Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

fusil

  • 1 fusil

    nm.
    1. miltiq, qurol; un fusil à répétition o‘qdonli miltiq; un fusil automatique avtomatik miltiq, avtomat; un coup de fusil miltiq ovozi, o‘q ovozi; changer son fusil d'épaule fig. o‘z qarashlarini o‘zgartirmoq; fusil, fusil à aiguiser qayradigan narsa, qayroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fusil

  • 2 chien

    -chienne
    nm. et nf.
    1. it, kuchuk, ko‘ppak; chien d'arrêt iskovuch it, chien de garde soqchi it; chien de policier izquvar it; chien de berger bo‘ribosar; nom d'un chien jin ursin; entre chien et loup tong qorong‘usida, qosh qorayganda
    2. chien de mer nahang, akula; chien d'une arme qurol tepkisi; être couché en chien de fusil g‘ujanak bo‘ lib yotmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chien

  • 3 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 4 décharger

    I vt.
    1. yukni tushirmoq, yukdan bo‘shatmoq, ag‘darmoq, to‘kmoq, tashlamoq
    2. yengillashtirmoq, bo‘shatmoq; décharger son coeur yuragini bo‘shatmoq, qalbini ochib tashlamoq, yuragini dardini ochib tashlamoq; décharger sa rate, sa bile fam. zarda, zahar, jaxlini sochmoq, to‘kmoq; décharger son estomac qornini bo‘shatmoq, yengillashmoq; décharger de qqch. biron narsadan qutulmoq, xalos bo‘lmoq
    3. otmoq, otib bo‘shatmoq; décharger un fusil miltiq otmoq
    4. elektrsizlantirmoq, elektrni yo‘qotmoq
    5. yoqimli, dilxush ko‘rsatma, ma'lumot, guvohlik bermoq; décharger un accusé aybdor foydasiga guvohlik bermoq
    6. techn. loyihani soddalashtirmoq, oydinlashtirmoq
    II se décharger vpr. qutulmoq, xalos, ozod bo‘lmoq, boshidan soqit qilmoq; se décharger de qqch. sur qqn. aybini birovga yuklamoq, ag‘darmoq, qo‘ymoq; il se décharge sur eux du poids des affaires u ishning butun og‘irligini ular zimmasiga yuklayotibdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > décharger

  • 5 désarmer

    I vt.
    1. qurolsizlantirmoq, qurol-yarog‘ini olib qo‘ymoq, qurollarni kamaytirmoq; désarmer un fusil miltiqni o‘qdan bo‘shatmoq, o‘qni olib qo‘ymoq
    2. fig. lol qoldirmoq, dovdiratib qo‘ymoq, yengmoq, og‘iz ocholmaydigan qilmoq, jilovlamoq, bosmoq
    II vi. qurolni tashlamoq, taslim bo‘lmoq, urushni to‘xtatmoq, qurolsizlanmoq; ne pas désarmer qurolni topshirmaslik, bo‘ysunmaslik, bo‘yin egmaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > désarmer

  • 6 empoigner

    I vt.
    1. olmoq, tortib, yulqib olmoq; yopishmoq, changallamoq; il empoigna son bâton et sortit u tayoqni yulqib oldida, chiqib ketdi; empoigner un fusil miltiqqa yopishmoq, il l'a empoigné au collet u uning yoqasiga yopishdi
    2. fam. mahliyo qilmoq, maftun qilmoq
    II s'empoigner vpr. urishishmoq, mushtlashishmoq; yoqalashmoq; bir-biriga yopishmoq; janjallashmoq, urishib, janjallashib qolmoq; arazlashmoq, sanu manga bormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > empoigner

  • 7 épauler

    vt.
    1. yelka tiramoq, yelkasiga qo‘ymoq; il épaula son fusil u miltiqni yelkasiga tiradi
    2. yordamlashmoq, yordam bermoq, ko‘maklashmoq; yonini, tarafini olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épauler

  • 8 mitrailleur

    I nm. pulemyotchi; il est mitrailleur à bord d'un avion u samolyotning bort pulemyotchisi
    II adj.m. avtomatik ravishda otuvchi; pistolet, fusil mitrailleur avtomat-to‘pponcha, avtomat-miltiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mitrailleur

