Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

fenêtre+fr

  • 1 fenêtre

    nf. deraza, oyna; chassez-le par la porte, il rentrera par la fenêtre eshikdan haydasang teshikdan keladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fenêtre

  • 2 ouvrir

    I vt.
    1. ochmoq; ouvrir la fenêtre derazani ochmoq; va ouvrir och; ouvrez, au nom de la loi! qonun nomi bilan oching!
    2. ichini ochmoq, ichini yormoq, chaqmoq; ouvrir des huîtres ustritsa yormoq
    3. ochmoq, ochib qo‘ymoq; fam. l'ouvrir og‘zini ochmoq, gapirmoq; ouvrir l'oeil ko‘zini ochmoq, ehtiyot bo‘lmoq; ouvrir un portefeulle karmonni ochmoq; ouvrir un robinet jo‘mrakni ochib qo‘ymoq; ouvrir le gaz gazni ochib qo‘ymoq; ouvrir l'appétit à qqn. birovning ishtahasini ochib yubormoq
    4. ochmoq, tortib qo‘ymoq; ouvrir les rideaux pardalarni ochib qo‘ymoq
    5. ochmoq, teshmoq; ouvrir une fenêtre dans un mur devordan deraza ochmoq
    6. ochmoq, foydalanishga ruxsat bermoq; ouvrir, s'ouvrir un chemin, une voie ko‘chani, yo‘lni ochmoq
    7. ochmoq, namoyon qilmoq; il nous a ouvert le fond de son coeur u bizga yuragining to‘ridagi gaplarni ochdi; ouvrir l'esprit (à qqn) biron kishining aqlini oshirmoq
    8. ochmoq, boshlamoq, kirishmoq; ouvrir les hostilités dushmanlikni boshlamoq, dushmanlik qilishga kirishmoq; ouvrir le feu o‘ t ochishni boshlamoq; ouvrir une discussion munozara boshlamoq
    9. ochmoq, asos solmoq, tashkil qilmoq; ouvrir un magasin, des écoles magazin, maktablar ochmoq
    10. ochmoq, bermoq; ouvrir un compte, un crédit à qqn. biron kishi nomiga hisob ochmoq, kredit bermoq
    II vi.
    1. ochiq bo‘lmoq; cette porte n'ouvre jamais bu eshik hech qachon ochilmaydi; ouvrir sur qaragan bo‘lmoq (eshik, deraza)
    2. ochilmoq, boshlanmoq; les cours ouvriront la semaine prochaine darslar kelgusi haftadan boshlanadi
    III s'ouvrir vpr.
    1. ochilmoq; la porte s'ouvre eshik ochilyapti; le toit de cette voiture s'ouvre bu avtomobilning tomi ochiladi; la fleur s'ouvre gul ochilyapti; s'ouvrir sur qaragan bo‘lmoq, qarab teshilgan bo‘lmoq, chiqmoq, biror tomonga qarab ochilmoq; la porte s'ouvre directement sur le jardin eshik to‘g‘ridan to‘g‘ri boqqa ochiladi
    2. ochilmoq, namoyon bo‘ lmoq; le chemin, la route qui s'ouvre devant nous bizning oldimizda namoyon bo‘lgan ko‘cha, yo‘l; une vie nouvelle s'ouvrait devant (à) lui uning oldida yangi hayot ochilar edi; s'ouvrir à qqch. biror narsaga ochiq bo‘lmoq, kirib kelishiga imkon bermoq; son esprit s'ouvre peu à peu à cette idée uning idroki bu fikrni sekin-asta qabul qildi; s'ouvrir à qqn. biror kishiga yorilmoq; ko‘nglini, yuragini ochmoq; je m'en suis ouvert à lui men bu haqda unga yorildim
    3. ochilmoq, boshlanmoq; l'exposition qui allait s'ouvrir yaqinda ochilayotgan ko‘rgazma; s'ouvrir par bilan, orqali ochilmoq, boshlanmoq; s'ouvrir les veines vena tomirlarini kesmoq (o‘zini o‘zi o‘ldirmoq); s'ouvrir le crâne en tombant yiqilib boshini yormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvrir

  • 3 par

    I prép.
    1. bo‘ylab, orqali, -dan (o‘rin); regarder par la fenêtre derazadan qaramoq; il est passé par la fenêtre u deraza orqali o‘ tdi, derazadan o‘tdi; voyager par le monde, de par le monde dunyo bo‘ylab sayohat qilmoq; -ga, -da; être assis par la terre yerda o‘ tirmoq; voitures qui se heurtent par l'avant oldi bilan, orqali urilgan avtomobillar; par en bas tagi bilan, orqali; par ici, par là bu yerdan, u yerdan; loc. par-ci, par-là u yer-bu yerda; il m'agace avec ses “cher monsieur” par-ci, “cher monsieur” par-là u o‘zining u yerda ham, bu yerda ham “muhtaram janob”i bilan mening jonimga tegib ketdi
    2. davomida, paytida; par une belle matinée go‘zal tong paytida
    3. plusieurs fois par jour kuniga bir necha bor; marcher deux par deux ikkita-ikkita bo‘lib yurmoq
    3. tufayli, orqali, tomonidan; il a été gêné par les arbres uni daraxtlar to‘sib qolgan edi; j'ai appris la nouvelle par mes voisins men bu yangilikni qo‘shnilarim orqali bildim; l'exploitation de l'homme par l'homme insonni inson tomonidan ekspluatatsiya qilish
    4. obtenir qqch. par la force biror narsaga kuch orqali erishmoq; répondre par oui ou non ha yoki yo‘q orqali javob bermoq; envoyer une lettre par la poste xatni pochta orqali jo‘natmoq; elle est venu par avion u samolyotda keldi; il a fini par rire u oxiri kuldi; nettoyage par le vide changyutqich bilan uy yig‘ishtirish; loc. par exemple masalan; par conséquent shunday qilib; par suit sababli, tufayli, natijasida; oqibatida, orqasida; par ailleurs bundan tashqari; par contre ammo, lekin, biroq
    5. de par nomi bilan; de par le roi, de par la loi qirol, qonun nomi bilan
    II adv. par trop ortiqcha, juda, o‘ ta; il est par trop égoïste u o‘ ta shaxsiyatparast.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > par

  • 4 accouder

    vpr. (à, sur qqch) tirsak bilan tayanmoq tirsakka suyanmoq; tirsakka tayanib turmoq, o‘tirmoq, yonboshlamoq; s'accouder à la fenêtre deraza tokchasiga tayanib, tirsakni tirab turmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accouder

  • 5 appui

    nm.
    1. suyanch, tayanch, suyanchiq, tayanchiq; tirgovich, tirgak; prendre appui sur biror narsaga suyanmoq; point d'appui tayanch nuqtasi; l'appui d'une fenêtre deraza tokchasi, deraza rafi
    2. fig. yordam, madad, dalda; avoir besoin d'un appui sérieux kuchli madadga muhtoj bo‘lmoq; avec l'appui de qqn. birovning ko‘magida
    3. fig. qo‘llab, madad berib turadigan kishi, tirgak, tayanch, suyanchiq; homiy; être l'appui de qqn. birovga madad, tayanch bo‘lmoq
    4. à l'appui de dalil, tasdiq, isbot sifatida; citer à l'appui de son opinion o‘z fikrining isboti sifatida misol keltirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appui

  • 6 aveugle

    I adj. ko‘zi ko‘rmaydigan, ko‘zi ojiz, ko‘r, so‘qir; devenir aveugle ko‘r bo‘lib qolmoq; être aveugle de naissance tug‘ma ko‘r bo‘lmoq
    2. fig. yaxshi-yomonni ajrata olmaydigan, ko‘zi yo‘q, hech narsani ko‘rmaydigan; la colère rend aveugle g‘azab hech narsani ko‘rmaydigan qilib qo‘yadi
    3. fig. ko‘r-ko‘rona, bilmasdan, tushunmasdan qilingan; une obéissance aveugle ko‘r-ko‘rona itoat qilish
    4. litt. tasodifiy, sinalmagan; destin aveugle taqdir tasodifi
    5. hamma yog‘i berk, yorug‘lik tushmaydigan; une fenêtre aveugle yorug‘lik tushmaydigan deraza
    II n. ko‘r, so‘qir odam; un aveugle de guerre urushda ko‘zidan ajralgan kishi; à l'aveugle, en aveugle ko‘r-ko‘rona, o‘ylamasdan; o‘ylamay-netmay, tushunmasdan; suivre qqn. en aveugle biror kimsaga ko‘r-ko‘rona ergashmoq; agir en aveugle o‘ylamasdan ish tutmoq; prov. au royaume des aveugles les borgnes sont rois bulbul yo‘q joyda qarqunoq – bulbul, suv yo‘g‘ida – tayammum.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aveugle

