-
1 double
I adj.1. ikkilangan, ikki barobar bo‘lgan; à double fond ikki qavatli tag; étoffe à double face orqa-o‘nggi bir xil mato; à double effet qo‘sh harakat; à double fin qo‘shaloq maqsad bilan2. ikki taraflama, ikki yoqlama, tomonlama, ikki turli, xil; double sens ikki ma'nolilik; double jeu ikki turli, xil3. qo‘sh, qo‘shaloq, judt, juf-juft bo‘lishII nm.1. ikki miqdor; payer le double ikki barobar to‘lamoq2. hujjatlarning asliga teng nusxasi, kupisi; double original ikkita bir xil nusxa (diplomda)3. ikkita bir-biriga o‘xshash odam4. sport. juft o‘yin; double mixte aralash juft o‘yin5. loc.adv. en double ikki nusxada; mettre en double ikki marta qo‘shmoq; loc.adv. au double ikki hissa qilib, ikki marta ortiq, ko‘p; payer au double uch baravar ortiq to‘lamoq; je te le rendrai au double yuz barobar oshirib qaytaraman. -
2 doublé
-éeI adj. ikki barobar, hissa ko‘p, qo‘shaloq2. astar qilingan, momiq qoplangan3. dublyaj qilingan (film)II nm.1. qoplama oltin, kumush2. billyard o‘yinida sharni sharga urish3. boksda qo‘shaloq urish4. miltiqda ikki o‘q otish. -
3 gras-double
nm. charvi. -
4 coup
nm.1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim. -
5 entente
nf.1. o‘zaro kelishuv, kelishib olish2. bitim, shartnoma; parvenir à une entente bitimga kelmoq; kelishib olmoq; une entente commerciale savdo bitimi3. ma'no; une phrase à double entente ikki xil ma'noli gap. -
6 expédition
nf. biror narsani tez bajarish; l'expédition des affaires courantes kundalik ishlarni tez bajarish.nf.1. jo‘natish, yuborish; yuborilgan narsa2. dr. nusxa; délivrer l'expédition d'un acte hujjatdan nusxa olib bermoq; en double expédition ikki nusxa.nf.1. harbiy ekspeditsiya, harbiy yurish, harbiy harakat, urush; une expédition coloniale bosqinchilik urushi2. ekspeditsiya, biror maqsadda uyushtirilgan safar; une expédition scientifique au Pôle Sud Janubiy Qutbga ilmiy ekspeditsiya. -
7 fond
nm.1. chuqurlik, tub, tag; des travaux de fond yerosti ishlari; aller au fond des choses narsalar mohiyatini tushunib yetmoq; fig. buzmoq, xonavayron qilmoq, barbod, xarob qilmoq; sans fond tagsiz, tubsiz, tagi yo‘q, cheksiz, bepayon; (tout) au fond chin ko‘ngildan, ich-ichidan, ko‘nglida, dilida, yuragida; de fond en comble loc.adv. boshdan-oyoq; butunlay, tamoman, tag-tomiri bilan, tubigacha; le fin fond yurakdagi, yurak tubidagi2. tag, tub, ost; chuqur qism; à double fond ikki barobar chuqur; le fond de cale mar. kemaning mexanizmlar o‘rnatiladigan va yuk ortiladigan ostki qismi; user ses fonds de culotte o‘tiroverib shimni teshaverib yirtmoq3. mohiyat, tub, asosiy ma'no, mazmun, mag‘iz; un article de fond bosh maqola (gazeta, jurnalda); loc.adv. faire fond sur qqn. sur qqch. kimgadir, nimagadir ishonmoq, suyanmoq4. orqa qism, orqa o‘rin, joy (ekipajda); le fond de la scène sahna orti; à fond de train jon boricha, bor kuchi bilan chopmoq, yugurmoq5. fon; un fond sonore tovush, ovoz jo‘rligi; un fond lumineux yoritilgan maydon; un fond noir tushunarsiz, qorong‘i maydon6. o‘rmonning ichkarisi, odam oyog‘i yetmagan yeri, xilvat joyi7. fond, mablag‘, pul8. sport. chidamlilik, bardoshlilik, toqatlilik; une course de fond uzoq masofaga yugurish. -
