Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

endroit

  • 1 endroit

    nm.
    1. o‘rin, joy, makon; il ne voit rien de cet endroit bu joydan hech narsa ko‘rinmaydi
    2. bo‘ lak, parcha, qism (badiiy asar, musiqa haqida); c'est le meilleur endroit de la pièce bu parcha pyesaning eng yaxshi joyi
    3. narsa yoki a'zoning ayrim qismi, bo‘lagi, joyi; toucher au bon endroit nozik joyiga tegmoq
    4. loc.adj. par endroits ba'zi, turli joylarda; har yerlarda; loc.prép. à l'endroit de (qqn) biror kimsa haqida, to‘g‘risida; biror kimsaga nisbatan.
    nm. matoning o‘ng tomoni; o‘ng; l'endroit et l'envers de la médaille medalning o‘ng va teskari tomoni; mettre qqch. à l'endroit biror narsani o‘ng tomonini qo‘ymoq (o‘ngini kiymoq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > endroit

  • 2 adéquat

    -ate
    adj.
    1. aniq, mos keladigan, mutanosib; une définition adéquate aniq ta'rif; une traduction adéquate aniq tarjima
    2. to‘g‘ri keladigan, loyiq, munosib, tegishli; des mesures adéquates tegishli choralar; nous avons trouvé l'endroit adéquat biz to‘g‘ri keladigan, loyiq joyni topdik; être adéquat à qqch. biror narsaga mos, loyiq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adéquat

  • 3 côté

    nm.
    1. yon, yonbosh, biqin; yon tomon; être sur le côté betob, kasal bo‘lib yotmoq; j'ai un point de côté biqinim sanchiyotibdi
    2. devor, old, yon
    3. tomon, taraf, yon, yo‘nalish, yoq, chet, chekka, el, yurt; géom. côté d'un angle yon tomonlari (burchakning); le côté de l'endroit, le beau côté yuz, bet tomoni; le côté de l'envers teskari, ich tomoni, astar, orqa; d'un côté bir tomondan; d'un autre côté boshqa tarafdan; de tous côtés hamma tarafdan, yoqdan; de côté et d'autre bu yerda va u yerda; de ce côté bu tomondan; regarder de côté et d'autre yon atrofga qaramoq; loc.adv. à côté yonida, biqinida, bir qatorda; la chambre à côté yon, qo‘shni xona; la balle passa à côté o‘q yonidan o‘ tib ketdi; de côté chetlab, chetdan, yon bilan, egri, qiyshiq, qiyshaygan holda; son chapeau est de côté uning shlapasi qiyshaygan; regarder qqn. de côté yomon, olayib qaramoq, ko‘z olaytirmoq; se ranger de côté chetga o‘ tmoq, chetlashmoq; mettre de côté tejamoq, saqlamoq, ehtiyot qilmoq; loc.prép. à côté de yonida, yonma-yon; du côté de tarafiga, tomoniga, -ga yo‘nalishda; prov. on tombe toujours du côté où l'on penche daraxt qayoqqa qiyshaysa shu yoqqa yiqiladi, qulaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > côté

  • 4 dépasser

    vt.
    1. o‘zmoq, o‘zib ketmoq, quvib, o‘zib o‘ tmoq, oldinga o‘ tib ketmoq, quvib o‘zmoq; dépasser qqn. à la course yugurishda o‘zib ketmoq; dépasser un stade bosqich, davr, etapni bosib o‘ tmoq; dépasser (un endroit) de dix kilomètres o‘n kilometrga ilgari ketib qolmoq; dépasser l'adversaire sport raqibni quvib o‘ tmoq
    2. oshmoq, oshirmoq, orttirib yubormoq, ortmoq, ortiq, afzal bo‘lmoq, oshib, ortib, o‘tib ketmoq, ustun chiqmoq, oshirib yubormoq; oshirib, orttirib bajarmoq; dépasser deux fois ikki barobar oshirib bajarmoq; dépasser de beaucoup ancha ustun bo‘lmoq; dépasser le plan rejani orttirib bajarmoq; dépasser de 7% 7% oshirib bajarmoq; cela dépasse mes forces bu mening qo‘limdan kelmaydi; le succès dépasse mes espérances yutuq men kutgandan ziyod, ortiq bo‘ldi
    3. chetdan bo‘rtib chiqib turmoq, dikkayib ko‘rinib turmoq, baland ko‘ tarilib turmoq
    4. fam. hayron qoldirmoq, hayratga solmoq, ajablantirmoq, tang qoldirmoq; cette nouvelle me dépasse bu xabar meni hayron qoldirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dépasser

  • 5 discret

    -ète
    adj. o‘zini tuta biladigan, vazmin, bosiq, og‘ir, sipo, kamtar, kamsuqum, oddiy, kamgap; allusion discretète nozik shama; endroit discret xilvat joy
    2. sir saqlay oladigan, og‘zi bo‘sh emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > discret

  • 6 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 7 paradisiaque

    adj. jannatdek, jannatnamo, jannat misol; un endroit paradisiaque jannat misol joy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paradisiaque

