-
1 intelligence
nf.1. aqllilik, oqillik, donolik, fahm, idrok qilish, zakovat; vivre en bonne intelligence ahil yashamoq2. tushunish, anglash, fahmlash, izohlash, nuqtai-nazar; avoir l'intelligence vive zehnli, aqlli, tez tushunadigan bo‘ lmoq3. aqliy kamolot, ong, idrok; un degré d'intelligence aqliy kamolot darajasi. -
2 aigu
-uëI adj.1. keskir, uchli, o‘ tkir; oiseau au bec aigu tumshug‘i uchli, nayzali qush; l'âme aiguë d'un poignard xanjarning keskin tig‘i; angle aigu o‘tkir burchak2. yuqori, qattiq, kuchli, chinqiriq, quloqni teshadigan; note AIGUE-MARINE AIR aiguë yuqori nota; des voix aiguës kuchli, chinqiroq ovozlar3. qattiq, zo‘r, og‘ir, kuchli, dahshatli; douleur aiguë kuchli azob, og‘riq4. og‘ir kechayotgan (davrdagi), avjidagi, og‘ir (kasallik); maladie aiguë og‘ir kasallik (tez boshlanib tez kuchayib ketadigan kasallik)5. yaxshi taraqqiy qilgan; une intelligence aiguë o‘ tkir zehn, aqlII nm. yuqori tovush; passer du grave à l'aigu past tovushdan yuqori tovushga o‘ tmoq. -
3 comme
I conj.1. xuddi, kabi, singari, go‘yoki, o‘xshash, qanday, dek; il a réussi comme son frère akasidek uning omadi keldi2. boshqalardek; j'oublierai cela comme le reste men buni boshqalardek, qolganlardek unutaman3. uchun; comme il vous plaira u sizga yoqqani uchun; faites votre travail comme il faut ishingizni keragidek yaxshi qiling; une personne très comme il faut risoladagidek odam, juda yaxshi kishi; comme ci comme ça yaxshi ham emas yomon ham, o‘rtacha4. –dek; je n'ai jamais rencontré d'intelligence comme la sienne men hech qachon uningdek aql-zakovatlini uchratmagandim5. je l'ai choisie comme secrétaire men uni kotiblikga tanladim6. sababli; comme il arrive demain uning ertaga kelishi sababliII adv. qanchalik; qanday; comme c'est cher! qanchalik bu qadrli, aziz! regardez comme il court! qarang, qanday u yugurayapti. -
4 éveiller
I vt.1. uyg‘otmoq2. fig. qo‘zg‘almoq, qo‘zg‘atmoq, tug‘dirmoq; cette étude éveille l'intelligence bu fanni o‘rganish ongni o‘stiradi; éveiller la haine nafrat uyg‘otmoq; éveiller les soupçons shubha tug‘dirmoq; éveiller l'attention diqatni tortmoqII s'éveiller vpr.1. uyg‘onmoq2. jonlanmoq, uyg‘onmoq; la nature s'éveille tabiat uyg‘onmoqda. -
5 ligne
nf.1. chiziq; ligne horizontale gorizontal chiziq2. chiziq, chegara, ligne de démarcation demarkatsion chiziq; ligne de flottaison vaterliniya (kemaning suvga botish chizig‘i); passage de la ligne ekvator chizig‘ i; ligne blanche yo‘l chizig‘i3. kaft chizig‘i; ligne de vie, de coeur hayot, qalb chizig‘i4. chiziq, ko‘rinish5. shakl, narsalarning ko‘rinishi, qiyofasi; loc. garder la ligne figura saqlamoq6. yo‘nalish, nuqtai nazar, qarash7. yo‘nalish, tomon, taraf; en ligne droite to‘g‘ri yo‘nalishda; ligne de conduite tutilgan yo‘l; être dans la ligne du parti partiya yo‘lidan bormoq8. chiziq, mo‘ljal; ligne de tire o‘tish chizig‘i9. yo‘l, yo‘nalish; lignes de chemin de fer, de métro, d'autobus temir yo‘li, metro, avtobus yo‘nalishlari; ligne maritime, aérienne dengiz, havo yo‘li; pilote de ligne fuqaro aviatsiyasi uchuvchisi10. qarmoq; pêcher à la ligne qarmoq bilan baliq tutmoq11. tarmoq; ligne électrique elektr tarmog‘i; ligne téléphonique telefon tarmog‘i; parlez, vous êtes en ligne gapiring, siz tarmoqqa ulandingiz13. qator; être placé en ligne, sur une ligne qatorga, bir qatorga tizilgan bo‘lmoq; en ligne pour le