Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

il+a+été+pour

  • 1 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 2 révélation

    nf.
    1. fosh qilish, ochib tashlash, oshkor qilish; le révélation d'un secret sirni fosh qilish; faire des révélations à la police politsiyaga oshkor qilmoq
    2. bilib qolish, kashf qilish, kutilmagan yangilik; cela a été pour moi une véritable révélation bu mening uchun haqiqiy kashfiyot edi
    3. kashfiyot, yangi talant; il a été la révélation de la saison musicale u musiqa faslining kashfiyoti edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > révélation

  • 3 secousse

    nf.
    1. silkinish, urish, zarba, turtish; une violente secousse qattiq silkinish; prendre une secousse électrique elektr toki urmoq; secousse sismique, tellurique yer silkinishi
    2. ruhiy larza, iztirob; ça a été pour lui une terrible secousse bu uning uchun dahshatli iztirob bo‘ldi
    3. loc. par secousse tartibsiz, vaqti-vaqti bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > secousse

  • 4 secret

    -ète
    adj.
    1. maxfiy, yashirin, sir tutiladigan; un rendez-vous secret yashirin uchrashuv; des documents secrets maxfiy hujjatlar; documents très secrets o‘ ta maxfiy hujjatlar; police secrète maxfiy politsiya; un agent secret maxfiy agent; les services secrets maxfiy xizmat
    2. ko‘ngilda saqlanadigan, sir tutiladigan, ko‘ngildagi, yurakdagi, ichdagi
    3. yashirin, berkitilgan, maxfiy; un tiroir secret yashirin g‘aladon
    5. litt. ichimdan top; un homme secret et silencieux ichimdan top va kamsuqum odam.
    nm.
    1. sir, maxfiy narsa, yashirin ish; confier un secret à qqn. biror kishiga biror sirni ishonib aytmoq; garder, trahir un secret biror sirni saqlamoq, oshkor qilib qo‘ymoq; je n'ai pas de secret pour toi mening sendan yashiradigan sirim yo‘q; c'est un secret bu sir; loc. c'est un secret de polichinelle hammaga ma'lum, hamma biladigan sir; un secret d'État davlat siri
    2. être dans le secret sirdan xabardor bo‘lmoq; un secret de fabrication ishlab chiqarishning siri; secret professionnel kasb siri
    3. tushunib bo‘lmaydigan, inson aqli yetmaydigan narsa; sir, siru-asror; les secrets de la nature tabiat sirlari; dans le secret de son coeur yuragining tubida
    4. sir, sabab, bois; kalit; trouver le secret de l'affaire ishning kalitini topmoq
    5. en secret yashirincha, hech kimga bildirmay; il est venu en secret u hech kimga bildirmay keldi
    6. mettre qqn. au secret biror kishini yolg‘iz xonaga qamab qo‘ymoq
    7. sir, hiyla, sekret; une serrure à secret pinhoniy, yashirin, maxfiy qulf.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > secret

