-
1 démordre
vt.1. tishlaridan qo‘yib yubormoq, tishlarini ajratmoq, ochmoq2. (de qqch) fam. voz kechmoq, bahridan o‘ tmoq, tonmoq, qaytmoq, kechmoq; il n'en veut pas démordre u o‘z so‘zida qattiq turibdi, u voz kechishni, tonishni istamaydi. -
2 mouiller
I vt.1. ho‘l qilmoq, nam qilmoq, suvga botirmoq, bo‘ktirmoq; mouiller son doigt de salive barmog‘ini tupuklamoq, ho‘llamoq; mouiller un linge, une serviette kirni, sochiqni ivitmoq; linge mouillé ivitilgan kir; se faire mouiller par la pluie, l'orage yomg‘irda, jalada ivib qolmoq; loc. mouiller sa chemise ishga butun mehrini bermoq2. suv, suyuqlik aralashtirmoq; suyultirmoq; mouiller une sauce sousni suyultirmoq3. mar. suvga tushirmoq; mouiller l'ancre langar tashlamoq; ce paquebot mouille en grande rade bu odam tashiydigan kema katta reydda turibdi4. mouiller une consonne undoshni yumshatmoq; consonne mouillée yumshoq undoshII se mouiller vpr.1. shalabbo bo‘ lmoq, ivib qolmoq; se mouiller en sortant sous la pluie yomg‘irdan shalobo bo‘lib chiqmoq2. fam. ilashib qolmoq (biror yomon ishga); il ne veut pas se mouiller u ilashib qolishni xohlamaydi. -
3 parti
nm.1. litt. qaror, fikr; il hésitait entre deux partis u ikki xil fikr orasida ikkilanar edi2. prendre le parti de qaror qilmoq, bir qarorga, fikrga kelmoq; hésiter sur le parti à prendre biror qarorga kelishga ikkilanmoq; prendre parti o‘z qarorini, fikrini aniq bildirmoq; il ne veut pas prendre parti u o‘z qarorini aniq bildirishni xohlamaydi; prendre son parti bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; prendre son parti de qqch. en prendre son parti biror narsaga bo‘ysunmoq, taqdirga tan bermoq; parti pri taxminlarga asoslangan mulohaza; des partis pris taxminlarga asoslanagan mulohazalar; juger sans parti pris taxminlarga asoslanmay mulohaza qilmoq; être de parti pris g‘arazgo‘y, nohaq, adolatsiz bo‘lmoq3. loc. tirer parti de foydalanmoq, foydalanib qolmoq, naf olmoq; il a su tirer parti de cette situation difficile u bu og‘ir ahvoldan foydalanib qoldi.nm.1. ijtimoiy-siyosiy guruh, oqim, yo‘nalish, lager; avoir le même parti que qqn. se ranger au parti de qqn. biror kishi bilan bir ijtimoiy-siyosiy oqimda bo‘lmoq, biror kishining ijtimoiy-siyosiy guruhiga qo‘shilmoq2. partiya; être inscrit à un parti biror partiyaga kirgan bo‘lmoq; militant d'un parti biror partiyaning kurashchisi; le parti communiste kommunistik partiya.nm. nikoh, juft; elle a trouvé, épousé un beau parti u o‘ziga ajoyib juft topdi, u ajoyib yigitga turmushga chiqdi.-ieadj.fam. shirakayf; après l'apéritif, elle était déjà un peu partie aperitivdan so‘ngoq, u shirakayf bo‘ lib qolgan edi. -
4 sourd
-sourdeadj.n. kar, qulog‘ i og‘ir, garang; loc. sourd comme un pot qulog‘i tom bitgan; les sourds et les muets kar va soqovlar; loc. frapper, cogner, crier comme un sourd bor kuchi bilan urmoq, turtmoq, qichqirmoq; dialogue de sourds bir-biriga gap bermay gapirish; prov. il n'est pire sourd que celui qui ne veut pas entendre kar-soqov bo‘lib olgandan yomoni yo‘q; litt. sourd à e' tiborsiz, loqayd, ishi yo‘q, bepisand; il reste sourd à nos appels u bizning chaqirig‘imizga loqayd qoldi.-sourdeadj.1. jarangsiz, bo‘g‘iq; un bruit sourd bo‘g‘iq ovoz; consonne sourde jarangsiz undosh2. yashirin, noaniq, zimdan, ichdagi; une douleur sourde yashirin azob; une lutte sourde zimdan kurash. -
5 poser