départ! jo‘nash uchun qatorga tiziling! hors ligne alohida, boshqalardan farqli, o‘ziga xos; il est d'une intelligence hors ligne u o‘ziga xos aqlga ega14. marra, chegara, chiziq; lignes de fortification mudofaa chizig‘i; avoir raison, être battu sur toute la ligne har tomonlama haq bo‘lmoq, hamma tomonlama yengilmoq15. satr, yo‘l, xat; à la ligne satrdan; aller, revenir à la ligne yangi satrdan boshlamoq; de la première à la dernière ligne birinchi satrdan oxirgi satrgacha16. loc. entrer en ligne de compte hisoblanmoq, hisobga olinmoq17. shajara, nasl-nasab; descendre en droite ligne d'un homme célèbre to‘g‘ridan-to‘g‘ri mashhur odam nasl-nasabidan bo‘lmoq. -
6 lucide
adj.1. aniq, ravshan, oydin, o‘ tkir; esprit, intelligence lucide o‘ tkir aql, idrok; il est revenu de son évanouissement, mais il n'est pas encore entièrement lucide u hushiga keldi, lekin hali u to‘la o‘ziga kelganicha yo‘q2. ziyrak, farosatli, zakovatli, sezgir; il est très lucide et a bien compris ses erreurs u juda ziyrak va u o‘z xatolarini yaxshi tushundi. -
7 lumineux
-euseadj.1. yaltiragan, yaltirab ko‘rinadigan; yaltiroq, yiltillagan; corps, point lumineux yaltiroq jism, nuqta; source lumineuse yaltiragan manba; montre à cadran lumineux yaltirab ko‘rinadigan siferblatli soat2. porlagan, chaqnagan, nur sochib turgan; teint, regard lumineux nur sochib turgan yuz, yorqin qarashlar3. charaqlagan, yorqin; rayon lumineux yorqin nur3. tiniq, ravshan, o‘ tkir, ajoyib; intelligence lumineuse o‘ tkir aql; un raisonnement lumineux ravshan mushohada; fam. c'est une idée lumineuse bu ajoyib fikr. -
8 moyen
-enneadj.1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.nm.1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor. -
9 moyenne
nf.1. la moyenne arithmétique de plusieurs nombres ko‘p sonning o‘rtacha arifmetik miqdori; calculer la moyenne des températures à paris au mois d'août avgust oyining Parijdagi o‘rtacha haroratini hisoblab chiqmoq; rouler à une moyenne de 70 km/h o‘rtacha 70 km; soat tezlikda yurmoq; faire 7, du 70 de moyenne o‘rtacha yetmishdan bosmoq; avoir la moyenne à un examen imtihonning yarim bahosini olmoq (umumiy bahoning yarmini); fam. cela fait une moyenne buning o‘rni to‘lanib qoladi; en moyenne u o‘rta hisobda kuniga 8 soatdan ishlayapti2. o‘rtacha, oddiy; la moyenne des Français oddiy fransuzlar; une intelligence au-dessus de la moyenne o‘rtachadan yuqoriroq aql. -
10 ni
conj. na; elle n'a rien de doux ni d'agréable bu ayolda na mayinlik, na yoqimtoylik bor; je n'ai ni cigarette ni feu mening na sigaretim bor na o‘ tim; il ne dit ni oui ni non u na ha demadi na yo‘q; ni elle ni moi n'irons na u, na men bormaymiz; je ne crois pas qu'elle parte en vacances, ni même qu'elle en ait men uning ta' tilga chiqishiga ishonmayman, hattoki uni olishiga ham; l'intelligence n'est preuve de talent, ni le talent n'est preuve de génie na aql talantning dalili, na talant donolikning; rien de si mal écrit ni de si ennuyeux que ce livre hech narsa bu kitobchalik yomon va zerikarli yozilmagan; il est parti sans que son père ni sa mère le sachent uning ketganini na otasi na onasi bilsin. -
11 normal