  • 5 passer

    I vi.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq; halte, on ne passe pas! to‘xtang, o‘tish mumkin emas
    2. o‘ tmoq, o‘ tib turmoq, bormoq; je passe ici souvent men bu yerdan tez-tez o‘ tib turaman; il passera dans une heure u bir soatdan so‘ng o‘tadi
    3. (à) kirib o‘ tmoq; elle est passée à la maison u uyga kirib o‘tdi
    4. loc. passer inaperçu sezilmay, bilinmay, ko‘rinmay o‘ tib ketmoq, hech kim bilmay qolmoq
    5. bo‘lmoq, ko‘rsatilmoq; ce film passe ce soir à la télévision bu film kechqurun televizordan ko‘rsatiladi; as-tu entendu la publicité qui passe à la radio? radioda berilgan reklamani eshitdingmi?
    6. o‘tmoq, o‘ tib ketmoq; les jours passaient kunlar o‘ tardi; déjà huit heures, comme le temps passe! allaqachon soat sakkiz bo‘libdi, vaqt qanday tez o‘tadi! le temps passé o‘ tgan vaqt
    7. o‘ tib ketmoq, to‘xtamoq, qolmoq; la douleur est passée og‘riq o‘ tib ketdi; faire passer le mal og‘riqni qoldirmoq; loc. passer de mode modadan, udumdan qolmoq; loc.fam. le plus dur est passé eng og‘iri, qiyini o‘ tdi; il leur a fait passer le goût du pain, l'envie de rire u ularning kunini ko‘rsatdi
    8. rangi o‘chmoq, o‘ngmoq, xiralashmoq (rang); le bleu passe au soleil havo rang quyoshda o‘ngadi
    9. hisoblanmoq, sanalmoq, deb topilmoq; elle passait pour coquette u tannoz xotin sanalar edi; il a lontemps passé pour l'auteur de ce roman u uzoq vaqt bu romanning muallifi hisoblandi; faire passer pour qilib ko‘rsatmoq; elle le fait passer pour un génie u uni dono qilib ko‘rsatadi; elle se faisait passer pour sa femme u o‘zini uning xotini qilib ko‘rsatar edi
    10. deb sanalmoq, topilmoq, qabul qilinmoq (narsa); cela peut passer pour vrai bu haqiqat deb topilishi mumkin
    II vt.
    1. o‘tmoq, kesib o‘ tmoq, bosib o‘ tmoq; passer une rivière daryodan o‘ tmoq; elle a passé la frontière u chegaradan o‘ tdi
    2. passer un examen imtihon topshirmoq, imtihondan o‘tmoq; il a dû passer trois fois le baccalauréat pour l'obtenir bokalavrlikni olish uchun, unga uch marta imtihon topshirishga to‘g‘ri keldi; loc. passer la rampe muvaffaqiyat qozonmoq; cette scène ne passe pas, passe très mal la rampe bu saxna ketmayapti, muvaffaqiyat qozonmayapti
    3. o‘ tkazmoq, kechirmoq (vaqtga nisbatan); passe de bonnes vacances! ta'tilni yaxshi o‘ tkaz! vous passerez la soirée avec nous siz kechani biz bilan o‘ tkazasiz; j'ai passé une heure à (pour faire, sur) ce travail men bir soatni shu ish ustida o‘ tkazdim; loc.fam. passer un mauvais, un sale quart d'heure yoqimsiz daqiqalarni boshidan kechirmoq; passer le temps à (+inf) vaqtini biror narsa qilish bilan o‘tkazmoq; il passe son temps à manger u vaqtini ovqat yeyish bilan o‘ tkazadi; pour passer le temps vaqt o‘ tkazish uchun, ermak uchun
    4. esidan chiqarmoq, tushirib qoldirmoq, tashlab ketmoq; passer une ligne bir qotorni tushirib qoldirmoq; passez, passons les détails qoldiring, tafsilotlarni tashlab ketaveraylik; passer son tour o‘z navbatini o‘tkazib yubormoq (o‘yinda yoki jamiyatda); je passe! men pas! j'en passe, et des meilleurs men hali hammasini aytayotganim yo‘q (ko‘p joylarini tashlab ketdim)
    6. passer qqch. à qqn. ruxsat bermoq, kechirmoq; ses parents lui passent tout uning ota-onasi uning hamma narsasini kechirishadi; passez-moi l'expression, mais c'est un emmerdeur ibora uchun kechirasiz-u, bu bir mijgov