I vt.1. qo‘ymoq; il posa sa tête sur l'oreiller u boshini yostiqqa qo‘ydi; elle posa son regard sur lui u unga nazar soldi2. joylashtirmoq, yozmoq; poser des rideaux pardalarni tutmoq; quatorze, je pose quatre et je retiens un o‘n to‘rt, to‘rtni yozaman va bir dilda3. joriy qilmoq, o‘rnatmoq, amalga oshirmoq; poser un principe tartib joriy qilmoq; ceci posé bu qabul qilingan4. bermoq, tashlamoq (savol, masala); poser une question à qqn. biror kishiga savol bermoq; se poser une question o‘z o‘ziga savol bermoq; cela pose un problème bu muammo tug‘diradi5. poser sa candidature o‘z nomzodini qo‘ymoq6. o‘zini katta tuttirmoq, gerdaytirmoq, havolantirmoq, mag‘rurlantirmoq; kattalik, kibr-havo, viqor, savlat bag‘ishlamoq; une maison comme ça, ça vous pose! bunday uy sizga viqor bagishlaydi!II se poser vpr.1. o‘tirmoq, qo‘nmoq, to‘xtamoq; l'oiseau se pose sur une branche qush shoxga qo‘nyapti; un avion qui se pose qo‘nayotgan samolyot; son regard se posa sur nous uning nigohi bizga tushdi2. se poser comme, en tant que o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; se poser en vazifasida, sifatida ish ko‘rmoq; il se pose en chef u o‘zini boshliq qilib ko‘rsatishga harakat qilyapti3. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq; les disques se posent verticalement plastinkalar vertikal qo‘yiladi4. qo‘yilmoq, kelib chiqmoq, tug‘ilmoq (savol, masala); la question ne s'est pas encore posée hali savol tug‘ilgani yo‘q.vi.1. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq2. gavdani ma'lum vaziyatda tutmoq, biror qiyofada turmoq; le peintre la faisait poser pendant des heures rassom uni bir necha soat davomida bir qiyofada turgizib qo‘ydi3. o‘zini ko‘z-ko‘z qilmoq, o‘zini ko‘rsatmoq; il pose pour la galerie, il veut se rendre intéressant u hammaning oldida o‘zini ko‘z-ko‘z qilyapti, o‘zini kelishgan qilib ko‘rsatmoqchi4. poser à o‘zini … qilib ko‘rsatishga harakat qilmoq; il veut poser au justicier u o‘zini adolat peshasi qilib ko‘rsatmoqchi. -
6 dire
I vt.1. gapirmoq, aytmoq, bayon qilmoq, bildirmoq; o‘qimoq; dire dans le dos orqasidan gapirmoq; dire en face yuziga aytmoq; dire son opinion fikrini bayon etmoq; dire à qqn. son fait, dire à qqn. ses quatre vérités haqiqatni yuzaga aytmoq, koyimoq, urishmoq; dire sa joie xursandchiligini izhor qilmoq; dire du bien, du mal de qqn. yaxshi, yomon fikr bildirmoq; il faut en dire autant shuni bu to‘g‘rida ham bildirish kerak; il n'y a pas à dire hech narsa deyolmaysan; pour ainsi dire mumkin bo‘lsa, shunday deyish lozim; sans mot dire bir so‘z demasdan; à vrai dire, à dire vrai loc.adv. haqiqatni aytganda; à vous dire vrai vijdonan sizga aytaman; on dit gapirayotibdilar, shunday gaplar yuribdi; il est dit deyilgan, aytilgan; c'est tout dire bu bilan hammasi aytildi; soit dit en passant shunchaki bayon qilib, o‘rnida aytib; ceci dit shundan kelib chiqib; c'est vite, bientôt dit bu aytishga oson; proprement dit aslini olganda; autrement dit boshqacha aytganda; entre nous soit dit o‘rtamizda aytilgan bo‘lsin; c'est dit hal bo‘ldi; c'est pas dit hali bir narsa deyish qiyin; vous m'en direz des nouvelles hali ko‘rasiz, ishonch hosil qilasiz; cet entrefilet en dit long bu maqola hali ko‘p narsalarni bayon qiladi; cela ne me dit rien bu menga qiziqarli emas, bu menga hech narsani anglatmaydi; pour mieu dire, tout dire yaxshisi; et dire que qarang, a! dites donc! quloq soling! nima gap! yana nima! on dirait shu singari, baayni, huddi; dire la bonne aventure kelajagini aytib bermoq, gol ochmoq, karomat qilmoq; vouloir dire bildirmoq, ifodalamoq; cela veut dire shuni bildiradi; cela va sans dire o‘z-o‘zidan ma'lum; si le coeur vous en dit agar siz shunday istasangiz; qu'est-ce à dire? bu nimani bildiradi? bu nima o‘zi? loc.conj. c'est à dire binobarin2. buyurmoq, amr qilmoq; on vous dit de cesser sizga aytayotibdi, to‘xtating!II se dire vpr.1. so‘z yuritilmoq, so‘zlanmoq, gapirilmoq, aytilmoq, deyilmoq, bahs qilinmoq, bayon etilmoq2. o‘zini tanitmoq, o‘z nomini aytmoq.nm. arz, arzu hol, ariza, arznoma; dire d'expert ekspert xulosasi; au dire de aytishlaricha. -
