-
81 organiser
I vt.1. tashkil qilmoq, uyushtirmoq tartibga solmoq; organiser son temps, sa vie, ses loisirs vaqtini, hayotini, bo‘sh vaqtini tashkil qilmoq2. uyushtirmoq, o‘tkazmoq; organiser un voyage, une fête sayohat, to‘y uyushtirmoqII s'organiser vpr.1. o‘z o‘zini tartibga solmoq, tartibli bo‘lmoq; il ne sait pas s'organiser u o‘zini tartibga solishni bilmaydi2. tashkil bo‘lmoq, uyushmoq; un voyage qui s'organise difficilement qiyinchilik bilan tashkil bo‘layotgan sayohat. -
82 origine
nf.1. kelib chiqish; nasl, nasl-nasab; nasli, nasabi, asli; pays d'origine asl yurti; elle est d'origine bourgeoise modeste u oddiy burjuadan kelib chiqqan2. kelib chiqish, qadimiylik; une coutume d'origine ancienne qadimdan qolgan udum; origine d'un mot so‘zning kelib chiqishi, etimologiyasi3. kelib chiqishi, junatilish joyi4. paydo bo‘lish, tug‘ilish, kelib chiqish; à l'origine du monde, des temps dunyoning, zamonning paydo bo‘lishida; loc.adv. à l'origine boshda, paydo bo‘lishda5. pl. boshi, paydo bo‘lishi; les origines de la vie hayotning boshi6. manba, asos; origine d'une révolution revolutsiyaning asosi. -
83 ouvrir
I vt.1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoqII vi.1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadiIII s'ouvrir vpr.1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq. -
84 pacha
nm.1. poshsho (turk sultonligida va Misrda generallar, a'yonlarning oliy unvoni va shu unvonni olgan kishilar)2. fam. harbiy kema kapitani3. fam. mener une vie de pacha shohona hayot kechirmoq; faire le pacha boyvachchalik qilmoq (boshqalarni o‘ziga xizmat qildirmoq). -
85 pantoufle
nf. uyda kiyiladigan shippak, oyoq kiyimi, xonaki tufli; mettre ses pantoufles, se mettre en pantoufles uy tuflisini kiymoq2. loc. passer sa vie dans ses pantoufles umrini uzlatda o‘tkazmoq. -
86 participation
nf.1. qatnashish, ishtirok etish; cet acteur promet sa participation au gala bu aktyor tomoshada ishtirok etishga va'da berdi; participation aux frais badal2. birga qatnashish, sherikchilik qilish; participation aux bénéfices foydaga sherikchilik qilish3. birga qatnashish, bosh qo‘shish, ishtirok huquqi; la participation des élèves à la vie du collège o‘quvchilarning kollej hayotida ishtirok etish huquqi. -
87 pastoral
-ale, auxI adj.litt. cho‘pon, podachiga oid; cho‘pon, podachi; une vie pastorale cho‘pon hayoti; la Symphonie pastorale Cho‘pon simfoniyasiII nf. pastoral (cho‘ponlar hayoti tasvirlangan badiiy yoki musiqiy asar). -
88 patachon
nm.fam. mener une vie de patachon tarallabedod hayot kechirmoq. -
89 patriarche
nm.1. insoniyat otasi, patriarx; Adam, Noé, Abraham sont des patriarches Odam, No‘h, Ibrohim insoniyat otalaridir2. patriarxal; mener une vie de patriarche patriarxal hayot kechirmoq3. patriarx (pravoslav cherkovining boshlig‘i, eng katta ruhoniy). -
90 pâture
nf.1. ozuqa, yem, o‘ t, don, ovqat, xashak (hayvonlar uchun)2. oziq, ozuqa, manba; loc. donner, livrer sa vie privée en pâture aux journalistes o‘z shaxsiy hayotini jurnalistlarga yem qilmoq. -
91 paysan
-anneI n. dehqon; ouvriers et paysans ishchi va dehqonlarII adj.1. dehqonlarga oid, dehqon; vie paysanne dehqoncha hayot, dehqon turmushi2. péj. qo‘pol, beso‘naqay. -
92 perdre
I vt.1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoqII se perdre vpr.1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq. -
93 péril
nm.litt.1. xavf-xatar, xavf, xatar, tahlika; s'exposer au péril o‘zini xavf-xatarga qo‘ymoq; affronter les périls avec audace xavf-xatarga tik qaramoq; navire en péril xavf-xatarga uchragan kema2. xavf-xatarlilik, xavflilik, xatarlilik, tahlikalilik; les périls d'une situation vaziyatning tahlikaliligi3. loc. au péril de sa vie o‘z hayotini xavf-xatarga, tahlikaga qo‘yib; faire qqch. à ses risques et périls biror ishni o‘z hayotini xavfxatarga qo‘yib va tavakkaliga qilmoq; il y a péril en la demeure bu yerda qolish xatarli. -
94 péripétie