    5. o‘tmoq, bosib o‘ tmoq, oshmoq; passer son chemin yo‘lini davom ettirmoq, yo‘ lida davom etmoq; passer un col, une montagne dovondan, tog‘dan oshmoq; loc. passer le cap ma'lum yoshdan oshmoq, qiyinchilikdan o‘ tmoq; passer les limites, les bornes chegaradan chiqmoq, haddidan oshmoq; il a passé la limite d'âge u yosh chegarasidan o‘ tdi (uning yoshi bu ish uchun o‘tdi)
    6. bir joydan ikkinchi bir joyga o‘ tkazmoq; passer des marchandises en fraude mollarni g‘ayriqonuniy ravishda o‘ tkazmoq; chiqarmoq; il passa la tête à la portière u avtomobil derazasidan boshini chiqardi; ishlatmoq, biror narsa bilan artib, yig‘ishtirib chiqmoq; passer l'aspirateur dans le salon pilesos bilan mehmonxonani yig‘ishtirmoq; passer, une matière sur qqch. biror narsani biror narsaning ustiga yoymoq; passer qqch. à une matière biror narsani biror narsaning ustiga yopmoq, surtmoq; tu passeras une couche de mortier sur le mur avant de le passer à la chaux devorni oqlashdan oldin, sen uni ohakli rastvor bilan suvaysan
    7. passer qqn. par topshirmoq, o‘tkazmoq, mahkum qilmoq; loc. il a été passé par les armes u otib tashlangan edi
    8. suzmoq; suzib, filtrlab o‘ tkazmoq, elamoq; passer le café qahvani suzmoq; instrument pour passer le thé choy suzgich
    9. ko‘rsatmoq, eshittirmoq, qo‘ymoq, qo‘yib bermoq; passer un film film ko‘rsatmoq; il m'a passé des diapositives u menga diapozitiv qo‘yib berdi; tu passes toujours le même disque sen doim bir xil plastinkalarni qo‘yasan
    10. kiymoq; kurtka kiymoq; le temps de passer une veste, j'arrive kurtkamni kiyib olay, ketyapman
    11. ulamoq, qo‘shmoq, o‘ tmoq (tezlik haqida); passe le petit braquet! kichik charxga o‘ t! passe en troisième! uchinchiga o‘ t!
    12. passer qqch. à qqn. biror narsani biror kishiga berib yubormoq, berib qo‘ymoq, o‘ tkazib yubormoq; passez-moi le café, le sel, la salière menga qahva, tuz, tuzdonni berib yubor; passe-le-moi uni menga o‘tkazib yubor, berib yubor; loc. ils se sont passé le mot ular gapni bir joyga qo‘yishdi; passer la parole à qqn. birovga so‘z navbatini bermoq; passer un coup de fil (de téléphone) birovga qo‘ng‘iroq qilmoq, sim qoqmoq; passez-moi monsieur le directeur meni janob direktor bilan ulang; passer une maladie à qqn. biror kasallikni birovga yuqtirmoq, o‘tkazmoq; passer le pouvoir à qqn. hokimiyatni biror kishiga topshirmoq, vakolatni topshirmoq
    13. tuzmoq, bog‘lamoq, o‘rnatmoq; passer un contrat, un accord avec qqn. biror kishi bilan shartnoma, bitim tuzmoq; passer (la, une) commande buyruq bermoq
    III se passer vpr.
    1. o‘ tmoq, kechmoq, o‘tmoq, davom etmoq (narsa); la visite s'est passée en un quart d'heure tashrif chorak soat davom etdi; ça va se passer bu o‘tib ketadi; il ne se passe pas de jour sans qu'il téléphone uning telefon qilmagan kuni yo‘q
    2. bo‘lib o‘tmoq, kechmoq; l'action du film se passe au XVIe siècle film voqealari XVI asrda bo‘lib o‘ tadi; tout se passe bien? hammasi yaxshi bo‘lyaptimi? ça s'est mal passé bu yomon o‘ tdi; loc. ça ne se passera pas comme ça bu shundayligicha qolavermaydi; impers. que ce passe-t-il? nima bo‘lyapti?
    3. (de) yordamisiz, bir o‘zi bajarmoq; muhtoj bo‘lmaslik, hojat yo‘qlik; cette déclaration se passe de commentaires bu bayonot izohga muhtoj emas
    4. biror narsasiz ham yashamoq, kuni o‘tmoq; se passer d'argent, de cinéma pulsiz, kinosiz ham yashamoq; je me passerai bien de cette corvée! mening bu naryadsiz ham kunim o‘ taveradi! nous nous en passerions bien! bizning usiz ham kunimiz o‘ tadi! on ne peut se passer de lui usiz bo‘lmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > passer