7 on
pron.inv.1. odamlar; on dit que odamlar aytishyaptiki, aytishyaptiki; comme on dit odamlarning aytishicha, aytishlaricha; on a souvent besoin d'un plus petit que soi odam ko‘pincha o‘zidan kichikroqqa muhtoj bo‘ladi2. kimdir; on apporta le plat ovqatni olib kelishdi; on a encore augmenté les impôts soliqlarni yana oshirishdi3. loc. on dirait que o‘xshaydi; on dirait qu'il va pleuvoir yomg‘ ir yog‘adiganga o‘xshaydi4. fam. sen, siz; eh bien! on ne s'en fait pas! mayli! kuyinma!5. fam. men; oui, oui! on y va ha, ha! boraman; on montrera dans ce livre que bu kitobda ko‘rsatamizki6. fam. biz; nous, tu sais, on ne fait pas toujours ce qu'on veut bilasanmi, biz har doim ham xohlaganimizni qilavermaymiz; on est toujours les derniers biz doim oxirida qolamiz. -
8 arriver
vi.1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam. -
9 entendre
I vt.1. eshitmoq; j'entends des cris men shovqin-suronni eshityapman; shovqin-suron eshitilmoqda; je l'ai entendu de mes oreilles men uni o‘z quloqlarim bilan eshitdim; se faire entendre a) eshitilmoq; une voix se fait entendre kimningdir ovozi eshitildi; b) o‘zini, o‘z gapini eshitishga boshqalarni majbur qilmoq2. tinglamoq, quloq solmoq, eshitmoq; entendre les témoins guvohlarni eshitmoq; il ne veut rien entendre u hech narsaga quloq solishni istamayapti3. tushunmoq, anglamoq, fahmlamoq; tushunib, bilib, fahmlab, anglab olmoq; talqin qilmoq; je n'entends rien à la musique men musiqani umuman tushunmayman; il n'entend pas la plaisanterie u hazilni tushunmaydi; il y a plusieurs façon d'entendre ce passage bu parchani turlicha tushunish, talqin qilish mumkin; entendu tushunarli4. niyat qilmoq, niyatida bo‘lmoq, xohlamoq; j'entends partir le douze men o‘n ikkinchi chisloda ketmoqchiman; qu'entendez-vous par là bu bilan nima demoqchisiz?II s'entendre vpr.1. bir-birini tushunmoq; kelishib olmoq; chiqishmoq2. eshitilmoq; ce bruit s'entend de loin bu tovush uzoqdan eshitilmoqda3. tushunilmoq; cette phrase peut s'entendre de deux façon bu ibora ikki xil tushunilishi mumkin4. o‘z ovozini eshitmoq; je me suis entendu à la radio men o‘z tovushimni radiodan eshitdim5. tushunmoq, bilmoq; anglamoq, biror narsaga aqli yetmoq. -
10 ménager
I vt.1. ehtiyotkorlik bilan uyushtirmoq, tashkil qilmoq2. ehtiyot qilmoq, avaylamoq; ménager du temps pour faire qqch. biron ish qilish uchun vaqtini avaylamoq3. joylashtirmoq, o‘rnatmoq; ménager un escalier dans l'épaisseur du mur zinapoyani devor ichiga joylamoq4. avaylamoq, ehtiyot qilmoq, tejamoq; ménager ses vêtements ust-boshini avaylamoq; ménager ses forces kuchini tejamoq5. ehtiyot bo‘ lib, og‘ziga qarab gapirmoq; ménagez vos expressions! iboralaringizga ehtiyot bo‘ling! fam. og‘zingizga qarab gapiring!6. ehtiyot qilmoq, avaylamoq; loc.prov. qui veut voyager loin ménage sa monture uzoqqa boraman degan, ulovini ehtiyot qiladi7. ayamoq (birovni); il était plus fort, mais il ménageait visiblement son adversaire u kuchliroq edi, lekin u yaqqol o‘z raqibini ayar ediIII se ménager vpr. o‘zini ehtiyot qilmoq, o‘zini avaylamoq; vous devriez vous ménager o‘zingizni ehtiyot qilsangiz bo‘lar edi; elle ne s'est pas ménagée, ces derniers temps u shu oxirgi vaqtda o‘zini avaylamadi.-èreadj.1. xo‘jalikka, ro‘zg‘orga oid; travaux ménagers uy ishlari; appareils ménagers uy-ro‘zg‘or asboblari2. oiladan, ro‘zg‘ordan kelib chiqadigan; eaux, ordures ménagères mag‘zava, axlat, chiqindi. -
11 petit
-iteI adj.1. kichik, past bo‘yli (jonli narsa); un homme très petit, mais qui n'est pas nain juda past bo‘yli odam, lekin mitti emas; loc. se faire tout petit ko‘zga chalinmaslikka harakat qilmoq; quand j'étais petit men kichikligimda, yoshligimda; le petit frère, la petite soeur de qqn. biror kimsaning ukasi, singlisi2. kichkina, kichikkina, jajji (narsa); une petite maison kichkina uy; on a fait un petit tour jinday aylanib keldik; il a fait un petit somme u jindak uxlab oldi; le petit doigt chinchaloq3. kichik, arzimas, ozgina, andak; je vous demande une petite minute men sizning andak vaqtingizni olaman; une petite somme arzimas summa; les petites et moyennes entreprises kichik va o‘rta korxonalar4. fam. comment va cette petite santé? salomatlikchalari qalay? un petit coup de rouge qittay qizilidan; des bons petits plats lazzatli ovqatlar; qu'est-ce qu'elle veut, la petite dame? xonimcha nimani istaydilar? quel petit crétin! qanday tentakvoy! ma petite maman onaginam, ayaginam, oyijon; loc.fam. son petit ami, sa petite amie jazmani, o‘ynashi5. kichik, arzimas; de petits inconvénients arzimas noqulayliklar; encore un petit effort! yana jinday zo‘r beraylik! le petit nom ism6. kichik, ahamiyatsiz, katta mavqega ega bo‘lmagan; les petits gens kambag‘allar; les petits commerçants kichik savdogarlar; n. ce sont toujours les petits qui trinquent doim kambag‘allar otishadi, ichishadi7. arzimas, kichik, o‘rta-miyona, ahamiyatsiz, shunchaki, ikkinchi darajali; les petits poètes ikkinchi darajali shoirlar; petits soins e'tibor, mehribonlikII n.1. bola, yosh bola; le petit, ce petit bola, bu bola; les tout-petits chaqaloqlar, jajjilar; la cour des petits et celle des grands yoshlar va kattalar hovlisi; hé, petit! va porter ça à ta mère he bola! manavini onangga olib borib ber2. hayvon bolasi; la chatte a fait ses petits mushuk bola tug‘di, bolaladi, tug‘di; fam. son argent a fait des petits uning puli tug‘di (foyda keltirdi)3. bola, farzand, zurriyot; les petites Durand kichik duranlar (Duranning qizlari).adv. petit à petit sekin-asta, oz-ozdan; petit à petit il aménage sa maison u oz-ozdan uyini tartibga solyapti; prov. petit à petit l'oiseau fait son nid qimirlagan qir oshar2. en petit kichik holda; je voudrais la même chose, mais en tout petit men xuddi shu narsani xohlar edim, lekin ozginasini. -
12 prétention
nf.1. da'vo, talab, shikoyat; il a des prétentions sur cet héritage uning bu merosga da'vosi bor; qelles sont vos prétentions siz qanday oylik talab qilasiz? il veut dix mille francs, mais il devra rabattre de ses prétentions u o‘n ming frank xohlaydi, lekin u talabini kamaytirishi kerak2. da'vo, talab, urinish, intilish; sa prétention à l'élégance uning kelishganlikka urinishi; avoir la prétention de da'vo qilish, urinish, intilish; je n'ai pas la prétention d'être savant men olimlikni da'vo qilmayman; un style sans prétention dabdabasiz uslub3. o‘ziga bino qo‘yganlik, havoyilik, oliftalik; il est d'une prétention insupportable u o‘ ta olifta.
