-
1 lama
nm. lama (Janubiy Amerika tuyasi); tissu en poil, en laine de lama lama tivitidan, junidan qilingan mato.nm. lama (Tibet va Mo‘g‘ilistonda budda dini ruhoniysi); grand lama ou dalaï-lama dalay-lama. -
2 adulation
nf. xushomad, tilyog‘lama maqtov. -
3 aseptique
adj.méd. aseptik; zararsizlantirilgan; un pansement aseptique zararsizlantirilgan bog‘lama (yaraga bog‘langan bint kabilar). -
4 cagot
-oteI n. riyokor, munofiq, ikkiyuzlamachi, tilyog‘lamaII adj. riyokorona, munofiqona, ikkiyuzlamachilik bilan. -
5 cajoleur
-euseI n. xushomadgo‘y odam, laganbardor, tilyog‘lamachi, yaltoq, yo‘ ldan uruvchi ayolII adj. erka, xushomadgo‘y, laganbardor, tilyog‘lama. -
6 cauteleux
-euseadj. firibgar, hiylagar, makkor, ayyor, mug‘ombir, shayton, sho‘x, pismiq, tulki, tilyog‘lama, munofiq, riyokor, ikkiyuzlamachi. -
7 cordée
nf.1. bog‘, bog‘lam2. pay, bog‘lama ip (alpinistlarda). -
8 éloge
nm.1. maqtov, madhiya, maqtovdan iborat nutq; il prononça l'éloge funèbre du disparu u marhumning dafn marosimida nutq so‘zladi2. xushomad, tilyog‘lama maqtov; xush yoqadigan gap; faire l'éloge de qqn. birovni maqtamoq. -
9 felin
-ineI adj.1. mushukka oid, mushuk2. tilyog‘ lama, ayyor, tulki, hiylakor, quv, mug‘ombirII nm. mushuksimonlar oilasining vakili. -
10 flatterie
nf. xushomad, tilyog‘lama, maqtov, taltaytirish. -
11 flatteur
-euseadj.1. xushomadgo‘y, tilyog‘lama2. xush yoqadigan, ma'qul bo‘ladigan. -
12 hypocrite
I adj. munofiqona ish tutadigan, munofiq, riyokor, ikkiyuzlamachiII n. tilyog‘lama, munofiq ikkiyuzlamachi, riyokor, qallob. -
13 insinuant
-anteadj.1. tilyog‘ lama, ayyor, tulki2. jiddiy o‘ylab ko‘rishga undaydigan, yo‘llovchi; eslatuvchi. -
14 lamaïsme
nm. lama ta‘ limoti (buddizmnining asosan, Tibet va Mo‘g‘ulistonda tarqalgan oqimi). -
15 lamaïste
n. lama ta‘limoti tarafdori, lamaga e' tiqod qiluvchi odam. -
16 nigaud
-audeadj. ahmoq, tentak, go‘ l; allons, gros nigaud, ne pleure pas bo‘ldi, tentakvoy yig‘lama. -
17 pas
nm.inv.1. qadam, odim; loc. revenir sur ses pas orqasiga qaytmoq2. faux pas toyish, toyib ketish, qoqilish, qoqilib ketish; fig. xato, xato ish, xatolik3. iz; des pas dans la neige qordagi izlar4. qadam; c'est à deux pas d'ici bu yerdan ikki qadam5. qadam; qadam qo‘yish, qadamlash, yurish; allonger, ralentir le pas qadamini tezlatmoq, sekinlatmoq; loc. j'y vais de ce pas men ketdim (kutgani vaqtim yo‘q); au pas qadamlab, qadam tashlab; aller, avancer au pas qadam tashlab yurmoq, qadam tashlab bormoq; au pas de gymnastique, au pas de course yugurib, chopib; mil. marcher au pas baravar qadam tashlamoq; loc. mettre qqn. au pas birovni bo‘ysundirmoq, jilovlamoq6. pa (raqsda); esquisser un pas de tango tango pasini qilmoq; pas de deux pa-de-de7. yurish, qadam tashlash (hayvon)8. o‘ tish; loc. prendre le pas sur qqn. biron kishidan o‘tib ketmoq; céder le pas à qqn. biror kishini oldinga o‘tkazib yubormoq9. tor o‘tish joyi; géog. bo‘g‘oz; franchir le pas bo‘g‘ izdan o‘ tmoq; le pas de Calais Pa de Kale bo‘g‘ozi10. loc. se tirer, sortir d'un mauvais pas og‘ir, mushkul sharoitdan qutulmoq, chiqmoq11. le pas de la porte ostona; loc. pas de porte savdo fondiga kirish uchun arendatorga to‘lanadigan badal12. techn. qadam (biror mexanizm yoki detalning muayyan yo‘nalishda siljish masofasi); un pas de vis burama mixning bir aylanishdagi