-
1 läte
[²l'ä:te]subst.звук (издаваемый животными)————————звук, крик, рев (животного) -
2 läte
substantiv -
3 läte
sound -
4 läte
substantiv -
5 läte
1) roep2) kreet3) schreeuw -
6 härmsångare
substantiv1. gulbug (fugl m.m.)Den gulbröstade härmsångaren har ett nasalt läte som låter gnälligt och som kan associeras med ett läte från en delfin
Gulbugen har en nasallyd som lyder klagende og som kan associeres med en lyd fra en delfin -
7 skall
[skal:]subst.лай————————[skal:]вспомогательный или модальный глагол————————(pres. av skola)вспомог. глагол (буд. вр.) -
8 vingbrus
substantiv1. vingebrus -
9 färsk
eluent, late -
10 fördröjd
delayed, latefördröjd tändning; delay action firing -
11 ny
eluent, fresh, late -
12 rördrom
substantiv1. rørdrum (fugl m.m.)Rördrommens latinska namn är Botaurus. Det härstammar ifrån Plinius d.ä. som jämförde rördrommens läte med en råmande tjur. Boo betyder skrika eller ryta och taurus betyder tjur
Rørdrummens latinske navn er B. Det stammer fra P. d.ä., der sammenlignede rørdrommens lyd med en brølende tyr. Boo betyder skrige eller brøle, og taurus betyder tyr (P. d.ä., romersk forf., naturfilosof, död år 79 vid Vesuvius udbrud) -
13 vingbrus
substantiv1. vingebrus
См. также в других словарях:
Late — (l[=a]t), a. [Compar. {Later} (l[=a]t [ e]r), or {latter} (l[a^]t t[ e]r); superl. {Latest} (l[=a]t [e^]st) or {Last} (l[.a]st).] [OE. lat slow, slack, AS. l[ae]t; akin to OS. lat, D. laat late, G. lass weary, lazy, slack, Icel. latr, Sw. lat,… … The Collaborative International Dictionary of English
latė — Bendroji informacija Kirčiuota forma: lãtė Kirčiuotė: 2 Rūšis: naujai skolintos šaknies žodis Kalbos dalis: daiktavardis Kilmė: italų, cafè̀ e latte. Pateikta: 2014 06 02. Reikšmė ir vartosena Apibrėžtis: kava, pagaminta iš espreso kavos ir… … Lietuvių kalbos naujažodžių duomenynas
Late — Late, adv. [AS. late. See {Late}, a.] 1. After the usual or proper time, or the time appointed; after delay; as, he arrived late; opposed to {early}. [1913 Webster] 2. Not long ago; lately. [1913 Webster] 3. Far in the night, day, week, or other… … The Collaborative International Dictionary of English
late — [lāt] adj. later or latter, latest or last [ME < OE læt, slow, sluggish, tardy, akin to Du laat, Ger lass, slow, lazy < IE * lēid < base * lēi , to neglect, let go > LET1, L lassus, weak] 1. happening, coming, etc. after the usual,… … English World dictionary
Late — may refer to:* The word late (see ) * A delay * A deceased person or thingAlbums * Late , a 2000 album by The 77s * Late! , a pseudonym used by Dave Grohl on his Pocketwatch albumHistory * The final (or most recent) part of a defined historical… … Wikipedia
late — ► ADJECTIVE 1) acting, arriving, or happening after the proper or usual time. 2) belonging or taking place far on in a particular time or period. 3) far on in the day or night. 4) (the/one s late) (of a person) no longer alive. 5) (the/one s… … English terms dictionary
late of — formal phrase if someone is late of a place or organization, they recently lived or worked there but do not live or work there now Thesaurus: to live, stay or work in a particular placesynonym towns, cities and villageshyponym Main entry: late *… … Useful english dictionary
late — [adj1] not on time backward, behind, behindhand, behind time, belated, blown*, delayed, dilatory, eleventh hour*, gone, held up, hung up*, in a bind*, in the lurch*, jammed*, lagging, last minute, missed the boat*, out of luck*, overdue,… … New thesaurus
laţe — LÁŢE s.f. pl. Şuviţe de lână netoarse şi nepieptănate (de pe un animal); p. anal. (la om) şuviţe de păr care atârnă în mod dezordonat; miţe. – et. nec. Trimis de LauraGellner, 18.05.2004. Sursa: DEX 98 láţe s. f. pl. Trimis de siveco,… … Dicționar Român
late — (adj.) O.E. læt occurring after the customary or expected time, originally slow, sluggish, from P.Gmc. *lata (Cf. O.N. latr sluggish, lazy, M.Du., O.S. lat, Ger. laß idle, weary, Goth. lats weary, sluggish, lazy, latjan to hinder ), from PIE *led … Etymology dictionary
late — Late, f. penac. Est une piece de bois fendu de trois à quatre pieds de long, large de trois à quatre poulces, et d espaisseur {{o=despaisseur}} de cinq à six lignes, servant à tenir en estat les chevrons d un comble de bastiment, et à y asseoir… … Thresor de la langue françoyse