Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

feu+à

  • 1 feu

    nm.
    1. olov, alanga; le dragon crache le feu ajdaho o‘t puflaydi; le feu du ciel chaqmoq; verser de l'huile sur le feu qayramoq, gijgijlamoq (birovni-birovga)
    2. pojar au feu! yong‘in! il y a le feu à l'usine zavodda yong‘in; faire un feu olov yoqmoq; être assis au coin du feu olov oldida o‘tirmoq
    3. plita; mettre un plat sur le feu ovqatni isitmoq
    4. chiroq, olov, fonar; les feux de la ville shahar chiroqlari
    5. alangali, olovli
    6. o‘ t ochish; feu! o‘t och! cesser le feu o‘ t ochishni to‘xtatmoq
    7. il a le visage en feu uning yuzi yonyapti; dans le feu de la colère g‘azab olovida; un regard plein de feu olovli qarash.
    adj. marhum; feu mon oncle marhum tog‘am.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > feu

  • 2 faux-feu

    nm.mil. muvaffaqiyatsizlik; faire faux-feu muvaffaqiyatsizlikka uchramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faux-feu

  • 3 pot-au-feu

    inv.
    I nm.
    1. sabzavotlar bilan qo‘shib qaynatib, sho‘rvasi boshqa o‘zi boshqa tortiladigan mol go‘shti
    2. shu ovqat uchun mo‘ljallangan mol go‘shti
    II adj.fam. une personne pot-au-feu xonanishin, uydan eshikka chiqmay o‘ tirishni yoqtiradigan odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot-au-feu

  • 4 allume-feu

    nm. tutantiriq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > allume-feu

  • 5 cessez-le-feu

    nm.inv. o‘t ochishni to‘xtatish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cessez-le-feu

  • 6 couvre-feu

    nm.mil. tashqariga chiqmay, chiroqni yoqmay o‘ tiradigan payt, komendatlik soati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couvre-feu

  • 7 garde-feu

    nm. pech panjarasi, tunuka parda, to‘siq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > garde-feu

  • 8 pare-feu

    nm.inv. o‘tga qarshi moslama.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pare-feu

  • 9 pique-feu

    nm.inv. temir kosov.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pique-feu

  • 10 artifice

    nm.
    1. makkorlik, ayyorlik, hiylagarlik, mug‘ombirlik; makr, nayrang, hiyla; ustalik, ustamonlik; il est plein d'artifices u juda ayyor; sans artifice ochiq ko‘ngil bilan; soddalik bilan
    2. techn. o‘ t oldiradigan, oldiruvchi modda; yonib nur sochuvchi modda; un feu d'artifice mushakbozlik; tirer un feu d'artifice mushak otmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > artifice

  • 11 dos

    nm.
    1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq
    2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish
    3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi
    4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dos

  • 12 éteindre

    I vt.
    1. o‘chirmoq, so‘ndirmoq, puflab o‘chirmoq; éteindre un incendie yong‘inni o‘chirmoq; éteindre la bougie shamni o‘chirmoq éteindre sa cigarette sigaretni o‘chirmoq; éteindre l'électricité elektrni o‘chirmoq
    2. fig. kamaytirmoq, yumshatmoq, kesmoq, bosmoq, to‘xtatmoq; éteindre la douleur og‘riqni kesmoq, og‘riqni to‘xtatmoq
    II s'éteindre vpr.
    1. o‘chmoq, so‘nmoq; le feu s'est éteint o‘t o‘chdi; la lampe s'éteignit chiroq o‘chdi; ne laisse pas le feu s'éteindre o‘ tni o‘chirma!
    2. fig. kuchsizlanmoq, zaiflashmoq, yo‘qolmoq, pasaymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éteindre

