-
21 enferrer
I vt. suqmoq, sanchmoq, suqib, sanchib olmoq; sanchib teshmoq; enferrer son adversaire raqibiga shpaga sanchmoqII s'enferrer vpr.1. fig. s'enferrer dans ses mensonges yolg‘on gapirib; gapidan adashmoq2. qarmoqqa ilinmoq (baliq ovi haqida); le poisson s'enferra tout seul baliqning o‘zi qarmoqqa ilindi3. dushman shpagasiga yo‘liqmoq, duch kelmoq4. bir-biriga shpaga sanchmoq. -
22 étrenner
I vt. biror yangi narsani birinchi marta ishlatmoqII vi. duch, to‘qnash kelmoq, uchramoq, yo‘liqmoq, birinchi qurboni bo‘ lmoq (biror yoqimsiz narsaning). -
23 gagner
I vt.1. ishlab topmoq, mehnat qilib, peshona teri to‘kib topmoq, mehnat bilan erishmoq, qo‘lga kiritmoq; gagner sa vie kun ko‘rmoq, ishlab yashamoq, kun kechirmoq; gagner sa vie à ishlamoq; gagner gros katta pul yutmoq, ko‘p ishlab topmoq2. yutmoq, yutib olmoq, qo‘lga olmoq, qo‘lga kiritmoq, qozonmoq, erishmoq, sazovor bo‘lmoq, orttirmoq; gagner du temps vaqtdan yutmoq; gagner du terrain oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, tarqalmoq, ovoza bo‘lmoq, yoyilmoq3. sazovor bo‘lmoq, loyiq bo‘lmoq, erishmoq, qozonmoq; gagner l'amitié, gagner l'estime hurmatiga, do‘stligiga sazovor bo‘lmoq, erishmoq; il l'a bien gagné u bunga loyiq4. yuqtirmoq, orttirmoq5. tortmoq, jalb qilmoq, o‘z tomoniga og‘dirmoq, ko‘nglini topmoq, sotib olmoq6. sotib olmoq, bormoq, yetmoq, erishmoq, muvaffaq bo‘lmoq, qozonmoq; jo‘namoq, yo‘l olmoq; gagner le large ochiq dengizga chiqib olmoq; fig. orqasiga qaramay qochmoq; av. gagner de la hauteur yuqoriga ko‘ tarilmoq7. o‘ramoq, qurshamoq, qamrab olmoq, yoyilmoq, tarqalmoq; le mouvement de grève a gagné toutes les entreprises ish tashlash harakati hamma korxonalarga tarqaldi; le sommeil me gagne meni uyqu eltdi, bosyaptiII vi.1. yutmoq, foyda ko‘rmoq, zafar qozonmoq; gagner dans un fauteuil, gagner les doigts dans le nez fam. musobaqada o‘ynab-o‘ynab g‘alaba qozonmoq2. ustidan chiqmoq, borib qolmoq, duch kelmoq, yo‘liqmoq, tarqalmoq, yoyilmoq; le feu gagne olov, alanga tarqalayotibdiIII se gagner vpr.1. ko‘p ishlamoq; ega, molik bo‘lmoq, kasb etmoq2. yuqmoq, o‘tmoq, yoyilmoq, tarqalib ketmoq (kasallik). -
24 heurt
nm. urilish, zarba, turtish, itarish, duch, ro‘baro‘ kelish; sans heurt qiyinchiliksiz, osongina, beto‘xtov, uzluksiz, tinimsiz. -
25 importer
vt.1. chetdan mol olib kelmoq, olib kirmoq2. kiritmoq, kirgizib qo‘ymoq; importer une maladie kasallik olib kelmoq, kirgizmoq; importer une mode nouvelle yangi fason kiritmoq.vi. muhim, ahamiyatli, kerakli, e' tiborli bo‘lmoq, il importe peu muhim emas; peu importe, que m'importe? mening nima ishim bor, menga butunlay farqsiz, befarq; peu importe si muhim emas agar; peu leur importe ularning nima ishi bor, ularga tamoman ahamiyati yo‘q; n'importe! muhimmas! muhtojlik yo‘q, zarurat yo‘q! bari bir! hech nima! qu'importe? demak nima? nima muhimlik?, bari bir emasmi?; n'importe quoi nima bo‘lganda ham, bari bir nima?; n'importe qui kim bo‘ lganda ham; n'importe (le) quel har bir, qanday bo‘ lganda ham; à n'importe quelle heure har qanday soatda ham, vaqtda ham; n'importe comment naridan beri, chalachulpa, pala-partish; n'importe quand qachon bo‘lmasin, duch kelgan joyda. -
26 lequel
-laquelle, lesquels, lesquellesI pron.rel.litt. qaysiki; un de ses parents, lequel l'a aidé unga yordam bergan qarindoshlaridan biri; la personne à laquelle vous venez de parler hozirgina siz gapirgan odam; il rencontra plusieurs parents, parmi lesquels son cousin Jean u ko‘p qarindoshlarini va ular orasida amakivachchasi Janni ham uchratdi; litt. nisbiy sifat vous serez peut-être absent, auquel cas vous me préviendrez balki siz yo‘q bo‘larsiz, unday holda, taqdirda siz meni ogohlantirib qo‘yasizII pron.intr. qaysinisi? demandez à un passant, n'importe lequel qaysinisi bo‘lsa ham duch kelgan yo‘lovchidan so‘rang. -
27 mur
