Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

essence+to+essence

  • 1 essence

    nf.
    1. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun; mag‘iz; par essence aslini, haqiqatni olganda; tabiatan; en son essence asos, negizida
    2. daraxtlar xili, turi; une forêt remplie d'essences variés turli daraxtlar ekilgan o‘rmon
    3. essensiya; efir moyi; l'essence de roses atirgul moyi
    4. benzin; la pompe à essence benzonasos.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > essence

  • 2 pompe

    nf.
    1. litt. dabdaba, tantana, hashamat; sous Louis XIV, la pompe de Versailles contrastait avec la misère du peuple Lui XIV davrida Versal dabdabasi bilan xalqning qashshoqligi yaqqol ko‘zga tashlanib turar edi; loc. en grande pompe katta dabdaba, hasham, tantanovorlik bilan
    2. pompes funèbres dafn (qilish) byurosi
    3. loc. renoncer à Satan et à ses oeuvres shaytonga hay bermoq.
    nf.
    1. nasos; pompe aspirante; foulante so‘rib oladigan nasos; dam beradigan, haydaydigan nasos; amorcer une pompe nasosni ishga tushirmoq; pompe à incendie yong‘in nasosi; bateau-pompe o‘t o‘chiruvchi kema; la pompe à essence d'un moteur motorning benzonasosi
    2. pompe (à essence) yonilg‘i quyish shoxobchasi
    3. damlaydigan nasos; pompe de bicyclette velosiped nasosi
    4. fam. avoir le, un coup de pompe to‘satdan, birdaniga bo‘shashib ketmoq
    5. fam. à toute pompe o‘qday, yelday uchib; bor tezlikda; je me tire à toute pompe men o‘qday uchib chiqib ketdim
    6. poyabzal
    7. fam. soldat de deuxième pompe oddiy askar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pompe

  • 3 dépôt

    nm.
    1. qo‘yilgan pul, omonat, hissa, ulush; to‘ lash, to‘ lov, badal, maqsadli omonat (pul qo‘yish); dépôt à vue yoqlab olinadigan (sirtqi) omonat; banque de dépôt maqsadli omonat banki
    2. berish, kiritish, namoyish qilish (tuzatishlarni); dépôt d'un projet loyiha kirgizish; dépôt d'amendements matnga tuzatishlar kiritish; dépôt de pièces hujjatlarni ko‘rsatish
    3. saqlashga berish, omonatga berish
    4. saqlashga berilgan narsa
    5. narsalar saqlanadiga joy, ombor; dépôt de vivres oziq-ovqat ombori; dépôt de munitions o‘q-dori ombori; dépôt de carburant yoqilg‘i ombori; dépôt d'essence benzin saqlanadigan joy
    6. depo, park, bog‘ (temir yo‘l, tramvay); dépôt d'autobus avtobus bog‘i
    7. mil. safdan tashqaridagi polk turgan joy, yig‘ilish joyi, chaqiriq joyi
    8. mahbus xonasi; dr. mandat de dépôt ushlash haqidagi hukm, qaror
    9. kelib-ketuvchilar uyi; dépôt de mendicité nafratlanish, hazar qilish, jirkanish uyi (Parijda); dépôt mortuaire o‘lik jasadlar tashaydigan joy, o‘likxona (kasalxonada)
    10. méd. yiring bog‘lagan joy, fasad, yiring yig‘ilgan joy, chipqon
    11. cho‘kindi, quyqa, loyqa, quyqum, cho‘kma; dépôt actif phys. radioaktiv yig‘ilish, to‘planish, radioaktiv cho‘kindi
    12. géol. cho‘kindi, qatlam; dépôt littoral qirg‘oq yaqinidagi cho‘kindi, o‘ tirish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dépôt

  • 4 nourrice

    nf.
    1. emizikli ayol
    2. birovning bolasini emizib boquvchi ayol; mettre un enfant en nourrice bolani emizib boquvchi ayolga topshirmoq
    3. épingle de nourrice to‘g‘nog‘ich.
    nf. suyuqlik quyiladigan idish; une nourrice d'eau, d'essence suv, benzin quyiladigan idish, bidon, kanistr.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nourrice

