Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

je+me+demande+où+il+va

  • 1 demande

    nf.
    1. iltimos, so‘rov, o‘ tinch; demande en mariage turmush qurishga taklif; adresser une demande iltimos bilan murojaat etmoq; rejeter un demande iltimosni rad qilmoq; sur demande, à la demande iltimosga binoan, ko‘ra, buyuritma asosida
    2. rasmiy iltimos, o‘ tinch, iltimosnoma, ariza, arznoma, arz, arzu hol; bayonot; talabnoma, talab, so‘rov; ehtiyoj; demande de dégrèvement soliqni olib tashlash talabnomasi, arzi
    3. rasmiy talab, so‘roq, savol, ish, masala
    4. iste'mol, iste'mol qilish, foydalanish, ehtiyojga ishlatish, sarf qilish, so‘rash, mas'uliyat, ehtiyoj, zarurat, hojat; l'offre et la demande so‘rash va taklif
    5. dr. da'vo
    6. buyurtma, topshiriq; livrer une demande buyurtmani yetkazib bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demande

  • 2 demandé

    -ée
    adj. izlangan, kerak, zarur bo‘lgan, ta'lab qilingan, matlub; un article très demandé katta xaridorgir mol, talabgir mol.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demandé

  • 3 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 4 offre

    nf.
    1. taklif qilish, taklif, taqdim; une offre avantageuse foydali taklif; offres de service xizmatni taklif qilish; une offre d'emploi ishga taklif
    2. taklif; l'offre dépasse la demande taklif talabdan oshadi; en économie libérale, les prix et les salaires dépendent de la loi de l'offre et de la demande erkin iqtisodiyotda narx va ish haqi taklif va talab qonuniyatiga bog‘liq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > offre

  • 5 agréer

    I vi. yoqmoq, ma'qul bo‘lmoq; si cela vous agrée agar bu sizga yoqsa, ma'qul bo‘lsa
    II vt. bajonidil qabul qilmoq, ma'qullamoq; agréer une demande iltimosni bajonidil qabul qilmoq; veuillez agréer mes salutations distinguées mening chuqur hurmat-ehtiromimni qabul qilgaysiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > agréer

  • 6 appuyer

    I vt.
    1. (à, contre, sur qqch) tirab qo‘ymoq, suyab qo‘ymoq, qo‘ymoq, qadamoq, tiramoq; appuyer une échelle contre un mur narvonni devorga tirab qo‘ymoq
    2. fig. yoqlamoq, quvvatlamoq; appuyer un candidat à une élection saylovda nomzodni yoqlamoq; appuyer la demande de qqn. birovning iltimosini quvvatlamoq
    3. fig. asoslamoq, quvvatlamoq, mustahkamlamoq; appuyer une démonstration par des exemples dalil misollar bilan asoslamoq, mustahkamlamoq
    4. bosmoq, ustiga bosmoq, qo‘ymoq; appuyer le pied sur la pédale oyoqni pedalga qo‘ymoq, pedalni bosmoq
    II vi. (sur qqch)
    1. tegmoq, tegib turmoq; suyanmoq, tayanmoq, tiranmoq; le pied de la table n'appuie pas sur le plancher stol oyog‘i polga tekkani yo‘q; le mur appuie sur les arcs-boutants devor tashqi tirgovuch arkaga tayanib turibdi
    2. bosmoq, siqmoq, itarmoq; surmoq; appuyez sur le levier richagni bosing!
    3. ayirib, alohida qilib, bo‘rttirib ko‘rsatmoq
    4. ta'kidlamoq, uqtirib o‘ tmoq, diqqatini jalb qilmoq
    5. yo‘l olmoq; appuyer sur la droite, à droite chap tomondan yurmoq
    III s'appuyer vpr.
    1. suyanmoq, tayanmoq; s'appuyer sur un bâton hassaga tayanmoq
    2. ishonmoq, suyanmoq; vous pouvez vous appuyer entièrement sur lui siz unga batamom suyanishingiz, ishonishingiz mumkin; il s'appuie sur des observations récentes u yangi kuzatishlarga suyanmoqda
    3. fam. s'appuyer une corvée biror narsani majburan bajarmoq, o‘z xohishiga qarshi bajarmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appuyer