nm.1. devor; bâtir, élever, abattre un mure devor urmoq, qurmoq, buzmoq; fermer de murs devor bilan o‘ramoq; un vieux mur croulant nurayotgan eski devor; il est arrivé dans nos murs u bizning shaharga keldi2. devorning ichki qismi; mettre des tableaux aux murs rasmlarni devorga osmoq; horaire affiché au mur devorga osilgan jadval; loc. entre quatre murs to‘rt devor ichida yashamoq3. loc. raser les murs devorga yopishib olmoq; sauter, faire le mur so‘roqsiz tashlab ketmoq (xizmat joyini); se cogner, se taper la tête contre les murs noumid bo‘lmoq, tarvuzi qo‘ltig‘idan tushmoq; mettre qqn. au pied du mur birovni iskanjaga, qiyinMÛR MUSIQUE qistovga olmoq, bo‘g‘otga qismoq, fosh qilmoq4. fig. devor, to‘siq, g‘ov; un mur d'incompréhension o‘zaro tushunmaslik to‘sig‘i; se heurter à un mur g‘ovga duch kelmoq5. le mur du son tovush tezligi; franchir le mur du son tovush tezligidan o‘ tmoq6. foot. jonli devor; l'arbitre a fait reculer le mur à distance réglementaire hakam jonli devorni kerakli masofaga jildirdi. -
28 nez
nm.inv.1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi4. tumshuq (hayvon)5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi. -
29 os
nm.pl.1. suyak, so‘ngak, ustuxon; avoir les os saillants suyaklari chiqqan, oriq bo‘lmoq; loc. il n'a que la peau sur les os eti borib suyagiga yopishgan; c'est un sac d'os, un paquet d'os qoq suyak, quruq suyak; se rompre les os qattiq yiqilmoq; loc. en chair et en os shaxsan o‘zlari; il ne fera pas de vieux os u uzoqqa bormaydi (u uzoq yashamaydi); ne pas faire de vieux os quelque part biror joyda uzoq qolmaslik; être mouillé, trempé jusqu'aux os suyak-suyagigacha, ich-ichigacha ivib ketgan bo‘lmoq; loc.fam. l'avoir dans l'os laqillatilgan, tunalgan bo‘lmoq; os à moelle ilikli suyak; loc.fam. tomber sur un os, il y a un os! qiyinchilikka duch kelmoq; ishkali chiqdi!2. pl. xok3. suyak, dandon; couteaux à manche en os dandon sopli pichoqlar. -
30 partie
nm.1. litt. bo‘lak, qism, parcha; un objet fait de plusieurs parties ko‘p qismdan qilingan narsa2. faire partie de kirmoq, qarashli bo‘lmoq, qo‘shilmoq; tu fais partie de ma famille sen mening oilam a'zosisan; cela ne fait pas partie de mes attributions bu mening vazifamga kirmaydi3. qism, bo‘lak; les parties du corps gavdaning muchalari; fam.ellipt. les parties erkak kishining jinsiy a'zolari, avrat4. soha, ixtisos, kasb, hunar; elle est très forte dans sa partie u o‘z sohasida juda kuchli.nf.1. taraf, tomon; la partie adverse qarshi tomon; loc. être juge et partie tarafkash sud'ya bo‘lmoq2. loc. prendre qqn. à partie birovni ayblamoq, birovdan jahli chiqmoq; cessez de me prendre à partie! meni ayblashni bas qiling!3. dushman, raqib; loc. avoir affaire à forte partie kuchli raqibga duch kelmoq.nf. partiya, daf'a, qur, o‘yin; la partie, la revanche et la belle partiya, revansh va hal qiluvchi partiya; faire une partie de cartes bir qur qarta o‘ynamoq; gagner, perdre la partie partiyani yutmoq, yutqazmoq; kurash; la partie a été rude kurash og‘ir bo‘ldi; j'abandonne la partie men taslim bo‘ldim2. sayr-tomosha, o‘yin-kulgi; une partie de chasse ov, ovga borish; une partie de plaisir o‘yin-kulgi; loc. se mettre, être de la partie biror narsada qatnashmoq, ishtirok etmoq; ce n'est que partie remise, nous nous retrouverons bu qoldirilgan partiya xalos, biz yana uchrashamiz. -
31 refus
nm.inv. rad qilish, rad javobi; bosh tovlash; refus d'obéir, d'obéissance bo‘ysunishdan bosh tovlash; se heurter à un refus rad javobiga duch kelmoq; loc.fam. ce n'est, c'est pas de refus yo‘q deyish yo‘q (bajonu-dil roziman). -
32 tirailler
vt. tortqilamoq; être tiraillé par, entre moyil bo‘lmoq.vi. ermakka otmoq, duch kelgan tomonga otmoq. -
33 tourmenter
I vt.1. musibatga duch qilmoq, azob uqubatda yashatmoq2. azoblamoq, iztirobga solmoq3. o‘ ta xohlamoqII se tourmenter vpr. iztirob chekmoq, kuyib-pishmoq, azoblanmoq. -
