-
61 pied
nm.1. oyoq (oyoqning oshiqdan pastki qismi); doigts de pied oyoq barmoqlari; pied plat yassi oyoqlik; se fouler le pied oyog‘ini chiqarib olmoq; loc. être pieds nus, nu-pieds oyoqyalang, yalangoyoq bo‘lmoq; passer une rivière à pied sec daryodan oyog‘ini ho‘l qilmay o‘ tmoq; de pied en cap boshdan oyoq; mettre pied à terre tushmoq; avoir un pied dans la tombe bir oyog‘i yerda, bir oyog‘i go‘rda bo‘lmoq; coup de pied tepki; recevoir un coup de pied tepki yemoq; loc.fam. tu es bête comme tes pieds o‘lgiday ahmoqsan; j'ai joué comme un pied men juda yomon chaldim; marcher sur les pieds de qqn. birovga hurmatsizlik qilmoq; casser les pieds (de, à qqn) birovga mijg‘ovlik qilmoq; ça te fera les pieds bu senga yaxshigina dars bo‘ladi; mettre les pieds dans le plat ishni pachavasini chiqarmoq; je n'y ai jamais mis les pieds men u yerga oyoq ham bosmaganman; il s'est levé du pied gauche u chap yoni bilan turibdi; pieds et poings liés oyoq-qo‘li bog‘langan; faire des pieds et des mains pour + inf. biror narsa qilish uchun kuyib pishmoq; attendre qqn. de pied ferme biror kishini dadillik bilan kutmoq; au pied levé tayyorgarliksiz2. loc. (sur, à, en) sur ses pieds, sur un pied oyoqda, tik turib; retomber sur ses pieds qiyin ahvoldan manfaat bilan chiqib olmoq; sur pied oyoqda; dès cinq heures, il est sur pied soat beshdan beri, u oyoqda; mettre sur pied une entreprise korxonani oyoqqa turg‘izmoq; à pied piyoda; allons-y à pied piyoda ketdik; course à pied yugurish; il a été mis à pied u ishdan haydalgan, bo‘shatilgan edi; à pieds joints juft oyoqlab; en pied bor bo‘yicha; un portrait en pied bor bo‘yicha chizilgan rasm; aux pieds de qqn. birovning oldida (egilib, bukilib); se jeter, tomber aux pieds de qqn. birovning oyog‘iga yiqilmoq, bosh urmoq, yolvormoq3. loc. avoir pied suvni bo‘ylaganda oyog‘i yerga tegib turmoqlik; perdre pied oyog‘i yerga yetmaslik; lâcher pied yon bermoq, chekinmoq4. avoir bon pied, bon oeil hali bardam bo‘lmoq; pied à pied qadam-baqadam5. oyoq, oyoq tomoni, poya, etak, tag, pastki qism; le pied et la tête d'un lit karavotning bosh va oyoq tomoni; caler le pied d'une échelle narvonning oyog‘ini mahkam joylamoq; le pied du mur devorning tagi, pastki qismi; la maison est au pied de la colline uy tepalikning tagida, etagida; typogr. le pied d'une lettre literaning pastki qismi, asosi; loc. être à pied du mur burchakka qisib qo‘yilgan bo‘ lmoq, biror narsa qilishga majbur qilib qo‘yilgan bo‘ lmoq; être au PIED-À-TERRE PIGEON pied d'oeuvre ishning oldida bo‘lmoq; fruits vendus sur pied daraxtning shoxida, terilmasdan burun sotilgan meva6. tuyoq (qassobxonalarda sotiladigan qismi); pieds de veau, de mouton, de porc buzoq, qo‘y, cho‘chqa tuyog‘i7. band, dasta, shoxcha, poya; pied de vigne tok, tok zangi; des pieds de salade salatning bandlari8. oyoq, poya; un verre à pied rumka; pied de table stolning oyog‘ i; fig. prendre son pied o‘rnashib olmoq9. fut (0,324 mga teng uzunlik o‘lchovi); loc.fig. il aurait voulu être (à) cent pieds sous terre u yer yorilmadiyu, yerga kirib ketmadi; vx. il tirait un nez d'un pied de long u umidsizlikka tushgan va xijolat bo‘lib qolgan edi10. anglo-saksonlarda uzunlik o‘lchovi; miliya (0,3048 