Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

entrée

  • 1 entrée

    nf.
    1. kirish, ichiga, ichkarisiga kirish; l'entrée des troupes dans la ville armiyaning shaharga kirishi; l'entrée en fonction vazifani bajarishga kirishish; faire son entrée en scène sahnaga chiqish; fig. birinchi marta yuzaga kelmoq, paydo bo‘lmoq, kelib chiqmoq; tug‘ilmoq; l'entrée en vigueur kuchga kirish, amalda qo‘llanila boshlash
    2. kirish, kiraverish, kiradigan joy, eshik, darvoza; la porte d'entrée kirish eshigi
    3. kirish, kira olish, ijozat, ruxsat, imkon; l'entrée à l'université universitetga kirish, qabul qilinish; une carte d'entrée kirish pattasi, ruxsatnoma; entrée libre kirish bepul
    4. dahliz
    5. boshi, boshlanishi, debocha; à l'entrée de l'hiver qishni boshida, qish boshlanishi bilanoq; d'entrée birdaniga, boshidan
    6. birinchi ovqat, birinchisi
    7. écon. chetdan tashib kiritish, tashqaridan ichkariga olib kirish, keltirish (mahsulot, tovar)
    8. tushim, kirim, daromad.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entrée

  • 2 droit

    nm.
    1. huquq; droits civils fuqarolik huquqi; droit au repos dam olish; droit de chasse ov qilish huquqi; droit de pâturage o‘ tlatish, boqish huquqi; hist. Déclaration des droits de l'Homme et du Citoyen Fuqaro va Inson huquqlari deklarasiyasi; le bon droit haqqoniy ish, to‘liq bahssiz huquq; le droit est de son côté huquq u tomonda, u haq; le droit du plus fort zo‘ravonlik huquqi; user de son droit o‘z huquqidan foydalanmoq; avoir le droit de biron narsa qilishga haqli bo‘lmoq; faire droit à shikoyatni qarab chiqmoq, qanoatlantirmoq; faire droit une demande talabni qanoatlantirmoq; jouissant de la plénitude des droits to‘la huquqli; égal en droit teng huquqli; cela va de droit bu haqqoniy; de quel droit? qaysi asosda? en toute égalité de droits, à bon droit loc.adv. to‘la huquq bilan, qonuniy, qonun bo‘yicha, qonuniy asosda; à tort et à droit farqiga bormay
    2. qonuniyat (qonunlar majmuasi); droit privé xususiy huquq; droit personnel majburiy huquq; crime de droit commun qattiq jinoyat; régime de droit commun qattiq jinoyatchilar birga o‘tirmoq
    3. huquq fani, huquqshunoslik; faculté de droit huquqshunoslik fakulteti; étudiant en droit huquqshunoslik fakulteti talabasi; faire son droit huquqshunoslik fakultetida o‘qimoq
    4. boj, soliq, yig‘im, to‘lov; droits légaux sud xarajatlarini to‘lash; droits afférents bojxona boji; droit prohibitifs taqiqlovchi (juda yuqori) boshlar; droits d'entrée chetdan keltirilgan moldan olinadigan boj; droits de douane bojxona boji; droit protecteurs homiylik boji; droit de timbre marka solig‘i, davlat yig‘imi; droit d'ancre langar yig‘imi; droit des pauvres muhtojlarga berish yig‘imi (chiptalardan); droit de dépôt saqlash uchun to‘lash, to‘lov
    5. haq, to‘lov, qalam haqi; droits d'auteurs muallif qalam haqi.
    -droite
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri; angle droit to‘g‘ri burchak; engrenage droit to‘g‘ri tishli g‘ildirak; veston droit bir yoqlama tugmali pidjak; il est droit comme un jonc (comme un cierge, comme en i) u o‘roqday to‘g‘ri, xoda yutganday tik
    2. tik, tik ko‘tarilgan; mur droit tik devor; falaise droite tik tushgan qoya
    II nf.géom. tog‘ri chiziq; droites convergentes, concourante mos to‘g‘ri chiziqlar
    III adv. to‘ppa-to‘ fg‘ri, to‘g‘ri; aller droit au but maqsadga to‘ppa-to‘g‘ri bormoq; aller droit au fait to‘g‘ridan-to‘g‘ri ishga kirishmoq.
    -droite
    I adj.
    1. o‘ng, o‘ng tomondagi; la main droite o‘ng qo‘l; être le bras droit de qqn. birovning o‘ng qo‘li bo‘lmoq
    2. haqiqatgo‘y, rostgo‘y, to‘g‘ri so‘z, haqgo‘y, to‘g‘ri, halol, pok, vijdonli, sofdil, ochiq, dangal, beg‘araz, dangalchi, oshkora, ro‘yirost; suivre le droit chemin haqgo‘y yo‘ldan yurmoq; esprit droit sog‘lom aql; coeur droit ochiq dil
    II nf.
    1. o‘ng tomon; sur la droite o‘ng tomonda, o‘ng tomonga; prenez sur la droite o‘n tomonga bo‘ lining; à droite loc.adv. o‘ngga, o‘ng tomonga
    2. o‘ng qo‘l
    3. o‘ng qanot, o‘ng tomon
    4. polit. o‘ng partiyalar
    III nm. o‘ng qo‘l bilan, o‘ng tomondan urish (boksda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > droit

