-
21 excepté
prép.inv. -dan boshqa, -dan tashqari; tous les habitants excepté les enfants bolalardan tashqari barcha aholi; je suis content de tout le monde, excepté de vous sizdan boshqa hammadan xursandman. -
22 exécrer
vt. juda yomon ko‘rmoq, nafrat bilan qaramoq; tout le monde l'exècre hamma unga nafrat bilan qaraydi. -
23 expédier
vt.1. jo‘natmoq, yubormoq; expédier des marchandises tovarlarni jo‘natmoq2. dr. nusxa bermoq; expédier un contrat de mariage nikoh to‘g‘risidagi shartnomadan nusxa bermoq.vt.1. bir amallab o‘zini xalos qilmoq, qutulmoq; jo‘natmoq, haydamoq, haydab yubormoq, kovushini to‘g‘rilab qo‘ymoq; expédier un importun xira mijozdan arang qutulmoq; expédier qqn. dans l'autre monde narigi dunyoga jo‘natmoq2. ishni qo‘l uchida bajarib tez tugatmoq, bir amallab bitirmoq, expédier son travail ishni tez tugatmoq; expédier son dîner shosha-pisha ovqatlanmoq. -
24 goût
nm.1. ta'm, mazasini sezish, ta'm, lazzat; ta'm sezgisi, boshqacha, qo‘shimcha ta'm; agréable au goût yoqimli ishtaha; être au goût de tout le monde hammaga yoqmoq; chacun son goût ko‘ngil ko‘ targanicha2. nafosat tuyg‘usi, did, ta'b; avoir le mauvais goût de andishasiz harakat qilmoq3. uslub, tarz, yo‘sin, usul, yo‘l; dans le goût de usulida4. havas, qiziqish, ishtiyoq, xohish, istak, mayl, yaxshi ko‘rish; avoir du goût pour qqch. ishtiyog‘i bo‘lmoq; donner à qqn. le goût de havas uyg‘otmoq, rag‘batlantirmoq; prendre goût à qqch. ishqiboz bo‘lib qolmoq, havas, mayl qilmoq, ruju qilmoq, yaxshi ko‘rib qolmoq; n'avoir goût à rien hammasidan nafratlanmoq, to‘ymoq, bezmoq. -
25 grand
-grandeI adj.1. katta, ulkan, azim, yirik, zo‘r, bo‘ychan, bo‘ydor, durkun, gavdali, norg‘ul, baland, daroz, novcha; un homme grand baland bo‘yli odam; la grande bourgeoisie yirik burjuaziya; à grand renfort de yordamida; le Grand Opéra Parij opera teatri2. katta, kuchli, shiddatli, qattiq, zo‘r, baquvvat, quvvatli, zabardast3. ulkan, kalon, azim, muazzam; un grand homme buyuk odam; une grande cause ulug‘ ish; Pierre le Grand Buyuk Pyotr4. e'tiborli, nufuzli, mashhur, dongdor, taniqli; un grand personnage, un grand seigneur mashhur, nufuzli zot, to‘ra, ayon, amaldor; le grand monde zodagonlar davrasi5. katta yoshli, bo‘yi yetgan, balog‘atga yetgan; une grande personne katta yoshli odam, shaxs, kishi6. qattiq, baland, shiddatli, zo‘r, ulkan, buyuk, ajoyib; un grand coeur muruvvat, himmat, olijanoblik, oliyhimmatlik, fe'li kenglik, samimiylik, sidqidillik; fe'li keng odam; un grand blessé og‘ir yaralangan; le grand air sof havo; avoir grand air salobatli qiyofaga ega bo‘lmoq; les grandes eaux suv toshqini, favvoralarni ishga tushirish (bog‘ larda); il fait grand jour yorishib ketdi; il est grand temps allaqachon kech; de grand matin erta tongda, ertalab; tenir grand compte ayniqsa hisobga olmoqII nm.1. ulug‘vorlik, olijanoblik2. pl. balog‘atga yetganlar3. pl. akobir, ayon, to‘ra4. grand d'Espagne Ispaniya grandiIII adv. voir grand uzoqni ko‘rmoq, katta rejalar qurmoq, tuzmoq; grand ouvert keng ochiq; en grand loc.adv. tabiiy kattalikda, keng ko‘lamda, miqyosda. -
26 homme