  • 7 aveugler

    I vt.
    1. ko‘r qilmoq; so‘qir qilmoq; ko‘zdan qoldirmoq
    2. ko‘zni olmoq, qamashtirmoq; le soleil m'aveugle quyosh ko‘zimni oldi
    3. aqlini qochirmoq, aqldan ozdirmoq; la colère l'aveugle g‘azab uni aqldan ozdirdi; g‘azabidan uning aqli qochdi
    4. berkitmoq, berkitib tashlamoq, tekislab yubormoq; aveugler une fenêtre derazani berkitib, urib tashlamoq
    II s'aveugler vpr. (sur) yanglishmoq, aldanmoq, adashmoq, pand yemoq; il s'aveugle sur ses possibilités u o‘z imkoniyatlarida yanglishyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aveugler

  • 8 calfeutrer

    vt.
    1. teshiklarni tiqin bilan bekitmoq; calfeutrer une fenêtre deraza teshiklarini bekitmoq
    2. parda tutmoq, pardalamoq, niqoblamoq, pana qilmoq (derazani); se calfeutrer bekinib olmoq, qulflab qo‘ymoq, bekilmoq; se calfeutrer dans sa chambre o‘z xonasiga bekinib olmoq, bekilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > calfeutrer

  • 9 coin

    nm.
    1. burchak, muyulish, burilish; le coin de la rue ko‘cha muyulishi; un coin de fenêtre vagondagi burchak joy; le coin d'un mouchoir dastro‘molcha uchi, burchagi; au coin du feu pechka yonida; regard en coin qiya qarash, qiyshiq qarash; regarder du coin de l'oeil yashirin ko‘z tashlamoq
    2. parcha, yer, yer bo‘lagi; il a voyagé aux quatre coins de la terre u dunyoni, yer yuzini aylanib chiqdi; fouiller dans tous les coins et recoins hamma joyni ilma-teshik qilib qidirib chiqmoq
    3. pona; qachov
    4. metall buyumlarning chokini bostiradigan asbob, qisqich, tanga zarb qiladigan qolip, shtamp, tamg‘a, muhr
    5. mil. strelka
    6. mil. armiyani uchli, strelka, klip qilib joylashtirish
    7. og‘ir to‘mtoq bolta (o‘tin yorish uchun).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coin

  • 10 éloigner

    I vt.
    1. uzoqlashtirmoq, yiroqlashtirmoq, chetlashmoq; chetga chiqarmoq; boshqa joyga surmoq; éloigner la chaise de la fenêtre kursini derazadan uzoqlashtirmoq
    2. kechiktirmoq, keyinga surmoq, orqaga surmoq, keyinga qoldirmoq; cho‘zmoq; ko‘chirmoq (vaqtga nisbatan); éloigner une échéance to‘lov muddatini cho‘zmoq, kechiktirmoq; éloigner l'heure de la rencontre uchrashuvni keyinga surmoq
    II s'éloigner vpr.
    1. uzoqlashtirmoq, uzoqlashib qolmoq, uzab ketmoq; yiroqlashmoq; jo‘nab ketmoq; il ouvrit la porte et s'éloigna rapidement u eshikni ochib, tezda uzoqlashib ketdi
    2. o‘ tmoq, o‘ tib ketmoq, uzoqlashtirmoq (vaqtga nisbatan) c'est une époque qui commence à s'éloigner bu bizdan uzoqlashib ketayotgan davrdir
    3. fig. uzoqlashmoq; chetga chiqmoq, chetlashtirmoq; s'éloigner du sujet mavzudan chetga chiqmoq; cette théorie s'éloigne trop de la réalité bu nazariya haqiqatdan juda uzoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éloigner

  • 11 embrasure

    nf.
    1. devordagi teshik, kesaki o‘rni (deraza, eshik kabilarning o‘rni); l'embrasure d'une fenêtre, d'une porte deraza, eshik o‘rni
    2. mil. ambrazura, shinak, tuynuk.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > embrasure

  • 12 joindre

    I vt.
    1. qo‘shmoq, birlashtirmoq, bog‘lamoq, yig‘moq; joindre les deux points ikki nuqtani birlashtirmoq; loc. joindre les deux bouts uchini uchiga arang yetkazmoq, arang tirikchilik qilmoq, qo‘l uchida kun ko‘rmoq
    2. to‘plamoq, yig‘moq, birlashtirmoq; joindre les efforts kuchlarni birlashtirmoq
    3. joindre à birga qo‘ymoq, qo‘shib, tirkab qo‘ymoq, ilova qilmoq; joignez cette pièce au dossier bu narsani hujjatga tirkab qo‘yib; joindre le geste à la parole gapdan ishga o‘ tmoq
    4. yetmoq, yetib bormoq, yetib kelmoq; uchrashmoq; bog‘lanmoq; je n'arrive pas à le joindre men unga bog‘lanolmayapman; men unga to‘g‘ri kelolmayapman, uni uchratolmayapman; on peut le joindre par téléphone u bilan telefon orqali bog‘lanish mumkin
    II vi. yopishib, taqalib, jips bo‘lib turmoq; la fenêtre ne joint pas deraza jips yopilmaydi
    III se joindre vpr.
    1. birlashmoq, birga bo‘lmoq; qatnashmoq, qo‘shilmoq; se joindre à un parti partiyaga kirmoq, a'zo bo‘lmoq; se joindre à la conversation suhbatda qatnashmoq, suhbatga qo‘shilmoq, aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > joindre