  • 3 jeu

    nm.
    1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab
    2. jeu de mots so‘z o‘yini
    3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi
    4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari
    5. partiya, daf'a, qur
    6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq
    7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q
    8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq
    9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami
    10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi
    11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)
    12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar
    13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati
    14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jeu

  • 4 moeurs

    nf.pl.
    1. axloq, odob; bonnes, mauvaises moeurs yaxshi, yomon odob; il a des moeurs dissolues uning xulqi buzuq; dr. outrage aux bonnes moeurs axloq-odobni oyoq osti qilish; police des moeurs ou les moeurs axloq politsiyasi (fohishabozlik ishlarini tartibga solib turuvchi politsiya); les moeurs et la mondaine axloq politsiyasi va narkotik moddalar sotishga qarshi kurashuvchi politsiya
    2. rasm, odat, udum, urf-odat, taomil; étudier les moeurs d'une ethnie, d'une tribu, d'une époque biror etnik guruh, qabila; davrning urf-odatlarini, rasm-rusmlarini o‘rganmoq; cette habitude est entrée dans les moeurs (dans nos moeurs) bu odat bizning udumimizga kirib qolgan
    3. fe'l, xulq, fe'l-atvor, fe'l-xo‘y; avoir des moeurs simples, des moeurs bohèmes sodda fe'l-atvorli, badfe'l bo‘ lmoq
    4. fe'l, fe'l-atvor, qiliq (hayvonlarda); les moeurs des abeilles asalarilarning qiliqlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moeurs

  • 5 pointage

    nm.
    1. belgilash; le pointage du personnel à l'entrée d'une usine xodimlarni zavodga kirishda belgilash
    2. to‘g‘rilash, mo‘ljalga olish; le pointage d'un canon to‘pni to‘g‘rilash, nishonga olish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pointage

  • 6 porte

    nf.
    1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)
    2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi
    3. dara
    4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.
    adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porte

  • 7 poster

    vt. pochta orqali jo‘natmoq.
    I vt. postga qo‘ymoq; poster des sentinelles qo‘riqchilarni postga qo‘ymoq
    II se poster vpr. joylashib olmoq (kuzatish, nazorat qi lish uchun); il était posté à l'entrée du village u qishloqqa kiraverishga joylashib olgan edi.
    nf.anglic. katta afisha rasm.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poster