  • 6 emporter

    I vt.
    1. olib ketmoq, o‘zi bilan birga olmoq
    2. (ega joysiz predmet va tabiat hodisalari ifodalaydi) yulib ketmoq, olib ketmoq, buzmoq; uchirib ketmoq; haydamoq, oqizmoq; supurmoq; yuvib ketmoq; qo‘pormoq, qo‘porib ketmoq; le courant a emporté la barque oqim qayiqni oqizib ketdi; le vent emporte les feuilles shamol barglarni uchirib, supurib ketdi; la maison a été emportée par une avalanche ko‘chki uyni yo‘q qilib yubordi; le toit a été emporté par le vent shamol tomni ko‘tarib ketdi; autant en emporte le vent prov. it hurar, karvon o‘ tar
    3. fig. olib ketmoq, hayotdan olib ketmoq; la fièvre l'emporta isitma uni olib ketdi; u isitmadan o‘ldi
    4. olib ketmoq, esiga tushirmoq; o‘ziga jalb qilmoq, o‘ziga tortmoq; son rêve l'emporte dans son pays natal xayol uning tug‘ ilgan joyini esiga tushirib yubordi
    5. fig. jizillatmoq, jizillatib og‘ritmoq, achishtirmoq, yondirmoq (ovqat haqida); ce potage est trop épicé, il emporte la bouche sho‘rva juda achchiq ekan, u og‘zimni yondirib yubordi
    6. zabt etmoq, qo‘lga kiritmoq; jang bilan bosib olmoq, les fusiliers marins ont emporté la position dengiz piyodalari pozitsiya dushman qo‘shini joylashgan joyni jang bilan oldilar; il a emporté tous les premiers prix u barcha bosh mukofotlarni qo‘lga kiritdi; l'emporter g‘alaba qilmoq, g‘alaba qozonmoq; ustun qilmoq, qo‘li baland kelmoq; il l'a emporté sur son adversaire u raqibidan ustun keldi; la pitié l'emporta sur la haine rahm-shavqat nafratdan ustun keldi
    II s'emporter vpr.
    1. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; sabri, sabr-toqati tugamoq; s'emporter pour rien bo‘lar bo‘lmasga qizishib ketmoq; s'emporter comme une soupe au lait qaynab ketmoq; o‘ta serjahl bo‘lmoq
    2. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emporter

  • 7 être

    vi.
    1. bo‘lmoq, bor bo‘lmoq, mavjud bo‘lmoq; je pense, donc je suis men fikrlayapman demak mavjudman
    2. ce livre est à moi bu kitob meniki, bu kitob menga qarashli
    3. la neige est blanche qor oppoqdir, qor oq ranglidur
    4. ko‘makchi fe'l vazifasida keladi: j'ai été en France men Fransiyada edim; j'ai été aimé men sevilgan edim; je me suis promené men sayr qildim; je suis venu men keldim
    5. ce travail est à refaire bu ish qayta bajarilishi kerak
    6. il est de Ferghana u Farg‘onalik; elle est de Paris u parijlik (ayol)
    7. être d'un caractère difficile og‘ir xarakterli bo‘lmoq
    8. biror joyda bo‘lmoq, joylashmoq: je suis à Paris men Parijdaman
    9. bormoq, bo‘lmoq; peut être balki; ehtimol; où en est l' affaire? ish qay ahvolda? j'en suis au troisième volume men hozir uchinchi tomni o‘qiyapman; j'y suis men tushundim, uqdim; qu'est-ce que c'est bu nima? n'est-ce pas? shunday emasmi? être pour yoqlamoq, tarafdor bo‘lmoq.
    nm.
    1. maxluq, jonivor, zot
    2. borliq, mavjudod
    3. qalb, ko‘ngil, vujud; désirer qqn. de tout son être biror kimsani butun vujudi bilan istamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > être