  • 13 linteau

    nm. to‘sin; linteau de porte, de fenêtre eshik, deraza to‘sini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > linteau

  • 14 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 15 montant

    -ante
    I adj.
    1. ko‘tariluvchi, ko‘ tarilayotgan, ortib borayotgan; mouvement montant ko‘ tarilayotgan harakat; marée montante ko‘tarilayotgan dengiz; gamme montante ortib borayotgan gamma
    2. ko‘tarilib boruvchi
    II nm.
    1. tirgak, poya, ustun, yondor; les montants d'une fenêtre deraza kesakisining yondorlari
    2. ma'lum miqdor pul, mablag‘, summa, hajm; le montant des frais xarajatlarning umumiy hajmi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montant

  • 16 murer

    I vt.
    1. devor bilan o‘ramoq, urib tashlamoq; murer une porte, une issue kirishni, eshikni urib tashlamoq; une fenêtre murée urib tashlangan deraza
    2. qamab tashlamoq; mineurs murés au fond konda qamalib qolgan konchilar
    II se murer vpr. o‘zini xilvatga olmoq, yolg‘izlanmoq, biqinib olmoq; il s'est muré chez lui uyiga biqinib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > murer

  • 17 nez

    nm.inv.
    1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq
    2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq
    3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi
    4. tumshuq (hayvon)
    5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nez

  • 18 opposé

    -ée
    I adj.
    1. pl. qarama-qarshi tomonlarga oid; qarshidagi, ro‘paradagi; les pôles sont diamétralement opposés qit'alar butunlay qarama-qarshidirlar; le mur opposé à la fenêtre deraza qarshisidagi devor; du côté opposé qarshi tomondan; sens opposé qarshi tomon
    2. farq qiladigan, boshqacha; couleurs opposées boshqacha rang
    3. teskari, zid, boshqacha; ils ont des goûts opposés, des opinions opposées ularning didlari, fikrlari bir-birinikiga zid; concilier des intérêts opposés bir-biriga zid manfaatlarni kelishtirmoq; nombres opposés zidlovchi sonlar
    4. qarshi, muxolif fikrdagi; je suis opposé à tout les excès men har qanday ortiqchalikka qarshiman
    II nm.
    1. qarshi, qarama-qarshi, teskari tomon; l'opposé du nord et le sud shimol va janubning qarama-qarshiligi
    2. teskari, aks, zid, qarama-qarshi; soutenir l'opposé d'une opinion fikrning aksini qo‘llamoq; fam. cet enfant est tout l'opposé de son frère bu bola akasining butunlay teskarisi; loc.adv. à l'opposé teskari, qarama-qarshi tomonda; la gare est à l'opposé vokzal qarama-qarshi tomonda; loc.prép. à l'opposé de qarshi, farqli o‘laroq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opposé

  • 19 ouvert

    -erte
    adj.
    1. ochiq; porte, fenêtre ouverte ochiq eshik, deraza; grand ouvert lang ochiq
    2. ochiq, kirsa bo‘ladigan (joy); magasin ouvert ochiq magazin; le musée est ouvert muzey ochiq
    3. ochiq (tashqari bilan aloqada); bouche ouverte, yeux ouverts ochiq og‘iz, ochiq ko‘z; sons ouverts ochiq tovush; o ouvert ochiq o; robinet ouvert ochiq jo‘mrak; le gaz est ouvert gaz ochiq
    4. ochiq, ochilgan, yozilgan; main ouverte yoziq barmoqlar; fleur ouverte ochilgan gul; à bras ouverts quchoq ochib; lire le latin à livre ouvert lotin tilini sharillatib o‘qimoq; chemise ouverte ochiq ko‘ylak
    5. ochiq, yorilgan, teshilgan; opération à coeur ouvert ochiq yurak operatsiyasi
    6. ochiq (foydalansa bo‘ladigan); canal ouvert à la navigation kemalar harakati uchun ochiq kanal; bibliothèque ouverte à tous hamma uchun ochiq kutubxona; des espaces ouverts ochiq maydonlar; ville ouverte ochiq shahar
    7. ochiq (ruxsat etilgan, boshlangan); la chasse, la pêche est ouverte ov, baliq ovi ochiq
    8. ochiq ko‘ngil, ko‘nglidagini yashirmaydigan, ko‘ngli ochiq, samimiy; un visage très ouvert juda ham ochiq chehra; loc. il nous a parlé à coeur ouvert u bizga chin yurakdan gapirdi
    9. ochiqdan-ochiq, ochiq-oydin ko‘rinib turgan, oshkora (his-tuyg‘u); il faut éviter un conflit ouvert ochiq nizodan qochish kerak
    10. ziyrak, zukko; un garçon ouvert et intelligent ziyrak va aqlli bola; un esprit ouvert zukko aql.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ouvert