8 jeu
nm.1. o‘yin, o‘ynash; loc.adv. par jeu hazillashib, hazil qilib, o‘ynab2. jeu de mots so‘z o‘yini3. o‘yin (ma'lum qoidalar asosida o‘ynaladigan); le règle du jeu o‘yin qoidasi4. pl. tomosha, sport musobaqasi; jeux du cirque sirk tomoshalari; Jeux Olympiques Olimpiada o‘yinlari5. partiya, daf'a, qur6. qimor, qimor o‘yini; maison de jeux qimorxona; se ruiner au jeu qimorda yutqazib qo‘ymoq7. dov, ganak, tikilgan pul (qimor o‘yinida); jouer petit, gros jeu oz, ko‘p pul tikib o‘ynamoq; faites vos jeux dovingizni tiking; les jeux sont faits masala hal, gap tamom, bo‘lari bo‘ldi, boshqa gap yo‘q8. o‘yin (shahmat, shashka, domino kabi o‘yin vositalari); un jeu d'échecs en ivoire fil suyagidan yasalgan shahmat; avoir un beau jeu qulay sharoitda bo‘lmoq, qo‘lida yaxshi qartasi bo‘lmoq9. komplekt, to‘plam, to‘da; un jeu de clefs kalitlar shodasi, to‘plami10. mashq, chalish, ijro etish, ijro (cholg‘u asboblarida); le jeu d'un violoniste skripkachining ijrosi11. ijro, ijro etish, o‘yin (aktyor lar, artistlar haqida)12. o‘yin, o‘ynash, harakat, raqs; jeu de jambes oyoq o‘yini; jeu de physionomie mimika, yuz mushaklarining ma'nolari harakatlari, imo-ishoralar13. yurish, siljish; ishlash, aylanish, harakat; le jeu d'un ressort prujinanaing siljishi; le jeu des muscles mushaklar harakati14. loc. c'est un jeu d'enfant arzimas narsa, yengil ish; jouer le jeu risoladagidek bajarmoq, biror narsani bajarishda qoidaga amal qilmoq; ce n'est pas de jeu siz g‘irromlik qilyapsiz; entrer en jeu biror ishga birinchi marotaba qo‘shilmoq; d'entrée de jeu boshidan, avval boshdan, boshlanishidanoq; entrer dans le jeu de qqn. biror kimsaning yonini olmoq; birov bilan hamfikr bo‘lmoq; être en jeu o‘ynamoq, o‘yinda qatnashmoq; shubha ostida qolmoq; noaniq bo‘lmoq; hal qilinmasdan qolmoq; xavfxatarda bo‘lmoq; se prendre, se piquer au jeu o‘yinga berilib ketmoq; cacher son jeu zimdan ish yurgizmoq; jouer double jeu munofiqona ish tutmoq, ikkiyuzlamachilik qilmoq; faire le jeu de qqn. birovning tegirmoniga suv quymoq; birovning ixtiyorida bo‘lmoq; jouer franc jeu ochiqdan-ochiq harakat qilmoq, ochiqchasiga ish tutmoq. -
9 noeud
nm.1. tugun; faire un noeud tugun tugmoq, tugunlamoq; noeud simple, double noeud oddiy, qo‘shaloq tugun; noeud coulant sirg‘aluvchi tugun; noeud de cravate galstuk tuguni; loc. noeud gordien chigal masala; loc. avoir un noeud dans la gorge tomog‘iga bir narsa tiqilib qolmoq2. bant, bantik; mettre des noeuds dans les cheveux sochiga bantik taqmoq; noeud papillon, noeud pap abrév.fam. kapalak nusxa tugun3. o‘ralashish, chirmashish, g‘ujg‘on; noeud de vipères qora ilonlarning inidagi g‘ujg‘oni4. litt. aloqa, rishta, ahd; les noeuds solides de leur amitié ularning mustahkam do‘stlik rishtalari5. turmushda kutilmagan hodisa, voqea, mushkul ahvolning tuguni, chigallashgan nuqtasi, tugun (ba'zi holatlarning o‘zaro aralashib, chigallashib ketgan nuqtasi, murakkab vaziyat, sharoit, holat va hokazo); voilà le noeud de l'affaire mana ishning chigal joyi6. uzel (ma'lum ishga xizmat qiladigan inshootlar, mexanizmlar majmui); noeud ferroviaire, routier temir yo‘l, yo‘l-aloqa uzeli7. shish, g‘udda, g‘urra, bo‘qoq (daraxtlarda); noeuds d'un tronc, d'un bâton daraxtning tanasidagi bo‘qoq, tayoqning g‘uddasi.nm.mar. uzel (kemaning tezlik o‘lchovi); navire qui file vingt noeuds yigirma uzelda yuradigan kema. -