  • 7 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 8 exaucer

    vt.
    1. tinglamoq, quloq solmoq, dadiga etmoq
    2. bajarmoq, qondirmoq, bajo keltirmoq (istak, xohish, iltimosni); exaucer une demande iltimosni qondirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > exaucer

  • 9 explicitement

    adv. aniq, ravshan, tushunarli qilib, burro, puxta, donadona; formuler explicitement une demande iltimosini aniq bayon qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > explicitement

  • 10 heure

    nf.
    1. soat; payt, mahal, on, dam; fasl; deux grandes heures ikki soat davomida; une petite heure bir soatdan kamroq; avancer, retarder l'heure soatni oldinga, orqaga surib qo‘ymoq; quelle heure est-il? soat necha? bien à l'heure bir soat ichida, vaqtida; à l'heure dite kelishilgan paytda; travailler à l'heure soatbay ish haqi olmoq; faire des heures supplémentaires muddatidan ko‘p ishlamoq; d'une heure à l'autre hademay, halizamon, tezda; la dernière heure, l'heure suprême so‘nggi soatda, paytda, o‘lim soati, qazo payti, ajal yetgan soat; passer un mauvais quart d'heure noxush onlarni boshidan kechirmoq; l'heure locale mahalliy vaqt; l'heure du dîner ovqatlanish mahali; les heures de bureau ish soati; les heures de pointe tig‘iz payt; je lui ai demandé son heure men unga qaysi payt qulay bo‘lishini so‘radim; il y a belle heure que ko‘pdan, anchadan beri; à l'heure qu'il est shu, hozirgi paytda; loc.adv. de bonne heure ertalab, tong qorong‘isida, saharlab, tong otar-otmas; à tout à l'heure xayr, xo‘sh, ko‘rishguncha; sur l'heure endi, tezdan, darhol; pour l'heure shu tobda, shu mahal, shu daqiqada; à la bonne heure! a'lo darajada, oq yo‘l, xayrli bo‘ lsin, mayli shunday bo‘lsin! les amis de la première heure bolalik chog‘laridagi do‘stlar
    2. pl. butxona soati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > heure

  • 11 naturalisation

    nf. naturalizatsiya (boshqa davlat fuqaroligini qabul qilish); demande de naturalisation boshqa davlat fuqaroligiga o‘ tishni so‘rash.
    nf. tulum tayyorlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > naturalisation

  • 12 paille

    nf.
    1. poxol, somon; brin de paille poxolpoya; loc. coucher, être sur la paille o‘ ta qashshoqlikda, faqirlikda kun kechirmoq; mettre qqn. sur la paille birovni sindirmoq, xonavayron qilmoq, xarob qilmoq
    2. biror narsa to‘qish uchun ishlatiladigan poxol; chapeau de paille poxol shlapa
    3. butun yoki kalta cho‘p (qur'a tortganda foydalaniladigan); tirer à la courte paille qur'a tortmoq; naycha (ichimlikni so‘rib ichish uchun xizmat qiladigan); garçon! deux jus d'orange avec une paille garson! ikkita apelsin sharbati naychasi bilan; fam.iron. une paille arzimagan, arzimas narsa; il en demande dix mille francs; une paille! u bunga o‘n ming frank so‘rayapti; arzimagan narsa!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paille

  • 13 pardon

    nm.
    1. kechirish, afv etish, gunohidan o‘ tish, ma'zur tutish; demander pardon à qqn. birovdan kechirim so‘ramoq; accorder son pardon à qqn. birovni kechirmoq, afv etmoq
    2. je vous demande pardon sizdan uzr so‘rayman; ou ellipt. pardon uzr; pardon?, pouvez-vous répéter? kechirasiz?, yana bir qaytaringchi!
    3. fam. le père était déjà costaud, mais alors le fils, pardon otasi bu vaqtda baquvvat edi, lekin o‘g‘li bo‘lsa, kechirasiz!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pardon

