuit dehors men tunni tashqarida o‘ tkazdim; bonne nuit xayrli tun. -
11 ordre
nm.1. tartib, joylashuv tartibi, joylashuv, tuzilish; l'ordre des mots dans la phrase so‘zlarning gapdagi joylashuv tartibi; procédons par ordre tartib bo‘yicha boshlaymiz; mettre des choses dans le bon ordre narsalarni yaxshi tartibga solmoq; en ordre tartibli, saranjom, sarishta; ordre de marche, de bataille yurish tartibi, jangovar saf; ordre du jour kun tartibi; loc.adv. à l'ordre du jour kun tartibida2. tartib, saranjomlik, sarishtalik, tartib-intizom; mettre bon ordre à tartib o‘rnatmoq3. intizom, tartib, tartibintizom4. tabiiy, tabiiy hol; c'est dans l'ordre (des choses) bu tabiiy hol5. tuzum; ébranler, renverser l'ordre établi mavjud tuzumni bo‘shashtirmoq, ag‘darmoq; les partisans de l'ordre tuzum tarafdorlari; le service d'ordre tartibni nazorat qilish xizmati (majlislarda); les forces de l'ordre tartibni saqlash xizmati (armiya, politsiya)6. tartib, intizom; tout est rentré dans l'ordre hamma narsa o‘z holiga qaytdi; rappeler qqn. à l'ordre biror kishini tartibga, intizomga chaqirmoq7. tur, tarz, taxlit, zayl, tus; choses de même ordre shu turdagi narsalar; dans le même ordre, dans un autre ordre d'idées shu tarzdagi, boshqacha tarzdagi fikrlar8. martaba, daraja, rang; c'est un écrivain de premier ordre bu birinchi darajali yozuvchi; une oeuvre de second, de troisième ordre ikkinchi, uchinchi darajali asar9. tur, turkum, guruh10. tabaqa, toifa, ahl; les trois ordres uch tabaqa (oqsuyaklar, ruhoniylar, uchinchi tabaqa)11. toifa, uyushma, birlashma, doira, ahllar; l'ordre des médecins, des avocats vrachlar, advokatlar ahli12. diniy tashkilot, jamiyat; ordres monastiques monaxlar tashkilotlari; règle d'un ordre diniy tashkilot qoidasi13. kashishlik rutbasi (unvoni); ordres mineurs kashishlikning quyi rutbalari; ordre majeurs kashishlikning yuqori rutbalari; entrer dans les ordres ruhoniylikka kirmoq.nm.1. buyruq, amr; ordre formel qat'iy buyruq; exécuter, transgresser un ordre buyruqni bajarmoq, buzmoq; être sous les ordre de qqn. biror kishining amrida, boshchiligi ostida, qo‘l ostida bo‘lmoq2. yozma buyruq, farmon, ruxsat qog‘ozi, order; ordre d'achat, de vente sotib olish, sotishga ruxsat qog‘ozi; billet à ordre oddiy veksel3. mot d'ordre shior, parol. -
12 pour
I conj.1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emasII nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq. -
13 prochain
-aineadj.1. vx. yaqin joydagi, yaqin o‘rtadagi, yaqindagi, yaqin; dans la forêt prochaine yaqin o‘rtadagi, qo‘shni o‘rmonda2. yaqin fursatdagi, yaqin orada bo‘lajak, yaqinda bo‘ ladigan; j'irai à la prochaine occasion men yaqin fursatda boraman; un jour prochain, un prochain jour yaqin kunda3. yaqin fursatda bo‘ladigan, kelayotgan, kelgusi; la semaine prochaine kelayotgan haftada; la prochaine fois kelgusi safar; fam. à la prochaine! kelgusi safar ko‘rishguncha! je descends à la prochaine station men keyingi bekatda tushaman; fam. vous descendez à la prochaine? siz keyingisida tushasizmi?nm.sing. yaqin kishi, qadrdon, o‘z yaqinlari; l'amour du prochain yaqin kishiga bo‘lgan muhabbat; dire du mal de son prochain o‘z yaqinlari haqida yomon gap qilmoq. -
14 allégresse
nf. xursandchilik, shodlik, shod-xurramlik, quvonch; un chant d'allégresse shodlik qo‘shig‘i; un jour d'allégresse quvonchli kun. -
15 an