  • 13 péter

    I vi.fam.
    1. yel, havo, gaz chiqarmoq; o‘sirmoq; loc. péter plus haut que son derrière, que son cul o‘ziga bino qo‘ygan bo‘ lmoq, o‘zini katta olmoq
    2. fam. paqillab, gumbirlab, qarsillab yorilmoq; portlamoq; des obus pétaient dans tous les coins har tomonda snaryadlar gumbirlab portlar edi
    II vt.vulg. pachaq qilmoq, majaqlamoq; il lui a pété la gueule u uning basharasini pachaq qildi; fam. péter le feu, péter du feu, des flammes g‘ayrati jo‘sh urmoq; ça va péter des flammes ish og‘ir bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > péter

  • 14 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 15 roulant

    -ante
    adj.
    1. g‘ildiraydigan, g‘ildirakchali; table roulante g‘ildirakchali stol; matériel roulant harakatdagi sostav (parovoz va vagonlar); le personnel roulant haydovchi xodimlar
    2. harakatlanadigan, qo‘zg‘aladigan; trottoir, escalier roulant eskalator
    3. tekis, qulay yo‘l
    4. feu roulant to‘xtovsiz yog‘dirilayotgan o‘q; un feu roulant de questions to‘xtovsiz yog‘dirilayotgan savollar.
    -ante
    adj.fam. juda kulgili, ichak uzadigan darajada kulgili, nihoyatda qiziq; il est roulant u nihoyatda qiziq odam; ses histoires sont roulantes bu ichak uzar voqealar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > roulant

  • 16 activer

    I vt.
    1. jonlantirmoq, faollashtirmoq; activer le feu o‘ tni jonlantirmoq, kuchaytirmoq
    2. tezlatmoq, kuchaytirmoq aktivlashtirmoq; activer le mouvement harakatni tezlatmoq; activer les préparatifs tayyorgarlikni kuchaytirmoq
    II s'activer vpr. shoshmoq, shoshilmoq, oshiqmoq; yugirib yelmoq, kuymanmoq; elle s'active à préparer le repas u ovqat tayyorlashga oshiqardi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > activer

  • 17 adorateur

    -trice
    n.
    1. topinuvchi, cho‘qinuvchi, sig‘inuvchi, sajda qiluvchi; adorateurs du feu olovga sig‘inuvchi
    2. jazman, oshiq, xushtor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adorateur

  • 18 amadou

    nm. pilik, qov, qovuq (chaqmoq uchqunidan tutab, o‘t oladigan paxta kabi narsalar); prendre feu comme de l'amadou jahli tez, jizzaki, qiziqqon bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > amadou

  • 19 arme

    nf.
    1. qurol, yarog‘, qurol-yarog‘, yarog‘-aslaha; une arme à feu o‘qotar qurol; l'arme atomique atom quroli; une arme blanche sovuq qurol; un dépôt d'armes qurol-yarog‘ ombori; prendre les armes qo‘lga qurol olmoq, jangga tayyorlanmoq; un peuple en armes jangga tayyor xalq; déposer, rendre les armes qurolni qo‘ymoq, taslim bo‘lmoq; passer un prisonnier par les armes asirni otib tashlamoq; appeler sous les armes harbiy xizmatga, armiyaga chaqirmoq; port d'arme prohibée taqiqlangan qurolni olib yurish; une prise d'armes qurol bilan saf tortish, safga turish; parad; aux armes! qurollaning! mil. reposer arme! miltiq yelkadan oyoq uzra olinsin!
    2. sport. maître d'armes qilichbozlik o‘qituvchisi; salle d'armes qilichbozlik zali; qilichbozlik maktabi; tirer des armes qilichbozlik qilmoq
    3. fig. vosita, dastak, qurol; l'arme psychologique psixologik qurol, vosita
    4. harbiy kasb; la carrière des armes harbiy xizmat; le métier des armes harbiy ish; un frère d'armes quroldosh, safdosh; être sous les armes harbiy xizmatda bo‘ lmoq
    5. qo‘shin turi; les différentes armes turli qo‘shinlar; l'arme aérienne harbiy-havo kuchlari, harbiy aviatsiya
    6. pl. gerb, tamg‘a; les armes de Paris Parij gerbi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arme