  • 8 reconnaître

    I vt.
    1. tanimoq; je reconnais cet endroit, j'y suis déjà venu men bu joyni taniyman, bu yerga oldin kelganman; le chien reconnaît son maître it egasini taniydi
    2. farqlamoq, payqamoq, tanimoq; reconnaître une plante o‘simlikni farqlamoq; reconnaître une voix ovozni tanimoq; je reconnais bien là sa paresse men uning dangasaligini bilaman; on ne le reconnaît plus uni tanib bo‘ lmay ketibdi; reconnaître qqn.qqch. à -dan, orqali tanimoq, bilib olmoq; reconnaître qqn. à sa démarche, un arbre à ses feuilles biror kishini yurishidan tanimoq, daraxtni barglaridan tanimoq
    II se reconnaître vpr.
    1. o‘zini tanimoq; je ne me reconnais pas du tout sur cette photo bu rasmda men o‘zimni taniyolmayapman; se reconnaître dans qqn. o‘zini o‘xshatmoq
    2. yo‘l topmoq; comment se reconnaître dans ce dédale de ruelles? bu egri-bugri ko‘chachalarda qanday qilib yo‘l topamiz? ne plus s'y reconnaître adashib qolmaylikda!
    3. bir-birini tanimoq; ils ne se sont pas reconnu, après dix ans de séparation o‘n yillik ayriliqdan so‘ng, ular bir-birlarini tanishmadi
    4. tanilmoq, bilinmoq; le rossignol se reconnaît à son chant bulbul sayrashidan taniladi.
    vt.
    1. tan olmoq, iqror bo‘ lmoq, bo‘yniga olmoq; reconnaître ses torts nohaqligini tan olmoq; il reconnaît avoir menti, qu'il a menti u yolg‘on gapirganligiga iqror bo‘ldi
    2. boshliq, xo‘jayin deb tan olmoq; biror narsani tan olmoq; deb hisoblamoq; c'est le chef reconnu de la rébellion bu qo‘zg‘olonchilar tomonidan tan olingan boshliq; reconnaître une qualité à qqn. biror kishida biror xususiyatning borligini tan olmoq
    3. topmoq, ochmoq, isbot qilmoq, aniqlamoq; reconnaître peu à peu les difficultés d'un sujet oz-ozdan masalaning qiyinchiliklarini aniqlamoq
    4. o‘rganib, tekshirib chiqmoq; ko‘zdan kechirmoq; reconnaître le terrain joyni o‘rganib chiqmoq
    5. mil. razvedka qilmoq; reconnaître les positions pozitsiyalarni, dushman joylashgan joylarni razvedka qilmoq
    6. tan olmoq; tanimoq, e'tirof qilmoq; reconnaître un gouvernement biror davlatni tan olmoq; reconnaître un enfant bolani tan olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reconnaître

  • 9 rejoindre

    I vt.
    1. qaytmoq, qaytib kelmoq; rejoindre sa famille o‘z oilasiga qaytmoq
    2. qaytmoq (biror joyga); il est temps de rejoindre la maison uyga qaytish vaqti bo‘ ldi
    3. borib qo‘shilmoq, kelib tutashmoq; la rue rejoint le boulevard à cet endroit yo‘l bulvarga shu yerda kelib tutashadi
    4. o‘xshash kelmoq, bir xil tushmoq
    5. yetib olmoq; pars devant, je te rejoindrai oldinroq ketaver, men senga yetib olaman
    II se rejoindre vpr. bir yerga to‘planmoq, yig‘ilmoq, to‘planishmoq; nous devons nous rejoindre chez lui biz unikida to‘planishimiz kerak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rejoindre

  • 10 repasser

    I vi. qayta o‘ tmoq, qaytib o‘ tmoq, yana o‘tmoq; je repasserai à cet endroit demain men ertaga bu yerdan yana o‘ taman; je repasserai vous voir men sizni ko‘rgani kelaman; il repasse devant la boutique, hésite, mais ne peut se décider à entrer u do‘konning oldidan u yoqdan bu yoqqa o‘ tadi, ikkilanadi, lekin kirishga jur'at qilolmaydi; le film repasse film qayta ko‘rsatilyapti, qayta qo‘yilyapti, qayta ketyapti; fig. des souvenirs repassaient dans sa mémoire xotiralar uning xayolidan birin-ketin o‘ tardi
    II vt.
    1. qayta kesib o‘ tmoq; repasser les monts, les mers tog‘larni, dengizlarni qayta kesib o‘ tmoq; repasser un examen imtihonni qayta topshirmoq
    2. o‘tkazmoq, o‘tkazib yubormoq; uzatmoq, uzatib yubormoq; repasse-moi le plat, le pain ovqatni, nonni menga uzatib yubor; repasser les événements de sa vie hayotidagi voqealarni xayolidan o‘ tkazmoq.
    vt.
    1. qayramoq, o‘ tkirlamoq; repasser des ciseaux qaychini qayramoq
    2. dazmollamoq; repasser une chemise ko‘ylakni dazmollamoq; fer à repasser dazmol.
    vt. qaytarmoq, takrorlamoq, qayta-qayta takrorlamoq; repasser ses leçons darslarini takrorlamoq; repasser son rôle o‘z rolini takrorlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > repasser

