Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

faire+le+fin

  • 1 moyen

    -enne
    adj.
    1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf
    2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar
    3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi
    4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona
    5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.
    nm.
    1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq
    2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq
    3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moyen

  • 2 effet

    nm.
    1. natija, oqibat; yakun, samara; l'effet naturel tabiiy natija; un effet surprenant hayratga soladigan natija; un effet inattendu kutilmagan oqibat; un effet immense katta, yuksak natija; obtenir des effets remarquables ahamiyatga ega bo‘lgan natijalarga erishmoq; Il n'y a pas d'effet sans cause sababsiz oqibat bo‘lmaydi; sans effet natijasiz, samarasiz; en effet haqiqatdan, darvoqi, darhaqiqat, chinakkam, voqean, albatta; à l'effet de maqsadida, niyatida, uchun; à cet effet buning uchun, bu maqsadda
    2. ta'sir; naf, foyda; l'effet d'un médicament dorining ta'siri, nafi, foydasi; faire, avoir son effet ta'sir ko‘rsatmoq; l'effet d'une force ta'sir kuchi; l'effets de radioactivité radioaktiv ta'sir; techn. un effet utile foydali ish; le médicament n'a pas eu d'effet bu dorining nafi tegmadi
    3. taassurot; ta'sir; effekt; bon effet yaxshi taassurot; mauvais effet yomon taassurot; un effet de lumière yorug‘lik effekti, yorug‘lik taassurotlarini tug‘diradigan manbalar (masalan sahnada); faire, produire un bon effet yaxshi taassurot qoldirmoq; faire de l'effet kuchli taassurot qoldirmoq
    4. sport. burab, chilpirak qilib oshirish (to‘p, shar).
    nm.dr.fin. qimmatbaho qog‘oz; pul bilan bog‘liq hujjat; un effet de commerce veksel (qarz hujjati, pul qarz olganlik haqidagi tilxat); chek; perevod (pochta, telefon orqali yuborilgan pul); effets publics davlatga qarashli qimmatbaho qog‘ozlar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effet

  • 3 jour

    nm.
    1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq
    3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq
    4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi
    5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq
    6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan
    7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq
    8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq
    9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda
    10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor
    11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta
    12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb
    13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi
    14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)
    15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jour

  • 4 coupure

    nf.
    1. kesish, tilish, kesilgan joy, yara; kesik, qiyiq joy, tirtiq, kertik, tilingan joy; se faire une coupure kesib, tilib olmoq
    2. kamgak, chuqur, o‘yilgan joy, ariq, zovur, xandaq (yo‘lga ko‘ndalang o‘yilgan); yer qatlari, taxi, burmasi, burushiq, burishgan joy; fam. sinish, parchalanish, siniq, yoriq, dars ketgan joy; coupure de terrain tabiiy chegara, hudud
    3. fin. qog‘oz pul, zayom; petites coupures mayda qog‘oz pullar
    4. qisqartish, qisqartma (badiy matnda)
    5. kesib olingan joy, parcha (ro‘znomadan)
    6. coupure de courant elektr tokini uzib, to‘xtatib qo‘yish, tok zanjirining uzilishi, tokni uzish
    7. techn. bug‘ni to‘xtatish, bug‘ bermay, yubormay qo‘yish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coupure

