Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

guerre+f

  • 61 pied

    nm.
    1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz
    2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq
    3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq
    4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam
    5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva
    6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i
    7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari
    8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq
    9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi
    10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda
    11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza
    12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay
    13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob
    14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.
    bot.adj. maymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pied

  • 62 port

    nm.
    1. port, bandargoh; un port maritime, fluvial dengiz, daryo porti; port de commerce, de pêche, de guerre savdo, baliqchilar porti; harbiy port; port d'attache d'un bateau kema ro‘yxatda turadigan port; port franc bojxona tekshiruvisiz port; loc. arriver à bon port manzilga eson-omon yetib kelmoq
    2. litt. boshpana, tinch joy
    3. port shahri.
    nm. dovon (Pireneyada).
    nm.
    1. o‘zi bilan olib yurish, taqib yurish; port d'armes qurol olib, taqib yurish; autorisation de port qurol olib yurishga, taqib yurishga ruxsatnoma
    2. pochta orqali jo‘natilgan narsalarning haqi, pochta haqi; un colis expédié franc de port, franco de port haqi to‘langan otkritka; port dû haqi to‘lanmagan pochta
    3. gavdani, o‘zini tutish; un gracieux port de tête boshning nazokat bilan o‘rnashuvi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > port

  • 63 position

    nf.
    1. o‘rin, joy, vaziyat, holat; position horizontale, verticale gorizontal, vertikal holat; position stable, instable; forte, faible tinch, notinch; mustahkam, bo‘sh vaziyat; feu de position belgi chirog‘i (kema, samolyot, mashinalarda)
    2. pozitsiya (qo‘shinning jang paytida o‘rnashgan joyi); position stratégique strategik pozitsiya; loc. guerre de position pozitsion urush
    3. holat, vaziat, poza, pozitsiya (tananing); prendre une position, changer de position bir holatga kirmoq, holatini o‘zgartirmoq; la position assise, couchée o‘ tirgan, yotgan holat; en position biror holda, holatida, shaylangan holda; on se mit en position de combat ular jangga shaylandilar; en position! shaylaning!
    4. hol, holat, vaziyat; une position critique, délicate og‘ir, nozik vaziyat; loc. être en position de +inf biror narsa qila olmoq; biror narsa qila olish holatida, darajasida bo‘lmoq
    5. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin, daraja; occuper une position sociale assez importante ancha muhim ijtimoiy mavqega ega bo‘lmoq; un homme dans sa position ne peut pas se compromettre martabali odam o‘zining obro‘sini to‘kmasligi kerak
    6. nuqtai nazar, fikr; quelle est sa position politique? uning siyosiy nuqtai nazari qanday? prendre position o‘z fikrini, nuqtai nazarini bildirmoq; rester sur ses positions o‘z fikrida qolmoq
    7. qo‘yilish; o‘rtaga qo‘yilish, tashlanish; la position d'un problème biror masalaning qo‘yilishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > position

  • 64 possibilité

    nf.
    1. mumkinlik, imkoniyat; la possibilité d'une guerre urishning mumkinligi
    2. imkoniyat, yo‘l; envisager toutes les possibilités hamma imkoniyatlarni ko‘rib chiqmoq
    3. imkon, iloj; je viendrai, si j'en ai la possibilité imkonim bo‘lsa kelaman
    4. pl. imkonlar, imkoniyatlar; chacun doit payer selon ses possibilités har kim o‘z imkoniyatlariga qarab to‘lashi kerak; un enfant plein de possibilités imkoniyatlarga to‘la bola.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > possibilité

  • 65 pouvoir

    vt.
    1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?
    2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa
    3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar
    4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!
    5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi
    6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.
    nm.
    1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar
    2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish
    3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati
    4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq
    5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)
    6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouvoir

  • 66 prisonnier

    -ière
    I n.
    1. asir, mahbus, bandi, tutqun; un camp de prisonniers asirlar lageri; il a été fait prisonnier u asir qilib olingan edi; échanger des prisonniers asirlar ayriboshlamoq; loc. prisonniers de guerre harbiy asirlar; se constituer prisonnier o‘zini politsiyaga topshirmoq
    II adj. tutqun, bandi, qul, asir; il était prisonnier de ses préjugés u o‘z xurofotining bandiga aylanib qolgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prisonnier

  • 67 prodrome

    nm.
    1. litt. xabarchi, darakchi, jarchi; les prodromes d'une guerre urush darakchilari
    2. pl.méd. kasallikning ilk, boshlang‘ich belgilari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prodrome

  • 68 profiteur

    -euse
    n.péj. yulg‘ich, olg‘ir; les profiteurs de guerre urushdan foyda orttiruvchilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > profiteur

  • 69 rapatriement

    nm. repatriatsiya (asirlar, qochoqlar va ko‘chirma bo‘lganlarni o‘z vataniga qaytarish); le rapatriement des prisonniers de guerre harbiy asirlarni vataniga qaytarish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rapatriement

  • 70 raréfaction

    nf. kamayib ketish, kamyob bo‘ lish; la raréfaction des denrées en temps de guerre urush vaqtida oziq-ovqatning kamayib ketishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raréfaction