nm.1. yil; il y a 3 ans uch yil burun; au bout d'un an bir yildan keyin; dans deux ans ikki yildan keyin; depuis un an bir yildan buyon; en un an bir yil ichida; il est parti pour un an u bir yilga ketdi; un an après bir yil keyin; un an après la guerre urush tugaganiga bir yil to‘lganda; tous les ans har yili, har yili bir marta; tous les deux ans har ikki yilda, har ikki yilda bir marta; Nouvel An, le jour de l'an yangi yil; bon an, mal an o‘rtacha yil; je m'en moque comme de l'an quarante menga bu bari bir, bir pul2. yosh; il a 30 ans u o‘ttiz yashar, o‘ ttiz yoshda. -
16 approuver
vt.1. rozilik bermoq, ruxsat bermoq; ma'qullamoq, ma'qul topmoq; qabul qilmoq; le conseil a approuvé l'ordre du jour kengash kun tartibini ma'qulladi2. ijobiy baholamoq, maqtamoq, tahsin o‘qimoq, approuver une proposition, un contrat taklifni, shartnomani ijobiy baholamoq; approuver qqn. biror kimsa bilan hamfikr, bir xil fikrda bo‘lmoq; je vous approuve entièrement siz bilan batamom hamfikrman. -
17 arrêter
I vt.1. to‘xtatmoq, ushlab qolmoq; arrêter un passant yo‘lovchini to‘xtatmoq2. bo‘lmoq, bo‘lib qo‘ymoq, to‘xtatib qolmoq; arrêter un complot fitnani to‘xtatib qolmoq3. qamamoq, hibsga olmoq4. belgilamoq, tayinlamoq; arrêter le jour d'un rendez-vous uchrashuv kunini belgilamoqII vi. to‘xtamoq; dites au chauffeur d'arrêter haydovchiga to‘xtatishini ayting; il n'arrête pas de travailler u ishlashdan, ishdan to‘xtamayapti, u to‘xtamay ishlayaptiIII s'arrêter vpr.1. to‘xtamoq, to‘xtab qolmoq; la voiture s'est arrêtée mashina to‘xtadi2. qolmoq, to‘xtab qolmoq, to‘xtab qolib ketmoq; s'arrêter quelques jours à Paris Parijda bir necha kun qolmoq3. tugamoq, tinmoq; le bruit s'arrête shovqin tindi4. to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq; s'arrêter sur une question biror masala ustida to‘xtalmoq. -
18 avancer
I vt.1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoqII vi.1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqdaII s'avancer vpr.1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda. -
19 avant-dernier, ière
adj. oxirgidan oldingi; l'avant-dernier jour bir kun avval. -
20 avec
I prép.1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradiII adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?
См. также в других словарях:
jour — [ ʒur ] n. m. • XIe jorn (sens I et III); bas lat. diurnum, pour dies « jour » I ♦ (1080) Clarté, lumière; ce qui donne de la lumière. 1 ♦ Clarté que le soleil répand sur la terre. Lumière du jour (⇒ diurne) . Le jour se lève, naît, paraît, point … Encyclopédie Universelle
jour — (jour ; au pluriel, l s ne se lie pas : des jour heureux ; cependant plusieurs la lient : des jour z heureux) s. m. 1° Clarté donnée à la terre par le soleil. 2° Espace de temps qui s écoule entre le lever et le coucher du soleil. 3° Espace … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Jour Complémentaire Du Calendrier Républicain — Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au calendrier, plus un les années bissextiles. Sommaire… … Wikipédia en Français
Jour complementaire du calendrier republicain — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français
Jour complémentaire — du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au calendrier, plus un les… … Wikipédia en Français
Jour de l'opinion — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français
Jour de la Révolution — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français
Jour de la révolution — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français
Jour de la vertu — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français
Jour des récompenses — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français
Jour du génie — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… … Wikipédia en Français