Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

jusqu'en+haut

  • 1 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 2 monter

    I vi.
    1. ko‘tarilmoq, yuqori chiqmoq; monter en haut d'une tour minoraning yuqorisiga chiqmoq; monter au grenier cherdakka chiqmoq; monter à une échelle shotiga chiqmoq; elle est montée se coucher u yotgani yuqoriga chiqib ketdi; monter à cheval ot minmoq; il monte bien u otni yaxshi minadi; monter dans une voiture, en voiture mashinaga chiqmoq; monter à bicyclette velosiped minmoq
    2. fam. ko‘ tarilmoq (janubdan shimolga); ils sont montés (de Marseille) à Paris ular marseldan Parijga ko‘ tarildilar
    3. ko‘tarilmoq, martabasi oshmoq; monter en grade mansabi oshmoq; fam. la vedette qui monte ko‘ tarilib kelayotgan yulduz
    4. ko‘tarilmoq (narsa); le soleil monte au-dessus de l'horizon ufqdan quyosh chiqyapti; des bruits montant de la rue ko‘chadan ko‘ tarilayotgan shovqinlar; (his-tuyg‘u) la colère fait monter le sang au visage g‘azabdan yuzi qizarib ketdi; les larmes lui montaient aux yeux ko‘ziga yosh keldi; loc. monter à la tête boshga, miyaga urmoq, mast, kayf qilmoq
    5. ko‘tarilmoq, yuqorilab bormoq; bottes qui montent à, jusqu'à mi-cuisse songacha ko‘tariladigan etik
    6. ko‘ tarilmoq, ortib bormoq; le tas, le niveau monte uyum, daraja ortib boryapti
    7. ko‘ tarilmoq, toshmoq (suyuqlik); la rivière, la mer a monté daryo, dengiz ko‘ tarildi; le lait monte sut toshyapti
    8. ko‘tarilmoq, oshmoq (tovush); le ton monte tovush ko‘ tarilyapti (janjalga aylanyapti)
    9. ko‘ tarilmoq, oshmoq (narx); les prix, les loyers ne cessent de monter baholar, ijara haqlari ko‘ tarilishdan to‘xtamayapti; à combien montera la dépense? xarajat qanchaga yetar ekan?
    II vt.
    1. ko‘tarilmoq, chiqmoq; monter une côte qirg‘oqqa chiqmoq
    2. ustida o‘ tirmoq, minmoq; ce cheval n'a jamais été monté bu ot hech qachon minilgan emas edi; mindirmoq; police montée otliq politsiya (Kanadada).
    3. oshmoq, chopmoq, qochirmoq; l'étalon monte la jument ayg‘ir biyaga chopdi
    4. olib chiqmoq (yuqoriga); monter une malle au grenier jomadonni cherdakka olib chiqmoq
    5. ko‘tarmoq; monter l'étagère d'un cran etajerkani bir belgi ko‘tarmoq; loc. monter la tête à qqn. monter qqn. qarshi qilib qo‘ymoq, qayrab qo‘ymoq; se monter la tête asabiylashmoq, hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq
    III se monter vpr.
    1. ko‘ tarilinmoq; cette côte se monte facilement bu qirg‘oqdan oson ko‘tarilinadi
    2. ko‘tarilmoq, yetmoq; les dépenses se sont montées à mille francs xarajatlar ming frankka yetdi.
    vt.
    1. yig‘moq, tuzatmoq, montaj qilmoq; monter une armoire livrée en éléments qismlardan tashkil topgan jovonni yig‘moq; monter la tente chodir tikmoq; monter un film filmni montaj qilmoq
    2. sahnalashtirmoq, sahnaga qo‘ymoq; monter une pièce de théâtre pyesani sahnalashtirmoq; monter une affaire, une société biror ish, biror jamiyatga asos solmoq; monter un coup biror kishiga qarshi zarba tayyorlamoq; coup monté biror kishiga qarshi tayyorlangan ish
    3. ta'minlamoq, jihozlamoq, tuzatmoq; monter son ménage xo‘jaligini tuzatmoq; o‘zl. n. se monter g‘amlamoq, g‘amlab, hozirlab olmoq; je suis mal montée en vaisselle men idish-tovoqni yomon hozirlabman
    4. o‘rnatmoq, qo‘ymoq; monter un diamant sur une bague olmos ko‘zni uzukka qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monter

