-
1 force
nf.1. baquvvatlik, tetiklik, chidamlilik (jismonan, jinsiy); être de force à faire biron ishni qila olishga qodir bo‘lish; de toute ses forces bor kuch bilan, kuch boricha; dans la force de l'âge ayni yashnagan, gullagan, kuchga to‘lgan payt; loc.adv. à toute force bor kuch bilan, har qanaqasiga, turli xil yo‘l bilan, nima, harna qilib bo‘lsa ham; force de, par force, de vive force zo‘rlab, zo‘rlik bilan, majburan; à force de loc.prép. yordami, vositasi bilan, orqali; à force de travailler il est parvenu à ses fins u shunaqangi ko‘p ishladiki, natijada o‘zi xohlagan narsaga erishdi2. muhim fursat, holat, omil, kuch; les forces productives ishlab chiqarish kuchlari; les forces en présence, les forces en jeu harakatlanuvchi kuchlar; la force des choses narsalar kuchi; la force majeure favqulotda vaziyat, holat, yengib bo‘ lmas kuch3. phys. kuch, quvvat; une force d'attraction tortishish kuchi; la force centrifuge markazdan qochirma, qochiradigan kuch; la force motrice harakat qiluvchi kuch4. kuch, qudrat, quvvat; céder à la force kuch, qudratga yon bermoq, tan bermoq5. ravnaq topish, yuksalish, rivojlanish, kamol topish, obro, e' tibor, hurmat; un style plein de force jonli, ta'sirli, ma'noli til6. mardlik, botirlik, jasurlik, jasorat7. quyuqlik, o‘ tkirlik (ichimliklar, kislotalar haqida)8. pishiqlik, mahkamlik, mustahkamlik, chidamlilik9. son, miqdor, hisob; pl. une force de frappe zarbdor kuchlar; les forces armées qurolli kuchlar; les forces aériennes harbiy-havo kuchlari.adv. ko‘p, ancha, bir talay, anchagina; force gens juda ko‘p odamlar. -
2 forcé
-éeadj.1. majburiy; des travaux forcés katordadagi og‘ir, mashaqqatli mehnatlar2. majburiy, noilojlik, g‘ayritabiiy, sun'iy, yasama; zo‘rma-zo‘raki; un atterrissage forcé av. majburiy qo‘nish; un rire forcé zo‘rma-zo‘raki jilmayish, yasama kulgi3. jadallashtirilgan, kuchaytirilgan, tezlashtirilgan; une marche forcée tezlashtirilgan marsh, jadal yurish4. minilaverib charchagan, daqqi bo‘ lib qolgan (ot)5. ziyon yetgan. -
3 poignet
nm.1. bilak; loc. à la force du poignet o‘z bilak kuchiga tayanib, o‘z kuchi bilan; fortune acquise à la force du poignet o‘z bilak kuchi bilan orttirilgan boylik2. yeng qaytarmasi, yeng manjeti. -
4 répondre
vt.1. (à qqn) biror kishiga javob qaytarmoq, javob bermoq; répondez-moi par oui ou par non menga ha yoki yo‘q deb javob bering; répondez-moi franchement menga ochiqchasiga javob bering; répondre séchement, distraitement quruq, parishonxotir javob qaytarmoq; répondre par un sourire istehzoli jilmayib, javob qaytarmoq; il répond à son père u otasiga javob qaytardi2. (à qqch) biror narsaga javob bermoq; répondre à une question, à une lettre savolga, xatga javob bermoq, javob qaytarmoq; répondre à des objection, à des attaques e' tirozlarga, hujumlarga javob qaytarmoq3. sado bermoq4. javob bermoq, javob qaytarmoq (biror chaqiriqqa); nous avons sonné, personne n'a répondu biz qo‘ng‘iroqni chaldik, lekin hech kim javob bermadi; répondre au nom de Jean Jan deb chaqirsa javob bermoq5. biror kishiga biror narsa deb javob bermoq; et que répondrez-vous? xo‘p, unga nima deb javob berasiz? il ne sait que répondre u nima deb javob berishini bilmaydi; répondre que, de+ inf. javob bermoq, demoq, aytmoq; je vais lui répondre que je ne peux pas venir men unga kelolmayman deb aytaman; il m'a répondu de faire ce que je voulais u menga nima xohlasam shuni qilaverishligimni aytdi.vt.1. muvofiq bo‘lmoq, mos kelmoq; loyiq, munosib bo‘lmoq; javob bermoq; sa voix répondait à sa physionomie uning ovozi uning yuziga munosib edi; cette politique répond à un besoin bu siyosat talabga mos keladi2. javob bermoq, javob qaytarmoq, javob qilmoq; répondre à la force par la force zo‘rlikka zo‘rlik bilan javob bermoq; répondre à un salut salomga alik olmoq3. tegishli, yarasha javob qaytarmoq; l'rganisme répond aux excitations extérieures organizm tashqi ta'sirlarga tegishli javob qaytaradi4. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, javobgarlikni o‘z ustiga, bo‘yniga olmoq; je réponds de lui men unga kafil bo‘laman; répondre de l'innocence de qqn. biror kishining aybsizligiga kafolat bermoq; je ne réponds pas des dettes de ma femme men xotinimning qarzlari uchun javobgarlikni o‘z ustimga olmayman5. kafil bo‘lmoq, kafolat bermoq, kafilligini olmoq, ishontirmoq, javob bermoq; je ne réponds de rien men hech narsaga kafolat bermayman; fam. je vous en réponds men sizning oldingizda bunga kafolat beraman; je vous réponds que ça ne se passera pas comme cela! men sizni ishontirib aytamanki, bu shunday o‘ tib ketmaydi! -
5 agent
nm.1. faktor, ta'sir etuvchi kuch, narsa, modda; agent moteur harakatga keltiruvchi kuch; agents radioactifs radioaktiv moddalar2. gram. complément d'agent majhul darajadagi fe'l bilan qo‘llanilgan to‘ldiruvchi.nm.1. agent, josus, ayg‘oqchi, shpion; agent secret maxfiy agent, josus; agent de renseignement razvedkachi; agent de la sûreté qidiruv politsiyasining agenti2. vakil, agent, xodim; agent commercial savdo agenti; agent comptable hisobchi; agent diplomatique elchixona xodimi, diplomatik vakil; agent immobilier ko‘chmas mulk savdosi bilan shug‘ullanuvchi agent; agent maritime kemadagi dallol; agent matrimonial nikohni rasmiylashtiruvchi vakil; agent d'affaires savdo agenti, firma vakili; agent d'assurances sug‘urta agenti; agent de change birja dalloli; agent des douanes bojxona xodimi; agent de l'Etat amaldor, davlat xizmatchisi; agent d'exécution ijrochi; agent du Trésor moliya agenti, xazinachi; agent de police politsiyachi; agent de la force publique jandarm. -
6 appoint
nm.1. qo‘shimcha summa (yaxlit raqamli summaga yetishmayotgan mayda pul); faire l'appoint pulni qaytimsiz to‘lamoq, pulni to‘ppa-to‘g‘ri to‘lamoq2. fig. qo‘shimcha yordam, madad; qo‘shilgan ulush, hissa; c'est pour moi un appoint décisif bu men uchun hal qiluvchi madad, yordam; une force d'appoint yetishmayotgan, qo‘shimcha kuch; chauffage d'appoint qo‘shimcha isitish. -
7 atterrissage
nm.1. av. qo‘nish, yerga qo‘nish; un atterrissage forcé majburan yerga qo‘nish; train d'atterrissage shassi (samolyotning aerodromda yurushi, uchishi, qo‘nishida xizmat qiladigan g‘ildirakli qismi); piste d'atterrissage uchish va qo‘nish polosasi, chizig‘i2. mar. pristanga kelib to‘xtash (kema). -
8 camisole
nf. tungi kalta ko‘ylak; camisole de force tinchitish ko‘ylagi, qimirlashga yo‘l qo‘ymaydigan ko‘ylak. -
9 centripète
adj. markazga intiluvchi; force centripète markazga intiluvchi kuch. -
10 coercitif
-iveadj. majburiy, majbur qiladigan; force coercitive majbur qiladigan kuch. -
11 composant
-anteI adj. hosil, tashkil qiluvchi, tarkibiga kiradigan, asosiy, tarkibiy; partie composante tarkibiy qism; force composante asosiy kuchII n.1. nm. tashkil etuvchi qism, bo‘lak, komponent2. nf.phys. tarkibi, asos; la composante des vitesses tezlik tarkibi, asosi. -
12 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
13 créateur