10 ouatine
nf. vatin (astar bilan avra orasiga qo‘yiladigan sermomiq mato); manteau doublé de ouatine vatin solingan palto. -
11 porte
nf.1. vx. darvoza; octroi payé aux portes shaharga mol olib kirishda to‘lanadigan boj; l'ennemi est à nos portes dushman ostonamizda (turibdi)2. eshik; la grande porte du château qal'aning katta eshigi; porte palière zinapoya maydoniga chiquvchi eshik; porte d'entrée kirish eshigi; porte de secours favqulod eshigi; franchir, passer la porte ostona hatlab o‘tmoq; sur le pas de sa porte eshigining oldida, ostonasida, bo‘sag‘asida; fig. pas de porte savdo ijarasi; loc. de porte en porte eshikma-eshik; faire du porte à porte eshikma-eshik yurmoq; ils habitent porte à porte ular eshiklari ro‘baro‘ yashashadi; cela s'est passé à ma porte bu mening eshigimning oldida sodir bo‘ldi; parler à qqn. recevoir qqn. entre deux portes birovga ostonadan gapirmoq, birovni ostonada qabul qilmoq; mettre, jeter, flanquer, ficher qqn. à la porte birovni quvib solmoq, ko‘chaga chiqarib qo‘ymoq, uydan haydab chiqarmoq; à la porte! chiq! être à la porte uyga kirolmay, ko‘chada qolmoq; prendre la porte chiqmoq, ketmoq; entrer, passer par la grande porte katta eshikdan kirib kelmoq; entrer par la petite porte orqa eshikdan kirmoq; se ménager, se réserver, chercher une porte de sortie chiqish yo‘lini topmoq, tayyorlab qo‘ymoq, qidirmoq; porte à double battant ikki tabaqali, qo‘shtabaqa eshik; porte coulissante en verre oynali surma eshik; porte vitrée oynavand eshik; poignée de porte eshikning tutqichi; les gonds et la serrure d'une porte eshikning oshig‘-moshig‘i va qulfi; porte grande ouverte, entrebâillée lang ochiq eshik; petite porte darcha; trouver porte close eshiklari taqataq bekilgan bo‘lmoq; écouter aux portes eshik orqasidan eshitmoq; loc. frapper à la bonne, à la mauvaise porte o‘rinli, egasini topib, noo‘rin murojaat qilmoq; ouvrir, fermer sa porte à qqn. birovga o‘z eshigini ochmoq, eshigini yopib olmoq; c'est la porte ouverte à tous les abus hamma eshiklar ochiq; la porte d'une armoire, d'un four jovonning, pechkaning eshigi3. dara4. slalomda chang‘ ichi o‘ tadigan ikki qoziq orasi.adj.f. jigarga boruvchi vena tomiri. -
12 quitte
adj.1. ora ochiq, qarzdan xorij bo‘lgan, qarzi yo‘q; me voilà quitte envers lui mana uning bilan oramiz ochiq, qarzdan qutuldim2. xalos bo‘lgan, qutulgan, ozod3. être quitte qutulmoq, noqulay ahvoldan, sharoitdan qutulmoq; j'en suis quitte à bon compte undan osongina qutuldim; loc. en être quitte pour qiyin va xavfli holatdan chiqmoq, qutulmoq; quitte à + inf. qaramasdan; quitte à attraper un rhum shamollab qolish xavfiga qaramasdan4. loc. jouer à quitte ou double qarzdan butunlay qutulishga yoki ikki hissa ko‘p bo‘lishiga o‘ynamoq. -
