-
1 endroit
nm.1. o‘rin, joy, makon; il ne voit rien de cet endroit bu joydan hech narsa ko‘rinmaydi2. bo‘ lak, parcha, qism (badiiy asar, musiqa haqida); c'est le meilleur endroit de la pièce bu parcha pyesaning eng yaxshi joyi3. narsa yoki a'zoning ayrim qismi, bo‘lagi, joyi; toucher au bon endroit nozik joyiga tegmoq4. loc.adj. par endroits ba'zi, turli joylarda; har yerlarda; loc.prép. à l'endroit de (qqn) biror kimsa haqida, to‘g‘risida; biror kimsaga nisbatan.nm. matoning o‘ng tomoni; o‘ng; l'endroit et l'envers de la médaille medalning o‘ng va teskari tomoni; mettre qqch. à l'endroit biror narsani o‘ng tomonini qo‘ymoq (o‘ngini kiymoq). -
2 adéquat
-ateadj.1. aniq, mos keladigan, mutanosib; une définition adéquate aniq ta'rif; une traduction adéquate aniq tarjima2. to‘g‘ri keladigan, loyiq, munosib, tegishli; des mesures adéquates tegishli choralar; nous avons trouvé l'endroit adéquat biz to‘g‘ri keladigan, loyiq joyni topdik; être adéquat à qqch. biror narsaga mos, loyiq bo‘lmoq. -
3 côté
nm.1. yon, yonbosh, biqin; yon tomon; être sur le côté betob, kasal bo‘lib yotmoq; j'ai un point de côté biqinim sanchiyotibdi2. devor, old, yon3. tomon, taraf, yon, yo‘nalish, yoq, chet, chekka, el, yurt; géom. côté d'un angle yon tomonlari (burchakning); le côté de l'endroit, le beau côté yuz, bet tomoni; le côté de l'envers teskari, ich tomoni, astar, orqa; d'un côté bir tomondan; d'un autre côté boshqa tarafdan; de tous côtés hamma tarafdan, yoqdan; de côté et d'autre bu yerda va u yerda; de ce côté bu tomondan; regarder de côté et d'autre yon atrofga qaramoq; loc.adv. à côté yonida, biqinida, bir qatorda; la chambre à côté yon, qo‘shni xona; la balle passa à côté o‘q yonidan o‘ tib ketdi; de côté chetlab, chetdan, yon bilan, egri, qiyshiq, qiyshaygan holda; son chapeau est de côté uning shlapasi qiyshaygan; regarder qqn. de côté yomon, olayib qaramoq, ko‘z olaytirmoq; se ranger de côté chetga o‘ tmoq, chetlashmoq; mettre de côté tejamoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq; loc.prép. à côté de yonida, yonma-yon; du côté de tarafiga, tomoniga, -ga yo‘nalishda; prov. on tombe toujours du côté où l'on penche daraxt qayoqqa qiyshaysa shu yoqqa yiqiladi, qulaydi. -
4 dépasser
vt.1. o‘zmoq, o‘zib ketmoq, quvib, o‘zib o‘ tmoq, oldinga o‘ tib ketmoq, quvib o‘zmoq; dépasser qqn. à la course yugurishda o‘zib ketmoq; dépasser un stade bosqich, davr, etapni bosib o‘ tmoq; dépasser (un endroit) de dix kilomètres o‘n kilometrga ilgari ketib qolmoq; dépasser l'adversaire sport raqibni quvib o‘ tmoq2. oshmoq, oshirmoq, orttirib yubormoq, ortmoq, ortiq, afzal bo‘lmoq, oshib, ortib, o‘tib ketmoq, ustun chiqmoq, oshirib yubormoq; oshirib, orttirib bajarmoq; dépasser deux fois ikki barobar oshirib bajarmoq; dépasser de beaucoup ancha ustun bo‘lmoq; dépasser le plan rejani orttirib bajarmoq; dépasser de 7% 7% oshirib bajarmoq; cela dépasse mes forces bu mening qo‘limdan kelmaydi; le succès dépasse mes espérances yutuq men kutgandan ziyod, ortiq bo‘ldi3. chetdan bo‘rtib chiqib turmoq, dikkayib ko‘rinib turmoq, baland ko‘ tarilib turmoq4. fam. hayron qoldirmoq, hayratga solmoq, ajablantirmoq, tang qoldirmoq; cette nouvelle me dépasse bu xabar meni hayron qoldirdi. -
5 discret