nm.1. odam, inson, kishi, er kishi, erkak; un jeune homme yaxshi yigit, yigitcha; un brave homme vijdonli kishi; hurmatli kishi; un homme bon xushfe'l, ko‘ngli ochiq odam; un homme de résolution dadil, tap tortmas odam; un homme d'Etat davlat arbobi; un homme du monde aslzoda odam; un homme d'affaires ishbilarmon, ishchan odam; un homme de loi huquqshunos; un homme de lettres yozuvchi; un homme de science olim; un homme à tout faire hamma ishga omil; le dernier des hommes odamlarning eng razili; c'est un pauvre homme bu bechora; un homme à femmes xotinboz; fam. voilà mon homme! mana menga kerakli odam!2. fam. er3. mil. askar, jangchi, oddiy askar4. sport. o‘yinchi; d'homme à homme to‘g‘ridan-to‘g‘ri, ochiqchasiga, yakkama-yakka; un homme de tête poyga boshlig‘i. -
27 intéresser
I vt.1. qiziqtirmoq, qiziqish, havas uyg‘otmoq, diqqat-e'tiborini tortmoq, fikri-xayolini olmoq, chulg‘ab olmoq2. xayrixohlik bildirmoq, achinmoq3. tegmoq, tegib ketmoq, shikast, zarar yetkazmoq, munosabatda bo‘lmoq, cela intéresse tout le monde bu hammaga tegishli4. (qqn à qqch) qatnashtirmoq, manfaatdor qilmoq; intéresser qqn. aux bénéfices foyda olishga jalb qilmoq5. shikast, zarar yetkazmoq, shikastlamoqII s'intéresser vpr. (à qqn. à qqch) qiziqmoq, havas qilmoq, ishqivoz bo‘lmoq; manfaatdor munosabatida bo‘lmoq. -
28 libre
adj.1. ozod, erkin, hur, bo‘sh, xoli2. ozod, erkin, hur, erki o‘zida; peuple, société, nation libre erkin xalq, jamiyat, millat; le monde libre erkin dunyo3. erkin, ozod, huquqli, qonuniy; enseignement libre ixtiyoriy ta‘lim; école libre erkin maktab. -
29 limiter
I vt.1. chegaralamoq; mers qui limitent la France à l'ouest et au sud Fransiyani g‘arbda va janubda chegaralab turuvchi dengizlar2. chegaralamoq, cheklamoq; limiter le pouvoir de qqn. birovning haqhuquqlarini cheklamoq; fam. limiter les dégâts zararni cheklamoqII se limiter vpr. chegaralanmoq, cheklanmoq; savoir se limiter o‘z chegarasini bilmoq; le monde pour lui se limite à sa famille borliq uning uchun o‘z oilasi bilan chegaralanadi. -
30 maître
-maîtresseI n.1. nm. xo‘jayin, ega, sohib; dr. bien sans maître egasiz mulk; se rendre maître de qqn. biron kishini tutib olmoq, qo‘lga olmoq, qamoqqa olmoq2. boshliq, ega, hukmdor, mulkdor, hokim, hukmron, hoqon, sulton; maître, maîtresse de maison uy egasi, bekasi, mezbon; être (le) maître (quelque part) xo‘jayin, ega, sohib, hokim, hukmdor bo‘lmoq; l'argent, maître du monde pul dunyosining hukmdori; être maître, maîtresse de soi, être son propre maître o‘ziga-o‘zi xo‘jayin bo‘lmoq; être maître de faire qqch. biror ishni qilishga ixtiyori, erki o‘zida bo‘lmoq; vous êtes maître de refuser rad qilishda ixtiyoringiz o‘zingizda3. boshliq, rahbar; maître de forges metallurgiya zavodining boshlig‘ i, rahbari; maître d'hôtel metrdotel, bosh ofitsiant (restoranlarda)4. o‘qituvchi, muallim, muallima, ustoz, murabbiy, murabbiya5. vx. metr; maître Jacques metr Jak6. nm. metr; (advokat, notariuslarga nisbatan murojaatda ishlatiladi)7. nm. maestro, ustaII adj.1. tashkilotchi, harakatchan; une maîtresse femme tashkilotchi ayol2. vx. asosiy, bosh, katta; maître coq bosh oshpaz3. narsa asosiy, bosh; techn. maître-cylindre tormozning bosh silindri; inform. ordinateur maître bosh hisoblash mashinasi4. kuchli; maître mot ou maître-mot kuchli so‘z. -
31 manichéen
-ennen.adj.phil. manisheism tarafdori; vision manichéenne du monde dunyoga dualistik qarash. -
32 matériel