  • 20 penture

    nf. oshiq-moshiq; les pentures en équerre d'une fenêtre derazaning to‘g‘ri burchakli oshiq-moshig‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > penture

См. также в других словарях:

  • fenêtre — [ f(ə)nɛtr ] n. f. • XIIe; lat. fenestra 1 ♦ Ouverture faite dans un mur, une paroi, pour laisser pénétrer l air et la lumière; l encadrement de cette ouverture. ⇒ 2. baie, bow window, lucarne, lunette, œil de bœuf. Percer une fenêtre. L… …   Encyclopédie Universelle

  • Fenetre — Fenêtre Pour les articles homonymes, voir Fenêtre (homonymie). En architecture et construction, une fenêtre est une baie, une ouverture dans un mur ou un pan incliné de toiture, avec ou sans vitres …   Wikipédia en Français

  • fenêtré — fenêtré, ée (fe nê tré, trée) part. passé. 1°   Percé de fenêtres. Cet édifice est bien fenêtré. 2°   Terme de botanique. Feuilles fenêtrées, feuilles percées à jour.    Terme de chirurgie. Compresses, linges, emplâtres fenêtrés, ceux où l on a… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Fenêtre — Pour les articles homonymes, voir Fenêtre (homonymie). En architecture et construction, une fenêtre, châssis en français canadien[1], est une baie, une ouverture dans un mur ou un pan incliné de toiture, avec ou sans vitres …   Wikipédia en Français

  • fenêtre — (fe nê tr ) s. f. 1°   Ouverture ménagée dans les murs d une construction pour introduire le jour et l air à l intérieur. •   Bajazet et les siens entrés par les fenêtres Sont dans la grande cour qui demandent les traîtres, MAIRET Soliman, V, 13 …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • FENÊTRE — n. f. Ouverture faite dans certaines parties d’un bâtiment, pour donner du jour et de l’air à l’intérieur. Fenêtre basse. Fenêtre haute. Fenêtre carrée, ronde, ovale. Fenêtre à balcon. Se mettre à sa fenêtre. Regarder par la fenêtre. Jeter par la …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • FENÊTRE — s. f. Ouverture faite dans certaines parties d un bâtiment, pour donner du jour et de l air à l intérieur. Fenêtre basse. Fenêtre haute. Fenêtre carrée, ronde, ovale. Fenêtre à balcon. Avoir des pots de fleurs sur sa fenêtre. Se tenir à la… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • fenêtre — n.f. Se mettre à la fenêtre, essayer de voir les cartes de l adversaire (jeu). / Mettre les chaussettes à la fenêtre, pour une femme, n éprouver aucun plaisir physique. / Mettre le nez à la fenêtre, tenter une échappée (cyclisme) …   Dictionnaire du Français argotique et populaire

  • fenêtre — nf., croisée : FeNÉTRA (Albanais.001, Annecy, Arvillard.228b, Bogève, Compôte Bauges, Cordon.083, Giettaz, Reignier, St Germain Ta., Thônes, Villards Thônes | 228a, Albertville, Chambéry, Giettaz, Samoëns, Saxel), fnéfra (Montagny Bozel). E. :… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • fenêtre — ● n. f. ● 1. ►INTGRAF Manière d afficher les informations à l écran dans des cadres et permettant d agrandir virtuellement la taille de la surface de travail, tout en la découpant en autant de domaines que l on peut gérer comme autant d écrans… …   Dictionnaire d'informatique francophone

  • fenêtre — langelis statusas T sritis automatika atitikmenys: angl. opening; window vok. Fenster, n rus. окошко, n pranc. fenêtre, f; guichet, m …   Automatikos terminų žodynas

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»