harakati.adv.1. fe'lning inkori: je ne parle pas men gapirmayapman; je ne vous ai pas vu men sizni ko‘rmadim; il espère ne pas le rencontrer u uni uchratmaslikka umid qiladi; il n'est pas encore arrivé u hali kelmadi; ce n'est pas tellement difficile bu shunchalik qiyin emas; loc. ce n'est pas que ce n'est pas qu'il ait peur, mais bu uning qo‘rqqanidan emas, balki2. qisqartma (javob, undov); non pas yo‘q; pas de chance! omad kelmadi! pourquoi pas? nima uchun yo‘q, nega shunday bo‘lmasin? ils viennent ou pas? ular kelishadimi yoki yo‘q? pas un hech biri; il est paresseux comme pas un u hammasidan ham dangasaroq3. une femme pas sérieuse jiddiy bo‘lmagan xotin4. fam. pleure pas! yig‘ lama! on sait pas bilmayman; on ose pas jur'at qilolmayman; je veux pas xohlamayman. -
18 patelin
-ineadj.litt. xushomadgo‘y, tilyog‘lama; un ton patelin xushomadgo‘y ohang.nm.fam. qishloq, ovul, o‘z yurti, vatan; il est allé passer ses vacances dans un patelin perdu u o‘z ta' tilini uzoq bir ovulda o‘ tkazgani ketdi. -
19 servir
I vt.1. xizmat qilmoq; il a bien servi son pays, l'État u vataniga, hukumatga yaxshi xizmat qildi; servir xizmat qilmoq (askar); se faire servir xizmatkori bo‘lmoq; prov. on n'est jamais si bien servi que par soi-même o‘zingdan qolari yo‘q2. xizmat ko‘rsatmoq, yedirib-ichirmoq, xizmat qilmoq; servir qqn. à table dasturxonda kimgadir xizmat qilmoq; servir un client mijozga xizmat ko‘rsatmoq3. xizmat qilmoq, yordam bermoq, qo‘llamoq, madad bermoq; je vous ai servi, j'ai servi vos intérêts men sizni qo‘ lladim, men sizning manfaatingizni qo‘ lladim; sa discrétion l'a servi uning og‘ irbosiqligi unga qo‘l keldi4. tortiq qilmoq, siylamoq, tortmoq, bermoq; sersmoi à boire menga ichimlik quyib yubor; servir du melon en entré, comme entré birinchiga qovun tortmoq; à table! c'est servi! dasturxonga! dasturxon tuzatildi! on lui sert une petite rente unga kichik bir renta in'om qilishdi; à moi de servir qartani tarqatish mening navbatim5. ibodat qilmoqII se servir vpr. olmoq, olib yemoq; sers-toi en légumes, de légumes sabzavotlardan ol, olib ye; se servir chez un commerçant odatda bir savdogardan savdo qilmoq.I vi.1. ishlamoq, ish bermoq, xizmat qilmoq; cela peut vous servir à l'occasion bu sizga payti kelganda ish berib qoladi2. biror narsaga, biror maqsadga xizmat qilmoq; biror narsa biror maqsad uchun xizmat qilmoq; à quoi sert cet instrument? il sert à ouvrir des bouteilles bu asbob nimaga xizmat qiladi? u shishalarni ochish uchun xizmat qiladi; ne pleure pas, cela ne sert à rien yig‘lama, buning hech foydasi yo‘q3. biror kishiga biror narsa qilish uchun xizmat qilmoq; cette prime va me servir à payer mes dettes bu mukofot menga qarzlarimni to‘lash uchun xizmat qiladi; tu ne sers à rien, tu es inutile sen hech narsaga yaramaysan, sen keraksizsan4. (de) bo‘lib xizmat qilmoq, vazifasini o‘ tamoq; la petite pièce sert de débarras kichik xona omborxona bo‘lib xizmat qiladi; la personne qui lui sert de témoin unga guvohlik qiladigan odam; que cela te serve de leçon bu senga saboq bo‘lsinII se servir vpr. (de) foydalanmoq, ishlatmoq; nous nous servons des machines les plus récentes biz eng yangi mashinalardan foydalanamiz; elle s'est servie de son expérience u o‘zining tajribasidan foydalandi; pej se servir de qqn. biror kishidan foydalanib qolmoq (o‘z foydasi uchun).