-ale, auxI adj.1. normal, tabiiy; tout est normal hammasi joyida; en temps normal tabiiy shart-sharoitda2. aqli raso, es-hushi joyida; un enfant normal esli-hushli bola3. tabiiy; la fatigue est normale après un tel effort shuncha mehnatdan so‘ng charchash tabiiy; ce n'est pas normal de dormir autant buncha uxlash tabiiy hol emas4. école normale o‘qituvchilar tayyorlash instituti; l'Ecole Normale Supérieure ou ellipt. Normale Pedagogika institutiII nf. tabiiy hol, me'yor, marom; intelligence au-dessus de la normale me'yoridan ortiq aqllilik; s'écarter de la normale me'yoridan ortmoq. -
12 ordinaire
I adj.1. odatdagi, kundalik, doim bo‘lib turadigan, o‘rganish bo‘lib qolgan, har vaqtdagidek, doimiy; trajet, usage ordinaire odatdagi yo‘l, holat; fam. une histoire pas ordinaire g‘ayri oddiy voqea; sa maladresse ordinaire uning odatdagi qo‘polligi2. oddiy, sodda, boshqalardan farqsiz; du papier ordinaire oddiy qog‘ozdan; le modèle ordinaire oddiy model3. péj. oddiy, ko‘rimsiz, ko‘zga tashlanmaydigan, o‘rta-miyona, xashaki; les génies et les hommes ordinaires daholar va oddiy odamlarII nm.1. odat, o‘rganish; il est d'une intelligence très au-dessus de l'ordinaire u odatdagidan juda aqlan ustun; elle sort de l'ordinaire u odatini tark qilyapti2. har doim beriladigan, har doim tortiladigan, yeyiladigan ovqat; un bon ordinaire har doim yeyiladigan yaxshi ovqat3. ordinaire de la messe har doim o‘qiladigan namoz; loc.adv. d'ordinaire, à l'ordinaire odatda, ko‘pincha, ko‘p hollarda, odat bo‘yicha, rasmi; comme à son ordinaire odati bo‘yicha. -
13 primauté
nf. birinchilik, ustunlik; la primauté de l'intelligence sur les sentiments aqlning his-tuyg‘udan ustunligi; avoir la primauté sur ustunlikka ega bo‘lmoq. -
14 respirer
I vi.1. nafas olmoq; respirer par le nez par la bouche burnidan, og‘zidan nafas olmoq; respirer avec difficulté qiyinchilik bilan nafas olmoq; les plantes respirent o‘simliklar nafas oladi2. bir oz tin olmoq, nafasni rostlamoq; laissez-moi respirer! ouf! on respire! meni nafasimni rostlab olgani qo‘ying! uf! bir oz tin oldima!II vt.1. ichiga tortmoq, simirmoq, hidlamoq; on lui fit respirer de l'éther unga efir hidlatishdi; respirer profondement chuqur nafas olmoq2. ifodalamoq; il respire la santé uning yuzlaridan qon tomadi; son visage respire d'intelligence uning yuzidan donolik yog‘ilib, balqib turadi. -
15 vif
-viveI adj.1. jonli, tirik, hayot; plus mort que vif taxtaday qotib qolgan, serrayib, angrayib qolgan; brûlée vive tiriklay o‘ tda kuydirilgan; eau vive buloq suvi; air vif salqin, musaffo havo; plaie vive yangi kesilgan, paydo bol'gan yara, jarohat2. sho‘x, tinib-tinchimas; serg‘ayrat, chaqqon, qizg‘in, bardam, serharakat, chopqir; oeil vif chaqnoq, o‘ynoqi ko‘z; marcher d'un pas vif ildam qadam bosmoq3. tez, serjahl, jahldor, jizzaki, qo‘pol; échanger des propos très vifs bir-biridan qo‘pol gaplarni ayamaslik, birbirini haqoratlamoq4. tiyrak, zehni o‘tkir, aqlli, idrokli; intelligence vive o‘ tkir zehn5. jonli, yorqin, qaynoq, chaqnoq, yarqiragan, ko‘zni oladigan; kuchli, o‘tkir; couleurs vives yorqin, ko‘zni oladigan ranglar; froid vif qattiq sovuq, ayoz; une vive douleur qattiq, kuchli og‘riq; vifs reproches qattiq ta'na, gina-kudurat, yozg‘iriq; vive discussion qizg‘in, jo‘shqin munozara; vive fusillade shiddatli otishmaII nm.1. jonzot, jonli, tirik odam; piquer au vif nozik, qaltis yeridan ushlamoq, qattiq tegmoq; plaie à vif ochiq yara; entrer dans le vif du sujet masalaning mohiyatiga yetmoq; peindre sur le vif asliga qarab chizmoq2. tirik yem, xo‘rak (baliq ovlashda).