  • 8 proie

    nf.
    1. o‘lja; la panthère se jette sur sa proie qoplon o‘z o‘ljasiga tashlandi; de proie yirtqich; l'aigle est un oiseau de proie burgut yirtqich qush; loc. lâcher la proie pour l'ombre ko‘r-ko‘rona ish qilmoq
    2. o‘lja, qurbon; la vieille dame sans défense est une proie facile pour les voleurs himoyasiz kampir o‘g‘rilar uchun oson o‘ lja; être la proie de qurboni, o‘ljasi, yemishi bo‘lmoq; très vite, la forêt a été la proie des flammes o‘rmon bir zumda olovning yemishiga aylandi; en proie à qurboni bo‘lmoq, yem bo‘lmoq, biror narsa tufayli azob chekmoq; il était en proie au désespoir u umidsizlikka yem bo‘lgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > proie

  • 9 projet

    nm.
    1. reja, plan, mo‘ljal; il veut réaliser son projet u o‘z rejasini amalga oshirmoqchi; quels sont vos projets pour cet été bu yilgi yozga planlaringiz qanday?
    2. loyiha, proyekt; le gouvernement a fait un projet de loi davlat qonun loyihasini tuzdi; l'architecte présente un projet pour le nouveau musée arxitektor yangi muzeyning proyektini taqdim qildi; on nous a volé notre projet bizning loyihamizni o‘g‘irlashdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > projet

  • 10 reporter

    nm. reportyor, mahalliy muxbir; des reporters photographes fotoreportyorlar; elle est reporter pour un magazine u suratli jurnal reportyori.
    I vt.
    1. qaytarib olib borib qo‘ymoq; je vais reporter la malle au grenier men jomadonlarni omborxonaga olib borib qo‘yaman
    2. keyinroqqa (boshqa kunga) ko‘chirmoq, kechiktirmoq, qoldirmoq, surmoq; il a reporté son voyage u sayohatini keyinroqqa qoldirdi; la céromonie a été reportée tantana boshqa kunga qoldirildi
    3. ko‘chirmoq, qaratmoq, o‘ tkazmoq; reporter ses voix sur un autre candidat o‘z ovozlarini boshqa kandidatga bermoq
    II se reporter vpr.
    1. xayolga, ko‘z oldiga keltirmoq, xayoldan o‘tkazmoq, eslamoq; xayolan qaytmoq; il faut se reporter à l'époque pour bien comprendre cette oeuvre bu asarni yaxshiroq tushunish uchun o‘sha davrni xayolan ko‘z oldiga keltirmoq kerak
    2. murojaat qilmoq, foydalanmoq; se reporter au texte d'une loi qarorning matniga murojaat qilmoq, asoslanmoq, suyanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reporter

  • 11 épargner

    I vt.
    1. jamg‘armoq, to‘plamoq, yig‘moq (pul, mablag‘ haqida); il épargne pour ses vieux jours u qariganda ishlatish uchun pul to‘playapti; il a épargné un million u bir million pul yig‘di
    2. ehtiyot qilmoq, ayamoq; il épargne sur tout u hamma narsaga pulini tejaydi, kam sarflab pulni tejaydi, puldan orttiradi; il faut épargner les provisions oziq-ovqatni tejash zarur
    3. qutqarmoq, xalos, ozod qilmoq; saqlab qolmoq; épargner un travail à qqn. biror kimsani biror mushkul ishdan xalos etmoq; épargner à qqn. une honte biror kimsani uyatdan, sharmandalikdan saqlab qolmoq
    4. ayamoq, rahm, shavqat qilmoq; épargner son adversaire raqibini ayamoq; la maison a été épargnée par la guerre urushdan bu uy talafot ko‘rmadi
    II s'épargner vpr.
    1. o‘zini avaylamoq
    2. qutulmoq, xalos bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épargner

  • 12 malheureux

    -euse
    I adj.
    1. baxtsiz, baxti qora, bechora, ojiz, nochor, tolei past, sho‘rpeshona
    2. o‘rinsiz, nojo‘ya; avoir un mot malheureux nojo‘ya so‘z aytmoq
    3. omadsiz, omadi chopmagan, baxti yurishmagan; fig. il a été malheureux, il a eu la main malheureuse uning omadi chopmadi
    4. arzimagan, arzimas, ahamiyatsiz; en voilà des histoires pour une malheureuse somme mana arzimas pulga bir necha sarguzashtlar
    II n. baxtsiz, baxti qora, bechora, tolei past, sho‘rpeshona; nodon, ablah odam, yaramas, nobakor, tentak; malheureux! qu'avez-vous fait? nobakor! nima qilib qo‘ydingiz?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > malheureux

  • 13 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 14 perdu

    -ue
    adj.
    1. yo‘qotilgan, boy berilgan, qo‘ldan ketgan, barbod bo‘lgan; argent perdu au jeu o‘yinda boy berilgan pul; tout est perdu hammasi barbod bo‘ldi, hammasi chippakka chiqdi; provli loc. un(e) de perdu(e), dix de retrouvé(e)s bitta yo‘qolganning o‘rniga o‘ntasi
    2. yo‘qolgan; objets perdus yo‘qolgan narsalar; (joy) chetdagi, uzoqdagi, chet joydagi; pays perdu uzoq yurt; un coin perdu chet joy
    3. daydi, qarovsiz; il a été blessé par une balle perdue u daydi o‘qdan yaralandi
    4. hayf, isrof bo‘lgan, bekor ketgan, bo‘lgan; verre, emballage perdu hayf bo‘lgan, shisha, o‘rash materiallari; une occasion perdue hayf ketgan qulay fursat; ce n'est pas perdu pour tout le monde hamma uchun ham bekor ketmadi; (vaqtga nisbatan) c'est du temps perdu bu hayf ketgan vaqt; je joue du piano à mes moments perdus men hordiq chiqarish vaqtlarimda pianino chalaman; à temps perdu bekor vaqt o‘ tkazish paytida
    5. boy berilgan, yutqazilgan; bataille, guerre perdue boy berilgan jang, urush
    6. mahkum etilgan, xarob bo‘lgan; ilojsiz, najotsiz qolgan, mahkum; le malade est perdu kasal najotsiz
    7. fam. xarob bo‘lgan, xarobi chiqqan, tugagan; c'est un homme perdu bu tugagan odam; loc. fille perdue tugagan, fohisha qiz
    8. xarobi chiqqan, payhon bo‘lgan
    9. adashgan; se sentir perdu dans la foule olomonning ichida adashib qolmoq; je suis perdu, je ne m'y retrouve plus men o‘zimni yo‘qotib qo‘ydim, o‘zimga kelolmayapman; courir comme un perdu jinniga o‘xshab yugurmoq
    10. botgan, g‘arq bo‘lgan, cho‘mgan; perdu dans ses pensées, dans sa douleur o‘z xayollariga, g‘amtashvishiga botgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdu

  • 15 père

    nm.
    1. ota, dada, padar; être, devenir père ota bo‘lmoq, bola ko‘rmoq; être (le) père de deux enfants ikki bolaning otasi bo‘lmoq; le père et la mère ota va ona; du père otasi, otaga taalluqli; loc.prov. tel père, tel fils o‘g‘il otasiga o‘xshaydi, qiz onasiga; oui, père! xo‘p, dada! père adoptif asrab olgan ota; il a été un père pour moi u men uchun ota edi; le père de famille oila boshlig‘i, otasi; les responsabilités du père de famille oila boshlig‘ining javobgarliklari; loc. vivre en bon père de famille ahil oila bo‘lib yashamoq
    2. ota (hayvonlarda); père biologique biologik ota
    3. pl.litt. otabobolar, ajdodlar
    4. fig. ota; asoschi
    5. ota (hurmat belgisi sifatida; ayrim ruhoniylarga nisbatan); le saint-père, notre saint-père le pape ilohiy otamiz, bizning ilohiy otamiz papa; mon père otam; le père Jean Jan ota
    8. fam. ota; le père Goriot Gorio ota; loc. le coup du père François ensaga tushirilgan zarba; le Père Noël qorbobo; loc. tepsa tebranmas semiz odam, bochka; boboy; alors, mon petit père, comment ça va? xo‘sh, boboy ishlar qalay?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > père