  • 8 presser

    I vt.
    1. siqmoq, siqib suvini chiqarmoq; loc. on presse l'orange et on jette l'ecorce siqib suvini ichib, po‘stlog‘ini tashlamoq
    2. bosmoq, bosib chiqarmoq; presser un disque plastinka bosib chiqarmoq (bosish yo‘li bilan yozmoq)
    3. siqmoq, qismoq, bosmoq; il la pressait dans ses bras, contre, sur sa poitrine u uni mahkam quchoqladi, bag‘riga bosdi; pressés les uns contre les autres bir biriga qisilgan, yopishgan
    4. ezmoq, bosmoq; presser le bouton, la sonnette tugmani, qo‘ng‘iroqni bosmoq
    5. shoshirmoq, qistamoq, oshiqtirmoq (odam); il presse ses amis d'agir u o‘rtoqlarini harakat qilishga shoshiryapti; le programme de travail nous presse ish rejasi bizni shoshiryapti; rien ne vous presse hech narsa sizni shoshirayotgani yo‘q; presser qqn. de questions savol berib shoshirmoq, ko‘p savol berib qiynamoq
    6. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq; il faut presser les choses ishlarni jadallashtirish kerak; presser le pas qadamini tezlashtirmoq
    II vi. shoshilinch bo‘lmoq, kechiktirib bo‘lmaydigan bo‘lmoq; le temps presse vaqt shoshilinch; rien ne presse unchalik shoshilinch emas
    III se presser vpr.
    1. yopishib olmoq, qisilmoq; l'enfant se pressait contre sa mère bola onasiga yopishib olgan edi
    2. tiqilishmoq, qisilishmoq; les gens se pressent à l'entrée odamlar kirish joyida tiqilishib turishardi
    3. shoshilmoq, oshiqmoq; sans se presser oshiqmay; presse-toi de finir ton travail ishingni tezroq tugat; pressez-vous un peu! tezroq bo‘linglar; ellipt. allons, pressons! qani, tezroq bo‘laylik!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > presser

  • 9 privé

    -ée
    adj.
    1. xususiy, shaxsiy; voie privée xususiy yo‘l; propriété privée, entrée interdite xususiy mulk, kirish taqiqlanadi; loc.adv. en privé shaxsan, yolg‘iz o‘ziga; puis-je vous parler en privé? yolg‘iz o‘zingiz bilan gaplashsam bo‘ ladimi?
    2. o‘ziga, shaxsan o‘zigagina taalluqli bo‘lgan, shaxsiy; des intérêts privés shaxsiy manfaatlar; sa vie privée ne regarde que lui uning shaxsiy hayoti, uning o‘zigagina taalluqli
    3. xususiy shaxs, oddiy fuqaroga oid; en tant que personne privée oddiy fuqaro sifatida; de source privée, on apprend que xususiy manba'lardan ma'lum bo‘lishicha
    4. xususiy; davlatniki, jamoaniki bo‘lmagan; enseignement privé xususiy ta'lim; les entreprises privées xususiy korxona, xususiy sektor; nf.fam. dans le privé xususiy sektorda
    5. détective privé, un privé xususiy detektiv.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > privé

  • 10 retentir

    vi.
    1. jaranglamoq, yangramoq, ovoz, tovush chiqarmoq, chalinmoq (ovoz); le timbre de l'entrée retentit dahlizning qo‘ng‘ irog‘i jarangladi
    2. guldiramoq, gumbirlamoq, qaldiramoq; la salle retentissait d'aclamations xona olqishlardan gumbirlardi
    3. aks sado bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retentir