См. также в других словарях:
lama — lama … Dictionnaire des rimes
Lama — Годы 2005 Страна Украина … Википедия
lama (1) — {{hw}}{{lama (1)}{{/hw}}s. f. 1 Parte di un coltello, un rasoio, una spada e sim. destinata a tagliare | (est.) Lamina metallica dei pattini da ghiaccio. 2 Nelle macchine atte a spostare la terra, grande attrezzo concavo di acciaio. ETIMOLOGIA:… … Enciclopedia di italiano
lama — 1. (la ma) s. m. Nom des prêtres de Bouddha au Thibet et chez les Mongols. • Les lamas avouent eux mêmes qu ils ne sont pas des dieux ; mais ils prétendent représenter la divinité, RAYNAL Hist. phil. V, 17. Grand lama, ou dalaï lama, chef de … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Lama — Sn (ein höckerloses Kamel) erw. exot. (16. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus span. lama m., dieses aus der südamerikanischen Indianersprache Ketschua llama, wo es Vieh bedeutet. Ebenso nndl. lama, ne. llama, lama, nfrz. lama, nschw. lama, nnorw.… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
lama — s. m. Sacerdote budista. ‣ Etimologia: tibetano blama lama s. m. [Zoologia] Mamífero ruminante da família dos camelídeos encontrado nos Andes, na América do Sul. = LHAMA ‣ Etimologia: espanhol llama, do quíchua lama s. f. 1. Matérias soltas… … Dicionário da Língua Portuguesa
Lama Su — es un personaje de ficción de la serie cinematográfica la Guerra de las Galaxias. Lama Su era un alienígena de piel blanca, muy alto y delgado, con un cuello alargado que terminaba en una pequeña cabeza de ojos negros y amplios. Ostentaba el… … Wikipedia Español
Lama — Lama, ein Gewebe, glatt (leinwandartig), zuweilen aber auch geköpert und selbst klein gemustert, dünn und lose, sehr wenig gewalkt, auf der rechten Seite etwas gerauht und nur wenig geschoren, so daß eine mäßige Haardecke das Gewebe völlig… … Lexikon der gesamten Technik
lama — I {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mos VIa, CMc. lamamie; lm M. lamamowie {{/stl 8}}{{stl 7}} w lamaizmie: duchowny po odpowiednich święceniach <tyb.> {{/stl 7}}{{stl 20}} {{/stl 20}} {{stl 20}} {{/stl 20}}lama II {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. ż Ia, CMc,… … Langenscheidt Polski wyjaśnień
Lama — La ma, n. [Tibet. blama (pronounced l[ a] ma) a chief, a high priest.] In Tibet, Mongolia, etc., a priest or monk of the belief called Lamaism. [1913 Webster] {The Grand Lama}, or {Dalai Lama} [lit., Ocean Lama], the supreme pontiff in the… … The Collaborative International Dictionary of English
Lama — (bo|t=བླ་མ་|w=bla ma) is a title for a Tibetan teacher of Dharma. The name is similar to the Sanskrit term guru (see Tibetan Buddhism and Bön). The title can be used as an honorific title conferred on a monk, nun or (in the Nyingma, Kagyu and… … Wikipedia