  • 14 pêcher

    nm. shaftoli (daraxti); un pêcher en fleur gullagan shaftoli.
    vt.
    1. baliq ovlamoq, tutmoq; pêcher la truite gulmohi ovlamoq; pêcher en mer dengizda baliq ovlamoq; loc. pêcher en eau trouble alg‘ovPÊCHERIE PEINE dalg‘ovdan, to‘s-to‘polondan foydalanib qolmoq
    2. fam. qidirib topmoq, izlab topmoq; je me demande où il va pêcher ces histoires men o‘z-o‘zimdan so‘rayman, u bu cho‘pchaklarni qayerdan qidirib toparkin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pêcher

  • 15 peine

    nf.
    1. jazo; peine sévère, juste qattiq, odil jazo
    2. jazo (qonun oldida); être passible d'une peine jazoga tortiladigan bo‘lmoq; infliger une peine jazo tayinlamoq; peine pécuniaire jarima; peine privative de liberté ozodlikdan mahrum qilish, qamoq jazosi; peine capitale, peine de mort oliy jazo, o‘lim jazosi
    3. loc.prép. sous peine de bilan qo‘rqitib, deb qo‘rqitib; défense d'afficher sous peine d'amende e'lonlar yopishtirish taqiqlanadi, jarima solinadi.
    nf.
    1. qayg‘u, g‘am, dard-alam, azob-uqubat, kulfat, tashvish, g‘amtashvish; peine de coeur muhabbat g‘ami; avoir de la peine g‘am chekmoq, g‘amda bo‘lmoq; je partage votre peine men sizning qayg‘ungizga sherikman; faire de la peine à qqn. biror kishini tashvishga qo‘ymoq; loc. être comme une âme en peine juda dilgir bo‘lmoq; ichiga chiroq yoqsang, yorimaydigan bo‘lmoq; il errait comme une âme en peine u boshiga mushkul ish tushgan odamday, sandiroqlab yurar edi
    2. og‘ir ish, qiyinchilik; zo‘r berish, kuch, mehnat; ce travail demande de la peine bu ish mehnat talab qiladi; prenez donc la peine d'entrer marhamat qilib, kiring; loc. n'être pas au bout de ses peines hali boshi zahmatdan qutilmagan bo‘lmoq; pour votre peine, pour la peine evaziga; homme de peine qora ishchi; valoir la peine arziydi, qilishga arziydi; c'était bien la peine de tant travailler bu shuncha zahmatga arzirmidi; c'est peine perdue bu behuda ish
    3. qiyinchilik, mashaqqat, mushkulot; avoir de la peine à parler, à marcher gapirishga, yurishga qiynalmoq; j'ai (de la) peine à le croire bunga ishonishim qiyin; loc. avec peine qiyinchilik bilan; à grand-peine katta qiyinchilik bilan; sans peine qiyinchiliksiz, osongina; je le crois sans peine men bunga osongina ishonaman; il n'est pas en peine pour u biror narsa uchun, biror narsa qilish uchun tortinmaydi; loc.adv. à peine deyarli, qariyb hech; endigina, hozirgina; il y avait à peine de quoi manger deyarli yegulik hech narsa yo‘q edi; il y a à peine huit jours atigi bir hafta oldin; j'ai à peine commencé men endigina boshladim; je commence à peine men endigina boshlayapman; elle était à peine remise qu'elle retomba malade u endigina tuzalgan edi, yana qaytadan kasal bo‘lib qoldi; à peine endormi, il se mit à ronfler u uyquga ketishi bilanoq, xurrak otaboshladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peine

  • 16 perplexe

    adj. boshi qotgan, nima qilarini bilmay qolgan, o‘zini yo‘qotgan, sarosimaga, talvasaga tushgan, dovdirab, esankirab qolgan, hayratda qolgan, garang, hayronlikdagi; cette demande la rend perplexe bu so‘rov uni dovdiratib qo‘ydi; un air perplexe gangigan ko‘rinish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perplexe

  • 17 petit

    -ite
    I adj.
    1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi
    2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq
    3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar
    4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi
    5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism
    6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi
    7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlik
    II n.
    1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber
    2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)
    3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).
    adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar
    2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit

  • 18 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 19 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 20 pourquoi