m); aeronavtikada xalqaro balandlik o‘lchovi; l'avion vole à 10 000 pieds samolyot 10 000 milya balandlikda uchmoqda11. au pied de la lettre so‘zma-so‘z, aynan; prendre son pied maza, huzur qilmoq, rohatlanmoq; quel pied! maza, rohat! c'est le pied bu juda maza12. sur (le, un) pied -day, darajasida; être traité, reçu sur le pied de -day, darajasida muomala qilinmoq, qabul qilinmoq; sur un pied d'égalité bir xil darajada, teng; armée sur le pied de guerre jangovor shtatdagi armiya; au petit pied qisqa, qulochkashlamay13. pied à coulisse qalinlik va diametrni o‘lchaydigan asbob14. poét. turoq; les pieds d'un vers latin lotin tilidagi she'rning turog‘i.bot.adj. maymoq. -
62 port
nm.1. port, bandargoh; un port maritime, fluvial dengiz, daryo porti; port de commerce, de pêche, de guerre savdo, baliqchilar porti; harbiy port; port d'attache d'un bateau kema ro‘yxatda turadigan port; port franc bojxona tekshiruvisiz port; loc. arriver à bon port manzilga eson-omon yetib kelmoq2. litt. boshpana, tinch joy3. port shahri.nm. dovon (Pireneyada).nm.1. o‘zi bilan olib yurish, taqib yurish; port d'armes qurol olib, taqib yurish; autorisation de port qurol olib yurishga, taqib yurishga ruxsatnoma2. pochta orqali jo‘natilgan narsalarning haqi, pochta haqi; un colis expédié franc de port, franco de port haqi to‘langan otkritka; port dû haqi to‘lanmagan pochta3. gavdani, o‘zini tutish; un gracieux port de tête boshning nazokat bilan o‘rnashuvi. -
63 position
nf.1. o‘rin, joy, vaziyat, holat; position horizontale, verticale gorizontal, vertikal holat; position stable, instable; forte, faible tinch, notinch; mustahkam, bo‘sh vaziyat; feu de position belgi chirog‘i (kema, samolyot, mashinalarda)2. pozitsiya (qo‘shinning jang paytida o‘rnashgan joyi); position stratégique strategik pozitsiya; loc. guerre de position pozitsion urush3. holat, vaziat, poza, pozitsiya (tananing); prendre une position, changer de position bir holatga kirmoq, holatini o‘zgartirmoq; la position assise, couchée o‘ tirgan, yotgan holat; en position biror holda, holatida, shaylangan holda; on se mit en position de combat ular jangga shaylandilar; en position! shaylaning!4. hol, holat, vaziyat; une position critique, délicate og‘ir, nozik vaziyat; loc. être en position de +inf biror narsa qila olmoq; biror narsa qila olish holatida, darajasida bo‘lmoq5. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin, daraja; occuper une position sociale assez importante ancha muhim ijtimoiy mavqega ega bo‘lmoq; un homme dans sa position ne peut pas se compromettre martabali odam o‘zining obro‘sini to‘kmasligi kerak6. nuqtai nazar, fikr; quelle est sa position politique? uning siyosiy nuqtai nazari qanday? prendre position o‘z fikrini, nuqtai nazarini bildirmoq; rester sur ses positions o‘z fikrida qolmoq7. qo‘yilish; o‘rtaga qo‘yilish, tashlanish; la position d'un problème biror masalaning qo‘yilishi. -
64 possibilité
nf.1. mumkinlik, imkoniyat; la possibilité d'une guerre urishning mumkinligi2. imkoniyat, yo‘l; envisager toutes les possibilités hamma imkoniyatlarni ko‘rib chiqmoq3. imkon, iloj; je viendrai, si j'en ai la possibilité imkonim bo‘lsa kelaman4. pl. imkonlar, imkoniyatlar; chacun doit payer selon ses possibilités har kim o‘z imkoniyatlariga qarab to‘lashi kerak; un enfant plein de possibilités imkoniyatlarga to‘la bola. -
