-
1 noeud
nm.1. tugun; faire un noeud tugun tugmoq, tugunlamoq; noeud simple, double noeud oddiy, qo‘shaloq tugun; noeud coulant sirg‘aluvchi tugun; noeud de cravate galstuk tuguni; loc. noeud gordien chigal masala; loc. avoir un noeud dans la gorge tomog‘iga bir narsa tiqilib qolmoq2. bant, bantik; mettre des noeuds dans les cheveux sochiga bantik taqmoq; noeud papillon, noeud pap abrév.fam. kapalak nusxa tugun3. o‘ralashish, chirmashish, g‘ujg‘on; noeud de vipères qora ilonlarning inidagi g‘ujg‘oni4. litt. aloqa, rishta, ahd; les noeuds solides de leur amitié ularning mustahkam do‘stlik rishtalari5. turmushda kutilmagan hodisa, voqea, mushkul ahvolning tuguni, chigallashgan nuqtasi, tugun (ba'zi holatlarning o‘zaro aralashib, chigallashib ketgan nuqtasi, murakkab vaziyat, sharoit, holat va hokazo); voilà le noeud de l'affaire mana ishning chigal joyi6. uzel (ma'lum ishga xizmat qiladigan inshootlar, mexanizmlar majmui); noeud ferroviaire, routier temir yo‘l, yo‘l-aloqa uzeli7. shish, g‘udda, g‘urra, bo‘qoq (daraxtlarda); noeuds d'un tronc, d'un bâton daraxtning tanasidagi bo‘qoq, tayoqning g‘uddasi.nm.mar. uzel (kemaning tezlik o‘lchovi); navire qui file vingt noeuds yigirma uzelda yuradigan kema. -
2 nom
nm.1. ot, ism, nom, familiya; avoir, porter tel nom ismi, oti shunday bo‘lmoq; nom de famille familiya; nom de baptême yoki petit nom bolani cho‘qintirishda berilgan ism, ot; nom de jeune fille qizlik familiyasi; prendre un nom d'emprunt o‘ziga boshqa nom, taxallus, laqab qo‘yib olmoq; agir au nom de qqn. en son nom biron kishi nomidan, o‘z nomidan ish ko‘rmoq2. ot, nom (hayvon, narsa); atalish, so‘z; nom de rues ko‘chalarning nomi; nom déposé mahsulotning nomi; loc. appeler les choses par leur nom narsalarni o‘z nomi bilan atamoq; une laideur sans nom ta'rifiga so‘z yo‘q xunuklik; au nom de nomi bilan; au nom de la loi qonun nomi bilan; au nom de notre amitié do‘stligimiz haqqi3. shuhrat, dong; se faire un nom ot, nom chiqarmoq, dong taratmoq, shuhrat qozonmoq, mashhur bo‘lmoq, tanilmoq; laisser un nom ot, nom qoldirmoq4. intj. nom de dieu! voy xudoyimey! fam. nom de nom! nom d'une pipe! nom d'un chien! jin ursin!5. gram. ot; noms propres, communs atoqli, turdosh otlar. -
3 porter
I vt.1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoqII vi.1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildiIII se porter vpr.1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.
См. также в других словарях:
amitié — [ amitje ] n. f. • amistié 1080; lat. pop. °amicitatem, accus. de °amicitas, class. amicitia 1 ♦ Sentiment réciproque d affection ou de sympathie qui ne se fonde ni sur les liens du sang ni sur l attrait sexuel; relations qui en résultent. ⇒… … Encyclopédie Universelle
amitié — Amitié. s.f. Affection mutuelle, reciproque entre deux personnes à peu prés d égale condition. Ils sont dans une grande amitié. Il se dit aussi quelquefois, quoyque l affection ne soit pas reciproque. Il n a jamais eu d amitié pour moy qui en ay… … Dictionnaire de l'Académie française
amitié — (a mi tié ; de trois syllabes) s. f. 1° Sentiment qui affectionne, attache une personne à une autre. Les liens d une étroite amitié. Mon amitié pour vous. Rompre l amitié. Retirer à quelqu un son amitié. Bien placer son amitié. Une haute amitié … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Amitie — Amitié Pour les articles homonymes, voir Ami (homonymie) … Wikipédia en Français
Amitié de Dieu — Amitié Pour les articles homonymes, voir Ami (homonymie) … Wikipédia en Français
Amitié du Christ — Amitié Pour les articles homonymes, voir Ami (homonymie) … Wikipédia en Français
amitié — AMITIÉ. s. f. Affection que l on a pour quelqu un, et qui d ordinaire est mutuelle. Ils vivent dans une grande amitié. Ancienne amitié. Etroite amitié. Ferme, constante amitié. Grande amitié. Bonne amitié. Amitié réciproque. Amitié sainte, sacrée … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
Amitié Judéo-Chrétienne de France — L Amitié Judéo Chrétienne de France est une Fédération d associations locales d Amitié Judéo Chrétienne. Elle a pour tâche essentielle de faire en sorte qu entre Judaïsme et Christianisme, la connaissance, la compréhension, le respect et l amitié … Wikipédia en Français
faire — 1. (fê r) Au XVIe Siècle, d après Bèze, les Parisiens prononçaient à tort fesant au lieu de faisant ; c est cette prononciation des Parisiens, condamnée alors, qui a prévalu ; on prononce aujourd hui fe zan, fe zon, fe zê, fe zié), je fais, tu… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
faire — Faire, act. acut. Vient de l infinitif Latin Facere, ostant la lettre c. Facere, agere. L Italien syncope, et dit Fare. Faire de l argent à son creancier, Pecunias conquirere ad nomen eradendum ex tabulis creditoris. Faire argent, Conficere… … Thresor de la langue françoyse
Faire ami-ami avec quelqu'un — ● Faire ami ami avec quelqu un lui faire des démonstrations d amitié … Encyclopédie Universelle