-elleI adj.1. phil. cause matérielle, formelle moddiy, formal sabablar2. moddiy, ob'ektiv ravishda mavjud bo‘lgan, real; substance matérielle moddiy jism; être matériel mavjudot; le monde, l'univers matériel borliq, dunyo; point matériel moddiy zarra; temps matériel mavjud vaqt3. vx. jismoniy, shahvoniy; plaisirs matériels jismoniy rohat4. amaliy, ko‘zga yaqqol tashlanib turadigan, aniq; organisation matérielle d'un spectacle spektaklning amaliy tashkil qilinishi; avoir la preuve matérielle biror narsada aniq dalillarga ega bo‘lmoq; dr. fait matériel ashyoviy, moddiy dalil5. moddiy (mol va puldan iborat); avantages, biens matériels moddiy boylik6. fig.fam. mol-dunyoga o‘chII nm.1. tarkibiy qism2. asbob-uskuna, anjom, kerak-yarog‘lar, asbob-qurollar, jihoz; matériel de guerre harbiy qurol-aslaha; dépôt, stock de matériel asbob-uskuna omborxonasi3. anjom, qurol; matériel de pêche baliq ovlash anjomlari; matériel de propagande tashviqot qurollari4. material, manba, ma'lumot; collecte, classement et analyse du matériel sur le terrain tuproq haqida to‘plangan, saralangan va analiz qilingan ma'lumot; matériel analytique analitik material; matériel génétique genetik ma'lumot. -
33 mécontenter
vt. xafa qilmoq, norozi qilmoq; cette mesure a mécontenté tout le monde bu xatti-harakat hammani xafa qildi. -
34 même
I adj.1. ayni, xuddi, ham, bir; relire les mêmes livres ayni o‘sha kitoblarni qayta o‘qish; il est dans la même classe que moi u ham men o‘qiydigan sinfda; en même temps bir paytda, xuddi bir, o‘sha vaqtda; vous êtes tous du même avis sizlarning hammalaringiz xuddi shu fikrdasizlar; de même valeur xuddi shu qimmatda2. o‘zi, xuddi o‘zi, o‘zginasi; ce sont les paroles mêmes qu'il a prononcées bu uning xuddi o‘zi aytgan gaplari; il est la bonté, l'exactitude même u ezgulik, batartiblikning o‘zginasi; elle(s)- même(s) uning, ularning o‘zi, o‘zlari; eux-mêmes ularning o‘zlariII pron. (le, la, les dan so‘ng) ce n'est pas le même bu xuddi o‘sha emas; loc. cela revient au même bu o‘shaning o‘zginasiIII adv.1. hatto, hattoki, hatto… ham; tout le monde s'est trompé, même le professeur hamma adashdi, hatto o‘qituvchi ham2. xuddi, aynan; je l'ai rencontré ici même men uni aynan shu yerda uchratdim; aujourd'hui même aynan bugun, shu bugunoq; à même to‘g‘ridan-to‘g‘ri, bevosita, naq, qoq; il dort à même le sol u to‘g‘ridan-to‘g‘ri yerda, qoq yerda uxlaydi3. adv.loc. de même ham, shuningdek; vous y allez? moi de même o‘sha yerga ketayapsizmi? men ham; tout de même har holda, shunday bo‘lsa ham; quand même hech narsaga qaramasdan; il est malade, mais travaille quand même u kasal, lekin shunga qaramay ishlayapti; il aurait pu le dire quand même! yoki tout de même! u har holda buni aytsa bo‘laverar edi!4. loc.prép. de même que xuddi …-day; de même qu'il n'a pas voulu y aller hier, (de même) il n'ira pas demain u xuddi kecha u yerga borishni xohlamaganiday, u ertaga ham bormaydi; même si agar …-sa ham; même si je lui dis, cela ne changera rien agar men unga aytsam ham, bu hech narsani o‘zgartirmaydi; à même de loc.prép. holatda, qodir; il est à même de répondre u javob berishga qodir. -
35 mener