nf.1. voqealarning to‘satdan o‘zgarishi (hikoya, drammatik voqealarda); péripétie centrale asosiy tugun2. turmushda, kutilmagan voqea, hodisa; hayotda yuz bergan mushkul ahvol (o‘zgarish); une vie pleine de péripéties kutilmagan mushkulotlarga to‘la hayot. -
95 permanent
-enteadj.1. doimiy, o‘zgarmas; il prend la vie pour une aventure permanente u hayotni doimiy bir sarguzasht deb o‘ylaydi; cinéma permanent doimo bir xil filmlar qo‘yiladigan kinoteatr2. doimiy; un comité permanent doimiy qo‘mita; le représentant permanent de la France à l'O.N.U. Fransiyaning BMTdagi doimiy vakili. -
96 physicochimique
adj. fizik-ximik; fizik-kimyoviy; les conditions physicochimiques de la vie, des phénomènes biologiques hayotning fizik-kimyoviy sharoitlari, biologik hodisalar. -
97 physique
I adj.1. fizik, moddiy; le monde physique moddiy dunyo; géographie physique et humaine ijtimoiy va fizik geografiya2. jismoniy; je suis fatigué, c'est purement physique men charchadim, haqiqiy jismonan; loc. éducation, culture physique jismoniy tarbiya; état physique jismoniy holat; troubles physiques fiziologik o‘zgarishlar; souffrance physique jismoniy azob; dégoût, horreur physique tabiiy jirkanish, qo‘rqish; fam. c'est physique bu tabiatan, o‘zi shunday3. jinsiy; amour physique jinsiy aloqa4. fizik, tabiiy; les sciences physiques tabiiy fanlar5. fizikaviy va jismoniy tomonlarga oid; propriétés physiques et chimiques d'un corps jismning fizikaviy va kimyoviy xossalariII nm.1. odamning fizik, jismoniy tomoni; au physique jismonan, fizik tomondan; il est brutal, au physique comme au moral u ham jismoniy, ham ma'naviy tomondan qo‘pol2. qiyofa, ko‘rinish, yuz, chehra, aft, bashara; il, elle a un physique agréable uning chehrasi yoqimli; loc. avoir le physique de l'emploi qiyofasiga kirib olmoq.nf. fizika; physique expérimentale amaliy fizika; physique atomique, nucléaire atom, yadro fizikasi; domaines de la physique fizikaning sohalari; physique de globe, des astres, de la vie geofizika, astrofizika, biofizika. -
98 plaisir
nm.1. rohat, huzur-halovat, mamnuniyat, lazzat; le plaisir esthétique estetik lazzat; éprouver du plaisir à huzur-halovat tuymoq; iron. je vous souhaite bien du plaisir omadingizni bersin; faire plaisir xushnud etmoq, xursand, mamnun qilmoq, rohat, huzur bag‘ishlamoq; voulez-vous me faire le plaisir de dîner avec moi men bilan tushlik qilib, meni xushnud etsangiz; fais-moi le plaisir de te taire! jim bo‘lsangchi! (do‘q-po‘pisa); avec plaisir bajonidil, jon deb; travailler avec plaisir jon deb ishlamoq2. shahvoniy lazzat3. rohat, lazzat; il prend un malin plaisir à nous embêter u bizning jonimizni chiqarib rohatlanyapti; le plaisir de qqch. biror narsadan taskin topish, huzur qilish; mamnuniyat; le plaisir du devoir accompli bajarilgan burchdan taskin topish; loc. prendre plaisir à +inf biror ish qilishni yoqtirmoq; il prend plaisir à travailler u mehnat qilishni yoqtiradi; ce sera un plaisir de les voir ularni ko‘rish katta bir xursandchilik bo‘ladi; au plaisir de vous revoir yaxshi kunlarda ko‘rishaylik; ellipt.fam. au plaisir! xayr, yaxshi boring!4. pour le plaisir, pour son plaisir o‘zicha, bekordanbekorga; il ment pour le plaisir, par plaisir u o‘zicha, bekordan-bekorga yolg‘on gapiradi5. les plaisirs dunyo lazzatlari, ko‘ngilxushlik; c'est un plaisir coûteux bu qimmatga tushadigan ko‘ngilxushlik; mener une vie de plaisirs aysh-ishratda yashamoq, tarallabedod qilib yashamoq6. si c'est votre plaisir, si c'est votre bon plaisir agar siz ma'qul ko‘rsangiz, agar sizga ma'qul ko‘rinsa; le bon plaisir du roi amri podsho vojib7. à plaisir xohlagancha; manger à plaisir xohlagancha yemoq. -
99 plutôt
