Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

en+état

  • 41 major

    I adj.mil. yuqori, baland (mansabiga ko‘ra)
    II n.mil. harbiy unvon, mayor; harbiy vrach; état-major bosh shtab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > major

  • 42 manque

    adj.vx. yetishmaydigan, yarim-yorti, chala; loc.fam. à la manque muvaffaqiyatsiz, o‘ngmagan, o‘ngidan, baroridan kelmagan, yomon.
    nm. yetishmaslik, kamchilik, tanqislik; manque de maind'oeuvre ishchi kuchining yetishmasligi; un manque de naturel tabiiylikning yetishmasligi, o‘jarlik, qaysarlik qilmoq, injiqlik qilmoq; loc. être en manque, en état de manque eng zarur narsalarning yetishmasligi; loc.prép. manque de bo‘lmaganligidan, yo‘qligidan, bo‘lmagani uchun, yo‘qligi sababli; loc. manque à gagner boy berilgan imkoniyat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manque

  • 43 mélange

    nm.
    1. aralashtirish, aralashish, qorishtirish; opérer le mélange de divers éléments turli moddalarni aralashtirish
    2. sans mélange sof, asil, toza; substance à l'état isolé et sans mélange alohida holdagi va sof modda; bonheur sans mélange asil baxt
    3. aralashma, qorishma, chatishma, duragay; un mélange de farine et d'oeufs un va tuxum qorishmasi; mélange ethnique etnik chatishuv; fig. qorishma, qotishma, omixta; un curieux mélange de courage et de faiblesse ojizlik va jasurlikning qiziq bir omixtaligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mélange

  • 44 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 45 militaire

    I adj. harbiy; école militaire harbiy maktab; service militaire harbiy xizmat; opération militaire harbiy operatsiya; gouvernement militaire harbiy hukumat; coup d'état militaire harbiy to‘ntarish
    II nm. harbiy, harbiy xizmatchi, harbiy xodim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > militaire

  • 46 mise

    nf.
    1. (en) qo‘yish, joylash; mise en place joyiga qo‘yish; mise en bouteilles shishalarga quyish; fam. mise en boîte birovdan kulish, masxara, mazax, mayna qilish; mise en scène sahnaga qo‘yish, sahnalashtirish
    2. biron holatga solmoq, tushirmoq; la mise sur pied d'un programme rejani ro‘yobga chiqarish; mise à pied ishdan bo‘shatish
    3. mise en plis soch tarash, soch turmaklash; mise au net oqqa ko‘chirish; mise en état, en ordre holatga, tartibga solish; mise à prix narx qo‘yish, narxini belgilash
    4. dov, ganak, tikilgan pul (qimorda), mablag‘, kapital sarflash (biron ishga); déposer une mise dov tikmoq; doubler la mise dovni ikki baravar oshirmoq; mise de fonds kapital, mablag‘ sarflash
    5. de mise odob, tartib; ces manières ne sont plus de mise bu qiliqlar endi tartibdan emas
    6. kiyim, ust-bosh (ustidagi); soigner sa mise ust-boshini tartibli tutmoq (tartibli kiyinmoq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mise

  • 47 monarchique

    adj. monarxiyaga asoslangan, monarxiyachi; monarxiya, podsho; état, gouvernement monarchique monarxiya davlati, hukumati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monarchique

  • 48 monopoliser

    vt.
    1. monopolizatsiya qilmoq, monopoliyaga aylantirmoq; l'état a monopolisé la vente des tabacs davlat tamaki savdosini monopoliyaga aylantirib oldi
    2. o‘ziniki qilib olmoq, o‘ziga qaratib olmoq; monopoliser qqn. son attention birovni, birovning e' tiborini o‘ziga qaratib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monopoliser

  • 49 morbide

    adj.
    1. kasallikka oid, kasalmand, dardchil; état morbide dardchil holat
    2. nosog‘lom, buzuq; curiosité, imagination morbide nosog‘lom qiziqish, tasavvur; une littérature morbide nosog‘lom adabiyot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > morbide

  • 50 nervosité

    nf. asabiylik, tajanglik; être dans un état de grande nervosité juda ham asabiy holatda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nervosité