-èteadj. o‘zini tuta biladigan, vazmin, bosiq, og‘ir, sipo, kamtar, kamsuqum, oddiy, kamgap; allusion discretète nozik shama; endroit discret xilvat joy2. sir saqlay oladigan, og‘zi bo‘sh emas. -
6 mettre
I vt.1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadiII se mettre vpr.1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti! -
7 paradisiaque
adj. jannatdek, jannatnamo, jannat misol; un endroit paradisiaque jannat misol joy. -
8 reconnaître
I vt.1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoqII se reconnaître vpr.1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.vt.1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq. -
9 rejoindre
I vt.1. qaytmoq, qaytib kelmoq; rejoindre sa famille o‘z oilasiga qaytmoq2. qaytmoq (biror joyga); il est temps de rejoindre la maison uyga qaytish vaqti bo‘ ldi3. borib qo‘shilmoq, kelib tutashmoq; la rue rejoint le boulevard à cet endroit yo‘l bulvarga shu yerda kelib tutashadi4. o‘xshash kelmoq, bir xil tushmoq5. yetib olmoq; pars devant, je te rejoindrai oldinroq ketaver, men senga yetib olamanII se rejoindre vpr. bir yerga to‘planmoq, yig‘ilmoq, to‘planishmoq; nous devons nous rejoindre chez lui biz unikida to‘planishimiz kerak. -
10 repasser
I vi. qayta o‘ tmoq, qaytib o‘ tmoq, yana o‘tmoq; je repasserai à cet endroit demain men ertaga bu yerdan yana o‘ taman; je repasserai vous voir men sizni ko‘rgani kelaman; il repasse devant la boutique, hésite, mais ne peut se décider à entrer u do‘konning oldidan u yoqdan bu yoqqa o‘ tadi, ikkilanadi, lekin kirishga jur'at qilolmaydi; le film repasse film qayta ko‘rsatilyapti, qayta qo‘yilyapti, qayta ketyapti; fig. des souvenirs repassaient dans sa mémoire xotiralar uning xayolidan birin-ketin o‘ tardiII vt.1. qayta kesib o‘ tmoq; repasser les monts, les mers tog‘larni, dengizlarni qayta kesib o‘ tmoq; repasser un examen imtihonni qayta topshirmoq2. o‘tkazmoq, o‘tkazib yubormoq; uzatmoq, uzatib yubormoq; repasse-moi le plat, le pain ovqatni, nonni menga uzatib yubor; repasser les événements de sa vie hayotidagi voqealarni xayolidan o‘ tkazmoq.vt.1. qayramoq, o‘ tkirlamoq; repasser des ciseaux qaychini qayramoq2. dazmollamoq; repasser une chemise ko‘ylakni dazmollamoq; fer à repasser dazmol.vt. qaytarmoq, takrorlamoq, qayta-qayta takrorlamoq; repasser ses leçons darslarini takrorlamoq; repasser son rôle o‘z rolini takrorlamoq. -
11 rêvé
-éeadj.1. tushdagi, tushda ko‘rilgan; une image rêvée, mais très nette tushdagi, lekin juda aniq narsa2. orzu qilingan, ko‘ngildagi; c'est un endroit rêvé pour passer des vacances tranquilles bu sokin ta' til o‘ tkazish uchun orzu qilingan joy. -
12 sensible
adj.1. sezgir, sezuvchan, sezuvchi; les êtres sensibles sezuvchi mavjudotlar; l'oreille n'est pas sensible à certains sons quloq ba'zi bir ovozlarni eshitmaydi2. tegsa og‘riydigan, sezuvchan; endroit sensible tegsa og‘riydigan joy; le point sensible de qqn.qqch. biror kishi, narsaning bo‘sh joyi; il est sensible du foie uning jigari zaif3. ta'sirchan, beriluvchan, moyil; c'est un enfant très sensible bu juda ta'sirchan bola; je suis sensible à vos attentions sizning mehribonchiligingizdan g‘oyat minnatdorman4. sezuvchan, aniq; balance très sensible juda aniq tarozi; pellicule sensible sezuvchan plyonka.adj.1. sezadigan, sezish uchun xizmat qiladigan, sezuvchi; sezish2. sezilarli, ko‘zga tashlanadigan; une baisse sensible des prix narx-navoning sezilarli pasayishi3. juda nozik. -