  • 5 panne

    nf.
    1. buzuqlik, buzilish, shikastlanganlik, ishdan chiqish; panne d'automobile avtomobilning buzilishi; loc. tomber en panne ishdan chiqmoq, buzilib qolmoq; panne d'essence ou panne sèche yog‘i, benzini tugab qolmoq; panne d'électricité chiroqning, elektrning o‘chib qolishi
    2. mar. vaisseau en panne dreyfdagi kema
    3. fam. être en panne taqqa to‘xtamoq; les travaux sont en panne ishlar taqqa to‘xtadi; être en panne de qqch. biror narsadan quruq qolmoq.
    nf. cho‘chqaning teri osti yog‘i.
    nf. pombarxat, ipak baxmal.
    nf.
    1. tom tunukasi qoqiladigan xari
    2. bolg‘aning uzunchoq orqasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > panne

  • 6 plein

    -pleine
    adj.
    1. to‘la, to‘liq, liq to‘la, limmo-lim; plein à ras bords limmo-lim, qirg‘og‘igacha to‘la; loc. une valise pleine à craquer yorilib ketguday qilib to‘ldirilgan jamadon; parler la bouche pleine og‘zi to‘la gapirmoq; avoir l'estomac plein qorni to‘q bo‘lmoq; plein comme une barrique to‘yib ichgan; fam. un gros plein de soupe meshqorin odam; un plein panier de légumes bir savat sabzavot; loc. saisir qqch. à pleines mains biror narsani mahkam ushlamoq; sentir à plein nez burunni yorib yubormoq
    2. bo‘g‘oz (hayvon haqida)
    3. liq to‘la; les autobus sont pleins avtobuslar liq to‘la
    4. to‘lgan, to‘lib-toshgan, cheksiz; plein de berilib ketmoq, boshi bilan sho‘ng‘ib ketmoq; plein de soi-même o‘ziga bino qo‘ymoq
    5. fam. boy-badavlat, farovon
    6. semiz, to‘ladan kelgan, lo‘ppi, baqaloq; des joues pleines kulcha yuz
    7. to‘ la-to‘kis, mukammal, to‘lgan; la pleine lune to‘lin oy; reliure pleine peau to‘la teridan qilingan muqova; un jour plein to‘la bir kun; travailler à plein temps, à temps plein to‘la stavkada ishlamoq
    8. to‘la, to‘liq, batamom; plein succès to‘la yutuq; donner pleine satisfaction ko‘ngliga to‘la taskin bermoq; loc.adv. à plein, en plein borligicha, astoydil, baralla, to‘la; en plein(e) ayni, avji, naq, rosa; vivre en plein air tashqarida yashamoq; en pleine mer ochiq dengizda; se réveiller en pleine nuit yarim tunda uyg‘onmoq; visez en plein milieu naq o‘rtasini mo‘ljallang; fam.loc.adv. en plein sur, en plein dans ayni, naq, xuddi o‘ziga; en plein dans le mille naq mo‘ljalga urmoq; la pleine mer ochiq dengiz; le plein air ochiq havo; plein de to‘lib toshgan, g‘ij-g‘ij, to‘la; un pré plein de fleurs yaylov to‘la gul; des yeux pleins de larmes jiqqa yosh to‘la ko‘zlar; les rues sont pleines de monde ko‘chalar odamlarga to‘la; fam. tout plein de juda ham, benihoyat, g‘oyat.
    nm.
    1. to‘lalik, to‘liqlik; mukammallik, to‘la-to‘kislik; la lune était dans son plein oy to‘lin, to‘lgan edi
    2. avjida bo‘lmoq, ayni pallasida bo‘lmoq
    3. faire le plein de to‘ldirmoq, to‘lg‘izmoq, to‘latmoq; faire le plein (d'essence) (benzinga) to‘latmoq
    4. to‘lalik (joyga nisbatan); les pleins et les vides to‘la va bo‘sh joylar
    5. yo‘g‘on yozuv.
    I prép. to‘la, to‘ liq, liq, ko‘p; loc. en avoir plein la bouche biror kimsa yoki biror narsa og‘zidan tushmaslik; fam. en avoir plein les bottes yuraverib oyog‘i uzulib tushay demoq; en avoir plein le dos yelkasining yag‘iri chiqib ketmoq; en mettre plein les yeux, la vue à qqn. birovning ko‘zini qamashtirmoq; fam. usti to‘la, hamma joyi to‘la; loc.adv.fam. plein de juda ko‘p, tumonot, liq, to‘la; il y avait plein de monde tumonat odam bor edi
    II adv.fam. tout plein chunonam, g‘oyat, o‘lgiday; c'est mignon tout plein bu g‘oyat yoqimtoy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plein

