Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

frappé

  • 1 frappe

    nf.
    1. tangani zarb qilish
    2. shtampovka qilish
    3. qoliplar to‘plami
    4. zarba (sport o‘yinlarida)
    5. mashinkada matn terish; faute de frappe terishda yo‘l qo‘yilgan xato, matbaa xatosi.
    nf.fam. xuligan, bezori.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > frappe

  • 2 cécité

    nf. ko‘rlik, so‘qirlik, ko‘zi ojizlik; être frappé de cécité ko‘r bo‘lib qo‘lmoq, ko‘zi ojiz bo‘lib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cécité

  • 3 force

    nf.
    1. baquvvatlik, tetiklik, chidamlilik (jismonan, jinsiy); être de force à faire biron ishni qila olishga qodir bo‘lish; de toute ses forces bor kuch bilan, kuch boricha; dans la force de l'âge ayni yashnagan, gullagan, kuchga to‘lgan payt; loc.adv. à toute force bor kuch bilan, har qanaqasiga, turli xil yo‘l bilan, nima, harna qilib bo‘lsa ham; force de, par force, de vive force zo‘rlab, zo‘rlik bilan, majburan; à force de loc.prép. yordami, vositasi bilan, orqali; à force de travailler il est parvenu à ses fins u shunaqangi ko‘p ishladiki, natijada o‘zi xohlagan narsaga erishdi
    2. muhim fursat, holat, omil, kuch; les forces productives ishlab chiqarish kuchlari; les forces en présence, les forces en jeu harakatlanuvchi kuchlar; la force des choses narsalar kuchi; la force majeure favqulotda vaziyat, holat, yengib bo‘ lmas kuch
    3. phys. kuch, quvvat; une force d'attraction tortishish kuchi; la force centrifuge markazdan qochirma, qochiradigan kuch; la force motrice harakat qiluvchi kuch
    4. kuch, qudrat, quvvat; céder à la force kuch, qudratga yon bermoq, tan bermoq
    5. ravnaq topish, yuksalish, rivojlanish, kamol topish, obro, e' tibor, hurmat; un style plein de force jonli, ta'sirli, ma'noli til
    6. mardlik, botirlik, jasurlik, jasorat
    7. quyuqlik, o‘ tkirlik (ichimliklar, kislotalar haqida)
    8. pishiqlik, mahkamlik, mustahkamlik, chidamlilik
    9. son, miqdor, hisob; pl. une force de frappe zarbdor kuchlar; les forces armées qurolli kuchlar; les forces aériennes harbiy-havo kuchlari.
    adv. ko‘p, ancha, bir talay, anchagina; force gens juda ko‘p odamlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > force

  • 4 foudre

    nf.
    1. chaqmoq, yashin; un coup de foudre momaqaldiroq; fig. bir boqishda muhabbat; être frappé par la foudre yashindan jarohatlanmoq; comme la foudre yashin tezligida
    2. pl. g‘azab, nafrat, qahr, jahl, jaholat.
    nm. katta bochka.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > foudre

  • 5 frapper

    I vt.
    1. urmoq, tepmoq, zarba bermoq, yarador qilmoq; frapper juste aniq zarba bermoq; frapper un grand coup hal qiluvchi zarbani bermoq, nishonga aniq olmoq; frapper sur l'épaule yelkasiga zarba bermoq
    2. taqillatmoq
    3. chekanka qilmoq (tangalarni)
    4. jazo bermoq, hayron qoldirmoq; frapper d'étonnement haron qoldirmoq; frapper de terreur qo‘rqinchli narsaga duchor qilmoq; frapper par la répression qatag‘on qilmoq
    5. sovutmoq (shampan va boshqa ichimliklarni)
    II vi.
    1. taqillatmoq; frapper à la porte eshik taqillatmoq
    2. soatning chiqqilab yurishi
    III se frapper vpr.
    1. (à qqch) nima bilandir urishib ketmoq
    2. fam. hayron qolmoq
    3. fam. hayajonlanmoq; ne te frappe pas xavotir olma.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > frapper

  • 6 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 7 pian

    nm. frambeziya; le pian frappe de nombreux enfants d'Afrique noire qora Afrikaning ko‘pchilik bolalariga frambeziya tegdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pian

  • 8 plutôt

    adv.
    1. ko‘proq, ko‘ra, yaxshisi; cette épidémie frappe plutôt les personnes âgées bu epidemiya ko‘proq qarilarga tegyapti; plutôt que de se plaindre, il ferait mieux de se soigner oh-voh qilgandan ko‘ra, davolansa yaxshiroq bo‘lardi; plutôt mourir! yashisi o‘lim! plutôt moins que trop benihoyadan ko‘ra kamrog‘i ham yaxshi; ou plutôt to‘g‘rirog‘i, aniqrog‘i; elle a l'air méchant, ou plutôt revêche u ko‘rinishdan badjahl, to‘g‘rirog‘i qovog‘i soliq; mais plutôt balki; ce n'est pas lui, mais plutôt elle qui en porte la responsabilité bu kishi emas, balki bu ayol bunga ko‘proq javobgardir
    2. xiyla, ancha, xiylagina, yetarli darajada; la vie est plutôt monotone ancha zerikarli hayot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plutôt