adv.1. ko‘proq, ko‘ra, yaxshisi; cette épidémie frappe plutôt les personnes âgées bu epidemiya ko‘proq qarilarga tegyapti; plutôt que de se plaindre, il ferait mieux de se soigner oh-voh qilgandan ko‘ra, davolansa yaxshiroq bo‘lardi; plutôt mourir! yashisi o‘lim! plutôt moins que trop benihoyadan ko‘ra kamrog‘i ham yaxshi; ou plutôt to‘g‘rirog‘i, aniqrog‘i; elle a l'air méchant, ou plutôt revêche u ko‘rinishdan badjahl, to‘g‘rirog‘i qovog‘i soliq; mais plutôt balki; ce n'est pas lui, mais plutôt elle qui en porte la responsabilité bu kishi emas, balki bu ayol bunga ko‘proq javobgardir2. xiyla, ancha, xiylagina, yetarli darajada; la vie est plutôt monotone ancha zerikarli hayot. -
100 politique
I adj.1. siyosiy, siyosatga oid; siyosiy tuzum bilan bog‘liq bo‘lgan, davlat va huquq bilan bog‘ liq bo‘lgan; pouvoir politique siyosiy hokimiyat; les institutions politiques d'un état davlatning siyosiy qonunqoidalari; un homme politique, une femme politique siyosiy arbob2. siyosiy kurashga oid; la vie politique française Fransiyaning siyosiy hayoti; les procès politiques siyosiy voqealar; les partis politiques siyosiy partiyalar3. unité politique siyosiy davlat birligi; géographie politique siyosiy geografik birlik4. litt. ustamon, ustamonlik va ehtiyotlik bilan muomala qiladigan5. économie politique siyosiy iqtisodII nm. siyosatchi, siyosiy arbob; un fin politique o‘tkir siyosatchi; les grands politiques ulkan siyosat arboblari; le politique et le social siyosat va ijtimoyot.nf.1. siyosat yurgizish (ichki, tashqi siyosat); la politique d'un parti biror partiyaning siyosati2. siyosat (ijtimoiy hayotdagi voqeahodisalar); s'occuper, se mêler de politique siyosat bilan shug‘ullanmoq, siyosatga aralashmoq.
См. также в других словарях:
VIE — «Qui sait si la première notion de biologie que l’homme a pu se former n’est point celle ci: il est possible de donner la mort.» Cette réflexion de Valéry dans son Discours aux chirurgiens (1938) va plus loin que sa destination première. Peut… … Encyclopédie Universelle
vie — 1. (vie) s. f. 1° En général, état d activité de la substance organisée, activité qui est commune aux plantes et aux animaux. Chez les plantes, la vie est constituée par deux fonctions, la nutrition et la génération ; chez les animaux, il y a… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
vie — VIE. s. f. L union de l ame avec le corps. L action de l ame unie avec un corps organisé. Vie animale. vie sensitive. vie vegetative. longue vie. courte vie. les principes de la vie. ceux dont nous tenons la vie, qui nous ont donné la vie. Dieu… … Dictionnaire de l'Académie française
Vie apres la mort — Vie après la mort Timbre poste des Îles Féroé représentant Baldur et Hodur revenant de Hel (royaume des morts) La question du prolongement ou de l anéantissement de la conscience après la mort est ancienne. L ori … Wikipédia en Français
Vie de l'homme — Vie Pour les articles homonymes, voir Vie (homonymie). Les trois âges de la Vie et la Mort, peinture de Hans Baldung … Wikipédia en Français
Vie humaine — Vie Pour les articles homonymes, voir Vie (homonymie). Les trois âges de la Vie et la Mort, peinture de Hans Baldung … Wikipédia en Français
Vie privee — Vie privée Pour les articles homonymes, voir Vie privée (film). La vie privée est une notion impliquant celle de « respect de la vie privée », inconnue des Anciens[Qui ?] et ignorée au Moyen Âge est une catégorie de pensée moderne, qui… … Wikipédia en Français
Vie rêvée — Vie Pour les articles homonymes, voir Vie (homonymie). Les trois âges de la Vie et la Mort, peinture de Hans Baldung … Wikipédia en Français
Vie spirituelle — Vie Pour les articles homonymes, voir Vie (homonymie). Les trois âges de la Vie et la Mort, peinture de Hans Baldung … Wikipédia en Français
Vie terrestre — Vie Pour les articles homonymes, voir Vie (homonymie). Les trois âges de la Vie et la Mort, peinture de Hans Baldung … Wikipédia en Français
Vie extra-terrestre — Vie extraterrestre Pour les articles homonymes, voir ET. La vie extraterrestre désigne toute forme de vie existant ailleurs que sur la planète Terre. Son existence reste hypothétique. En effet, aucune vie extraterrestre n’a été découverte à ce… … Wikipédia en Français