13 rangée
nf. qator, tizim; une double rangée d'arbres juft qator daraxlar; une rangée de fauteuils kreslolar qatori. -
14 sens
nm.inv.1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.nm.inv.1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi. -
15 tranchant
-anteI adj.1. keskir, tez, o‘tkir2. keskin, o‘ tkirII tig‘, (pichoq) dami, keskir tomon; à double tranchant dudama. -
16 vitrage
nm.1. oyna o‘rnatish2. deraza oynalari; oyna; fenêtre à double vitrage ikki qat oyna3. vitrage, rideau de vitrage nafis to‘rparda.
См. также в других словарях:
Double — Double … Deutsch Wörterbuch
DOUBLE — La question de l’existence d’un double insaisissable, en tout point semblable à son modèle «vrai et vivant», se présente chaque fois que la conscience se voit surprise à manquer au contrôle sévère qu’elle doit exercer en permanence sur la faculté … Encyclopédie Universelle
double — DOUBLE. adj. des 2 g. Qui vaut, qui pèse, qui contient une fois autant. Il est opposé à Simple. Double louis. Double ducat. Double pistole. Double portion. Corps de logis double. f♛/b] Il se dit aussi Des choses plus fortes, de plus grande vertu… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
Double — Dou ble (d[u^]b l), a. [OE. doble, duble, double, OF. doble, duble, double, F. double, fr. L. duplus, fr. the root of duo two, and perh. that of plenus full; akin to Gr. diplo os double. See {Two}, and {Full}, and cf. {Diploma}, {Duple}.] 1.… … The Collaborative International Dictionary of English
double- — ⇒DOUBLE , élément de compos. Élément de compos. entrant dans la formation de lexies ou de composés subst. appartenant au lang. cour. et à qq. domaines techn. A. Double + mot autonome désignant une chose mesurable ou quantifiable; double indique… … Encyclopédie Universelle
Double — or The Double may refer to: Multiplication by 2 Look alike Body double, someone who substitutes for the credited actor of a character Doppelgänger, ghostly double of a living person Polish Enigma doubles Kamen Rider W Kamen Rider Double… … Wikipedia
Double — Double, Double, Boy In Trouble Saltar a navegación, búsqueda Double, Double, Boy in trouble Episodio de Los Simpson Episodio n.º Temporada 20 Episodio 423 Código de producción KABF14 Guionista(s) Bill Odenkirk Director … Wikipedia Español
double — [dub′əl] adj. [ME < OFr < L duplus, lit., twofold (akin to Gr diploos) < duo, TWO + plus < IE * plo , fold < base * pel , to FOLD1] 1. two combined; twofold; duplex 2. having two layers; folded in two 3. having two of one kind;… … English World dictionary
Double T — The Double T is a logo that is the most readily identified symbol of Texas Tech University. Contents 1 History … Wikipedia
Double je — Single by Christophe Willem from the album Inventaire B side … Wikipedia
doublé — doublé, ée (dou blé, blée) part. passé. 1° Augmenté une fois en sus. Une somme doublée. • Votre garde est doublée et par un ordre exprès Je vois ici deux rois observés de fort près, CORN. Attila, III, 2. Terme de mathématique. Raison… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré