Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

le+commun+de+fr

  • 1 commun

    -une
    I adj.
    1. umumiy, hammaga tegishli, taalluqli; un but commun umumiy maqsad; commun à hammaga birday, o‘rtalikdagi, birgalikdagi, mushtarak; mur mitoyen, commun à deux propriétés ikki xo‘jalik o‘rtasidagi devor
    2. ommaviy, ijtimoiy, jamoa; intérêt commun hamfikrlik
    3. oddiy, o‘rtacha, o‘rta-miyona, odatdagi, kundalik, doimiy, sodda; peu commun odatdan tashqari, favqulodda
    II nm.
    1. katta qismi; le commun des hommes ko‘pchilik, odamlarning ko‘pchiligi; il est hors du commun u kam-ko‘stsiz shaxs
    2. pl. xizmat qilish joyi, umumiy foydalanish joyi
    3. oddiy odamlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > commun

  • 2 diviseur

    I nm.math. bo‘luvchi; diviseur commun umumiy bo‘luvchi; le plus grand diviseur commun eng katta umumiy bo‘luvchi; diviseur exact qoldiqsiz bo‘luvchi
    II adj. bo‘luvchi, bo‘ladigan, ajratadigan, ixtilof, nizo, nifoq, kelishmovchilik soladigan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > diviseur

  • 3 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 4 crime

    nm. jinoyat, xiyonat, yovuzlik, jinoiy harakat, vahshat; crime d'Etat davlatga qarshi jinoyat, xiyonat; crime de guerre harbiy jinoyat; crime de droit commun qattiq jinoyat; les éléments du crime jinoyat tarkibi, sostavi; imputer à crime aybdor qilmoq, aybga qo‘ymoq, ayblamoq; commettre un crime jinoyat qilmoq; se rendre complice d'un crime jinoyat qatnashchisi, ishtirokchisi bo‘lmoq; son crime est de jinoyati quyidagicha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crime

  • 5 criminel

    -elle
    I adj. jinoiy, jinoyatga oid, jinoyatkorona; instruction criminelle jinoiy ish tekshiruvi, qidiruvi natijasi; procès criminel jinoiy ish
    II n. jinoyatchi, jinoyatkor, xiyonatchi, xiyonatkor; criminel de droit commun qattiq jinoyatchi; criminel de guerre harbiy jinoyatchi; un grand criminel xavfli jinoyatchi, qotil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > criminel

  • 6 dénominateur

    nm.math. maxraj; dénominateur commun umumiy maxraj.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dénominateur

  • 7 en

    prép.
    1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga
    2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda
    3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda
    4. une chaise en bois yog‘och kursi
    5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma
    6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha
    7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib
    8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan
    9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.
    adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.
    pron.
    1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor
    2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en

  • 8 lieu

    nm.
    1. o‘rin, joy, makon; dans ce lieu bu joyda, bu yerda; lieu sûr ishonchli joy; mettre qqn.qqch. en lieu sûr birovni, biror narsani ishonchli joyga joylamoq; lieu de promenade, de passage sayr qilish, o‘ tish joyi; mauvais lieu yomon joy; yomon, axloqsiz ishlar qilinadigan joy; loc. n'avoir ni feu ni lieu bitidan boshqa hech narsasi yo‘q, qoqqanda qoziq, osganda xurmacha, ship-shiydam; adverbe, complément de lieu o‘rin ravishi, holi
    2. loc. haut lieu mashhur, taniqli joy; en haut lieu yuqori (yuqorigi mansabdorlar); il s'est plaint en haut lieu u yuqoriga arz qildi; lieu saint muqaddas, aziz joy (ibodatxona, budxona); pl. les lieux saints muqaddas joylar, qadamjolar
    3. lieu public jamoat joyi
    4. voqea-hodisa sodir bo‘lgan joy; être sur les lieux voqea sodir bo‘lgan joyda bo‘lmoq
    5. bino, uy, xona, joy; état des lieux binoning, joyning holati; quitter, vider les lieux uyni tashlab ketmoq, bo‘shatmoq
    6. lieux (d'aisances) hojatxona
    7. o‘rin, payt, mavrid, navbat; en son lieu o‘z navbatida; loc.adv. en temps et en lieu payti va o‘rni kelganda, kezi kelganda; nous vous ferons connaître notre décision en temps et lieu biz sizga o‘z qarorimizni mavridi va o‘rni kelganda bildiramiz
    8. o‘rin, joy, yer, parcha; en premier lieu birinchi o‘rinda, navbatda; avvalo; en dernier lieu oxirgi o‘rinda, navbatda; oxirida
    9. avoir lieu bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq, sodir bo‘lmoq; la fête aura lieu sur la grand-place bayram katta maydonda bo‘ladi
    10. loc.prép. au lieu de o‘rniga; employer un mot au lieu d'un autre bir so‘z o‘rniga boshqasini ishlatmoq
    11. tenir lieu de o‘rnini bosmoq, o‘rniga o‘ tmoq; vazifasini bajarmoq, o‘ tamoq; cette pièce me tient lieu de chambre et de salon à la fois bu xona bir vaqtning o‘zida menga yotoqxona va mehmonxona vazifasini o‘ taydi; avoir lieu de + inf. asos, sabab, o‘rin; elle n'a pas lieu de se plaindre uning nolishiga o‘rin yo‘q; il y a lieu de asos bor, o‘rin bor, kelib chiqmoq; il y a lieu de s'inquiéter bezovta bo‘lishga asos bor; s'il y a lieu zarurat bo‘lganda, kerak bo‘ lganda; donner lieu qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq
    12. lieu commun hammaga ma'lum bo‘lgan, siyqasi chiqqan gap, fikr; hammaga ma'lum haqiqat; lieux communs rebattus siyqasi chiqqan hammaga ma'lum gaplar.
    nm. merlang (baliqning turi).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lieu