  • 20 arrière

    I nm.
    1. quyruq, orqa qism, orqa tomon; l'arrière d'une voiture mashinaning orqa qismi; l'arrière d'un bateau kemaning quyrug‘i
    2. mil. front orqasi, orqa tomon
    3. sport. himoyachi
    II adj. orqadagi, keyingi, ketingi, orqa; le siège arrière orqa o‘rindiq; le feu arrière orqadagi chiroq; en marche arrière orqaga yurib
    III adv. orqaga, orqasiga, ketinga, keyinga; faire machine arrière orqaga yurmoq; fig. o‘z so‘zidan qaytmoq; rester en arrière orqada qolmoq; regarder en arrière orqaga qaramoq
    IV intj. arrière! orqaga! arriéré, ée
    I adj.
    1. orqada qolgan, qoloq; un pays arriéré qoloq mamlakat
    2. qoloq, zaif (aqliy tomondan)
    II nm. soliqdan to‘lanmay qolgan qarz; oxirigacha olinmagan summa; toucher un arriéré de pension pensiyaning qolgan qismini olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrière

См. также в других словарях:

  • feu — 1. (feu) s. m. 1°   Développement de chaleur et de lumière. 2°   Calorique. 3°   Chez les anciens, un des quatre éléments. 4°   Objet de culte. 5°   Feu central du globe. 6°   Incendie ; embrasement. 7°   Toute matière combustible allumée.… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • feu — Feu, m. Ignis, Aucuns le veulent escrire par oe diphthongue, foeu, comme venant de Focus, Il vient de {{t=g}}phôs,{{/t}} mot Grec qui signifie lumiere, et en vulgaire Grec, Feu. Prendre les oiseaux de riviere par nuict au feu, c est à dire, avec… …   Thresor de la langue françoyse

  • feu — feu·ar; feu; feu·dal·ism; feu·dal·ist; feu·dal·is·tic; feu·dal·i·ty; feu·dal·iza·tion; feu·dal·ize; feu·dal·ly; feu·da·to·ri·al; feu·dum; feu·er·bach·i·an; in·feu·da·tion; sub·in·feu·date; feu·dal; feu·da·tary; feu·da·to·ry; sub·feu; …   English syllables

  • Feu — was previously the most common form of land tenure in Scotland, as conveyancing in Scots law was dominated by feudalism until the Scottish Parliament passed the Abolition of Feudal Tenure etc. (Scotland) Act 2000. [Section 1: The feudal system of …   Wikipedia

  • feu — In Scotland, a manner of ownership. A feu interest in land gives the owner (feuar) an equivalent of a freehold title subject to payment of any annual feu duties and compliance with title conditions. Related links feudal superior dominium plenum …   Law dictionary

  • Feu — (f[=u]), n. [See 2d {Feud}, and {Fee}.] (Scots Law) A free and gratuitous right to lands made to one for service to be performed by him; a tenure where the vassal, in place of military services, makes a return in grain or in money. Burrill. [1913 …   The Collaborative International Dictionary of English

  • FEU — steht als Abkürzung für: Federación Estudiantil Universitaria, die Föderation kubanischer Universitätsstudenten den ehemaligen Landkreis Feuchtwangen in Bayern, z. B. im Kfz Kennzeichen Forty foot Equivalent Unit, siehe ISO Container Federation… …   Deutsch Wikipedia

  • feu — [fyo͞o] n. 〚Scot for FEE〛 Scot. Law 1. Historical a right to hold land for which the holder must pay in grain or money rather than in military service 2. a right to use land in perpetuity for a fixed annual payment 3 …   Universalium

  • FEU — UK US noun [C] MEASURES, TRANSPORT ► ABBREVIATION for forty foot equivalent unit: a unit for measuring goods transported on ships in containers (= very large metal boxes). One FEU is equal to 25 metric tons or 72 cubic metres …   Financial and business terms

  • feu — [fyo͞o] n. [Scot for FEE] Scot. Law 1. Historical a right to hold land for which the holder must pay in grain or money rather than in military service 2. a right to use land in perpetuity for a fixed annual payment 3. the land so held or used vt …   English World dictionary

  • Feu ! — ● Feu ! commandement marquant le début d un tir …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»