65 pouvoir
vt.1. qila, bajara, amalga oshira olmoq, uddalamoq, uddasidan chiqmoq; eplamoq; puis-je (est-ce que le peux) vous être utile? sizga yordam bersam maylimi? il ne peut pas parler u gapirolmaydi; je ne pourrai plus le faire men buni butunlay qilolmayman; qui peut savoir? kim bilishi mumkin? dire qu'il a pu faire une chose pareille! u shunday ishni qildimi! loc. on ne peut mieux bundan yaxshiroq bo‘lmaydi; on ne peut plus yuqori darajada, bundan ortiqrog‘i bo‘lmaydi; qu'est-ce que ça pourra bien lui faire? unga bu nima ham qila olishi mumkin edi?2. biror narsa qilishga huquqlari, ruxsatlari bo‘lmoq; les élèves peuvent sortir o‘quvchilar chiqishlari mumkin; si l'on peut dire aytish joyiz bo‘lsa3. bo‘lishi mumkin bo‘lgan narsa haqida; les malheurs qui peuvent nous arriver biz bilan yuz berishi mumkin bo‘lgan baxtsizliklar4. litt. istakni bildiradi; puissiez-vous venir demain! ertaga kelolganingizda edi!5. il peut, il pourra balki, bo‘lishi mumkin; il peut y avoir, il ne peut pas y avoir la guerre u yerda urush bo‘lishi, bo‘lmasligi mumkin; il peut arriver bo‘lishi mumkinki; loc. avant que faire se peut iloji, imkoni boricha; il, cela se peut bo‘lishi mumkin, iloji bor; il se peut que -sa kerak, mumkin; il se peut qu'il pleuve yomg‘ir yog‘sa kerak; cela ne se peut pas buning bo‘lishi mumkin emas; fam. ça se peut; je ne dis pas le contraire bo‘lishi mumkin, men rad qilayotganim yo‘q; ça se pourrait bien xuddi shunday bo‘lishi mumkin edi6. qila olmoq, qo‘lidan kelmoq; résistez, si vous le pouvez qarshilik qiling, agar qilolsangiz; je fais ce que je peux, j'ai fait ce que j'ai pu men qo‘limdan keladiganini qilaman, men qo‘limdan kelganini qildim; on n'y peut rien bu o‘rinda hech narsa qilib bo‘lmaydi; qui peut le plus peut le moins katta ishni bajargan kichigini ham do‘ndiradi; pouvoir (qqch) sur katta ta'sirga ega bo‘lmoq; loc. n'en pouvoir plus madori qolmaslik, tinka-madori qurigan bo‘lmoq; je n'en peux plus, je m'en vais tinka-madorim quridi, men ketaman; litt. n'en pouvoir mais hech nima qilolmaslik, qo‘lidan hech nima kelmaslik.nm.1. imkoniyat, layoqat, qobillik, qodirlik; si j'avais le pouvoir de connaître l'avenir! kelajakni bilish qobiliyatim bo‘lganda edi; cet élève possède un grand pouvoir de concentration bu o‘quvchi o‘zining fikrini juda yaxshi jamlash qobiliyatiga ega; pouvoir d'achat sotib olish qobiliyati; cela dépasse son pouvoir bu uning sotib olish qobiliyatidan ustun; pl. des pouvoirs extraordinaires g‘ayritabiiy qobiliyatlar2. haq, huquq, izm, ixtiyor, iqtidor, iroda; avoir plein pouvoir, donner plein pouvoir to‘la huquqqa ega bo‘lmoq, to‘la huquq bermoq; fondé de pouvoir vakil qilingan, vakolatli; avoir un pouvoir par-devant notaire notariusdan vakolatnomasi bo‘lmoq; vérification des pouvoirs avant un vote saylovdan oldin ishonch qog‘ozlarini tekshirish3. kuchi, quvvati; pouvoir calorifique d'une tonne de pétrole bir tonna neftning issiqlik quvvati4. nufuz, e' tibor, obro‘; le pouvoir moral qu'il a sur nous uning bizga ma'naviy nufuzi; vous êtes en notre pouvoir siz bizning hukmimizdasiz; être, tomber