Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

il+y+a+fort

  • 1 fort

    -forte
    I adj.
    1. kuchli, baquvvat; de forte constitution zuvalasi pishiq; fort comme un boeuf ho‘kizdek kuchli, baquvvat; cela est plus fort que moi bu mening qo‘limdan kelmaydi; fort de nimagadir qattiq ishonish
    2. mahkam, pishiq, puxta, chidamli, mustahkam, bardosh beradigan, qattiq, mustahkam
    3. muhim, jiddiy, yirik, katta, ulkan; une forte somme katta, ko‘p pul; de forts contingents yirik kontingent
    4. chidamli, pishiq, puxta, matonatli, sabotli, bukilmas, mustahkam; une ville forte mustahkam shahar
    5. (en qqch) biror narsaga mohirlik, ustalik, ustasi faranglik; il est fort en mathématiques u matematikadan kuchli
    6. og‘ir, vazmin, salmoqdor
    7. kuchli, katta; une forte pluie jala, sharros yomg‘ir; une voix forte qattiq ovoz, baland ovoz; c'est trop fort! elle est forte, celle-là! fam. bu sira to‘g‘ri kelmaydi, bu darvozaga sig‘maydi! à plus forte raison ayniqsa, buning ustiga
    II adv.
    1. mahkamlab, mahkam, pishiq qilib, mahkam, qattiq; de plus en plus fort juda mahkamlab
    2. baland, qattiq
    3. juda, juda ham, g‘oyat, nihoyatda, ortiq (g‘oyat, nihoyat) darajada, bag‘oyat; fort bien juda yaxshi, a'lo darajada; a'lo, mayli; yaxshi, durust; fort mal juda yomon, yomon.
    III nm.
    1. kuchli tomon; c'est là mon fort meni bunga kuchim yetadi
    2. asosiy, eng muhim, bosh; au fort de eng qizg‘in (yoki eng qizigan) paytda; au fort du combat jang qizigan paytda
    3. istehkom, mudofaa inshooti
    4. qalin, zich, quyuq (o‘rmon)
    5. kuchli odam, bahodir, polvon
    6. in, uya, makon (hayvonlar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fort

  • 2 coffre-fort

    nm. temir sandiq, seyf.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coffre-fort

  • 3 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 4 aller

    I vi.
    1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi
    2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi
    3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq
    4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi
    5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman
    6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti
    7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi
    8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi
    9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi
    10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim
    11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!
    12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti
    13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritma
    II s'en aller vpr.
    1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti
    2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.
    nm.
    1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim
    2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aller

  • 5 assourdir

    vt.
    1. kar, garang qilmoq, quloqni bitirmoq, batang qilmoq; ne criez pas si fort, vous m'assourdissez! bunchalik baqirmang, quloqni kar qilasiz!
    2. fig. bo‘g‘moq, to‘xtatmoq; kamaytirmoq, susaytirmoq; yumshatmoq; le tapis assourdit les pas gilam oyoq tovushlarini yumshatadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > assourdir

  • 6 bien

    I adv.
    1. yaxshi; très bien, fort bien juda yaxshi, juda soz; voilà qui va bien mana juda a' lo; se porter bien, aller bien o‘zini yaxshi his qilmoq; mener à bien ishni muvaffaqiyatli tugatmoq
    2. ko‘p, juda, bemalol; bien de ko‘p; bien d'autres ko‘pincha boshqalar; il l'a bien mérité u bunga arziydi; je vous ai donné bien de la peine men sizni ko‘p tashvishga qo‘ydim; il y a bien deux ans mana bemalol ikki yil bo‘ldi; je veux bien men roziman; bien à tort bekorga; être bien, être du dernier bien avec qqn. kim bilandir juda yaxshi munosabatda bo‘ lmoq; bien entendu o‘z-o‘zidan ma'lumki; loc.conj. bien que qaramasdan
    II adj.
    1. yaxshi
    2. yoqimli; cette femme est bien yoqimtoy ayol.
    nm.
    1. yaxshilik, ezgulik; pour le bien de la Patrie Vatan ezguligi uchun; faire du bien à qqn. kimgadir yaxshilik qilmoq; homme de bien to‘g‘ri, sof odam
    2. yaxshilik, foyda; cela lui fit grand bien u bunga katta yordam berdi
    3. mol-mulk, egalik; biens meubles, biens mobiliers ko‘char mulk; biens immeubles, biens immobiliers ko‘chmas mulk; le bien da la nation umumxalq mulki; avoir du bien mulkka ega bo‘lmoq
    4. pl. baholar, narx-navo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bien