  • 51 neuf

    I adj.numér.inv.
    1. to‘qqiz
    2. to‘qqizinchi; le chapitre neuf to‘qqizinchi bob
    II nm.inv. to‘qqiz raqami; neuf arabe arab raqamida to‘qqiz (9), neuf romain rim raqamida to‘qqiz (IX)
    4. to‘qqiz sonli qarta; le neuf de carreau g‘ishtin to‘qqiz.
    -neuve
    I adj.
    1. yangi, endigina qilingan, tutilmagan, ishlatilmagan, yappa-yangi, ohori to‘kilmagan; à l'état neuf, tout neuf, flambant neuf yangi holatda, yappa-yangi, ohori to‘kilmagan
    2. yangi; un amour tout neuf sof sevgi; des idées, des images neuves yangi g‘oyalar, tasavvurlar
    3. qqch. de neuf yangi narsa, yangilik; rien de neuf dans cette affaire bu ishda hech qanday yangilik yo‘q; alors, quoi de neuf aujourd'hui? shunday qilib, bugun qanday yangiliklar bor?
    II nm. yangilik, yangi narsa; yangi kiyim; à neuf yangidan, boshqatdan; il a remis son appartement à neuf u uyini yangiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > neuf

  • 52 neutre

    I adj.
    1. neytral, betaraf, xolis; état, pays neutre betaraf hukumat, davlat
    2. xolis, betaraf; information neutre et objective xolis va ob'ektiv ma'lumot; rester neutre xolis qolmoq
    3. gram. sredniy rod; le genre neutre, le neutre en anglais, en allemand ingliz, nemis tillarida sredniy rod
    4. chim. neytral; sel neutre neytral tuz
    5. bo‘g‘iq, rangsiz; couleur neutre bo‘g‘iq rang
    6. neytral, xoli; style neutre, inexpressif neytral, his-hayajondan xoli uslub
    II n.
    1. betaraf, xolis
    2. nm.gram. sredniy rod.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > neutre

  • 53

    I pron.rel. le pays où il est né u tug‘ilgan yurt; elle le retrouva là où elle l'avait laissé u uni qoldirib ketgan joyidan topdi; je cherche une villa où passer mes vacances men ta' tilni o‘ tkazgani dacha qidiryapman; on ne peut le transporter dans l'état où il est uni bu holatda olib ketib bo‘lmaydi; au prix où est le beurre sariyog‘ning hozirgi bahosida; du train, au train où vont les choses narsalar kelayotgan poyezddan, poyezdda; au cas où il viendrait u kelgan holda; au moment où il arriva u kelgan vaqtda
    II adv.rel. qayerda, qayerga; j'irai où vous voudrez men siz xohlagan joyga boraman; on est puni par où l'on a péché qilmish-qidirmish; où que qayerda, qayerga bo‘lsa ham; mais où ma colère éclata, ce fut quand il nia tout u hamma narsani inkor qilgan paytda, mening jahlim chiqib ketdi; d'où qayerdan; d'où vient, d'où il suit que, d'où il résulte que qayerdan kelyapti, qayerdan kelyaptiki, qayerdan kelib chiqyaptiki; il ne m'avait pas prévenu de sa visite: d'où mon étonnement u o‘zining kelishi haqida meni ogohlantirmagan edi: mening hayron bo‘lishim shundan
    III adv.intr. qayerda? qayerdan? où est votre frère? akangiz qayerda? où trouver cet argent? bu pulni qayerdan topaman? d'où vient-il? u qayerdan kelyapti? par où est-il passé? u qayerdan o‘ tdi? dis-moi où tu vas qayerga ketayotganingni menga ayt; je ne sais où aller men qayerga borishimni bilmayman; n'importe où qayerda bo‘lsa ham, qayerda bo‘lishidan qattiy nazar; dieu sait où; je ne sais où xudo biladi qayerda; men bilmadim qayerda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek >

  • 54 pénible

    adj.
    1. qiyin, og‘ir, mushkul; travail pénible og‘ir ish; respiration pénible og‘ir nafas olish
    2. og‘ir, mushkul, haddan ortiq, ko‘ngilsiz, noxush, ayanchli; vivre des moments pénibles og‘ ir paytlarni boshidan kechirmoq; être pénible à qqn. biror kishiga og‘ir bo‘lmoq; il m'est pénible de vous voir dans cet état sizni shu holda ko‘rish mening uchun og‘ ir; c'est pénible pour moi bu mening uchun og‘ir
    3. fam. chidab, toqat qilib bo‘lmaydigan, juda og‘ir, juda yomon (odam); il a un caractère pénible, il est pénible uning fe'li juda og‘ir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pénible