au pouvoir de qqn. biror kishining hukmida, ixtiyorida bo‘lmoq; qaramligiga, ixtiyoriga tushib qolmoq5. hokimiyat; hukmronlik; hokimlik; saltanat; le pouvoir suprême oliy hokimiyat; pouvoir supérieur yuqori hokimiyat; pouvoir absolu mutloq hokimiyat; prendre, avoir, détenir, perdre le pouvoir hokimiyatni olmoq, hokimiyatga ega bo‘lmoq; hokimiyatni tutib turmoq, yo‘qotmoq; être, se maintenir au pouvoir hokimiyat tepasida bo‘lmoq, turmoq; pouvoir législatif qonun chiqaruvchi organ; pouvoir exécutif ijroya hokimiyat; pouvoir judiciaire adliya; loc. le quatrième pouvoir to‘rtinchi hokimiyat (ommaviy axborot vositalari)6. pl. hokimiyat tashkilotlari; les pouvoirs publics davlat tashkilotlari. -
66 prisonnier
-ièreI n.1. asir, mahbus, bandi, tutqun; un camp de prisonniers asirlar lageri; il a été fait prisonnier u asir qilib olingan edi; échanger des prisonniers asirlar ayriboshlamoq; loc. prisonniers de guerre harbiy asirlar; se constituer prisonnier o‘zini politsiyaga topshirmoqII adj. tutqun, bandi, qul, asir; il était prisonnier de ses préjugés u o‘z xurofotining bandiga aylanib qolgan edi. -
67 prodrome
nm.1. litt. xabarchi, darakchi, jarchi; les prodromes d'une guerre urush darakchilari2. pl.méd. kasallikning ilk, boshlang‘ich belgilari. -
68 profiteur
-eusen.péj. yulg‘ich, olg‘ir; les profiteurs de guerre urushdan foyda orttiruvchilar. -
69 rapatriement
nm. repatriatsiya (asirlar, qochoqlar va ko‘chirma bo‘lganlarni o‘z vataniga qaytarish); le rapatriement des prisonniers de guerre harbiy asirlarni vataniga qaytarish. -
70 raréfaction
nf. kamayib ketish, kamyob bo‘ lish; la raréfaction des denrées en temps de guerre urush vaqtida oziq-ovqatning kamayib ketishi. -
71 ravage
nm.1. vayronaga, xarobaga aylantirish; vayronagarchilik; les ravages de la guerre urush xarobalari2. yakson, vayron qilish; les ravages d'un incendie olovning yakson qilishi; la grêle a fait du ravage do‘l yakson qildi; fam. faire des ravages ishqida kuydirmoq, yondirmoq. -
72 ravager
vt.1. yakson, yer bilan yakson qilmoq; xarobazorga aylantirmoq, kulini ko‘kka sovurmoq, vayron qilmon, xonavayron qilmoq, qiron keltirmoq; animaux qui ravagent les cultures o‘simliklarga qiron keltiradigan hayvonlar; la guerre a ravagé la contrée urush yurtni xonavayron qildi; le feu ravage les forêts olov o‘rmonlarning kulini ko‘kka sovuradi2. xarob qilmoq, zarar, putur yetkazmoq; toutes ces épreuves l'ont ravagé hayotning bu sinovlari uni xarob qildi. -
73 redresser
I vt.1. to‘g‘ri, tik holatga keltirmoq, to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tiklamoq; redresser un poteau ustunni tiklamoq; redresser la tête boshini ko‘tarmoq2. to‘g‘rilamoq, tekislamoq, tuzatmoq, to‘g‘ri holga keltirmoq; redresser une tôle tordue, déformée buklangan, egilgan tunukani to‘g‘rilamoq3. tuzatmoq, to‘g‘rilamoq, yaxshilamoq, ishga solib yubormoq; redresser la situation sharoitni tuzatmoqII se redresser vpr. to‘g‘rilanmoq, tiklanmoq, rostlanmoq, tik turmoq, qaddini rostlamoq; fig. l'économie du pays s'est redressée après la guerre mamlakat iqtisodi urushdan keyin qaddini rostlab oldi; redresse-toi! qaddingni rostla! -
74 religion
