Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

enquête

  • 1 enquête

    nf.
    1. tergov, so‘roq
    2. so‘rov, anketa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enquête

  • 2 moralité

    nf.
    1. fazilat, yaxshi xislat, afzallik, yaxshi tomon; la moralité d'une action, d'une attitude biror ishning, munosabatning yaxshi tomoni
    2. axloqlilik, odoblilik; faire une enquête sur la moralité de qqn. biror kishining axloqliligi haqida so‘rov o‘ tkazmoq; témoins, certificat de moralité axloqlilikka guvohlik, shohidlik
    3. xulosa, ma'no, hissa; la moralité d'une fable qissadan hissa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moralité

  • 3 piétiner

    I vi.
    1. yer tepmoq, tepinmoq, depsinmoq; un enfant qui piétine de colère achchig‘idan yer tepayotgan bola; la foule piétinait sur les trottoirs olomon trotuarlarda depsinib turar edi
    2. oldinga siljimaslik, ilgari bosmaslik, bir joyda depsinib turmoq, rivojlanmaslik; il a l'impression de piétiner, de perdre son temps u bir joyda depsinib turganga, vaqtini bekorga ketgazayotganga o‘xshaydi; l'enquête piétine so‘rov oldinga siljimayapti
    3. (olomon, to‘da) dukur-dukur qilib yurmoq, yugurmoq, chopmoq
    II vt. tepkilamoq, bosib ezmoq, payhon qilmoq; il jeta la lettre et la piétina u xatni yerga tashladi va uni bosib ezdi; ils piétinent l'herbe ular o‘tni payhon qilishyapti
    2. yanchmoq, bosib yo‘q qilmoq, toptamoq, oyoq osti qilmoq; dans son article, il piétine les traditions o‘z maqolasida u an'analarni oyoq osti qilyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piétiner

  • 4 place

    nf.
    1. maydon; une place rectangulaire to‘rtburchak maydon; loc. sur la place publique jamoat joyida; place forte ou ellipt. place qal'a, qo‘rg‘on; le commandant d'armes d'une place garnizon boshlig‘i; loc.litt. être maître de la place o‘ziga xon, o‘ziga bek bo‘lmoq
    2. ishbilarmonlar davrasi (shahardagi bankchilar, savdogarlar, ulgurji savdo qiluvchilar); sur la place de Paris Parij ishbilarmonlari davrasi
    3. joy, o‘rin; à la même place o‘sha joyda; de place en place, par places ayrim joylarda, u yer, bu yerda; en place joyida; ne pas tenir en place joyida tinch turmaslik; en place turgan joyda, o‘sha joyda, o‘rnida; rester sur place joyidan qo‘zg‘almaslik, o‘rnida turib qolmoq; du sur place joyida qo‘zg‘almay turish; cycliste qui fait du sur place joyida qo‘zg‘almay turgan velosipedchi; faire une enquête sur place joyida so‘rov, anketa o‘ tkazmoq; manger sur place turgan joyida ovqatlanmoq; faites-moi une petite place près de vous yoningizdan ozgina joy bering; aller s'asseoir à sa place, à la place d'un absent joyiga borib o‘tirmoq, kelmaganning o‘rniga borib o‘ tirmoq; à vos places! hamma joy-joyiga; en place! joyiga, joyida! loc. prendre place o‘ tirmoq, joy olmoq; faire place à qqn. birovni o‘ tkazib yubormoq, yo‘l bermoq; place! po‘sht!, o‘tkazib yuboring!, yo‘ l bering!
    4. sport. joy, o‘rin; à quelle place joue-t-il? u qaysi joyda o‘ynaydi? chap qanot hujumchisi
    5. odam o‘ tirishiga mo‘ljallangan joy, o‘rin, o‘rindiq; louer, retenir, réserver sa place dans un train poyezddan joy olib qo‘ymoq, o‘rinni tutib turmoq, oldindan o‘ziga o‘rin buyurib qo‘ymoq; payer demi-place, place entière o‘rinning yarim, to‘la bahosini to‘lamoq; loc. les places sont chères raqobat kuchli, o‘rinlar talash; la place du mort haydovchining yonidagi o‘rindiq; tente à deux places ikki o‘rinli, ikki kishili chodir; places assises et debout o‘ tirib, tik turib ketadigan joylar; chercher une place pour se garer avtomobilini qo‘yish uchun joy qidirmoq
    6. bo‘sh yoki biror narsa egallab turgan joy; gain de place joydan yutish; un meuble encombrant qui tient trop de place ortiqcha joy egallab turgan beso‘naqay mebel
    7. joyi, o‘rni; changer la place des meubles mebellarning o‘rnini o‘zgartirish; la place des mots dans la phrase gapda so‘zlarning o‘rni; en place joy-joyiga, o‘z joyiga; il faut tout remettre en place hamma narsani o‘z joyiga qayta qo‘yish kerak; mise en place joyjoyiga qo‘yish, o‘z joyiga o‘rnatish
    8. o‘z joyi, o‘z o‘rni; avoir sa place au soleil bu dunyoda hamma qatori o‘rni bo‘lmoq; ellipt. place aux jeunes! o‘rin yoshlarga! il ne donnerait pas sa place pour un empire, pour tout l'or du monde u o‘z o‘rnini podsholikka ham, butun dunyoning oltiniga ham bermagan bo‘lardi; se mettre à la place de qqn. o‘zini birovning o‘rniga qo‘yib ko‘rmoq; à votre place, je refuserais sizning o‘rningizda, men rad qilgan bo‘ lardim
    9. o‘rin, joy, daraja; être reçu dans les premières places birinchi o‘rinlarda qabul qilinmoq; loc. en bonne place yaxshi o‘rinda
    10. xizmat, ish, vazifa, lavozim, mansab, amal; o‘rin, joy; une place de vendeuse sotuvchining o‘rni; perdre sa place ish joyini yo‘qotmoq; être en place o‘z o‘rnini topmoq, o‘z o‘rniga mos tushmoq; les gens en place mansabdorlar, amaldorlar
    11. o‘rin, joy; prendre la place de qqn. biror kishining o‘rnini egallamoq; laisser la place à qqn. o‘rnini birovga qoldirmoq; faire place à qqn.qqch. biror kishiga, biror narsaga o‘z o‘rnini bo‘shatib bermoq; loc. à la place de o‘rniga; employer un mot à la place d'un autre bir so‘zni boshqasi o‘rnida ishlatmoq; être à sa place o‘z o‘rniga mos tushmoq; loc. remettre qqn. à sa place biror kishini o‘z o‘rniga o‘tkazib qo‘ymoq, tartibga chaqirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > place

  • 5 préalable

    I adj.
    1. oldin, avval, oldindan, ilgari; cette décision demande une réflexion préalable bu qaror oldindan o‘ylab olishni talab qiladi; préalable à oldingi, oldin keladigan; l'enquête préalable à une opération publicitaire reklamani amalga oshirishdan oldingi so‘rov
    2. dastlabki, oldingi, avvalgi; question préalable taklifning dastlabki muhokamasi
    II nm. dastlabki o‘zaro kelishuv, shartlashuv; ahd, bitim; être prêt à discuter sans préalable dastlabki o‘zaro shartlashuvsiz munozara yuritishga tayyor bo‘lmoq; loc.adv. au préalable oldin, oldindan, avvaldan, oldinroq; il faudrait l'en avertir au préalable bu haqda oldindan ogohlantirib qo‘yish kerak edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préalable

См. также в других словарях:

  • enquête — [ ɑ̃kɛt ] n. f. • enqueste déb. XIIIe; lat. pop. °inquæsita, class. inquisita, p. p. subst. au fém. de inquirere « rechercher » 1 ♦ Mesure d instruction permettant au juge de recevoir des tiers des déclarations de nature à l éclairer sur les… …   Encyclopédie Universelle

  • Enquete — Enquête Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • enquête — ENQUÊTE. s. f. Recherche qui se fait par ordre de Justice. Diligente, soigneuse enquête. L enquête faite, on a trouvé que ... Enquête par témoins. Les enquêtes par tourbes sont abrogées. Procès verbal d enquête. Clôture, confection, ouverture,… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • Enquete — Sf Kommissionsuntersuchung, Umfrage per. Wortschatz fach. (19. Jh.) Entlehnung. Entlehnt aus frz. enquête Nachforschung, Umfrage , dieses über spätlateinische Zwischenstufen zu l. inquīrere nachforschen , zu l. quaerere suchen und l. in .… …   Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache

  • Enquête — ( Inquest ) is a Canadian television newsmagazine series, which airs weekly on SRC. The show is anchored by Alain Gravel, and includes contributions from journalists Hélène Courchesne, Josée Dupuis, Sylvie Fournier, Guy Gendron, Normand Grondin,… …   Wikipedia

  • enquêté — enquêté, ée (entrée créée par le supplément) (an kê té, tée) adj. Qui est l objet d une enquête. •   Nos collègues enquêtés sont anxieux de connaître le résultat, en ce qui les concerne [du travail des commissions d enquête], Journ. offic. 27 mai …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Enquete — (franz. enquête, spr. angkǟt ), im allgemeinen amtliche (wohl auch private) »Untersuchung«, Ermittelung, gilt besonders für das von einer Behörde oder von einer Kommission geleitete öffentliche Untersuchungsverfahren zur Aufklärung und… …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • enquete — s. f. Sondagem de opinião. = INQUÉRITO   ‣ Etimologia: francês enquête …   Dicionário da Língua Portuguesa

  • Enquête — (fr., spr. Angkeht), 1) die gerichtliche Untersuchung in Civilsachen; 2) das, zumeist von einer, aus Mitgliedern der gesetzgeberischen Körperschaften bestehenden Commission geleitete, öffentliche Untersuchungsverfahren zur Aufklärung u.… …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Enquete — (frz., spr. angkäht), Untersuchung, bes. öffentliche, durch eine vom Parlament oder von der Regierung gewählte Kommission angestellt, zur Gewinnung der nötigen tatsächlichen Unterlagen für die Gesetzgebung oder Verwaltung. Vgl. Embden, Cohn und… …   Kleines Konversations-Lexikon

  • Enquête — (frz. angkäht), die Untersuchung; E. Commission, in England, Frankreich, der Schweiz etc. eine Commission, welche die Verhältnisse z.B. des Handels, eines Industriezweigs etc. zu untersuchen und dann Bericht zu erstatten hat, worauf die… …   Herders Conversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»