  • 55 physiologique

    adj.
    1. fiziologiyaga oid; fiziologik; fiziologiya
    2. fiziologik, jismoniy; l'état physiologique du malade kasalning fiziologik, jismoniy holati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > physiologique

  • 56 physique

    I adj.
    1. fizik, moddiy; le monde physique moddiy dunyo; géographie physique et humaine ijtimoiy va fizik geografiya
    2. jismoniy; je suis fatigué, c'est purement physique men charchadim, haqiqiy jismonan; loc. éducation, culture physique jismoniy tarbiya; état physique jismoniy holat; troubles physiques fiziologik o‘zgarishlar; souffrance physique jismoniy azob; dégoût, horreur physique tabiiy jirkanish, qo‘rqish; fam. c'est physique bu tabiatan, o‘zi shunday
    3. jinsiy; amour physique jinsiy aloqa
    4. fizik, tabiiy; les sciences physiques tabiiy fanlar
    5. fizikaviy va jismoniy tomonlarga oid; propriétés physiques et chimiques d'un corps jismning fizikaviy va kimyoviy xossalari
    II nm.
    1. odamning fizik, jismoniy tomoni; au physique jismonan, fizik tomondan; il est brutal, au physique comme au moral u ham jismoniy, ham ma'naviy tomondan qo‘pol
    2. qiyofa, ko‘rinish, yuz, chehra, aft, bashara; il, elle a un physique agréable uning chehrasi yoqimli; loc. avoir le physique de l'emploi qiyofasiga kirib olmoq.
    nf. fizika; physique expérimentale amaliy fizika; physique atomique, nucléaire atom, yadro fizikasi; domaines de la physique fizikaning sohalari; physique de globe, des astres, de la vie geofizika, astrofizika, biofizika.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > physique

  • 57 piteux

    -euse
    adj.iron. nochor, ko‘rimsiz, bir nav, yomon, faqirona, g‘aribona, arzimagan; les résultats sont piteux arzimagan natijalar; en piteux état nochor ahvolda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > piteux

  • 58 pitoyable

    adj.
    1. ayanchli, achinarli, kishini achintiradigan; nochor, ojiz; après son accident, il était dans un état pitoyable falokatdan keyin, u bir achinarli ahvolda edi
    2. yomon, achinarli, nochor, ojiz; sa réponse a été pitoyable uning javobi nochor edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pitoyable

  • 59 placer

    I vt.
    1. joylashtirmoq; l'ouvreuse de cinéma place les spectateurs kinoteatrning bilet tekshiruvchi ayoli tomoshabinlarni joylashtiryapti
    2. qo‘ymoq, joylamoq, joylashtirmoq; placer une pendule sur une cheminée osma soatni kamin ustiga joylamoq; placer les choses bien en ordre narsalarni tartib bilan joylamoq; placer sa voix ovozini sozlamoq
    3. ma'lum sharoitga bo‘ysundirmoq, solmoq; l'équipe placée sous mes ordres mening buyrug‘imga bo‘ysundirilgan komanda
    4. (qqn) biror kishini ishga joylashtirmoq; placer un apprenti chez un boucher qasobga shogirdlikka bermoq
    5. ichiga joylamoq, ichida bo‘lmoq; placer le bonheur dans la sagesse baxtni donolikka burkamoq
    6. joylashtirmoq, ko‘chirmoq; les lieux où le metteur en scène a placé l'action de son film rejisyor o‘z filmining voqeasini joylashtirgan joylar
    7. kiritmoq, qistirmoq; placer une réflexion mulohaza kiritmoq; il n'a pas pu placer un seul mot u bironta ham gap qistirolmadi
    8. sotmoq, o‘ tkazmoq; un représentant qui place des marchandises mollarni o‘ tkazayotgan vakil
    9. joylashtirmoq, qo‘ymoq (mablag‘); placer son argent en fonds d'état pulini davlat korxonasiga joylashtirmoq
    II se placer vpr.
    1. joylashmoq, o‘ tirmoq; placez-vous de face qarshi tomonga joylashing
    2. se placer à un certain point de vue biron-bir nuqtai nazar tomoniga o‘ tmoq
    3. ishga kirmoq, ishga o‘rnashmoq (jumladan uy xizmatkori sifatida).
    nm.anglic. oltin va qimmatbaho toshlar koni; un placer de diamants olmos koni; les placers de Californie Kaliforniya oltin konlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > placer