13 sis
-siseadj.dr. joylashgan; un domaine sis à tel endroit biror joyga joylashgan soha. -
14 solitaire
I adj.1. yolg‘iz, tanho, yakka; un voyageur solitaire yolg‘iz sayohatchi; ver solitaire solityor, tasmasimon gijja2. yolg‘izlikdagi, kimsasiz, g‘aribona; une enfance solitaire yolg‘izlikdagi bolalik3. yakka, yolg‘iz; chekka, xilvat; c'est un endroit solitaire bu xilvat joyII n. yolg‘iz kishi, yolg‘ izlikda yashovchi; vivre en solitaire yog‘izlikda yashamoq.
См. также в других словарях:
endroit — [ ɑ̃drwa ] n. m. • 1160; prép. « vers » XIe; de en et droit I ♦ 1 ♦ Partie déterminée d un espace. ⇒ 1. lieu, place. Un endroit tranquille et agréable. Quel bel endroit ! « Un endroit désolé, consumé de soleil » (Fromentin). « Il fallait bien… … Encyclopédie Universelle
endroit — ENDROIT. s. m. Lieu, place, partie d un espace étendu. Voici l endroit où l on veut bâtir. Vous le trouverez en tel endroit. Voilà l endroit où fut tué un tel Général. Cette nouvelle me vient de plusieurs endroits. f♛/b] Il se dit aussi Du corps … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
endroit — Endroit. s. m. Lieu, place. Voicy l endroit où on veut bastir. vous le trouverez en tel endroit. voilà l endroit où fut donnée la bataille. Il se dit aussi du corps. Voilà l endroit où il est blessé. Il se dit encore d Une partie d un discours, d … Dictionnaire de l'Académie française
endroit — (an droi ; le t se lie : un an droi t agréable ; au pluriel, l s se lie : des an droi z agréables ; la prononciation endret est signalée comme vieillie par Chifflet, Gramm. p. 127) s. m. 1° Le beau côté d une étoffe par rapport à l envers.… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
ENDROIT — s. m. Lieu, place, partie déterminée d un espace. Voici l endroit où l on veut bâtir. Vous le trouverez en tel endroit. Voilà l endroit où fut tué tel général. Il se dit également de Toute place ou de toute partie déterminée d une chose… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
ENDROIT — n. m. Partie déterminée d’un espace. Voici l’endroit où l’on veut bâtir. Vous le trouverez à tel endroit. Il se dit également de Toute place ou de toute partie déterminée d’une chose quelconque. à quel endroit du livre devra t on mettre cette… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)
endroit — nm., coin, région, pays, lieu, place, localité, point : adré (Montricher), an (Alex, Cordon.083, Gets, Giettaz, Reyvroz.218, Samoëns, Saxel.002, Sixt) / ê (Albanais.001, Aillon V., Billième, Chambéry.025, St Pierre Alb.060) / indrai (Aix,… … Dictionnaire Français-Savoyard
endroit — vieta statusas T sritis automatika atitikmenys: angl. location; place; site vok. Ort, m; Platz, m; Standort, m; Stelle, f rus. место, n; местоположение, n; позиция, f pranc. emplacement, m; endroit, m; lieu, m; place, f … Automatikos terminų žodynas
Endroit, point sensible de quelqu'un — ● Endroit, point sensible de quelqu un ce qui le touche particulièrement … Encyclopédie Universelle
Endroit — nm dans une vallée, versant exposé au midi Savoie … Glossaire des noms topographiques en France
endroit — … Useful english dictionary