nf.1. din, e' tiqod, imon; une guerre de religion diniy urush; sa religion est profonde uning e'tiqodi chuqur; avoir de la religion imonli, e'tiqodli bo‘lmoq2. din, diniy mazhab; pratiquer une religion biror dinga ishonmoq; se convertir à une religion biror dinni qabul qilmoq, biror dinga kirmoq; religion chrétienne, musulmane nasroniylik, musulmon dini3. loc. entrer en religion monaxlikka kirmoq4. fig. éclairer la religion tushuntirib bermoq, xabardor qilmoq; men hech narsa tushunmadim, menga tushuntirib berishingga to‘g‘ri keladi. -
75 représenter
I vt.1. ifodalamoq, bildirmoq, ramzi, timsoli bo‘lmoq; le glaive représente la guerre qilich urush ramzi; la monnaie représent la valeur des biens pul boylikning qadr-qimmat ramzidir2. tasvirlamoq, ifodalamoq, chizmoq; ce tableau représente des ruines bu rasm vayronalarni tasvirlaydi3. ta'riflab, chizib, tasvirlab bermoq; représenter les faits dans toute leur complexité bo‘lgan voqealarni butun murakkabligida tasvirlab bermoq4. ifodalamoq, tasavvurga keltirmoq, namoyon qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; ce que représente un mot so‘z ifodalaydigan narsa5. namunasi bo‘lmoq, tashkil qilmoq, eslatmoq, ramzi bo‘lmoq; ce film représente un tournant dans l'histoire du cinéma bu film kinochilikdagi burulishning namunasidir6. ko‘rsatmoq, qo‘ymoq, ijro etmoq, o‘ynamoq; troupe qui représente une pièce pyesa ko‘rsatayotgan truppa7. litt. o‘zining qadr-qimmatida, obro‘-e'tiborida turmoq8. vakili bo‘lmoq; il représente diverses compagnies d'assurances u turli sug‘urta kampaniyalarining vakili9. qayta, yana ko‘rsatmoq, tavsiya qilmoq; le parti représente le même candidat partiya o‘sha nomzodni qayta ko‘rsatyaptiII se représenter vpr. o‘ziga tasavvur qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; se représenter à un examen imtihonni qayta topshirmoq; représentez-vous ma surprise mening hayratimni o‘zingiz bir tasavvur qilib ko‘ring; si l'occasion se représente agar yana imkoniyat bo‘lib qolsa. -
76 réquisition
nm. rekvizitsiya (biror ijtimoiy sabab yuzasidan hokimiyatning biror kishini yoki mol-mulkni o‘z ixtiyoriga olib qo‘yishi); en temps de guerre, l'état peut faire la réquisition de véhicules urush vaqtida davlat transport vositalarini rekvizitsiya qilishi mumkin. -
77 restriction
nf.1. qo‘shimcha shart, pisanda; sharh, izoh, eslatma; il faut apporter des restrictions à ce principe bu holatga qo‘shimcha shart kiritish kerak; faire des restrictions pisanda qilmoq; loc.adv. sans restriction chegaralanmagan holda, cheksiz; je l'admire, sans restriction men unga cheksiz qoyil qolaman; restriction mentale ikkiyoqlama izoh2. cheklash, chegaralash; restriction des nessances tug‘ilishni cheklash3. pl. cheklanishlar, cheklanganliklar (oziq-ovqatdan); les restrictions en temps de guerre urush vaqtidagi cheklanishlar. -
78 ruse
nf.1. makr, nayrang, hiyla, hiyla-nayrang; ruses de guerre harbiy hiylalar2. ustamonlik, ayyorlik, makkorlik, mug‘ombirlik, hiylagarlik; recourir à la ruse mug‘ombirlik ishlatmoq; obtenir qqch. par (la) ruse biror narsaga hiylagarlik yo‘li bilan erishmoq. -
79 saint