vt.1. olib bormoq, olib chiqmoq; mener un enfant à l'école bolani maktabga olib bormoq2. oldinda bo‘lmoq; cette équipe mène deux (à) zéro bu komanda ikki-yu nol hisobida oldinda borayapti3. boshqarmoq; se laisser mener boshqartirmoq, boshqartirib qo‘ymoq (o‘zini); l'intérêt mène le monde manfaat dunyoni boshqaradi4. boshqarmoq, boshchilk qilmoq; mener rondement une affaire ishni ustalik bilan boshqarmoq; mener à olib bormoq; mener qqch. à bien biror narsani muvaffaqiyat bilan tugatmoq; mener une chose à bonne fin, à terme ishni yaxshi tugatmoq, nihoyasiga yetkazmoq5. olib bormoq; voilà l'autobus qui vous mènera chez moi mana sizni mening uyimga olib borib qo‘yadigan avtobus6. bormoq, olib bormoq; où mène cette route? bu yo‘l qayerga olib boradi?7. géom. o‘tkazmoq, chizmoq; mener une parallèle à une droite to‘g‘ri chiziqqa parallel o‘tkazmoq. -
36 merveille
nf. mo‘jiza, karomat, ajoyibot, g‘aroyibot; les merveilles de la nature, de l'art tabiat, san'at mo‘jizalari; les sept merveilles du monde dunyoning yetti mo‘jizasi. -
37 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
38 moins
I adv.1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boramanII nm.1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi2. le signe moins minus, ayirish belgisiIII prép.1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti. -
39 moquer
vpr. (de qqn. qqch)1. ustidan kulmoq, masxara, kalaka qilmoq, mazax, mayna qilmoq; les enfants se moquent de lui, de son allure bolalar uning ustidan kulishadi, uning qiliqlarini mazax qilishadi2. mensimay, nazar-pisand qilmay qaramoq, e' tibor bermaslik; je m'en moque men buni sariq chaqaga ham olmayman; se moquer du qu'en dira-t-on fisqi-fosodlarga e'tibor bermaslik; il se moque que j'aie raison mening haqligim uning uchun bari bir3. mazax qilmoq, ustidan kulmoq, ahmoq qilmoq; elle s'est bien moquée de vous u sizni boplab ahmoq qildi; vous vous moquez du monde siz odamlarni mazax qilyapsiz4. litt. hazillashmoq, o‘ynashmoq, tegishmoq; vous vous moquez! hazillashyapsiz! -
40 mourir
I vi.1. o‘lmoq, vafot qilmoq, halok bo‘lmoq; dunyodan o‘tmoq, ko‘z yummoq; jon bermoq, jon taslim qilmoq, qazo qilmoq, qurbon bo‘lmoq; homme qui va mourir, qui est sur le point de mourir o‘layotgan, o‘lim arafasida turgan odam; faire mourir o‘ldirmoq; mourir de faim, de maladie ochlikdan, kasallikdan o‘lmoq; mourir assassiné qatl qilinmoq; mourir subitement to‘satdan o‘lmoq; mourir à la guerre urushda o‘lmoq; mourir jeune yosh, bevaqt o‘lmoq; v.impers. il meurt beaucoup d'enfants dans le tiers monde uchinchi dunyo mamlakatlarida ko‘plab bolalar o‘lyapti2. qurimoq, so‘limoq (o‘simlik)3. à mourir o‘lguday, o‘larday; je suis lasse à mourir men o‘ lguday charchadim; s'ennuyer à mourir o‘lguday zerikmoq; mourir de adoyi tamom bo‘lmoq, o‘lib bo‘lmoq; mourir de chagrin, de tristesse, de peur g‘amdan, xafalikdan, qo‘rquvdan adoyi tamom bo‘lmoq; mourir de faim, de soif ochlikdan, chanqoqdan o‘lmoq, sillasi qurimoq; je meurs de faim, à table! ochimdan o‘ldim; qani dasturxonga!4. so‘nmoq, yo‘qolib bormoq; civilisation qui meurt yo‘qolib borayotgan madaniyat, tamaddun; le feu, la flamme meurt o‘t, alanga so‘nyapti; bruit, son, voix qui meurt so‘nayotgan shovqin, tovush, ovozII se mourir vpr.litt. adoyi tamom bo‘lmoq, kuyib tamom bo‘lmoq; elle se meurt u kuyib tamom bo‘lmoqda; il se meurt d'amour pour elle u unining ishqida adoyi tamom bo‘lmoqda.
