Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

français

  • 1 français

    -aise
    I adj. fransuz, fransuzcha
    II n.
    1. fransuz
    2. nm. fransuz tili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > français

  • 2 écrit

    nm.
    1. yozilgan narsa; yozuv, qo‘lyozma; matn
    2. yozma imtihon; passer l'écrit yozma imtihondan topshirmoq; réussir à l'écrit yozma imtihondan o‘ tmoq; par écrit yozma, yozma ravishda; donner un ordre par écrit yozma farmoyish bermoq; s'engager par écrit yozma majburiyat olmoq
    3. asar, yozilgan ish; ses écrits n'ont jamais été publiés uning asarlari hech qachon bosilmagan.
    -ite
    adj.
    1. yozilgan, yozib tugatilgan; yozib tamomlangan; une lettre écrite de la main de Pouchkine Pushkinning qo‘li bilan yozilgan xat; une page écrite des deux côtés ikkala tomoni yozib to‘ldirilgan varaq
    2. yozma, yozma holda, yozma ravishda; un examen écrit yozma imtihon; un document écrit yozma hujjat; le français écrit et le français parlé yozma va og‘zaki fransuz tili c'est écrit! taqdirda bo‘lsa, qochib qutilib bo‘lmaydi, peshonaga yozilgan, qismat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écrit

  • 3 en

    prép.
    1. en ville shaharda; vivre en France Fransiyada yashamoq; de maison en maison uydan-uyga; de main en main qo‘ldan-qo‘lga
    2. en hiver qishda; en 1997 1997-yilda
    3. en trois heures uch soatda, uch soat ichida; en une minute bir minutda; de temps en temps vaqti-vaqti bilan; har zamonda
    4. une chaise en bois yog‘och kursi
    5. sentier en pente qiya so‘qmoq; un canal en construction qurilayotgan kanal; la télévision en couleurs rangli televizor; un pommier en fleur gullagan olma
    6. compter en français fransuzcha sanamoq; écrire en quelques mots bir nechta so‘z bilan yozmoq; traiter en enfant bolalarcha muomala qilmoq; parler en étourdi o‘ylamay gapirmoq; chanter en français fransuzcha kuylamoq; en frère akalarcha
    7. en vain bekorga, behudaga; en commun birgalikda, birgalashib
    8. en dépit de xilof ravishda; en vue de sababli, sababdan, boisdan; -gani uchun, sababli; nazarda tutib, e' tiborga olib; en raison de -ga muvofiq, -ga ko‘ra, binoan
    9. gérondif hosil qi lishda qo‘llaniladi: en parlant gapira turib, gapirib; en souriant kulib turib, kulib.
    adv. u yerdan, o‘sha joydan, tomondan, yoqdan; il en sort u yoqdan chiqayapti; j'en viens o‘sha joydan kelyapman.
    pron.
    1. de predlogi bilan qo‘llangan ot o‘rnida ishlatiladi il se rend à Paris, moi, j'en viens u Parijga jo‘nab ketyapti, men esa u yerdan qaytib kelyapman; il avait une règle, il en frappait la table uning chizg‘ichi bor edi, u bilan stolga urdi; je connais Paris, j'en admire les musées men Parijni bilaman, men uning muzeylaridan zavqlanaman; ce roman m'a beaucoup plu, j'en ai relu plusieurs passage bu roman menga juda yoqdi, men ko‘p yerlarni qayta o‘qib chiqdim; voulez-vous du thé? – non, merci, j'en ai encore choy(dan) ichasizmi? – yo‘q, rahmat, hozircha bor
    2. s'en aller ketmoq; en vouloir à jahli chiqmoq; en arriver à -gacha bormoq, yetmoq; en être à se demander o‘ziga savol bermoq, o‘zidan so‘ramoq; en être pour son argent aldanmoq, ahmoq bo‘lib, ikkala qo‘lini burniga tiqib qolmoq; quruq qolmoq; s'en prendre à qqn. alamini birovdan olmoq, aybini birovga ag‘darmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > en