  • 9 rater

    I vi.
    1. otilmay qolmoq, chaqib qolmoq; un coup de fusil qui rate otilmay qolgan o‘q
    2. buzilmoq, barbod, ishkal bo‘lmoq, bo‘lmay, amalga oshmay qolmoq; l'affaire a raté ish amalga oshmay qoldi
    II vt.
    1. ko‘zlangan maqsadga erisholmay qolmoq; chasseur qui rate un lièvre quyonni qochirib yuborgan ovchi; j'ai raté la balle men to‘pni ushlay olmadim; rater son train poyezdga kech qolmoq; rater qqn. biror kishini uchratolmay qolmoq; fam. je ne vais pas le rater! men unga ko‘rsatib qo‘yaman! rater une occasion imkoniyatni boy bermoq; il n'en rate pas une u bema'nilik qilishdan to‘xtamaydi
    2. qo‘ldan chiqarmoq, boy bermoq, biror narsaga erisholmay qolmoq; rater son affaire ishini boy bermoq; rater son coup nishonga tegiza olmaslik; rater sa vie hayoti yurishmaslik, hayotini besamar o‘tkazmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rater

  • 10 réarmer

    vt.
    1. qayta o‘qlamoq; recharger un fusil, un pistolet miltiqni, to‘pponchani qayta o‘qlamoq
    2. vi. qayta qurollanmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réarmer

  • 11 recharger

    vt.
    1. qayta yuklamoq, qayta yuk ortmoq
    2. qayta o‘qlamoq, qayta zaryadlamoq, yangisini qo‘ymoq; il rechargea son fusil u miltig‘ini qayta o‘qladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recharger

См. также в других словарях:

  • fusil — fusil …   Dictionnaire des rimes

  • fusil — [ fyzi ] n. m. • av. 1105 foisil, focil; probablt du lat. pop. °focilis (petra) « (pierre) à feu », de focus → 1. feu I ♦ 1 ♦ (1369) Vx Petite pièce d acier avec laquelle on bat un silex pour faire jaillir des étincelles. ⇒ 1. briquet. Pierre à… …   Encyclopédie Universelle

  • fusil — FUSIL. subst. masc. Petite piece d acier, avec laquelle on bat un caillou, pour en tirer du feu. Pierre à fusil. battre le fusil. amorce de fusil. meche à fusil. On appelle aussi, Fusil, La piece d acier qui couvre le bassinet de certaines armes… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • fusil — (Del fr. fusil). m. Arma de fuego, portátil, destinada al uso de los soldados de infantería. Consta de un cañón de hierro o de acero, de ocho a diez decímetros de longitud ordinariamente, de un mecanismo con que se dispara, y de la caja a que… …   Diccionario de la lengua española

  • fusil — sustantivo masculino 1. Arma de fuego portátil, con un cañón metálico montado sobre una culata y un disparador: fusil semiautomático, fusil de repetición. Los ejércitos de tierra suelen tener fusil automático como arma reglamentaria. Nos mandaron …   Diccionario Salamanca de la Lengua Española

  • Fusil — Fu sil, a. [L. fusilis molten, fluid, fr. fundere, fusum, to pour, cast. See {Fuse}, v. t.] 1. Capable of being melted or rendered fluid by heat; fusible. [R.] A kind of fusil marble Woodward. [1913 Webster] 2. Running or flowing, as a liquid. [R …   The Collaborative International Dictionary of English

  • fusil — fusil, limpiar el fusil expr. copular. ❙ «...una secretaria que te hiciese el trabajo pesado, como, por ejemplo, contar el dinero y limpiarte el fusil de vez en cuando.» C. Pérez Merinero, Días de guardar …   Diccionario del Argot "El Sohez"

  • fusil — Fusil, Igniarium. Le drappeau d un fusil, Fomes, B. Le fusil d acier d un boucher dont il affile ses couteaux …   Thresor de la langue françoyse

  • Fusil — Fu sil, n. [F. fusil, LL. fosile a steel for kindling fire, from L. focus hearth, fireplace, in LL. fire. See {Focus}, and cf. {Fusee} a firelock.] A light kind of flintlock musket, formerly in use. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

  • fusil — flintlock musket, 1670s, from Fr. fusil (see FUSILIER (Cf. fusilier)) …   Etymology dictionary

  • Fusil — Fu sil, n. [See 3d {Fusee}.] (Her.) A bearing of a rhomboidal figure; named from its shape, which resembles that of a spindle. [1913 Webster] Note: It differs from a lozenge in being longer in proportion to its width. [1913 Webster] …   The Collaborative International Dictionary of English

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»