-
81 atrocement
adv.1. shafqatsizlik bilan, beshafqat, ayamasdan, rahm qilmasdan, rahmsizlarcha, zolimlarcha, zolimona; il s'est vengé atrocement u shafqatsizlik bilan o‘ch oldi2. juda, juda ham, g‘oyat darajada, haddan tashqari, nihoyat, ortiq darajada; il l'a trouvé atrocement laide uni haddan tashqari xunuk deb topdi. -
82 beaucoup
adv. ko‘p; beaucoup mieux juda a' lo; beaucoup moins juda kam, kichkina; il reste beaucoup à faire hali ko‘p narsa qilish kerak; beaucoup de bruit pour rien pashshadan fil yasamoq. -
83 capillaire
I adj.1. juda ingichka, nozik, qil tomirli2. sochga oidII nm. kapellyar (juda ingichka naycha, qilnaycha, qiltomir). -
84 chouette
I nf. boyqush, boyo‘g‘liII adj. ko‘rkam, zebo, shinam, muhtasham, juda soz, ajoyib, zo‘r; intj. juda soz! qoyil! -
85 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
86 décider
vt. I.1. hal qilmoq, yechmoq, qaror (qabul) qilmoq, qaror chiqarmoq; décider en faveur de birov foydasiga hal qilmoq2. tugatmoq, bitirmoq, barham bermoq, yo‘qotmoq, tamom qilmoq, bartadaf qilmoq, bir yoqli qilmoq; décider un différend bahsni bartaraf qilmoq3. undamoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq, unatmoq, ko‘ndirmoq, razm solmoq, rozi qilmoqII vi.1. (de+inf) qaror qabul qilmoq, qaror qilmoq, jur'at etmoq, botinmoq; cette conversation a décidé de son avenir bu suhbat uning kelajagini aniqladi, hal qildi2. o‘ylab ko‘rmoq, fikr yurgizmoq, hukm qilmoq, chiqarmoq, muhokama qilmoq, xulosaga kelmoqIII se décider vpr.1. botinmoq, jur'at etmoq, yaramoq, yon bermoq; vous êtes bien lent à vous décider siz juda ko‘p o‘ylaysiz; siz juda jur'atsizsiz!2. afzal ko‘rmoq, ortiq, yaxshi deb tan olmoq, o‘z fikrini bildirmoq, aytmoq. -
87 délicieux
-euseadj.1. tahsinga loyiq, g‘oyat yoqimli, zebo, qiziq, juda soz, yaxshi, juda ham yaxshi. -
88 dernier
-ièreI adj.1. so‘ngi keyingi, oxirgi; il n'a pas dit son dernier mot oxirgi so‘zini aytmadi; u o‘z fikrini bildirmadi; dernier degré de perfection yetuklik, kamolotning eng yuqori darajasi; c'est du dernier ridicule bu juda-juda kulgili; être du dernier bien avec qqn. birov bilan eng yaxshi munosabatda bo‘lmoq; avec la dernière rigueur shavqatsizlik bilan; en dernier ressort keyingi hisobda, so‘ngi safar; en dernier lieu oxirgi, so‘ngi dafa; avoir le dernier mot oxirgi so‘zni aytmoq; o‘z so‘zida mahkam turmoq2. o‘ tgan, o‘tib ketgan; l'année dernière o‘ tgan yili; la semaine dernière o‘ tgan haftaII nm. le dernier des hommes so‘ngi odam, dog‘uli odam; arriver le dernier hammadan keyin kelmoq. -
89 détestable
adj.1. jirkanadigan, nafratlanadigan, juda xunuk, juda yomon, jirkanch, qabih, yoqimsiz, ablahona, bemaza, yaramas, murdor2. manfur, nafratni keltiradigan. -
90 détestablement
adv. yoqimsiz, bir holda, tarzda; juda xunuk, juda yomon, jirkanch, yaramas odamlar kabi, razilona, qabihlarcha. -
91 divin
-ineadj.1. ilohiy2. fig. g‘oyat go‘zal, juda chiroyli, benazir, ajib, hayratomuz, hayratda qoldiradigan, juda yaxshi, ajoyib, g‘alati, mo‘jizadek; mo‘jizavor. -
92 doigt
nm.1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi. -
93 drôlement
adv.1. qiziq, kulgili, maroqli qilib, kuldirib, g‘alati, ajoyib2. fam. kuch bilan, qattiq, kuchli, zo‘r, juda, juda ham; rosa, yaxshigina. -
94 ébahir
I vt. juda ham ajablantirmoq, hayratga solmoq, hayratda qoldirmoq, esankiratib, dovdiratib qo‘ymoqII s'ébahir de qqch. juda ham ajablanmoq, hayratga tushmoq; esankiramoq, dovdiramoq. -
95 écurie
nf.1. otxona; mettre les chevaux à l'écurie otlarni otxonaga olib kirmoq; un valet d'écurie otboqar, says; c'est une vraie écurie iflos, tartibsiz joy; myth. les écuries d'Augias Avgiy otxonasi, otbozor (juda iflos, itirqini joy yoki juda chalkash, betartib ish; ibora Yunoniston podshosi Avgiyning 30 yil tozalanmagan otxonalari haqida afsonadan kelib chiqqan)2. poygachi, chopqir otlar3. l'écurie Renault Reno firmasining mashinalari va poygachilari (bir xil marka ostida qatnashayotgan mashina, velosiped poygachi lari haqida). -
96 éminemment
adv. g‘oyat, yuqori darajada; juda, juda ham, nihoyatda, o‘ta; j'en suis éminemment convaincu bunga darajada imonim komil. -
97 engouer
vpr. ishqiboz bo‘lmoq, berilmoq; juda yaxshi ko‘rmoq, ixlos qo‘ymoq, juda hurmat qilmoq; qoyil bo‘lmoq. -
98 épouvantablement