  • 4 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 5 affronter

    I vt.
    1. yuzma-yuz kelmoq, tik bormoq; affronter l'ennemi dushmanga tik bormoq, dushmanni qo‘rqmay qarshi olmoq; affronter un danger, la mort xavf-xatarga, o‘limga tik bormoq
    2. sport. uchrashmoq, musobaqalashmoq; aujourd'hui les athlètes français affrontent les athlètes américains bugun fransuz sportchilari amerikalik sportchilar bilan musobaqalashadilar
    3. yaqinlashtirmoq, yuzma-yuz qo‘ymoq
    II s'affronter vpr. to‘qnashmoq, yuzma-yuz kelmoq, musobaqalashmoq; deux thèse s'affrontaient ikkita g‘oya yuzma-yuz keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > affronter

  • 6 analogue

    I adj. analog, o‘xshash, xuddi shunday; idée analogue o‘xshash g‘oya, fikr
    II nm. o‘xshash, monand, mos keladigan narsa; ce terme n'a pas d'analogue en français bu atamaga mos keladigan, monand so‘z fransuz tilida yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > analogue

  • 7 aussi

    I adj.
    1. ham; lui aussi aime la musique u ham musiqani sevadi; bonne nuit! – vous aussi! xayrli tun! – sizga ham!
    2. shuningdek, shu bilan birga, ham; yana tag‘in; qo‘shimcha ravishda, qo‘shimcha qilib; il parle anglais et aussi allemand inglizcha gapiradi, shuningdek, nemischa ham; il ne suffit pas d'écouter, il faut aussi parler eshitish yetarli emas, gapirish ham kerak
    3. aussi … que (qiyoslashda); xuddi -day, -dek; qancha … bo‘lsa, shuncha; bir xil; singari, kabi; elle est aussi jolie que votre fille u sizning qizingiz singari chiroyli; il parle aussi bien le français que son camarade u o‘rtog‘i kabi fransuzchani yaxshi gapiradi; il est aussi habile qu'intelligent u qancha epchil bo‘ lsa, shuncha aqllidir
    4. (qiyoslanayotgan ikkinchi bo‘lak tushib qolsa) shunday, shunday ham, shu darajada; shu qadar; shunchalik, unchalik; comment un homme aussi intelligent a-t-il pu agir ainsi? qanday qilib shunchalik aqlli kishi bunday qilishi mumkin?
    II conj. shuning uchun, shu sababli; nous avons déjà étudié ce livre, aussi ne vous en parlerai-je pas biz bu kitobni allaqachon o‘rganib bo‘ldik, shuning uchun men sizga u haqda boshqa gapirmayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aussi

  • 8 communiste

    I adj. kommunistik, kommunizm ruhidagi; Parti Communiste Français (P.C.F.) Fransuz kommunistik partiyasi
    II n. kommunist.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > communiste

  • 9 écorcher

    vt.
    1. shilmoq, shilib olmoq, ajratmoq; écorcher un lapin quyon terisini shilmoq
    2. tirnamoq, timdalamoq; yumdalamoq; timdalab, tirnab tashlamoq, tilib yubormoq; ce clou m'a écorché la jambe bu mix oyog‘imni tilib yubordi
    3. fig. yomon ta'sir qilmoq; yoqmaslik; (quloqni) batang qilmoq; cette musique écorche les oreilles bu musiqa quloqni batang qilmoqda
    4. fam. noto‘g‘ri talaffuz qilmoq, buzmoq; tu écorches toujours mon nom sen doim mening ismimni noto‘g‘ri talaffuz qilasan; il écorche le français u fransuz tilini buzib gapiradi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écorcher

  • 10 électorat

    nm.
    1. saylovchilar; l'électorat français fransuz saylovchilar; l'électorat féminin ayol saylovchilar
    2. saylash huquqidan foydalanish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > électorat

  • 11 emprunter

    vt.
    1. qarz olmoq, qarzga olib turmoq; vaqtincha olib turmoq; emprunter de l'argent à qqn. biror kimsadan pul qarz olmoq; emprunter un livre pour une heure kitobni bir soatga olib turmoq
    2. olmoq, o‘zlashtirmoq, o‘ziga olmoq; o‘ziniki qilib olmoq; la lune emprunte sa lumière au soleil oy yorug‘likni quyoshdan oladi; le russe a emprunté de nombreux mots au français rus tili ko‘pgina so‘zlarni fransuz tilidan olgan (o‘zlashtirib); emprunter une idée à un auteur biror muallifdan g‘oya olmoq; biror muallifning g‘oyasini o‘zlashtirmoq; emprunter le style de qqn. biror kimsaning uslubiga taqlid qilib o‘rganib olmoq
    3. yurmoq, bormoq (yo‘l haqida); nous empruntons toujours cette route pour aller à Paris Parijga borish uchun biz doim shu yo‘ldan yuramiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emprunter