См. также в других словарях:
MONDE — Le terme de monde est utilisé dans des contextes très divers pour indiquer, d’une manière ou de l’autre, une totalité d’appartenance. Ainsi on parle du «monde grec» ou du «monde de la Renaissance», pour désigner des ensembles culturels… … Encyclopédie Universelle
monde — 1. (mon d ) s. m. 1° Tout ce que nous apercevons d espace, de corps et d êtres, ainsi dénommé à cause de l arrangement et de la régularité qui y règnent. La création du monde. Plusieurs philosophes ont cru que le monde est éternel. • Tout ce… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Monde entier — Monde (univers) Pour les articles homonymes, voir Monde. Le monde désigne la matière, l espace et les phénomènes qui nous sont accessibles par les sens, l expérience ou la raison. Le sens le plus courant désigne notre planète, la Terre, avec ses… … Wikipédia en Français
MONDE (LE) — MONDE LE Le seul journal quotidien de la presse française qui fasse figure d’institution nationale et dont l’audience internationale se compare à celle des «grands» anglo saxons (quotidiens comme le New York Times ou le The Times de Londres, ou… … Encyclopédie Universelle
Monde De Lyoko — Cet article concerne le monde virtuel nommé Lyoko. Pour la série d animation, voir Code Lyoko. Lyoko est un monde virtuel autour duquel se déroule la série Code Lyoko. Bien qu il présente de nombreuses divergences avec le monde réel, la… … Wikipédia en Français
Monde Des Ténèbres 2 — Cet article fait partie de la série Jeu de rôle Jeux : Liste par genre • Catégories par genre • Liste alphabétique • Autres : Éditeurs • Magazi … Wikipédia en Français
Monde Iranien — Le monde iranien … Wikipédia en Français
Monde Méditerranéen Au XIIe Siècle — Cet article décrit le monde méditerranéen au XIIe siècle sur les plans civilisationnel et géostratégique. La Méditerranée, est le mare nostrum des Latins, sur laquelle trois continents ont une façade, l Afrique, l Europe et l Asie, et les… … Wikipédia en Français
Monde Virtuel — Un monde virtuel est un monde créé artificiellement par un logiciel informatique et pouvant héberger une communauté d utilisateurs présents sous forme d avatars ayant la capacité de s y déplacer et d y interagir. La représentation de ce monde et… … Wikipédia en Français
Monde de Lyoko — Cet article concerne le monde virtuel nommé Lyoko. Pour la série d animation, voir Code Lyoko. Lyoko est un monde virtuel autour duquel se déroule la série Code Lyoko. Bien qu il présente de nombreuses divergences avec le monde réel, la… … Wikipédia en Français
Monde de lyoko — Cet article concerne le monde virtuel nommé Lyoko. Pour la série d animation, voir Code Lyoko. Lyoko est un monde virtuel autour duquel se déroule la série Code Lyoko. Bien qu il présente de nombreuses divergences avec le monde réel, la… … Wikipédia en Français