  • 7 plomber

    I vt.
    1. qarmoqtosh osmoq; essence plombée qo‘rg‘oshinli benzin
    2. plombalamoq, plomba, tamg‘a bosmoq, plomba bilan pechatlamoq, tamg‘alamoq
    3. plombalamoq, plomba qo‘ymoq
    II se plomber vpr. murdadek oqarib ketmoq, rangi-qo‘ti o‘chib ketmoq, bo‘zarmoq; sa peau se plombait terisi bo‘zarib ketgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plomber

  • 8 poste

    nf.
    1. pochta, pochta bo‘limi; bureau de poste pochta bo‘limi; employé des postes pochta xizmatchisi; un colis expédié par la poste pochta orqali jo‘natilgan posilka; mettre une lettre à la poste xatni pochtaga, pochta qutisiga tashlamoq; poste restante egasi so‘rab oladigan xat yoki shunday xatlar olinadigan pochta bo‘limi
    3. manzil, ot almashtirish, choparlar manzili; chevaux de poste pochta otlari.
    nm.
    1. post, kuzatish, nazorat qilish yoki boshqarish joyi; punkt, marra; un poste avancé oldingi marra; poste de commandement komandirning kuzatish marrasi; loc. être, rester à son poste o‘z postida, o‘rnida, joyida bo‘ lmoq, qolmoq; fam. être solide au poste o‘z o‘rnida, o‘z vazifasida qattiy turmoq, sabot-ma'tonatli bo‘lmoq
    2. post, soqchi, soqchilar gruppasi; relever un poste soqchini almashtirmoq; poste de police, poste de garde politsiya, qoravul posti
    3. poste de police ou poste politsiya mahkamasi; conduire un manifestant au poste namoyishchini politsiya mahkamasiga olib bormoq
    4. o‘rin, vazifa, lavozim, mansab; poste de travail ish o‘rni; professeur titulaire d'un poste ma'lum lavozimdagi o‘qituvchi; poste vacant bo‘sh o‘rin; les postes de travail ish o‘rinlari
    5. des postes d'essence yog‘ quyish shoxobchalari; poste d'incendie o‘ t o‘chirish bo‘limi.
    nm. apparat (radio, televizor); ouvrir le poste radio, televizorni qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poste

  • 9 rationner

    vt. payok asosida, belgilangan miqdorda tarqatmoq; rationner les vivres, l'eau potable, l'essence oziq-ovqat, ichimli suv, yoqilg‘ini chegaralab tarqatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rationner

  • 10 réservoir

    nm.
    1. suv ombori, hovuz
    2. rezervuar, bak (suyuqlik saqlanadigan idish); réservoir d'eau suv rezervuari, sisternasi; réservoir d'essence benzin baki
    3. manba, xazina; ce pays est un inépuisable réservoir d'hommes bu mamlakat bitmas-tuganmas odamlar xazinasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réservoir

  • 11 siphonner

    vt. sifon yordamida biror suyuqlikni tortib olmoq, siphonner un réservoir d'essence bir bak benzinni sifon bilan tortib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > siphonner