  • 12 épiscopat

    nm.
    1. yepiskoplik rutbasi (martabasi, unvoni)
    2. yepiskoplik davri; pendant la 2e année de son épiscopat uning yepiskoplik davrining ikkinchi yili
    3. yepiskoplik (barcha yepiskoplar ma'nosida); l'épiscopat français fransuz yepiskoplari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > épiscopat

  • 13 lexique

    nm.
    1. qisqacha lug‘at; lexique de l'informatique informatika lug‘ati
    2. leksika, tilning so‘z boyligi, lug‘at tizimi; le lexique du français fransuz tilining lug‘at tizimi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lexique

  • 14 marque

    nf.
    1. belgi, nishon, alomat, ishora
    2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!
    3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)
    4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)
    5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot
    6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot
    7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)
    8. iz; marque de dents tish izlari
    9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq
    10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq
    11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)
    12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq
    13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon
    14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir
    15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marque

  • 15 mâtiné

    -ée
    adj. zotdor it bilan chatishtirilgan; fig. aralash, aralashgan; un français mâtiné d'anglais inglizcha aralashgan fransuz tili.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mâtiné

  • 16 médiocre

    adj.
    1. o‘rtacha, uncha katta, ko‘p emas, mo‘ tadil, o‘rta-miyona, oddiy; salaire médiocre o‘rta-miyona oylik
    2. o‘rtacha, o‘rta-miyona; chakana, oddiy, bo‘sh; esprit médiocre o‘rta-miyona aql; élève médiocre en français fransuz tilidan bo‘sh o‘quvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > médiocre

  • 17 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 18 moyenne

    nf.
    1. la moyenne arithmétique de plusieurs nombres ko‘p sonning o‘rtacha arifmetik miqdori; calculer la moyenne des températures à paris au mois d'août avgust oyining Parijdagi o‘rtacha haroratini hisoblab chiqmoq; rouler à une moyenne de 70 km/h o‘rtacha 70 km; soat tezlikda yurmoq; faire 7, du 70 de moyenne o‘rtacha yetmishdan bosmoq; avoir la moyenne à un examen imtihonning yarim bahosini olmoq (umumiy bahoning yarmini); fam. cela fait une moyenne buning o‘rni to‘lanib qoladi; en moyenne u o‘rta hisobda kuniga 8 soatdan ishlayapti
    2. o‘rtacha, oddiy; la moyenne des Français oddiy fransuzlar; une intelligence au-dessus de la moyenne o‘rtachadan yuqoriroq aql.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyenne

  • 19 nul

    -nulle
    I adj.
    1. arzimas, arzimagan, arzimaydigan, ahamiyatsiz; différence nulle arzimas farq; résultats nuls arzimagan natijalar; match nul durang o‘yin
    2. hech narsaga arzimaydigan, ahamiyatsiz (asar, ish va hokazo); un devoir nul, qui mérite zéro hech narsaga arzimaydigan, ikkiga loyiq uy vazifasi
    3. e'tibori, nufuzi, salmog‘i yo‘q, e' tiborsiz, arzimagan, notavon; elle est nulle bu nufuzi yo‘q ayol; être nul, en, dans -dan juda bo‘sh, kuchsiz bo‘lmoq; il est nul en français u fransuz tilidan juda bo‘sh
    4. fam. quruq, hech narsaga arzimaydigan, bema'ni; elle est nulle, son idée uning fikri bema'ni
    5. litt. hech, hech qanday, hech qanaqa, hech bir, hech qanday; nul homme n'en sera exempte hech kim ishdan bo‘shatilmaydi; je n'en ai nul besoin men hech narsaga muhtoj emasman; sans nul doute shubhasiz, albatta; nulle part hech qayerda
    II pron.indéf.sing. hech kim; nul n'est censé ignorer la loi hech kim qonunni bilmasligini bahona qila olmaydi; loc. à l'impossible nul n'est tenu yo‘qqa tovon, jazo ham yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nul

  • 20 oui

    I intj.
    1. ha; ha shunday, xuddi shunday, balli; ha; ha shunday, xuddi shunday; êtes-vous satisfait? oui et non ko‘nglingiz to‘ldimi? ha ham deyolmayman, yo‘q ham; mais oui ha, albatta; mon dieu oui e xudoyim-e, ha; oui, bien sûr ha, albatta; ma foi, oui rost gapim, ha; eh! oui e! ha; ah oui alors! ha, endi! eh bien oui juda yaxshi, ha; il dit toujours oui u har doim ha deb javob beradi; ne dire ni oui, ni non na ha na yo‘q demaslik; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; en voulez-vous? undan xohlaysizmi? si oui, prenez-le agar ha desangiz, uni oling; sont-ils français? lui, oui, mais elle, non ular fransuzlarmi? erkak kishi, yo‘q, lekin ayol kishi, ha
    2. shundaymi? shunday emasmi? a? ah oui? shundaymi? fam. tu viens, oui? sen borasan, shundaymi? est-ce lui, oui ou non? bu o‘shami, shundaymi yoki yo‘q?
    II nm.inv. tarafdarlar, halar; les millions de oui d'un référendum referendumdagi millionlab tarafdorlar; loc. pour un oui pour un non asossiz, arzimagan narsa uchun.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oui

См. также в других словарях:

  • Francais — Français Wikipédia …   Wikipédia en Français

  • français — français, aise [ frɑ̃sɛ, ɛz ] adj. et n. • 1080; de France, bas lat. Francia, proprt « pays des Francs » 1 ♦ Qui appartient, est relatif à la France et à ses habitants. Avoir la nationalité française. « Il n y a pas de race française, mais il y a …   Encyclopédie Universelle

  • français — français, aise (fran sê, sê z ) adj. 1°   Qui est de France. Le territoire français. Le caractère français. L Académie française. •   Il semble que la bonne fortune de la langue française lui ait ménagé cette glorieuse prérogative d être la… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Français — ist der Familienname folgender Personen: Louis Français (1814–1897), französischer Maler Olivier Français (* 1955), Schweizer Politiker Rémi Français (* 1989), Schweizer Skispringer Siehe auch: Stade Français, Stade Français (Fußball), Stade… …   Deutsch Wikipedia

  • FRANÇAIS (F. L.) — FRANÇAIS FRANÇOIS LOUIS (1814 1897) Né à Plombières les Bains, François Louis Français arriva en 1825 à Paris, où il travailla chez un libraire. Au bout de cinq ans, il put vivre de ses dessins, exécuta des vignettes sur bois pour des éditions de …   Encyclopédie Universelle

  • Français — FRANÇAIS: Le premier peuple de l univers. «Il n y a qu un Français de plus», a dit le comte d Artois. Ah ! qu on est fier d être Français, Quand on regarde la colonne ! …   Dictionnaire des idées reçues

  • Français — (Biogr.), s. François …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Français [1] — Français (franz., weibl. Form: française, spr. frangßä, ßǟs ), französisch; Franzose, Französin; à la française, nach französischer Weise …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Français [2] — Français (spr. frangßa), Louis, franz. Maler, geb. 17. Nov. 1814 in Plombières, gest. 28. Mai 1897 in Paris, trat bei einem Buchhändler in Paris in die Lehre, gewann dann seinen Unterhalt durch Zeichnen von Vignetten für den Holzschnitt und… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Français — Cet article concerne la langue française . Pour les autres significations, voir Français (homonymie). Français Parlée en Europe : Andorre Belgique France Italie (Vallée d Aoste) Royaume Uni (îles Anglo Normandes) Lu …   Wikipédia en Français

  • Français —          CHATEAUBRIAND (François René de)     Bio express : Écrivain français (1768 1848)     «Qui prévoirait l esprit français, les étranges bonds et écarts de sa mobilité ? Qui pourrait comprendre comment ses exécrations et ses engouements, ses …   Dictionnaire des citations politiques

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»