  • 16 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 17 possible

    I adj.
    1. bo‘lishi, yuz berishi mumkin bo‘lgan, joiz; c'est tout à fait possible bu albatta mumkin; ce n'est pas possible autrement bu boshqacha bo‘lishi mumkin emas; venez demain si c'est possible iloji bo‘lsa, ertaga keling; est-ce possible? ce n'est pas possible! bunday bo‘lishi mumkinmi? bunday bo‘lishi mumkin emas! ellipt.fam. pas possible! yo‘g‘e, bo‘lishi mumkin emas!
    2. iloji bo‘lgan; qancha iloji bo‘lsa, joiz bo‘lsa; il a fait toutes les sottises possibles et imaginables u aqlga sig‘maydigan va iloji bo‘lganki hamma ahmoqliklarni qildi; le plus, le moins possible iloji boricha ko‘proq, iloji boricha kamroq; parlez le moins possible iloji boricha kamroq gapiring
    3. mumkinligi, bo‘lishi mumkinligi; une aggravation possible de la maladie kasalning og‘irlashishining mumkinligi; irez-vous à la mer cette été? – possible bu yil yozda dengizga borasizmi? – balki; il est possible que bo‘lsa kerak, bo‘lishi mumkin; il est possible qu'il fasse froid cette nuit bugun kechqurun sovuq bo‘lsa kerak
    4. bo‘lg‘usi, bo‘lishi mumkin bo‘lgan; c'est un concurrent possible bu bir bo‘lg‘usi davogar
    5. fam. mumkin, qo‘shilsa bo‘ladigan, chidab bo‘ladigan; ces conditions de travail ne sont vraiment plus possibles bu ish sharoitlari ortiqcha chidab bo‘lmaydigan darajada
    II nm.
    1. mumkin bo‘ lgan, iloji bo‘lgan, imkoni bo‘lgan narsa; dans la mesure du possible imkon darajasida; faire tout son possible (pour) bor imkoniyatini ishga solmoq; loc.adv. au possible juda, o‘ta, mumkin qadar; il est gentil au possible u o‘ta xushfel
    2. qilsa, bajarsa bo‘ladigan, imkon darajasidagi; les limites du possible imkoniyat chegaralari
    3. pl. imkoniyatlar; iloji, imkoni bo‘lgan narsalar; iloji bor narsalar; envisager tous les possibles butun imkoniyatlarni ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > possible

  • 18 pourvoir

    I vt.
    1. (à) g‘amxo‘rlik qilmoq, g‘amxo‘rlik ko‘rsatmoq, biror kimsa yoki narsaning g‘amini yemoq, tashvishini tortmoq, tashvishini qilmoq; pourvoir à l'entretien de la famille oilaning tashvishini qilmoq; pourvoir à un emploi mansabga tayinlamoq; il a été pourvu à tout hamma narsaning g‘ami yeb qo‘yilgan edi
    2. ta'minlamoq, ta'min qilmoq, yetkazib bermoq; son père l'a pourvu d'une recommandation otasi uni tavsiyanoma bilan ta'minladi; être pourvu, ue ta'minlangan bo‘lmoq, ega bo‘ lmoq; le voilà bien pourvu mana uning hamma narsasi bor
    3. bermoq, ato etmoq; la nature l'a pourvu de grandes qualités tabiat unga ulkan fazilatlar ato etgan
    II se pourvoir vpr.
    1. (de) g‘amlamoq, g‘amlab, hozirlab olmoq; il faut se pourvoir de provisions pour le voyage sayohatga oziq-ovqat g‘amlab olish kerak
    2. dr. se pourvoir shikoyat qilmoq, shikoyat arizasini bermoq; elle s'est pourvue en appel, puis en cassation u apelyatsiyaga, so‘ng kassatsiyaga shikoyat qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pourvoir