-triceI n. ijodkor, bunyodkor, yaratuvchi, bunyod qiluvchiII adj. yaratuvchi, ijod, bunyod etuvchi, ijodkor, bunyodkor, ijodiy, yaratadigan, ijod qiladigan; génie créateur bunyodkor daho ulug‘ iste'dod, zo‘r talant; force créatrice yaratuvchi ijodkor, bunyodkor kuch. -
14 dissuasion
nf.1. qaytarish, fikridan aynitish, qaytishga ko‘ndirish, qoldirish, rozi qilish2. qo‘rqitish, cho‘chitish; force de dissuasion qo‘rqitish kuchi. -
15 effet
nm.1. natija, oqibat; yakun, samara; l'effet naturel tabiiy natija; un effet surprenant hayratga soladigan natija; un effet inattendu kutilmagan oqibat; un effet immense katta, yuksak natija; obtenir des effets remarquables ahamiyatga ega bo‘lgan natijalarga erishmoq; Il n'y a pas d'effet sans cause sababsiz oqibat bo‘lmaydi; sans effet natijasiz, samarasiz; en effet haqiqatdan, darvoqi, darhaqiqat, chinakkam, voqean, albatta; à l'effet de maqsadida, niyatida, uchun; à cet effet buning uchun, bu maqsadda2. ta'sir; naf, foyda; l'effet d'un médicament dorining ta'siri, nafi, foydasi; faire, avoir son effet ta'sir ko‘rsatmoq; l'effet d'une force ta'sir kuchi; l'effets de radioactivité radioaktiv ta'sir; techn. un effet utile foydali ish; le médicament n'a pas eu d'effet bu dorining nafi tegmadi3. taassurot; ta'sir; effekt; bon effet yaxshi taassurot; mauvais effet yomon taassurot; un effet de lumière yorug‘lik effekti, yorug‘lik taassurotlarini tug‘diradigan manbalar (masalan sahnada); faire, produire un bon effet yaxshi taassurot qoldirmoq; faire de l'effet kuchli taassurot qoldirmoq4. sport. burab, chilpirak qilib oshirish (to‘p, shar).nm.dr.fin. qimmatbaho qog‘oz; pul bilan bog‘liq hujjat; un effet de commerce veksel (qarz hujjati, pul qarz olganlik haqidagi tilxat); chek; perevod (pochta, telefon orqali yuborilgan pul); effets publics davlatga qarashli qimmatbaho qog‘ozlar. -
16 électromoteur
-triceI adj.phys. force électromotrice elektr toki hosil qiluvchi kuchII nm. eliktrodvigatel, elektromator. -
17 employer
I vt.1. ishlatmoq, ishga solmoq, foydalanmoq, qo‘llamoq, tadbiq etmoq; sarflamoq; employer un remède doridan foydalanmoq, ichmoq; employer la force kuch ishlatmoq; kuchdan foydalanmoq; il a bien employé son temps u vaqtidan juda yaxshi foydalandi; j'ai employé toute ma journée à ce travail men butun kunni shu ishga sarfladim2. yollamoq, ishga olmoq, ishlatmoq; cette usine emploie mille ouvriers bu zavodda mingta ishchi ishlaydi; il emploie un jardinier y bog‘bon yollayaptiII s'employer vpr.1. ishlanmoq, qo‘ llanmoq, foydalanilmoq; ce mot s'emploie rarement au pluriel bu so‘z ko‘plikda kam ishlatiladi2. berilmoq, o‘zini fido qilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq; bor kuch-g‘ayratini sarflamoq; s'employer entièrement à une oeuvre biror ishga o‘zini bag‘ishlamoq; il faut maintenant s'employer à résoudre le problème endi bor kuchini bu muammoni hal qilishga sarflamoq kerak. -
18 explosif
-iveI adj.1. portlovchi, portlaydigan; portlash; portlatish; une force explosive portlash kuchi; un gaz (mélange) explosif portlovchi gaz (aralashmali)2. jahli, achchig‘i, zardasi tez, qiziqqon, jizzaki, jirtaki3. portlovchi (tovush)II nm. portlovchi modda. -
19 extensif
-iveadj.1. cho‘ziladigan, uzayadigan; une force extensive tortish kuchi2. des cultures extensives ekstensiv dehqonchilik. -
20 gré