См. также в других словарях:
pas — 1. (pâ ; l s se lie : un pâ z allongé) s. m. 1° Action de mettre un pied devant l autre pour marcher. 2° Pas, en termes d escrime. 3° Les premiers pas. 4° Faux pas. 5° Pas, en termes de danse. 6° Pas, en termes militaires. 7° Pas,… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
PAS — s. m. Le mouvement que fait une personne ou un animal en mettant un pied devant l autre pour marcher. Le pas d un homme. Le pas d un enfant. Le pas d un cheval. Petit pas. Grand pas. Faire un pas. Il s arrêtait à chaque pas. À tous les pas qu il… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
PAS — n. m. Le mouvement que fait une personne ou un animal en mettant un pied devant l’autre pour marcher. Le pas d’un homme. Le pas d’un enfant. Le pas d’un cheval. Il s’arrêtait à chaque pas. Il marchait à petits pas, à grands pas, à pas lents.… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
Pas d'avenir pour toi ! — No Future for You Éditeur Dark Horse Date(s) de publication Partie 1 : 5 septembre 2007 Partie 2 : 3 octobre 2007 Partie 3 : 7 novembre 2007 Partie 4 … Wikipédia en Français
Pas de printemps pour Marnie — Données clés Titre original Marnie Réalisation Alfred Hitchcock Scénario Jay Presson Allen d après le roman de Winston Graham Acteurs principaux Tippi Hedren Sean Connery Diane B … Wikipédia en Français
Pas de printemps pour marnie — Titre original Marnie Réalisation Alfred Hitchcock Acteurs principaux Tippi Hedren : Marnie Edgar Sean Connery : Mark Rutland Diane Baker : Lil Mainwaring Martin Gabel : Sidney Strutt Louise Latham: Bernice Edgar Bruce… … Wikipédia en Français
Pas-de-Mâchoire — 9e album de la série Les Innommables Scénario Conrad, Yann Dessin Conrad Couleurs Béatrice Constant Genre(s) Franco Belge Aventures … Wikipédia en Français
pas-de-porte — ● pas de porte nom masculin invariable Somme que l on paie au locataire sortant pour entrer dans un local à usage commercial ou d habitation. (Cette pratique est légalement interdite pour les locaux d habitation.) pas de porte n. m. inv. COMM… … Encyclopédie Universelle
Pas d'orchidée pour Miss Blandish — Pas d orchidées pour miss Blandish (The Grissom Gang) est un film américain réalisé par Robert Aldrich, sorti en 1971. Synopsis Une bande de petits malfrats en manque d argent veut voler le collier de la riche héritière Miss Brandish. Mais leur… … Wikipédia en Français
Pas d'orchidée pour miss Blandish — Pas d orchidées pour miss Blandish (The Grissom Gang) est un film américain réalisé par Robert Aldrich, sorti en 1971. Synopsis Une bande de petits malfrats en manque d argent veut voler le collier de la riche héritière Miss Brandish. Mais leur… … Wikipédia en Français
Pas d'orchidées pour Miss Blandish — Pas d orchidée pour miss Blandish Pas d orchidées pour miss Blandish (The Grissom Gang) est un film américain réalisé par Robert Aldrich, sorti en 1971. Synopsis Une bande de petits malfrats en manque d argent veut voler le collier de la riche… … Wikipédia en Français