  • 11 rêvé

    -ée
    adj.
    1. tushdagi, tushda ko‘rilgan; une image rêvée, mais très nette tushdagi, lekin juda aniq narsa
    2. orzu qilingan, ko‘ngildagi; c'est un endroit rêvé pour passer des vacances tranquilles bu sokin ta' til o‘ tkazish uchun orzu qilingan joy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rêvé

  • 12 sensible

    adj.
    1. sezgir, sezuvchan, sezuvchi; les êtres sensibles sezuvchi mavjudotlar; l'oreille n'est pas sensible à certains sons quloq ba'zi bir ovozlarni eshitmaydi
    2. tegsa og‘riydigan, sezuvchan; endroit sensible tegsa og‘riydigan joy; le point sensible de qqn.qqch. biror kishi, narsaning bo‘sh joyi; il est sensible du foie uning jigari zaif
    3. ta'sirchan, beriluvchan, moyil; c'est un enfant très sensible bu juda ta'sirchan bola; je suis sensible à vos attentions sizning mehribonchiligingizdan g‘oyat minnatdorman
    4. sezuvchan, aniq; balance très sensible juda aniq tarozi; pellicule sensible sezuvchan plyonka.
    adj.
    1. sezadigan, sezish uchun xizmat qiladigan, sezuvchi; sezish
    2. sezilarli, ko‘zga tashlanadigan; une baisse sensible des prix narx-navoning sezilarli pasayishi
    3. juda nozik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sensible

  • 13 sis

    -sise
    adj.dr. joylashgan; un domaine sis à tel endroit biror joyga joylashgan soha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sis

  • 14 solitaire

    I adj.
    1. yolg‘iz, tanho, yakka; un voyageur solitaire yolg‘iz sayohatchi; ver solitaire solityor, tasmasimon gijja
    2. yolg‘izlikdagi, kimsasiz, g‘aribona; une enfance solitaire yolg‘izlikdagi bolalik
    3. yakka, yolg‘iz; chekka, xilvat; c'est un endroit solitaire bu xilvat joy
    II n. yolg‘iz kishi, yolg‘ izlikda yashovchi; vivre en solitaire yog‘izlikda yashamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > solitaire

См. также в других словарях:

  • endroit — [ ɑ̃drwa ] n. m. • 1160; prép. « vers » XIe; de en et droit I ♦ 1 ♦ Partie déterminée d un espace. ⇒ 1. lieu, place. Un endroit tranquille et agréable. Quel bel endroit ! « Un endroit désolé, consumé de soleil » (Fromentin). « Il fallait bien… …   Encyclopédie Universelle

  • endroit — ENDROIT. s. m. Lieu, place, partie d un espace étendu. Voici l endroit où l on veut bâtir. Vous le trouverez en tel endroit. Voilà l endroit où fut tué un tel Général. Cette nouvelle me vient de plusieurs endroits. f♛/b] Il se dit aussi Du corps …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • endroit — Endroit. s. m. Lieu, place. Voicy l endroit où on veut bastir. vous le trouverez en tel endroit. voilà l endroit où fut donnée la bataille. Il se dit aussi du corps. Voilà l endroit où il est blessé. Il se dit encore d Une partie d un discours, d …   Dictionnaire de l'Académie française

  • endroit — (an droi ; le t se lie : un an droi t agréable ; au pluriel, l s se lie : des an droi z agréables ; la prononciation endret est signalée comme vieillie par Chifflet, Gramm. p. 127) s. m. 1°   Le beau côté d une étoffe par rapport à l envers.… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • ENDROIT — s. m. Lieu, place, partie déterminée d un espace. Voici l endroit où l on veut bâtir. Vous le trouverez en tel endroit. Voilà l endroit où fut tué tel général.   Il se dit également de Toute place ou de toute partie déterminée d une chose… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • ENDROIT — n. m. Partie déterminée d’un espace. Voici l’endroit où l’on veut bâtir. Vous le trouverez à tel endroit. Il se dit également de Toute place ou de toute partie déterminée d’une chose quelconque. à quel endroit du livre devra t on mettre cette… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • endroit — nm., coin, région, pays, lieu, place, localité, point : adré (Montricher), an (Alex, Cordon.083, Gets, Giettaz, Reyvroz.218, Samoëns, Saxel.002, Sixt) / ê (Albanais.001, Aillon V., Billième, Chambéry.025, St Pierre Alb.060) / indrai (Aix,… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • endroit — vieta statusas T sritis automatika atitikmenys: angl. location; place; site vok. Ort, m; Platz, m; Standort, m; Stelle, f rus. место, n; местоположение, n; позиция, f pranc. emplacement, m; endroit, m; lieu, m; place, f …   Automatikos terminų žodynas

  • Endroit, point sensible de quelqu'un — ● Endroit, point sensible de quelqu un ce qui le touche particulièrement …   Encyclopédie Universelle

  • Endroit — nm dans une vallée, versant exposé au midi Savoie …   Glossaire des noms topographiques en France

  • endroit — …   Useful english dictionary

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»