  • 9 multiple

    I adj.
    1. turli, turli-tuman, xilma-xil, har xil; une réalité multiple et complexe turli-tuman va murakkab voqelik
    2. karrali, qoldiqsiz bo‘linadigan; 21 est multiple de 7 21 7ga qoldiqsiz bo‘linadigan son
    3. ko‘p, turli xil; activités, aspects, causes multiples turli xil faoliyatlar, ko‘rinishlar, sabablar
    II nm.
    1. karrali; tout multiple de deux est pair ikkining hamma karralilari juft sonlar; le plus petit commun multiple de deux nombres ikki sonning eng kichik umumiy karrasi
    2. bir necha elektr apparatlarini bir manbaga ulashda xizmat qiladigan moslama, pristavka.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > multiple

  • 10 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

См. также в других словарях:

  • commun — commun, une [ kɔmœ̃, yn ] adj. et n. m. • 842; lat. communis I ♦ Adj. 1 ♦ (XIIe) Qui appartient, qui s applique à plusieurs personnes ou choses. Ces choses ont un usage commun. Un puits, un passage commun. Terres communes (⇒ communal) . Maison… …   Encyclopédie Universelle

  • commun — commun, une (ko mun, mu n ; au singulier masculin, l n se lie devant une voyelle ou une h muette : un commun intérêt, dites : un ko munn intérêt ; d autres, ne conservant pas à la syllabe un la nasalité, disent : un ko mu n intérêt) adj. 1°   Qui …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • commun — COMMUN, UNE. adj. Dans l acception la plus générale, il se dit Des choses à quoi tout le monde participe, ou a droit de participer; et c est dans ce sens qu on dit, que Le Soleil, l air, les élémens sont communs. La lumière est commune à tous les …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • commun — Commun, Communis, Vulgatus, Vulgaris, Ce dont on use communéement et pour le plus. Foüillous en la venerie, La race des chiens fauves fut premierement commune au temps du Roy François pere des veneurs, c est à dire en usage à tous, usitée de tous …   Thresor de la langue françoyse

  • Commun — steht für Grand Commun, Bauwerk in Versailles Transport en Commun, belgische Verkehrsgesellschaft Siehe auch Chem. Commun. Kommun Commune …   Deutsch Wikipedia

  • Commūn — (v. lat.), 1) gemeinschaftlich, s. Communis; 2) gemein, in der Handlungsweise; 3) (Commune), Gemeinde, s.d. Daher Communal, einer Gemeinde gehörig, od. betreffend, s. Gemeinde; so Communalverfassung, so v. w. Gemeindeverfassung; Communalbeamte,… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Commun — (lat. communis), gemeinschaftlich; Commune, Gemeinde, Communal, einer Gemeinde angehörig …   Herders Conversations-Lexikon

  • Commun — Porté en Picardie (02, 80), le nom a désigné au moyen âge un bourgeois, mais il peut aussi s agir d un toponyme avec le sens de bien communal …   Noms de famille

  • commun — obs. pa. pple. of come …   Useful english dictionary

  • COMMUN — UNE. adj. Dans l acception la plus générale, il se dit Des choses auxquelles tout le monde participe, ou a droit de participer. Le soleil, l air, sont communs. La lumière est commune à tous les hommes. Dans une acception moins étendue, il se dit… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • COMMUN, UNE — adj. Qui sert, qui peut servir à tout le monde ou seulement à plusieurs personnes. La lumière est commune à tous les hommes. Un puits commun. Une cour commune. Passage, escalier, chemin commun. Cela est commun à tout le bourg, commun aux deux… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»