  • 60 politique

    I adj.
    1. siyosiy, siyosatga oid; siyosiy tuzum bilan bog‘liq bo‘lgan, davlat va huquq bilan bog‘ liq bo‘lgan; pouvoir politique siyosiy hokimiyat; les institutions politiques d'un état davlatning siyosiy qonunqoidalari; un homme politique, une femme politique siyosiy arbob
    2. siyosiy kurashga oid; la vie politique française Fransiyaning siyosiy hayoti; les procès politiques siyosiy voqealar; les partis politiques siyosiy partiyalar
    3. unité politique siyosiy davlat birligi; géographie politique siyosiy geografik birlik
    4. litt. ustamon, ustamonlik va ehtiyotlik bilan muomala qiladigan
    5. économie politique siyosiy iqtisod
    II nm. siyosatchi, siyosiy arbob; un fin politique o‘tkir siyosatchi; les grands politiques ulkan siyosat arboblari; le politique et le social siyosat va ijtimoyot.
    nf.
    1. siyosat yurgizish (ichki, tashqi siyosat); la politique d'un parti biror partiyaning siyosati
    2. siyosat (ijtimoiy hayotdagi voqeahodisalar); s'occuper, se mêler de politique siyosat bilan shug‘ullanmoq, siyosatga aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > politique

См. также в других словарях:

  • ÉTAT — Les définitions de l’État sont innombrables. Cette multiplicité tient à la diversité des points de vue auxquels se placent leurs auteurs. Le géographe identifie l’État à un territoire, le sociologue le confond avec le fait de la différenciation… …   Encyclopédie Universelle

  • Etat — État Pour les articles homonymes, voir État (homonymie). L’État[note 1],[note 2] est une des formes d organisation politique et juridique d une société (en tant que communauté de citoyens ou de …   Wikipédia en Français

  • Etat-Providence — État providence Pour les articles homonymes, voir État (homonymie) et Providence. Alexis de Tocqueville a, dès les années 1830, prophétisé l’ …   Wikipédia en Français

  • Etat-providence — État providence Pour les articles homonymes, voir État (homonymie) et Providence. Alexis de Tocqueville a, dès les années 1830, prophétisé l’ …   Wikipédia en Français

  • Etat en droit international — État en droit international L État en droit international est défini comme un groupement d individus établi sur un territoire déterminé, sous l autorité exclusive et effective d un gouvernement. Sommaire 1 Quelques précisions 1.1 Les éléments… …   Wikipédia en Français

  • Etat providence — État providence Pour les articles homonymes, voir État (homonymie) et Providence. Alexis de Tocqueville a, dès les années 1830, prophétisé l’ …   Wikipédia en Français

  • État-Providence — Pour les articles homonymes, voir État (homonymie) et Providence. Alexis de Tocqueville a, dès les années 1830, prophétisé l’ …   Wikipédia en Français

  • État-gendarme — État Pour les articles homonymes, voir État (homonymie). L’État[note 1],[note 2] est une des formes d organisation politique et juridique d une société (en tant que communauté de citoyens ou de …   Wikipédia en Français

  • État Providence — Pour les articles homonymes, voir État (homonymie) et Providence. Alexis de Tocqueville a, dès les années 1830, prophétisé l’ …   Wikipédia en Français

  • État agnostique — État Pour les articles homonymes, voir État (homonymie). L’État[note 1],[note 2] est une des formes d organisation politique et juridique d une société (en tant que communauté de citoyens ou de …   Wikipédia en Français

  • État indépendant — État Pour les articles homonymes, voir État (homonymie). L’État[note 1],[note 2] est une des formes d organisation politique et juridique d une société (en tant que communauté de citoyens ou de …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»