  • 71 ravage

    nm.
    1. vayronaga, xarobaga aylantirish; vayronagarchilik; les ravages de la guerre urush xarobalari
    2. yakson, vayron qilish; les ravages d'un incendie olovning yakson qilishi; la grêle a fait du ravage do‘l yakson qildi; fam. faire des ravages ishqida kuydirmoq, yondirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ravage

  • 72 ravager

    vt.
    1. yakson, yer bilan yakson qilmoq; xarobazorga aylantirmoq, kulini ko‘kka sovurmoq, vayron qilmon, xonavayron qilmoq, qiron keltirmoq; animaux qui ravagent les cultures o‘simliklarga qiron keltiradigan hayvonlar; la guerre a ravagé la contrée urush yurtni xonavayron qildi; le feu ravage les forêts olov o‘rmonlarning kulini ko‘kka sovuradi
    2. xarob qilmoq, zarar, putur yetkazmoq; toutes ces épreuves l'ont ravagé hayotning bu sinovlari uni xarob qildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ravager

  • 73 redresser

    I vt.
    1. to‘g‘ri, tik holatga keltirmoq, to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tiklamoq; redresser un poteau ustunni tiklamoq; redresser la tête boshini ko‘tarmoq
    2. to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tuzatmoq, to‘g‘ri holga keltirmoq; redresser une tôle tordue, déformée buklangan, egilgan tunukani to‘g‘rilamoq
    3. tuzatmoq, to‘g‘rilamoq, yaxshilamoq, ishga solib yubormoq; redresser la situation sharoitni tuzatmoq
    II se redresser vpr. to‘g‘rilanmoq, tiklanmoq, rostlanmoq, tik turmoq, qaddini rostlamoq; fig. l'économie du pays s'est redressée après la guerre mamlakat iqtisodi urushdan keyin qaddini rostlab oldi; redresse-toi! qaddingni rostla!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > redresser

  • 74 religion

    nf.
    1. din, e' tiqod, imon; une guerre de religion diniy urush; sa religion est profonde uning e'tiqodi chuqur; avoir de la religion imonli, e'tiqodli bo‘lmoq
    2. din, diniy mazhab; pratiquer une religion biror dinga ishonmoq; se convertir à une religion biror dinni qabul qilmoq, biror dinga kirmoq; religion chrétienne, musulmane nasroniylik, musulmon dini
    3. loc. entrer en religion monaxlikka kirmoq
    4. fig. éclairer la religion tushuntirib bermoq, xabardor qilmoq; men hech narsa tushunmadim, menga tushuntirib berishingga to‘g‘ri keladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > religion

  • 75 représenter

    I vt.
    1. ifodalamoq, bildirmoq, ramzi, timsoli bo‘lmoq; le glaive représente la guerre qilich urush ramzi; la monnaie représent la valeur des biens pul boylikning qadr-qimmat ramzidir
    2. tasvirlamoq, ifodalamoq, chizmoq; ce tableau représente des ruines bu rasm vayronalarni tasvirlaydi
    3. ta'riflab, chizib, tasvirlab bermoq; représenter les faits dans toute leur complexité bo‘lgan voqealarni butun murakkabligida tasvirlab bermoq
    4. ifodalamoq, tasavvurga keltirmoq, namoyon qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; ce que représente un mot so‘z ifodalaydigan narsa
    5. namunasi bo‘lmoq, tashkil qilmoq, eslatmoq, ramzi bo‘lmoq; ce film représente un tournant dans l'histoire du cinéma bu film kinochilikdagi burulishning namunasidir
    6. ko‘rsatmoq, qo‘ymoq, ijro etmoq, o‘ynamoq; troupe qui représente une pièce pyesa ko‘rsatayotgan truppa
    7. litt. o‘zining qadr-qimmatida, obro‘-e'tiborida turmoq
    8. vakili bo‘lmoq; il représente diverses compagnies d'assurances u turli sug‘urta kampaniyalarining vakili
    9. qayta, yana ko‘rsatmoq, tavsiya qilmoq; le parti représente le même candidat partiya o‘sha nomzodni qayta ko‘rsatyapti
    II se représenter vpr. o‘ziga tasavvur qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; se représenter à un examen imtihonni qayta topshirmoq; représentez-vous ma surprise mening hayratimni o‘zingiz bir tasavvur qilib ko‘ring; si l'occasion se représente agar yana imkoniyat bo‘lib qolsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > représenter

  • 76 réquisition

    nm. rekvizitsiya (biror ijtimoiy sabab yuzasidan hokimiyatning biror kishini yoki mol-mulkni o‘z ixtiyoriga olib qo‘yishi); en temps de guerre, l'état peut faire la réquisition de véhicules urush vaqtida davlat transport vositalarini rekvizitsiya qilishi mumkin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réquisition