См. также в других словарях:
INTELLIGENCE — De tous les concepts que la psychologie a hérités de la tradition philosophique et religieuse, celui d’intelligence est sans doute le plus marqué par ses antécédents culturels. L’intelligence représente la fonction par laquelle l’homme a essayé… … Encyclopédie Universelle
Intelligence — vient du latin intelligentare (faculté de comprendre), dérivé du latin intellegere signifiant comprendre, et dont le préfixe inter (entre), et le radical legere (choisir, cueillir) ou ligare (lier) suggèrent essentiellement l aptitude à relier… … Wikipédia en Français
intelligence — Intelligence. s. f. Faculté intellective, capacité d entendre, de comprendre. Cet homme a l intelligence dure, vive, prompte, tardive &c. il a de l intelligence, peu d intelligence. Il signifie aussi, Connoissance, comprehension. Il a l… … Dictionnaire de l'Académie française
intelligence — UK US /ɪnˈtelɪdʒəns/ noun [U] ► the ability to learn and understand things quickly and easily: »Her high intelligence, ability and drive were evident from the start. »People questioned the intelligence of his decision. »an intelligence test ►… … Financial and business terms
intelligence — intelligence, intelligence testing A well trampled arena of combat between the advocates of the supremacy of nature and nurture, intelligence is commonly thought of as synonymous with the Intelligence Quotient (IQ), devised originally by Alfred… … Dictionary of sociology
Intelligence — Intelligence, in the military sense, is knowledge about actual or potential enemies in peace and war that is possibly of decisive advantage when coherently and imaginatively interpreted and acted upon. Carl von Clausewitz noted that… … Encyclopedia of the Age of Imperialism, 1800–1914
intelligence — Intelligence, Intelligentia, Intellectus. Intelligence et trafique qu on a avec aucuns marchands, Commercium. Intelligence et apprehension, Comprehensio. Ils ont intelligence ensemble, Congruunt inter se. Intelligence qu on a l un avec l autre,… … Thresor de la langue françoyse
Intelligence — In*tel li*gence, n. [F. intelligence, L. intelligentia, intellegentia. See {Intelligent}.] [1913 Webster] 1. The act or state of knowing; the exercise of the understanding. [1913 Webster] 2. The capacity to know or understand; readiness of… … The Collaborative International Dictionary of English
intelligence — (n.) late 14c., faculty of understanding, from O.Fr. intelligence (12c.), from L. intelligentia, intellegentia understanding, power of discerning; art, skill, taste, from intelligentem (nom. intelligens) discerning, prp. of intelligere to… … Etymology dictionary
Intelligence — ist eine multidisziplinäre wissenschaftliche Fachzeitschrift mit psychologischem Schwerpunkt, in der Artikel zur Intelligenzforschung erscheinen. Die Zeitschrift wurde 1977 von Douglas K. Detterman von der Case Western Reserve University… … Deutsch Wikipedia
intelligence — /inˈtɛllidʒens, ingl. ɪnˈtɛlɪdʒəns/ [vc. ingl., accorc. di intelligence service, propr. servizio informazioni ] s. f. inv. servizio segreto □ spionaggio … Sinonimi e Contrari. Terza edizione