-sainteI n.1. avliyo odam, avliyo; mettre au rang des saints avliyolar qatoriga qo‘shmoq; loc. prêcher pour son saint o‘z manfaatini ko‘zlab ish tutmoq (o‘z foydasiga jinni); ne savoir à quel saint se vouer qaysi eshikka bosh urishini bilmaslik; ce n'est pas un saint bu avliyo emas; il vaut mieux s'adresser à dieu qu'à ses saints o‘nta avliyodan bitta xudo yaxshi2. begunoh, pok, halol, taqvodor odam; cette femme, c'est une sainte! bu xotin, bu bir avliyo! loc. le saint des saints eng nozik sir, hech kimga aytib bo‘ lmaydigan sirII adj.1. avliyo, ilohiy, ulug‘; saint Jean avlio Jan; la Sainte Vierge Bibi Maryam2. avliyo; saint homme, une sainte femme avliyo odam, avliyo xotin3. muqaddas, aziz, tabarruk, ilohiy; rendre saint ilohiylashtirmoq; histoire sainte muqaddas tarix; les Lieux saints muqaddas joylar, qadamjolar; loc. toute la sainte journée kun bo‘yi, to‘xtovsiz; guerre sainte g‘azot, jihod. -
80 veuf
-veuveI adj. beva, tul, xotini, eri o‘lgan; fam. yolg‘iz (vaqtincha); veuf de biror narsadan ajragan, mahrum bo‘lganII n.1. beva, tul; veuve de guerre eri urushda o‘lgan ayol2. nf.arg. gilyotina, bosh oladigan jodi; épouser la veuve jodida boshi olinmoq; fam. la veuve poignet masturbatsiya.
См. также в других словарях:
guerre — [ gɛr ] n. f. • 1080; frq. °werra I ♦ 1 ♦ Lutte armée entre groupes sociaux, et spécialt entre États, considérée comme un phénomène social. « La guerre est un mal qui déshonore le genre humain » (Fénelon). « Quelle connerie, la guerre » (Prévert) … Encyclopédie Universelle
guerre — Guerre, Bellum, Militia, {{t=g}}gérron,{{/t}} idem valet quod Arma. Inde nostrum Guerre. Guerre aspre, Acre bellum. Guerre assopie, Bellum restinctum. Une guerre à laquelle on s est servi de Serfs, ou faite par les Serfs, Bellum seruile. Une… … Thresor de la langue françoyse
guerre — GUERRE. s. f. Querelle entre deux Princes, entre deux Estats souverains, qui se poursuit par la voye des armes. Guerre sanglante. guerre juste. guerre injuste. longue guerre. guerre civile. guerre intestine. guerre estrangere. guerre entre les… … Dictionnaire de l'Académie française
Guerre — (französisch für Krieg) steht für Croix de Guerre, französischer Orden Dépôt de la guerre, Archiv im französischen Kriegsministerium Guerre ist der Familienname von Martin Guerre, (1524– nach 1560), französischer Bauer Martin Guerre (Musical)… … Deutsch Wikipedia
Guerre de — Vendée et Chouannerie de 1832 Guerre de Vendée et Chouannerie de 1832 Informations générales Date Mai Juin 1832 Lieu Vendée militaire, Bretagne Issue Victoire des Orléanistes Belligérants … Wikipédia en Français
Guerre — (fr., spr. Gähr), 1) Krieg; 2) (G. à la poule), eine Art Billardspiel, s. Billard IV. C) … Pierer's Universal-Lexikon
Guerre — (franz., spr. gǟr , vom altdeutsch. werra), Krieg; g. à outrance, g. à mort, Krieg bis aufs Messer; g. de plume, Federkrieg, literarische Fehde; à la g. comme à la g.! oder: c est la g.! im Kriege gilt Kriegsgebrauch … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Guerre — (frz., spr. gähr), Krieg; G. à outrance (spr. utrángß), Krieg bis aufs Messer; nom de g. (spr. nong, Kriegsname), s.v.w. Pseudonym … Kleines Konversations-Lexikon
guerre — GUERRE: Tonner contre … Dictionnaire des idées reçues
Guerre — Guerre, Guerra Voir Laguerre … Noms de famille
Guerre — Ancien monument soviétique à la gloire de la force armée … Wikipédia en Français