  • 7 crier

    I vi.
    1. baqirmoq, qichqirmoq, qiyqirmoq, hayqirmoq, dodlamoq, dod solmoq; crier plus fort que l'anguille, crier à tue-tête ayuhannos solmoq, dodlamoq, dod-voy qilmoq, ovozining boricha qichqirmoq
    2. chaqirmoq; crier à l'aide, crier au secours yordamga, ko‘makka chaqirmoq, da'vat etmoq; crier à l'injustice adolatsizlikdan, nohaqlikdan nolimoq, zorlanmoq, hasrat qilmoq
    3. jar solmoq, duv-duv gap tarqatmoq, shovqin ko‘tarmoq, og‘iz ko‘pirtirmoq, ovoza qilmoq, hammaga bildirmoq, oshkor qilmoq; crier sur les toits har chorrahada jar solmoq, hamma qo‘ng‘iroqlarda bong urmoq
    4. (contre qqn. après qqn) baqirmoq, o‘shqirmoq, jerkimoq, o‘dag‘aylamoq, so‘kmoq, urushmoq, koyimoq, ayblamoq, qoralamoq
    5. g‘ijirlamoq, g‘ichirlamoq, g‘archillamoq; la porte crie eshik g‘ichirladi
    II vt. baqirib chaqirmoq, baqirib aytmoq; crier son indignation achchiqlanmoq, g‘azablanmoq, jahlini chiqarmoq; crier misère gadoylik, tilanchilik qilmoq, sadaqa so‘ramoq, och-yalong‘och bo‘lmoq, faqirona kun kechirmoq, yo‘qsillikdan nolimoq; crier vengeance o‘ch, qasos olishga chaqirmoq; sans crier gare ogohlantirmasdan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crier

  • 8 doucement

    adv.
    1. sekin, past ovoz bilan; parler doucement sekin gapirmoq; tout s'est passé fort doucement hammasi tinch o‘ tdi
    2. sekin, tez emas, sekinlab, asta-sekin, ohista, ehtiyotlik bilan, ehtiyot bo‘lib; marcher doucement asta, sekin yurmoq; se porter tout doucement o‘zini o‘rtacha his etmoq, sezmoq; doucement sekin, tinch, shamolsiz, ehtiyot bo‘lib.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doucement

  • 9 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 10 échec

    nm.
    1. muvaffaqiyatsizlik, mag‘lubiyat, barbod bo‘lish; l'échec à un examen imtihonda muvaffaqiyatsizlik; échec des troupes ennemies dushman armiyasining mag‘ lubiyati; subir, essuyer un échec muvaffaqiyatsizlikka uchramoq, mag‘lubiyatga uchramoq
    2. kisht, shoh (shahmatda biror figura yoki dona bi lan raqibning shoxiga hujum qi lishni ifodalovchi so‘z); faire échec shox bermoq, kisht bermoq; faire échec et mat shox va mot demoq
    3. pl. shahmat; jouer aux échecs shahmat o‘ynamoq; etre fort aux échecs shahmatni yaxshi o‘ynamoq; un joueur d'échecs shahmatchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échec

  • 11 été

    nm. yoz; d'été yozgi; au fort de l'été yozning o‘rtasida; en été yozda; se mettre en été yozgi kiyim kiymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > été

  • 12 éventrer

    vt.
    1. qornini yormoq; qornini tilib, yorib tashlamoq; éventrer un animal hayvon qornini yormoq
    2. ochmoq, yirtmoq (odatda kuch ishlatib); éventrer un coffre-fort seyf, po‘lat sandiqni buzib ochmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éventrer

  • 13 fortin

    nm. fort, kichik qal'a, qo‘rg‘on, qadimiy qal'a.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fortin

  • 14 justement

    adv.
    1. haqqoniy, to‘g‘ri, adolat yuzasidan; il a été fort justement condamné uni adolat yuzasidan jazolashdi
    2. aniq, to‘g‘ri on dirait plus justement que aniqrog‘i, to‘g‘rirog‘i
    3. xuddi, naq, ayni, aniq; nous parlions justement de vous biz ayni siz haqingizda gaplashayotgan edik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > justement

  • 15 lion

    nm.
    1. sher, arslon; fort, courageux comme un lion sherday baquvvat, sheryurak; c'est un lion! bu sher yigit! se battre comme un lion arslonday olishmoq; loc. la part du lion eng katta ulush, qism
    2. astron.astrol. Arslon (burj).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lion