  • 3 rouler

    I vt.
    1. dumalatmoq, yumalatmoq; rouler un tonneau bochkani dumalatmoq; loc. rouler sa bosse ko‘p sayohat qilmoq
    2. g‘ildiratmoq; roulez la table jusqu'ici stolni bu yerga g‘ildiratib keling; rouler un bébé dans son landau chaqaloqni bolalar aravachasida olib yurmoq
    3. o‘ramoq, dumaloqlamoq; rouler des tapis gilamlarni o‘ramoq; rouler une cigarette sigaret o‘ramoq
    4. lorsillatmoq, o‘ynatmoq; rouler des hanches en marchant sonlarini yurganda larsillatmoq; fam. rouler des mécaniques mushaklarini o‘ynatmoq; se rouler les pouces qo‘l qovushtirib o‘ tirmoq
    5. litt. rouler mille projets dans sa tête miyasida ming rejani tuzmoq (aylantirib ko‘rmoq)
    6. rouler les r r-larni tilni tebratib talaffuz qilmoq
    II vi.
    1. g‘ildiramoq, dumalamoq, yumalamoq; o‘mbaloq oshmoq; larme qui roule sur la joue yuzdan yumalab tushayotgan yosh; rouler du haut d'un talus qiyalikning ustidan yumalab tushmoq
    2. yurmoq, harakatlanmoq (g‘ildiraklarning ustida); la voiture roulait à 100 à l'heure avtomobil soatiga 100 kilometr tezlikda haraktlanyapti; nous avons roulé toute la journée biz kun bo‘yi avtomobilda yurdik; vous roulez trop vite siz juda tez haydayapsiz
    3. kezmoq, kezib chiqmoq (odam); elle a pas mal roulé dans sa vie u o‘z hayotida ozmuncha kezmadi
    4. aylanmoq (pul)
    5. guldiramoq, gumburlamoq, guldirab eshitilmoq
    6. rouler sur haqida ketmoq (gap, so‘z); l'entretien a roulé sur la politique muloqot siyosat haqida ketdi
    III se rouler vpr.
    1. yumalamoq, dumalamoq; se rouler par terre, dans l'herbe yerda, o‘tning ustida dumalamoq; loc. c'est à se rouler par terre (de rire) bu dumalab-dumalab, qotib-qotib kuladigan
    2. o‘ralib olmoq, burkanib; se rouler dans une couverture ko‘rpaga o‘ralib olmoq.
    vt.fam. aldamoq, ahmoq qilmoq, boplamoq, firib bermoq; il a voulu me rouler u meni ahmoq qilmoqchi bo‘ldi; vous vous êtes fais rouler siz o‘zingizni aldatib qo‘yibsiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rouler

См. также в других словарях:

  • haut — haut, haute [ o, ot ] adj., n. m. et adv. • halt fin XIe; lat. altus, h dû à une infl. germ.; cf. angl. high, all. hoch I ♦ Adj. (définissant soit une dimension dans le sens vertical, soit une position sur la verticale) A ♦ (Dimension) …   Encyclopédie Universelle

  • haut — adj., élevé ; adv. au ms. inv. : HYÔ(T) (Aillon Jeune, Aix.017, Albanais.001, Annecy.003, Arvillard.228, Chambéry.025, Cluses.047, Combe Sillingy.018, Cordon.083, Doucy Bauges.114, Giettaz.215, Morzine.081, Reyvroz.218, St Jean Arvey.224, St… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • haut — haut, aute (hô, hô t ) adj. 1°   Qui a une étendue considérable depuis un point inférieur jusqu à un point supérieur. 2°   Qui est situé au dessus, en parlant de choses les unes par rapport aux autres. 3°   Qui s élève haut. 4°   Qui est à un… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Haut-Atlas — Carte de l Atlas montrant le Haut Atlas à l ouest. Géographie Altitude 4 167 m …   Wikipédia en Français

  • Haut-Empire — romain Le Haut Empire constitue avec le Bas Empire une des deux découpes historiographiques de l Empire romain dans l historiographie romaine vue par les historiens français. Ces termes sont des concepts très usuels, mais leurs limites… …   Wikipédia en Français

  • Haut Empire — romain Le Haut Empire constitue avec le Bas Empire une des deux découpes historiographiques de l Empire romain dans l historiographie romaine vue par les historiens français. Ces termes sont des concepts très usuels, mais leurs limites… …   Wikipédia en Français

  • Haut Empire Romain — Le Haut Empire constitue avec le Bas Empire une des deux découpes historiographiques de l Empire romain dans l historiographie romaine vue par les historiens français. Ces termes sont des concepts très usuels, mais leurs limites chronologiques… …   Wikipédia en Français

  • Haut empire romain — Le Haut Empire constitue avec le Bas Empire une des deux découpes historiographiques de l Empire romain dans l historiographie romaine vue par les historiens français. Ces termes sont des concepts très usuels, mais leurs limites chronologiques… …   Wikipédia en Français

  • Haut-fourneau — Un haut fourneau est un four à combustion interne, destiné à la fabrication de la fonte à partir du minerai de fer. Cette fonte est par la suite affinée par chauffage (décarburation) ce qui permet de produire de l acier et des dérivés ferreux.… …   Wikipédia en Français

  • Haut Fourneau — Un haut fourneau est un four à combustion interne, destiné à la fabrication de la fonte à partir du minerai de fer. Cette fonte est par la suite affinée par chauffage (décarburation) ce qui permet de produire de l acier et des dérivés ferreux.… …   Wikipédia en Français

  • Haut-Commissariat des Nations Unies pour les Réfugiés — Pour les articles homonymes, voir HCR (homonymie). Haut Commissariat des Nations unies pour les réfugiés …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»