  • 9 sauvagerie

    nf.
    1. odamovilik, odamyovvoyilik; sa sauvagerie l'isole de ses semblables uning odamoviligi uni o‘ziga o‘xshaganlardan ajratib qo‘ydi
    2. yovvoyilik, vahshiylik; l'agresseur l'a frappé avec sauvagerie bosqinchi uni vahshiylarcha urdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sauvagerie

  • 10 vache

    I nf.
    1. sigir, mol; mol go‘shti; sigir terisi, charmi; vache à lait, vache laitière sog‘in sigir; la vache meugle, beugle sigir ma'raydi; maladie de la vache folle (encéphalite spongiforme) oqsim, oqsil kasalligi; une vache qui donne, qui frappe de la corne suzong‘ ich sigir; les vaches grasses mo‘l-ko‘lchilik; les vaches maigres ocharchilik; qurg‘oqchilik; vache à lait sog‘in sigir, serdaromad joy; le plancher des vaches qattiq yer, quruqlik; il pleut comme vache qui pisse yomg‘ir chelaklab quyganday yog‘moqda; parler français comme une vache espagnole fransuz tilida juda yomon gapirmoq; en vache zimdan, sekingina, yeng ichida, bildirmasdan; une vache n'y trouverait pas son veau it egasini, mushuk bekasini tanimaydi
    2. fig.vx. juda semiz ayol; pop.vx. dangasa va lanj odam
    3. fam. vieilli politsiyachi, jandarm
    4. fam. qo‘pol, jahldor, berahm odam; ablah, razil, muttaham odam
    II adj.fam. keskin, qo‘pol, qattiq, dag‘al, badjahl, zolim; razil, qabih, pastkash, noinsof; il a été vache avec moi u menga pastkashlik qildi
    III intj. la vache! o, eh, o‘, o‘hho‘; obbo, jin ursin; la vache! comme c'est beau o‘hho‘! qanday go‘zal!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vache

См. также в других словарях:

  • frappé — frappé, ée (fra pé, pée) part. passé de frapper. 1°   Qui a reçu un coup. Frappé à l improviste. Frappé de la foudre. •   ....Même à ce matin une brebis frappée S est de la main du prêtre et du temple échappée, MAIR. Sophon. V, 4. •   Il ne leur… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • frappé — Frappé, [frapp]ée. part. Il a les significations de son verbe. De la monnoye frappée au coin du Roy. une medaille bien frappée. On dit, d Un drap qui est bien travaillé & qui est fort & serré, que C est du drap bien frappé. On dit, qu Un homme… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Frappe — can refer to drinks: *Frappe, the New England name for a thick ice cream milkshake often made with cream instead of milk, and sometimes sweetened with malt. *Greek frappé coffee, a foam covered cold coffee drink (see smoothie)It can also refer to …   Wikipedia

  • frappé — ☆ frappé or frappe [frapfra pā′ ] adj. [Fr, pp. of frapper, to strike] partly frozen; iced; cooled n. 1. a dessert made of partly frozen beverages, fruit juices, etc. 2. a drink made of some beverage poured over shaved ice 3. New England a… …   English World dictionary

  • Frappé — may refer to: * A Milkshake in the Boston dialect of American English. * Greek frappé coffee a chilled coffee beverage sold by Nestlé in Greece …   Wikipedia

  • frappè — s.m. [adattam. del fr. frappé, part. pass. di frapper colpire, battere, sbattere ]. (gastron.) [bevanda di latte zuccherato misto a frutta, gelato, sciroppi, ecc. con ghiaccio tritato] ▶◀ ‖ frullato …   Enciclopedia Italiana

  • frappe — iced drink, 1922, Amer.Eng. (earlier as an adjective, iced, 1848), from Fr. frappé, from pp. of frapper to chill, lit. to beat, from O.Fr. fraper to hit, strike, of unknown origin, perhaps imitative …   Etymology dictionary

  • frappé — frappé, e adj. Fou …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • frappé —    , frappe    (frah PAY) [French: iced; struck] A fruit juice or purée frozen to a mush; a liqueur or cordial poured over shaved ice. As an adjective: iced; frozen; chilled …   Dictionary of foreign words and phrases

  • frappé — |frápê| adj. 1. Arrefecido em gelo. • adj. s. m. 2. O mesmo que granizado. • s. m. 3. Balde ou recipiente usado para esfriar garrafas ou que contém gelo para ser usado em bebidas. • Sinônimo geral: FRAPÊ • Plural: frappés.   ‣ Etimologia: palavra …   Dicionário da Língua Portuguesa

  • frappé — ► ADJECTIVE ▪ (of a drink) iced or chilled. ► NOUN ▪ a drink served with ice or frozen to a slushy consistency. ORIGIN French …   English terms dictionary

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»