  • 16 ménager

    I vt.
    1. ehtiyotkorlik bilan uyushtirmoq, tashkil qilmoq
    2. ehtiyot qilmoq, avaylamoq; ménager du temps pour faire qqch. biron ish qilish uchun vaqtini avaylamoq
    3. joylashtirmoq, o‘rnatmoq; ménager un escalier dans l'épaisseur du mur zinapoyani devor ichiga joylamoq
    4. avaylamoq, ehtiyot qilmoq, tejamoq; ménager ses vêtements ust-boshini avaylamoq; ménager ses forces kuchini tejamoq
    5. ehtiyot bo‘ lib, og‘ziga qarab gapirmoq; ménagez vos expressions! iboralaringizga ehtiyot bo‘ling! fam. og‘zingizga qarab gapiring!
    6. ehtiyot qilmoq, avaylamoq; loc.prov. qui veut voyager loin ménage sa monture uzoqqa boraman degan, ulovini ehtiyot qiladi
    7. ayamoq (birovni); il était plus fort, mais il ménageait visiblement son adversaire u kuchliroq edi, lekin u yaqqol o‘z raqibini ayar edi
    III se ménager vpr. o‘zini ehtiyot qilmoq, o‘zini avaylamoq; vous devriez vous ménager o‘zingizni ehtiyot qilsangiz bo‘lar edi; elle ne s'est pas ménagée, ces derniers temps u shu oxirgi vaqtda o‘zini avaylamadi.
    -ère
    adj.
    1. xo‘jalikka, ro‘zg‘orga oid; travaux ménagers uy ishlari; appareils ménagers uy-ro‘zg‘or asboblari
    2. oiladan, ro‘zg‘ordan kelib chiqadigan; eaux, ordures ménagères mag‘zava, axlat, chiqindi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ménager

  • 17 muraille

    nf.
    1. baland va qalin devor; une haute muraille baland devor; les murailles du château fort qal'aning qalin devorlari; loc. couleur de muraille devor rangli; enceinte de murailles devorlar to‘sig‘ i; la grande muraille de Chine Buyuk Xitoy devori
    2. devor, to‘siq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > muraille

  • 18 perceur

    -euse
    n. burg‘ilovchi ishchi; perceur de coffre-fort seyfni burg‘ilovchi, ochuvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perceur

  • 19 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 20 sexe

    nm.
    1. jins; enfant de sexe masculin, féminin erkak, ayol jinsidagi bola; le sexe faible, le deuxième sexe, le beau sexe ayollar, xotin-qizlar; le sexe fort erkaklar, erkak kishilar
    2. seks (jinsiy hayotga, shahvoniy munosabatlarga bog‘liq hamma narsa)
    3. jinsiy a'zolar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sexe

См. также в других словарях:

  • Fort Worth, Texas — Fort Worth   City   City of Fort Worth Montage of Fort Worth …   Wikipedia

  • Fort Lauderdale, Florida — Fort Lauderdale   City   Downtown Fort Lauderdale skyline …   Wikipedia

  • Fort Ross — 1828, Auguste Bernard Duhaut Cilly (1790 1849), veröffentlicht in seinem Voyage autour du monde, principalement a la Californie et aux Iles Sandwich, pendant les années 1826, 1827, 1828, et 1829, Paris: Arthus Bertrand and Saint Servan: D.… …   Deutsch Wikipedia

  • Fort Boyard (Jeu Télévisé) — Pour les articles homonymes, voir Fort Boyard (homonymie). Fort Boyard Logo du jeu télévisé Fort Boyard en 2009 …   Wikipédia en Français

  • Fort Boyard (jeu televise) — Fort Boyard (jeu télévisé) Pour les articles homonymes, voir Fort Boyard (homonymie). Fort Boyard Logo du jeu télévisé Fort Boyard en 2009 …   Wikipédia en Français

  • Fort boyard (jeu télévisé) — Pour les articles homonymes, voir Fort Boyard (homonymie). Fort Boyard Logo du jeu télévisé Fort Boyard en 2009 …   Wikipédia en Français

  • Fort Hood shooting — Killeen police SWAT team responds to the shooting …   Wikipedia

  • fort — fort, orte (for, for t ; le t ne se lie pas : un homme for et hardi ; au pluriel, l s ne se lie pas : des hommes for et hardis ; cependant quelques uns lient cette s : des hommes for z et hardis ; quand fort est employé pour le superlatif absolu …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Fort Madison, Iowa —   City   Downtown Fort Madison, 2007 …   Wikipedia

  • Fort Benning — The United States Army Maneuver Center of Excellence Part of Training and Doctrine Command (TRADOC) Forces Command (FORSCOM) Special Operations Command (USSOCOM) Georgia (United States) …   Wikipedia

  • Fort Queenscliff — Fort Queenscliff, in Victoria, Australia, dates from 1860 when an open battery was constructed on Shortland s Bluff to defend the entrance to Port Phillip Bay. The Fort, which underwent major redevelopment in the late 1870s and 1880s, became the… …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»