adv. juda, juda ham, g‘oyat darajada, haddan tashqari, benihoya. -
99 estimer
I vt.1. baholamoq, baho bermoq, bahosini chamalamoq, narxini belgilamoq, aniqlamoq, belgilamoq, deb bilmoq, topmoq, les dommages sont estimés à un million de franc zarar bir million frank deb belgilandi; il faut l'estimer à sa juste valeur uni qadr-qimmatiga yarasha baholamoq, uni munosib taqdirlamoq; j'estime à 100 mètres la distance qui nous sépare bizning oramizdagi masofani 100 metr deb belgilayapman2. hurmat qilmoq, hurmatlamoq, izzatlamoq, izzat-ikrom ko‘rsatmoq, e'zozlamoq, j'estime beaucoup ce professeur men bu o‘qituvchini juda hurmat qilaman; il est estimé de tous uni hamma hurmat qiladi; u hammaning izzat-ikromiga sazovor3. hisoblamoq, deb o‘ylamoq, bilmoq; sanamoq, topmoq, faraz qilmoq; j'estime que vous avez tort men sizni nohaq deb o‘ylayman; j'estime nécessaire de lui parler men u bilan gaplashish zarur deb hisoblaymanII s'estimer vpr.1. bir-birini hurmat qilmoq; ils s'estiment beaucoup l'un l'autre ular bir-birini juda hurmat qiladilar2. deb o‘ylamoq, deb hisoblamoq (o‘zi); je m'estime satisfait du résultat men natijadan qoniqishim kerak deb o‘ylayman. -
100 excellemment
adv. juda yaxshi, a' lo, juda soz.
См. также в других словарях:
Juda — • The name of one of the Patriarchs, the name of the tribe reputed to be descended from him, the name of the territory occupied by the same, and also the name of several persons mentioned in the Old Testament Catholic Encyclopedia. Kevin Knight.… … Catholic encyclopedia
Judá — Saltar a navegación, búsqueda «Judas» redirige aquí. Para la banda de heavy metal, véase Judas Priest. Judá Origen Hebreo Género Masculino Significado Agradezco a Dios o reconozco a Dios Zona de uso común Israel y judaísmo … Wikipedia Español
Juda II. — Juda II. ( 235–250), auch Juda Nesi a (רבי יהודה נשיאה), war ein jüdischer Patriarch. Juda II. bzw. Jehuda II. gehörte zur ersten Generation (ca. 230–250 n. Chr.) der Amoräer in Palästina. Er war Schüler und Enkel von Jehuda ha Nasi und Sohn und… … Deutsch Wikipedia
Juda — bzw. Jehuda steht für: Juda (Reich), das aus dem vereinten Königreich Israel hervorgegangene Südreich Judäa, die römische Provinz im Gebiet des ehemaligen Südreichs Juda das Judentum allgemein oder alle Juden (Kurzform), häufig auch im… … Deutsch Wikipedia
Judá — Judá, Leví Judá, tribu de (Yěhǔdǔah) ► BIBLIA Cuarto hijo de Jacob, que dio nombre a una de las tribus de Israel. * * * Una de las 12 tribus de Israel, descendiente de Judá, el cuarto hijo de Jacob. La tribu llegó a Canaán junto con los demás… … Enciclopedia Universal
Juda IV. — Juda IV. bzw. Jehuda IV. war jüdischer Patriarch von ca. 380 400. Juda IV. bzw. Jehuda IV. gehörte zur dritten Generation der Amoräer. Er war Sohn und Nachfolger von Gamaliel V. als Nasi. Juda III. ist auch bekannt als Juda Nesi a ha Schlischi… … Deutsch Wikipedia
Juda — dans la Bible, quatrième fils de Jacob et de Lia; ancêtre d une des douze tribus d Israël (tribu de Juda). Juda (royaume de) royaume (cap. Jérusalem) constitué au S. de la Palestine par les tribus de Juda et de Benjamin v. 931 av. J. C., à la… … Encyclopédie Universelle
Juda [3] — Juda (ben Samuel) ha Levi, mit dem arab. Namen Abu l Hassan, geb. um 1085 in Kastilien, widmete sich anfänglich dem ärztlichen Beruf, dann aber, nachdem er mit Abraham und Moses ibn Esra, mit Juda und Salomo ibn Giat, mit Salomo Parchon u. a.… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Juda — (d.i. Ehrenreich od. Gotteslob), 1) der vierte Sohn Jakobs von der Lea, rettete seinem Bruder Joseph das Leben, indem er den andern von der Tödtung desselben abrieth; er wurde Ahn des Stammes Juda, s. Judäa u. Hebräer. Nach ihm ist genannt das… … Pierer's Universal-Lexikon
Juda — Juda, das Reich, nach dem Abfall der 10 Stämme aus den Stämmen Juda und Benjamin bestehend, behielt Jerusalem als Hauptstadt und damit das hebräische Nationalheiligthum, den Tempel, sank keineswegs so tief und dauernd wie Israel und überlebte… … Herders Conversations-Lexikon
Juda — Jȗda m DEFINICIJA bibl. 1. četvrti sin praoca Jakova i Lee, legendarni predak istoimenog izraelskog plemena; Jehuda 2. izraelsko pleme koje je nakon izlaska iz Egipta preuzelo vodstvo i dalo kraljeve Davida i Salamona; po Starom zavjetu, iz toga… … Hrvatski jezični portal