    I adv.conj.
    1. nega, nima maqsadda; pourquoi partez-vous? nega ketyapsiz? pourquoi veux-tu que j'y aille? nega sen mening u yerga borishimni xohlaysan? pourquoi est-ce que vous la saluez? nega siz unga salom berasiz? fam. pourquoi tu cris? nega qichqirasan? mais pourquoi crier? nega qichqirish kerak axir? pourquoi non? nega yo‘q? pourquoi pas? nega bo‘lmasin?
    2. nima uchun, qanday maqsadda; je ne comprenais pas pourquoi je devais me taire men nima uchun jim turishim kerakligini tushunmas edim; je vous demande pourquoi vous riez men sizning nima uchun kulayotganingizni so‘rayapman; explique-moi pourquoi nima uchunligini menga tushuntir
    3. voilà, voici pourquoi mana shuning uchun; c'est pourquoi shuning uchun, shu sababdan
    II nm.inv.
    1. sabab, dalil; il demandait le pourquoi de toute cette agitation u bu hamma harakatning sababini so‘rab turgan edi
    2. nega, nima uchun; les pourquoi des enfants bolalarning nega, nima uchunlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pourquoi

См. также в других словарях:

  • demande — [ d(ə)mɑ̃d ] n. f. • 1190; de demander I ♦ 1 ♦ Action de demander, de faire connaître à qqn ce qu on désire obtenir de lui. ⇒ désir, souhait. Faire une demande à qqn. « leur première volonté, leur première demande [...] c est la paix » (Romains) …   Encyclopédie Universelle

  • demandé — demande [ d(ə)mɑ̃d ] n. f. • 1190; de demander I ♦ 1 ♦ Action de demander, de faire connaître à qqn ce qu on désire obtenir de lui. ⇒ désir, souhait. Faire une demande à qqn. « leur première volonté, leur première demande [...] c est la paix »… …   Encyclopédie Universelle

  • demande — DEMANDE. subs. f. Action par laquelle on demande. Votre demande est juste. Il fait tous les jours de nouvelles demandes. J ai satisfait à sa demande. f♛/b] On appelle Demande absolument, La démarche que fait un tiers, pour demander une fille en… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • demande — Demande. s. f. L Action par laquelle on demande. Vostre demande est juste. il fait tous les jours de nouvelles demandes. j ay satisfait à sa demande. on vous a accordé vostre demande. on le va marier, & c est un tel qui a fait la demande. Demande …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Demande Incidente — L expression demande incidente désigne toute demande qui n ouvre pas l instance (contrairement à une assignation ou une requête) mais qui intervient au cours d un procès déjà engagé. si elle émane du demandeur, on parle de demande… …   Wikipédia en Français

  • Demande a la Poussiere — Demande à la poussière  Pour le film du même nom, voir Demande à la poussière (film). Demande à la poussière (titre original : Ask the Dust) est un roman américain de John Fante, publié en 1939. Synopsis Arturo Bandini est un jeune… …   Wikipédia en Français

  • Demande d'assistance (informatique) — Demande d assistance En informatique, une demande d assistance est une demande faite par l utilisateur d une application informatique, concernant un incident rencontré, une évolution souhaitée, ou une mauvaise compréhension des règles de gestion …   Wikipédia en Français

  • Demande À La Poussière —  Pour le film du même nom, voir Demande à la poussière (film). Demande à la poussière (titre original : Ask the Dust) est un roman américain de John Fante, publié en 1939. Synopsis Arturo Bandini est un jeune homme de 20 ans qui tente… …   Wikipédia en Français

  • Demande à la Poussière —  Pour le film du même nom, voir Demande à la poussière (film). Demande à la poussière (titre original : Ask the Dust) est un roman américain de John Fante, publié en 1939. Synopsis Arturo Bandini est un jeune homme de 20 ans qui tente… …   Wikipédia en Français

  • Demande Biologique En Oxygène — Pour les articles homonymes, voir DBO. La demande biochimique en oxygène (DBO) est la quantité d oxygène nécessaire pour oxyder les matières organiques (biodégradables) par voie biologique (oxydation des matières organiques biodégradables par des …   Wikipédia en Français

  • Demande Chimique En Oxygène — La demande chimique en oxygène (DCO) est la consommation en oxygène par les oxydants chimiques forts pour oxyder les substances organiques et minérales de l eau. Elle permet d évaluer la charge polluante des eaux usées. La DCO est une des mesures …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»