  • 5 fond

    nm.
    1. chuqurlik, tub, tag; des travaux de fond yerosti ishlari; aller au fond des choses narsalar mohiyatini tushunib yetmoq; fig. buzmoq, xonavayron qilmoq, barbod, xarob qilmoq; sans fond tagsiz, tubsiz, tagi yo‘q, cheksiz, bepayon; (tout) au fond chin ko‘ngildan, ich-ichidan, ko‘nglida, dilida, yuragida; de fond en comble loc.adv. boshdan-oyoq; butunlay, tamoman, tag-tomiri bilan, tubigacha; le fin fond yurakdagi, yurak tubidagi
    2. tag, tub, ost; chuqur qism; à double fond ikki barobar chuqur; le fond de cale mar. kemaning mexanizmlar o‘rnatiladigan va yuk ortiladigan ostki qismi; user ses fonds de culotte o‘tiroverib shimni teshaverib yirtmoq
    3. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun, mag‘iz; un article de fond bosh maqola (gazeta, jurnalda); loc.adv. faire fond sur qqn. sur qqch. kimgadir, nimagadir ishonmoq, suyanmoq
    4. orqa qism, orqa o‘rin, joy (ekipajda); le fond de la scène sahna orti; à fond de train jon boricha, bor kuchi bilan chopmoq, yugurmoq
    5. fon; un fond sonore tovush, ovoz jo‘rligi; un fond lumineux yoritilgan maydon; un fond noir tushunarsiz, qorong‘i maydon
    6. o‘rmonning ichkarisi, odam oyog‘i yetmagan yeri, xilvat joyi
    7. fond, mablag‘, pul
    8. sport. chidamlilik, bardoshlilik, toqatlilik; une course de fond uzoq masofaga yugurish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fond

  • 6 laïus

    nm.inv.
    1. fam. nutq, so‘z; faire un laïus à la fin d'un banquet ziyofatning oxirida nutq so‘zlamoq
    2. dabdabali, balandparvoz gap, so‘z.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > laïus

  • 7 prime

    adj.
    1. ilk, avval, bosh; prime jeunesse ilk yoshlik, yoshlikning boshi; de prime abord avvalo, boshdan
    2. math. birinchi (harfdagi belgi).
    nf.
    1. to‘lov; elle vient de payer la prime d'assurance de sa moto u yaqinda mototsiklining sug‘urta to‘lovini to‘ladi
    2. mukofot, rag‘batlantirish; prime de transport transport haqi uchun beriladigan mablag‘; prime de fin d'année o‘n uchinchi (yil oxirida rag‘batlantiruvchi) oylik; prime à l'exportation eksport uchun rag‘batlantirish; iron. rag‘batlantirish, gij-gijlash; c'est une prime à l'agression bu tajovuzkorlikka gij-gijlash
    3. xaridorga bepul qo‘shib beriladigan narsa, rag‘bat; plais. en prime ustiga, kelishilganning ustiga
    4. faire prime yuqori baholanmoq; ustun turmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prime

  • 8 suite

    nf.
    1. davom; la suite du texte matnning davomi; sans suite tushunarsiz, nomutanosib, chalkash; prendre la suite de qqn. biror kishining orqasidan, ortidan bormoq; faire suite à ortidan, izidan bormoq; à la suite de oqibatida, natijasida; à la suite birin-ketin, ketma-ket; il a bu trois verres à la suite u birin-ketin uch stakan ichdi; de suite to‘xtovsiz, qatorasiga; j'ai écrit quatre pages de suite men qatorasiga to‘rt bet yozdim; et ainsi de suite va hokazo; tout de suite shu zahotiyoq, shu onda; venez tout de suite! tez keling! c'est tout de suite après le bureau de tabac bu shundoqqina tamaki do‘konidan keyin; fam. j'arrive de suite hozir ketyapman, mana ketyapman
    2. mulozimlar; l'émir est descendu à l'hôtel avec sa suite amir mulozimlari bilan mehmonxonaga qo‘ndi
    3. keyini, davomi; la suite au prochain numéro davomi keyingi sonda; suite et fin oxirgi bet, oxirgi ko‘rinish; apportez-nous la suite keyingisini olib keling (ovqatni); attendons la suite keyinini kutamiz; dans, par la suite undan keyin, so‘ng
    4. oqibat, natija; les suites d'une maladie kasallikning oqibati; donner suite à davom ettirmoq; suite à votre lettre du -dagi xatingizga javoban; par suite de oqibatida, natijasida
    5. davomi, birin-ketinlik; la conversation n'a été qu'une suite de banalité suhbat chaynalgan gaplarning faqat davomigina edi
    6. mus. suita.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suite