  • 11 scène

    nf.
    1. sahna; l'ordre d'entrée en scène des acteurs aktyorlarning sahnaga chiqish tartibi; elle fait ses débuts sur la scène, sur scène u aktyorlikni boshlayapti; mettre en scène sahnalashtirmoq metteur en scène rejissor, sahnalashtiruvchi; mise en scène sahnalashtirish; adapter un texte pour la scène biror matnni sahnaga moslashtirmoq; mettre en scène un film filmni ekranlashtirmoq; la scène politique siyosiy sahna
    2. teatr, dramatik asar, sahna; les vedettes de la scène et de l'écran teatr va ekran yulduzlari
    3. ko‘rinish, manzara, dekoratsiya, sahna bezagi; la scène représente une forêt manzara o‘rmonni ko‘rsatadi
    4. parda, ko‘rinish; acte trois, scène deux uchinchi parda, ikkinchi ko‘rinish; loc. jouer la grande scène katta mashmasha ko‘rsatmoq
    5. ayrim voqea, epizod, parcha; une scène de film filmdan parcha
    6. ko‘rinish, manzara, voqea; j'ai été témoin de la scène men manzaraning shohidi bo‘ldim
    7. urish-janjal, mojaro, mashmasha; une scène de ménage oilaviy mojaro; enfant qui fait des scènes xarxasha qiladigan bola.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > scène

См. также в других словарях:

  • entrée — [ ɑ̃tre ] n. f. • 1160; de entrer I ♦ Spatial A ♦ Action d entrer. 1 ♦ Passage de l extérieur à l intérieur. (Personnes) Entrée d un visiteur dans le salon. À son entrée, le silence se fit. ⇒ apparition, arrivée. Entrée soudaine (⇒ incursion) ,… …   Encyclopédie Universelle

  • entrée — ENTRÉE. s. f. Le lieu par où l on entre. L entrée de la Ville. L entrée de la maison. L entrée de l Eglise. L entrée du pont. Boucher, fermer l entrée. Entrée étroite, large, obscure, claire. Dès l entrée. Tout à l entrée. Cette maison est belle …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • entrée — Entrée, Introitus, Ingressio, Ingressus, Aditus. Entrée de la maison, Ianua, Limen, Atrium. Entrée privée, Familiaris aditus. L entrée et le derriere, Frons et posticum aedis. B. L entrée, Isagogicum. B. id est vectigal, vel portorium quod pro… …   Thresor de la langue françoyse

  • entrée — Entrée. s. f. v. Le lieu par où l on entre. L entrée de la ville. l entrée de la maison. l entrée de l Eglise. l entrée du pont. boucher, fermer l entrée. entrée estroite, large, obscure, claire. dés l entrée. tout à l entrée. cette maison est… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Entree — Entrée Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • Entrée — steht für: ein Zwischengericht, siehe Menü ein Eingangsbereich eines Gebäudes die Phase eines Duetts, siehe Pas de deux den einleitenden, also vor dem eigentlichen Hauptwerk gespielten Satz eines Musikstückes, siehe Entrata Einstich, Übergang,… …   Deutsch Wikipedia

  • entree — 1724, opening piece of an opera or ballet, from Fr. entrée, from O.Fr. entree (see ENTRY (Cf. entry)). Cookery sense is from 1759; originally the dish which was introductory to the main course. The word had been borrowed in M.E. as entre act of… …   Etymology dictionary

  • entree — or entrée [än′trā΄, än trā′; ] Fr [ än trā′] n. [Fr entrée < OFr < fem. pp. of entrer, ENTER] a) the act of entering b) right, permission, or freedom to enter, use, or take part in; access c) the main course of a meal d) in som …   English World dictionary

  • Entree — Entree,das:1.⇨Flur(I),Eingang(1)–2.⇨Eintrittsgeld Entree 1.→Vorspeise 2.→Eingang …   Das Wörterbuch der Synonyme

  • Entrée — (fr., spr. Angtreh), 1) Eintritt, Eingang; 2) Eintrittszimmer, das an der Hausflur gelegene, den Eingang zu mehreren anderen Zimmern bildende Vorzimmer; 3) Vorgericht, erster Gang nach der Suppe u. vor dem Voressen; 4) (Mus.), kurzer… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Entrée — (franz., spr. ang ), Eingang, Eintritt; Vorraum, durch den man in das Innere einer Wohnung gelangt, Warte , Vorzimmer; in der Kochkunst die Eingangs oder Vorspeise, d.h. das erste warme, nach der Suppe folgende Gericht, gewöhnlich aus… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»