  • 19 présider

    I vt.
    1. raislik qilmoq; il a été désigné pour présider la séance u majlisga raislik qilishga tayinlangan edi
    2. bosh bo‘lmoq
    II vi. (à) asosiy, muhim narsa bo‘lmoq; la volonté d'aboutir qui a présidé à nos entretiens bir qarorga kelish bizning muzokaramizdagi asosiy narsa edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > présider

  • 20 pressentir

    vt.
    1. oldindan sezmoq, ko‘ngilga kelmoq; il pressentait un malheur baxtsizlikni ko‘ngli sezib turar edi
    2. o‘smoqchilab, surishtirib, tekshirib ko‘rmoq; il a été préssenti pour ce poste u bu lavozim uchun tekshirib ko‘rildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pressentir

См. также в других словарях:

  • Pour une ethique du futur — Pour une éthique du futur Pour une éthique du futur est un recueil publié dans les années 1990 par Hans Jonas regroupant deux textes de ce dernier, tirés des conférences qu il donnait pour expliquer son ouvrage Le Principe responsabilité. Ces… …   Wikipédia en Français

  • Pour une éthique du futur — est un recueil publié dans les années 1990 par Hans Jonas regroupant deux textes de ce dernier, tirés des conférences qu il donnait pour expliquer son ouvrage Le Principe responsabilité. Ces deux textes sont : Philosophie. Regard en arrière… …   Wikipédia en Français

  • Ete du Livre — Été du Livre L Eté du Livre est un festival littéraire ayant lieu à Metz tous les ans depuis 1987, pendant trois jours, d abord sur la place d Armes, puis sur les Jardins de l Esplanade, à nouveau sur la place d Armes en 2008. Des auteurs… …   Wikipédia en Français

  • Eté du Livre — Été du Livre L Eté du Livre est un festival littéraire ayant lieu à Metz tous les ans depuis 1987, pendant trois jours, d abord sur la place d Armes, puis sur les Jardins de l Esplanade, à nouveau sur la place d Armes en 2008. Des auteurs… …   Wikipédia en Français

  • Ete des indiens — Été indien Une journée d’été indien Expression d’origine américaine et canadienne. L’été indien ou l’été des Indiens (d’Amérique) est une période de temps ensoleillé et radouci, après les premières gelées de l’automne et juste avant l’hiver. Elle …   Wikipédia en Français

  • Ete indien — Été indien Une journée d’été indien Expression d’origine américaine et canadienne. L’été indien ou l’été des Indiens (d’Amérique) est une période de temps ensoleillé et radouci, après les premières gelées de l’automne et juste avant l’hiver. Elle …   Wikipédia en Français

  • Pour une Intervention Communiste — est un groupe communiste se rattachant au communisme de conseils et ayant existé de 1973 à 1982. Ses positions sont globalement celles de la gauche communiste allemande (Parti communiste ouvrier d Allemagne), et son analyse de la société… …   Wikipédia en Français

  • Pour une intervention communiste — est un groupe communiste se rattachant au communisme de conseils et ayant existé de 1973 à 1982. Ses positions sont globalement celles de la gauche communiste allemande (Parti communiste ouvrier d Allemagne), et son analyse de la société… …   Wikipédia en Français

  • Pour comprendre les médias — Pour comprendre les média : les prolongements technologiques de l homme est un essai publié par Marshall McLuhan (Canada) en 1964 et traduit en français en 1968. Ouvrage de référence pour les Sciences de l information et de la communication …   Wikipédia en Français

  • Eté — Été Meules de pailles, une vision traditionnelle en été dans les zones tempérées L’été est l’une des quatre saisons des zones tempérées, traditionnellement perçue comme la plus chaude. Sommaire …   Wikipédia en Français

  • Pour quelques milliards de plus — Saison 9 Épisode no 20 Titre original The Trouble with Trillions Titre québécois Pour quelques milliards de plus Code de production 5F14 …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»