34 âme
âmeduše fduch fjádro (tech.) f -
35 C'est un esprit qui est en avance sur son siècle.
C'est un esprit qui est en avance sur son siècle.Jest to duch, jenž předbíhá své století.Dictionnaire français-tchèque > C'est un esprit qui est en avance sur son siècle.
-
36 démon
démondémon mběs mzlý duch m -
37 esprit
espritduch mčlověk mduchaplnost mmysl mpovaha msmysl m -
38 esprit chercheur
esprit chercheurzkoumavý duch -
39 esprit créateur
esprit créateurtvůrčí duch -
40 esprit démocratique
esprit démocratiquedemokratičnostdemokratický duch
См. также в других словарях:
duch — I {{/stl 13}}{{stl 8}}rz. mż IIb {{/stl 8}}{{stl 20}} {{/stl 20}}{{stl 12}}1. {{/stl 12}}{{stl 7}} w rozmaitych religiach: nadprzyrodzona istota niematerialna, taka jak anioł, diabeł, demon itp. : {{/stl 7}}{{stl 10}}Dobre, złe duchy. {{/stl… … Langenscheidt Polski wyjaśnień
Duch — ist der Familienname folgender Personen: Bronisław Duch (1896–1980), polnischer General Miroslav Duch (* 1979), tschechischer Skibergsteiger Oswald Duch (1915–2000), Flottillenadmiral der Deutschen Marine und zuletzt von 1973 bis 1978 Admiral der … Deutsch Wikipedia
duch|y — «DUHCH ee», noun, plural duch|ies. the lands ruled by a duke or duchess; dukedom. ╂[< Old French duchee, later duche < duc; see etym. under duke (Cf. ↑duke)] … Useful english dictionary
Duch. — Duch., bei Pflanzennamen Abkürzung für Antoine Nicolas Duchesne, geb. 7. Okt. 1747 in Versailles, starb als Professor der Naturgeschichte 18. Febr. 1827 in Paris. Er schrieb: »Manuel de botanique, contenant les propriétés des plantes utiles,… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
duch — duch·ess; … English syllables
Duch — Duch(e obs. forms of Dutch … Useful english dictionary
duch — m III, DB. a 1. blm «energia psychiczna, właściwości psychiczne człowieka; umysł, świadomość, myślenie, dusza» Siła, hart, moc ducha. Spokój ducha. Muzyka, poezja to pokarm dla ducha. ◊ W szczerości, w skrytości, w pokorze, w prostocie lub w… … Słownik języka polskiego
duch — 1. Człowiek małego ducha «człowiek tchórzliwy, przesadnie ostrożny»: Przyznaję się – człowiek małego ducha – iż dałem się sprowokować do dyskusji (...) B. Maj, Kronika. 2. Człowiek wielkiego ducha «człowiek odważny, szlachetny»: Stańczyk to… … Słownik frazeologiczny
Duch — Kang Kek Ieu Kang Kek Ieu (ou Kaing Kek Iev ou Kaing Guek Eav), alias Douch ou Duch, est l ancien directeur de la prison de Tuol Sleng et haut responsable de la dictature des khmers rouges au Cambodge. Sommaire 1 Implication dans la dictature des … Wikipédia en Français
Duch Tatr — (Закопане,Польша) Категория отеля: Адрес: ul. Wojciecha Brzegi 3, 34 500 Закопане, Польша … Каталог отелей
Duch Gór — (Шклярска Поремба,Польша) Категория отеля: Адрес: Okrzei 21A, 58 580 Шклярска Поремба, Пол … Каталог отелей