  • 9 vers

    prép.
    1. yo‘nalishni ifodalaydi tomon, tomonga, tarafga, qarab, qarata, sari, -ga; courir vers la maison uyga, uy tomonga chopmoq
    2. vaqtni ifodalaydi tomon, taxminan, -ga yaqin; il est arrivé vers cinq heures u soat beshlarga qarab keldi; vers la fin oxiri, pirovardida, nihoyat, natijada.
    nm. she'r; misra; vers blanc oq she'r, qofiyasiz she'r; en vers she'rda, nazmda, she'riy uslubda yozilgan; mettre en vers she'riy shaklga keltirmoq; faire des vers she'r yozmoq, to‘qimoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vers

См. также в других словарях:

  • Faire une fin — ● Faire une fin prendre une situation stable, se ranger ; se marier …   Encyclopédie Universelle

  • faire une fin —    Se marier. Après avoir bien vécu, bien fait la noce, devenir épicier, maître de bordel et... cocu, comme X, Y et Z, que tout le monde connaît. Ces dames font également une fin.         Quoique l’état ne manque pas    D’appas,    Foi de Margot …   Dictionnaire Érotique moderne

  • fin — 1. (fin) s. f. 1°   Celle des deux extrémités où une chose cesse d exister, en parlant soit de l espace, soit de la durée. L espace n a ni commencement ni fin. •   Je hais les pièces d éloquence Hors de leur place et qui n ont point de fin, LA… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Fin gras du Mézenc (AOC) — Fin gras du Mézenc Logo de l AOC fin gras du Mézenc. Lieu d origine Massif du Mézenc Créateur Association Fin Gras du Mézenc Date …   Wikipédia en Français

  • faire — FAIRE. v.a. Ce Verbe est d une si grande estenduë, que pour en marquer tous les sens, & tous les emplois, il faudroit faire presqu autant d articles, qu il y a de termes dans la Langue, avec lesquels il se joint. On ne s est proposé icy, que de… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • fin — 1. fin [ fɛ̃ ] n. f. • Xe; lat. finis « borne, limite, fin » I ♦ Point d arrêt ou limite d un phénomène dans le temps. 1 ♦ Moment, instant auquel s arrête un phénomène, une période, une action. ⇒ limite, terme. Du début, du commencement à la fin …   Encyclopédie Universelle

  • fin — I. La Fin de quelque chose que ce soit, Meta, Finis, Terminus. La fin et issue de quelque chose, Euentus, Exitus. La fin de tout, c est la mort, Extremum omnium mors. La fin d un propos, Exitus orationis. La cause et fin finale pourquoy on a… …   Thresor de la langue françoyse

  • FIN — INE. adj. Qui est délié et menu en son genre. Il se dit par opposition à Gros, ou à Grossier. La pointe de cet instrument est trop fine. Un trait fin. Une écriture extrêmement fine. Ce fil est bien fin, est trop fin. Elle a les cheveux fins comme …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • faire — 1. faire [ fɛr ] v. tr. <conjug. : 60> • Xe; fazet 3e pers. subj. 842; lat. facere. REM. Les formes en fais (faisons, faisions, etc.) se prononcent [ fəz ] I ♦ Réaliser (un objet : qqch. ou qqn). 1 ♦ Réaliser hors de soi (une chose… …   Encyclopédie Universelle

  • FIN — s. f. Terme, ce qui termine, ce qui achève ; ou L extrémité d une chose, la partie où elle se termine. Il est opposé à Commencement. À la fin, sur la fin, vers la fin du jour. La fin de l année. La fin de la vie. La fin d un règne. La fin du… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • fin — I. FIN. s. f. Terme, Ce qui termine, ce qui acheve. Il est opposé à commencement. La fin de l année. la fin de la vie. la fin du monde. la fin de ses travaux. la fin d un ouvrage. la fin d un discours. mettre fin. donner fin à une affaire. une… …   Dictionnaire de l'Académie française

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»