  • 77 restriction

    nf.
    1. qo‘shimcha shart, pisanda; sharh, izoh, eslatma; il faut apporter des restrictions à ce principe bu holatga qo‘shimcha shart kiritish kerak; faire des restrictions pisanda qilmoq; loc.adv. sans restriction chegaralanmagan holda, cheksiz; je l'admire, sans restriction men unga cheksiz qoyil qolaman; restriction mentale ikkiyoqlama izoh
    2. cheklash, chegaralash; restriction des nessances tug‘ilishni cheklash
    3. pl. cheklanishlar, cheklanganliklar (oziq-ovqatdan); les restrictions en temps de guerre urush vaqtidagi cheklanishlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > restriction

  • 78 ruse

    nf.
    1. makr, nayrang, hiyla, hiyla-nayrang; ruses de guerre harbiy hiylalar
    2. ustamonlik, ayyorlik, makkorlik, mug‘ombirlik, hiylagarlik; recourir à la ruse mug‘ombirlik ishlatmoq; obtenir qqch. par (la) ruse biror narsaga hiylagarlik yo‘li bilan erishmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ruse

  • 79 saint

    -sainte
    I n.
    1. avliyo odam, avliyo; mettre au rang des saints avliyolar qatoriga qo‘shmoq; loc. prêcher pour son saint o‘z manfaatini ko‘zlab ish tutmoq (o‘z foydasiga jinni); ne savoir à quel saint se vouer qaysi eshikka bosh urishini bilmaslik; ce n'est pas un saint bu avliyo emas; il vaut mieux s'adresser à dieu qu'à ses saints o‘nta avliyodan bitta xudo yaxshi
    2. begunoh, pok, halol, taqvodor odam; cette femme, c'est une sainte! bu xotin, bu bir avliyo! loc. le saint des saints eng nozik sir, hech kimga aytib bo‘ lmaydigan sir
    II adj.
    1. avliyo, ilohiy, ulug‘; saint Jean avlio Jan; la Sainte Vierge Bibi Maryam
    2. avliyo; saint homme, une sainte femme avliyo odam, avliyo xotin
    3. muqaddas, aziz, tabarruk, ilohiy; rendre saint ilohiylashtirmoq; histoire sainte muqaddas tarix; les Lieux saints muqaddas joylar, qadamjolar; loc. toute la sainte journée kun bo‘yi, to‘xtovsiz; guerre sainte g‘azot, jihod.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saint

  • 80 veuf

    -veuve
    I adj. beva, tul, xotini, eri o‘lgan; fam. yolg‘iz (vaqtincha); veuf de biror narsadan ajragan, mahrum bo‘lgan
    II n.
    1. beva, tul; veuve de guerre eri urushda o‘lgan ayol
    2. nf.arg. gilyotina, bosh oladigan jodi; épouser la veuve jodida boshi olinmoq; fam. la veuve poignet masturbatsiya.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > veuf

См. также в других словарях:

  • guerre — [ gɛr ] n. f. • 1080; frq. °werra I ♦ 1 ♦ Lutte armée entre groupes sociaux, et spécialt entre États, considérée comme un phénomène social. « La guerre est un mal qui déshonore le genre humain » (Fénelon). « Quelle connerie, la guerre » (Prévert) …   Encyclopédie Universelle

  • guerre — Guerre, Bellum, Militia, {{t=g}}gérron,{{/t}} idem valet quod Arma. Inde nostrum Guerre. Guerre aspre, Acre bellum. Guerre assopie, Bellum restinctum. Une guerre à laquelle on s est servi de Serfs, ou faite par les Serfs, Bellum seruile. Une… …   Thresor de la langue françoyse

  • guerre — GUERRE. s. f. Querelle entre deux Princes, entre deux Estats souverains, qui se poursuit par la voye des armes. Guerre sanglante. guerre juste. guerre injuste. longue guerre. guerre civile. guerre intestine. guerre estrangere. guerre entre les… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Guerre — (französisch für Krieg) steht für Croix de Guerre, französischer Orden Dépôt de la guerre, Archiv im französischen Kriegsministerium Guerre ist der Familienname von Martin Guerre, (1524– nach 1560), französischer Bauer Martin Guerre (Musical)… …   Deutsch Wikipedia

  • Guerre de — Vendée et Chouannerie de 1832 Guerre de Vendée et Chouannerie de 1832 Informations générales Date Mai Juin 1832 Lieu Vendée militaire, Bretagne Issue Victoire des Orléanistes Belligérants …   Wikipédia en Français

  • Guerre — (fr., spr. Gähr), 1) Krieg; 2) (G. à la poule), eine Art Billardspiel, s. Billard IV. C) …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Guerre — (franz., spr. gǟr , vom altdeutsch. werra), Krieg; g. à outrance, g. à mort, Krieg bis aufs Messer; g. de plume, Federkrieg, literarische Fehde; à la g. comme à la g.! oder: c est la g.! im Kriege gilt Kriegsgebrauch …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Guerre — (frz., spr. gähr), Krieg; G. à outrance (spr. utrángß), Krieg bis aufs Messer; nom de g. (spr. nong, Kriegsname), s.v.w. Pseudonym …   Kleines Konversations-Lexikon

  • guerre — GUERRE: Tonner contre …   Dictionnaire des idées reçues

  • Guerre — Guerre, Guerra Voir Laguerre …   Noms de famille

  • Guerre — Ancien monument soviétique à la gloire de la force armée …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»