  • 12 voyant

    -ante
    I adj.
    1. ko‘ra oladigan, ko‘ruvchi, ko‘zli, ko‘zi ochiq
    2. ko‘zga tashlanadigan, ko‘rinadigan, o‘ziga tortadigan, chaqnoq, ravshan, ko‘zni oladigan; toilette voyante ko‘zni oladigan pardoz
    II n.
    1. vx. payg‘ambar
    2. oldindan ko‘ruvchi, oldinda biluvchi, bashorat qiluvchi kishi, bashoratchi; folbin
    3. ko‘ra oladigan, ko‘ruvchi, ko‘zi ochiq odam
    4. nm. yorug‘lik signali, chiroqli signal (tur li asbob-uskunalarda); voyant d'essence yoqilg‘i tugayotganida ogohlantiruvchi chiroq (mashinalarda)
    5. nm. vizir (géodeziyada)
    3. nm. ba'zi asboblar ichini ko‘rish uchun o‘rnatilgan shisha qism.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > voyant

См. также в других словарях:

  • essence — [ esɑ̃s ] n. f. • 1130; lat. philos. essentia I ♦ Philos. Ce qui constitue la nature d un être. 1 ♦ Philos. (opposé à accident) Fond de l être, nature intime des choses. ⇒ nature, substance. L essence des choses. L essence humaine. « Nous ne… …   Encyclopédie Universelle

  • Essence and Existence — • Essence, described as that whereby a thing is what it is. Existence is that whereby the essence is an actuality in the line of being Catholic Encyclopedia. Kevin Knight. 2006. Essence and Existence     Essence and Existence …   Catholic encyclopedia

  • Essence (Philosophie) — Essence et accident (philosophie) Pour les articles homonymes, voir Essence. Le concept d essence (du latin essentia, du verbe esse, être, dérivé du grec ousia) désigne en métaphysique la réalité persistante d un être à travers les modifications… …   Wikipédia en Français

  • Essence (philosophie) — Essence et accident (philosophie) Pour les articles homonymes, voir Essence. Le concept d essence (du latin essentia, du verbe esse, être, dérivé du grec ousia) désigne en métaphysique la réalité persistante d un être à travers les modifications… …   Wikipédia en Français

  • Essence de Dieu — Essence et accident (philosophie) Pour les articles homonymes, voir Essence. Le concept d essence (du latin essentia, du verbe esse, être, dérivé du grec ousia) désigne en métaphysique la réalité persistante d un être à travers les modifications… …   Wikipédia en Français

  • Essence divine — Essence et accident (philosophie) Pour les articles homonymes, voir Essence. Le concept d essence (du latin essentia, du verbe esse, être, dérivé du grec ousia) désigne en métaphysique la réalité persistante d un être à travers les modifications… …   Wikipédia en Français

  • Essence et accident (philosophie) — Pour les articles homonymes, voir Essence. Le concept d essence (du latin essentia, du verbe esse, être, dérivé du grec ousia) désigne en métaphysique la réalité persistante d un être à travers les modifications de ses accidents. D un être, on… …   Wikipédia en Français

  • Essence (Hydrocarbure) — Pour les articles homonymes, voir Essence. Essence (hydrocarbure) Général No CAS …   Wikipédia en Français

  • Essence et l’existence II — Essence et l’existence     Le débat concernant la seconde question, les rapports de l’essence et de l’existence, est beaucoup moins net que le précédent, tellement il répond à des préoccupations diverses : on va voir pourtant que les adversaires… …   Philosophie du Moyen Age

  • Essence of Mind — ist eine norwegische Synth Rock Band, die im Frühjahr 2006 gegründet wurde. Sie bezeichnet sich selbst als Electro Rock Band und greift dabei auf Elemente des Elektro Genres zurück. Essence of Mind steht bei dem belgischen Plattenlabel Alfa… …   Deutsch Wikipedia

  • Essence et l’existence I — Essence et l’existence     La question de la distinction de l’essence et de l’existence était une de celles qui opposaient le plus Avicenne à Averroès. Tout le monde admet que l’essence, qui désigne l’ensemble des caractères par où un être est ce …   Philosophie du Moyen Age

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»