nm.1. iroda, erk, erkinlik, istak, xohish, ixtiyor, niyat, ta'b, ra'y, injiqlik, xarxasha, g‘alati qiliq, tantiqlik, noz; à son gré injiqligi sababli, à mon gré, selon mon gré mening ra'yimga, menimcha; de son gré, de son bon gré, de son plein gré o‘z erki bilan, o‘z irodasi bilan; contre le gré de istagiga qarshi; savoir mauvais gré à qqn. norozi bo‘lmoq; loc.adv. de gré ou de force o‘zaro kelishuvga binoan, kelishib; au gré de loc.prép. ixtiyoricha, xohishiga ko‘ra, istaganicha; au gré des flots to‘lqin sababli2. minnatdorlik, minnatdorchilik.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
force — [ fɔrs ] n. f. • 1080; bas lat. fortia, plur. neutre substantivé de fortis → 1. fort; forcer I ♦ La force de qqn. 1 ♦ Puissance d action physique (d un être, d un organe). Force physique; force musculaire. ⇒ résistance, robustesse, vigueur. Force … Encyclopédie Universelle
forcé — force [ fɔrs ] n. f. • 1080; bas lat. fortia, plur. neutre substantivé de fortis → 1. fort; forcer I ♦ La force de qqn. 1 ♦ Puissance d action physique (d un être, d un organe). Force physique; force musculaire. ⇒ résistance, robustesse, vigueur … Encyclopédie Universelle
force — Force, Vis, Neruositas, Fortitudo, Virtus. Il se prend quelquesfois pour le dessus d une entreprinse ou affaire, comme, Il combatit si vaillamment que la force fut sienne, c est à dire, que le dessus du combat et la victoire fut à luy. Item,… … Thresor de la langue françoyse
force — 1 n 1: a cause of motion, activity, or change intervening force: a force that acts after another s negligent act or omission has occurred and that causes injury to another: intervening cause at cause irresistible force: an unforeseeable event esp … Law dictionary
force — Force. subst. fem. Vigueur, faculté naturelle d agir vigoureusement. Il se dit proprement du corps. Force naturelle. grande force. force extraordinaire. force de corps. force de bras, la force consiste dans les nerfs. frapper de toute sa force, y … Dictionnaire de l'Académie française
Force — Force, n. [F. force, LL. forcia, fortia, fr. L. fortis strong. See {Fort}, n.] 1. Capacity of exercising an influence or producing an effect; strength or energy of body or mind; active power; vigor; might; often, an unusual degree of strength or… … The Collaborative International Dictionary of English
forcé — forcé, ée (for sé, sée) part. passé de forcer. 1° À quoi on a fait violence, qu on a tordu, brisé avec violence. Un coffre forcé. Une serrure forcée. • Ils [les Juifs] répandirent dans le monde que le sépulcre [de Jésus] avait été forcé ;… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
force — n 1 *power, energy, strength, might, puissance Analogous words: *stress, strain, pressure, tension: *speed, velocity, momentum, impetus, headway 2 Force, violence, compulsion, coercion, duress, constraint, restraint denote the exercise or the… … New Dictionary of Synonyms
force — [fôrs, fōrs] n. [ME < OFr < VL * fortia, * forcia < L fortis, strong: see FORT1] 1. strength; energy; vigor; power 2. the intensity of power; impetus [the force of a blow] 3. a) physical power or strength exerted against a person or… … English World dictionary
Force — Force, v. t. [imp. & p. p. {Forced}; p. pr. & vb. n. {Forcing}.] [OF. forcier, F. forcer, fr. LL. forciare, fortiare. See {Force}, n.] 1. To constrain to do or to forbear, by the exertion of a power not resistible; to compel by physical, moral,… … The Collaborative International Dictionary of English
force — ► NOUN 1) physical strength or energy as an attribute of action or movement. 2) Physics an influence tending to change the motion of a body or produce motion or stress in a stationary body. 3) coercion backed by the use or threat of violence. 4)… … English terms dictionary