-
41 dû
-dueI adj. tegishli, kerakli, lozim, kerak, tegishli bo‘lgan; dû à yuzaga kelgan, natijasida paydo bo‘lgan; dû par tegishli bo‘lgan, aloqador bo‘lgan; en bonne et due forme to‘g‘ri va lozim bo‘lgan tarzdaII nm.1. burch, vazifa, mos, munosib bo‘lgan, keragi, lozimi; réclame son dû keragini talab qilmoq; donner à qqn. son dû tegishlicha baho bermoq, munosib ravishda baholamoq, taqdirlamoq2. majburiy to‘ lov. -
42 écrit
nm.1. yozilgan narsa; yozuv, qo‘lyozma; matn2. yozma imtihon; passer l'écrit yozma imtihondan topshirmoq; réussir à l'écrit yozma imtihondan o‘ tmoq; par écrit yozma, yozma ravishda; donner un ordre par écrit yozma farmoyish bermoq; s'engager par écrit yozma majburiyat olmoq3. asar, yozilgan ish; ses écrits n'ont jamais été publiés uning asarlari hech qachon bosilmagan.-iteadj.1. yozilgan, yozib tugatilgan; yozib tamomlangan; une lettre écrite de la main de Pouchkine Pushkinning qo‘li bilan yozilgan xat; une page écrite des deux côtés ikkala tomoni yozib to‘ldirilgan varaq2. yozma, yozma holda, yozma ravishda; un examen écrit yozma imtihon; un document écrit yozma hujjat; le français écrit et le français parlé yozma va og‘zaki fransuz tili c'est écrit! taqdirda bo‘lsa, qochib qutilib bo‘lmaydi, peshonaga yozilgan, qismat. -
43 épaule
nf. yelka; kurak usti; kift; la tête enfoncée entre les épaules yelkasini qisib; hausser les épaules yelka qismoq, hayron bo‘lmoq; faire toucher les épaules yelkasini yerga tegizmoq, kurashda g‘olib bo‘lmoq; il a la tête sur les épaules uning kallasi, miyasi joyida, uning aqli bor; u aql bilan ish ko‘radi; donner un coup d'épaule à qqn. biror kimsaga yordam bermoq; faire qqch. par dessus l'épaule biror narsani e' tiborsizlik bilan bajarmoq. -
44 éperon
nm.1. shpor (otliqlar etigining poshnasiga taqiladigan temir tepki); donner, piquer des éperons otni shpor bilan niqtamoq, tezlatmoq2. mar. kemaning o‘tkir tumshug‘i3. géog. tarmoq (tizma tog‘ tarmog‘i); un éperon rocheux qoyali tog‘ tizmasi4. zool. pix (xo‘roz haqida). -
45 étrenne
nf.1. yangi yil sovg‘asi; recevoir, donner des étrennes sovg‘a olmoq, bermoq2. yil oxirida beriladigan mukofot pul. -
46 facilité
nf.1. osonlik, qiyinchiliksiz, mashaqqatsizlik2. xushmuomalalik, muloyimlik, sertakaluflik3. o‘ng‘aylik, qulaylik; les facilités de transport transport qulayligi4. imtiyoz shartlari; donner toutes les facilités à qqn. kimgadir hamma imtiyozlarni bermoq5. qobiliyat; une facilité à apprendre qqch. nimanidir o‘zgartirishga qobiliyati bo‘ lmoq6. imkoniyat, vosita. -
47 fessée
nf. tarsaki, shapaloq (dumbaga); donner une fessée orqasiga tarsakilab urmoq. -
48 fil
nm.1. ingichka tola, ip; un fil à plomb shoqul; le fil d'arrivée finish lentasi (sportda); loc.fig. cousu de fil blanc ochiq-oydin, yaqqol ko‘rinib turgan, hammaga ayon; il a un fil à la patte uning oyoq-qo‘li bog‘liq; ne tenir qu'à un fil zo‘rg‘a ilinib turmoq, qil ustida turmoq; de fil en aiguille ozoz2. sim; du fil de fer sim, provolka; les fils de fer barbelés tikanli sim; donner un coup de fil fam. sim qoqmoq, telefon qilmoq3. taram-taram (marmar va toshlarda)4. tig‘, qirquvchi5. oqim (suvning oqimi). -
49 fouet
nm.1. uzun qamchi, darra; donner le fouet qamchilamoq, qamchi bilan savalamoq; un coup de fouet o‘tkir, kuchli, qattiq, zirqiratadigan og‘riq, qaqshab og‘rish; de plein fouet bor kuchi bilan, jonining boricha; se heurter de plein fouet bor tezlikda urilib ketmoq2. qamchi bilan jazolash3. ko‘pirtirgich (oshxonaga oid). -
50 frein
nm.1. vx. suvluq; loc.fig. ronger son frein o‘zini, jahlini zo‘rg‘a bosib, tutib turmoq; mettre un frein à jilovlamoq, to‘siq qo‘ymoq, to‘xtatib turmoq2. tormoz, ushlab turgich, to‘xtatish moslamasi; un frein à main qo‘l tormozi; donner un coup de frein tormoz bosmoq. -
51 gîte
I nm.1. maskan, joy, turar joy, uy-joy, makon, boshpana; prendre gîte ko‘chib borib, kelib joylashmoq, revenir au gîte uyiga qaytmoq2. qazilma konlar qatlamlari, yotgan joyi3. mol go‘shtining ichki soniII nf.mar. bir yonga qiyshayish, og‘ish (kema); donner de la gîte bir yonga qiyshaymoq, og‘moq. -
52 gorge
nf.1. bo‘g‘iz, halqum, hiqildoq, tomoq, og‘iz; prendre qqn. à la gorge hippa bo‘g‘moq, bo‘g‘zidan olmoq, majbur qilmoq, og‘zini ochmaydigan qilmoq, churq etmaydigan qilmoq; la fumée me prend à la gorge tutundan nafasi qaytmoq; s'en donner à pleine gorge dodlamoq, ayuhannos solmoq; rire, crier à gorge déployée xoxolab kulmoq, ovozi boricha qichqirmoq; rendre gorge kekirmoq, o‘qchimoq, qusmoq, qayt qilmoq, ko‘ngli aynimoq; fig. o‘g‘irlangan narsani qaytarib bermoq; faire des gorges chaudes de qqch. ochiq mazax, mayna qilmoq, kulmoq2. ko‘krak, emchak (xotinlarniki)3. tor oraliq, o‘tish joyi, dara, vulqon og‘zi, bo‘g‘izi4. butilka og‘zi5. techn. nov, tarnov, porshen ariqchalari, halqasimon o‘yiq joy, chuqur, handaq6. yoqa (ko‘ylakda). -
53 goût
nm.1. ta'm, mazasini sezish, ta'm, lazzat; ta'm sezgisi, boshqacha, qo‘shimcha ta'm; agréable au goût yoqimli ishtaha; être au goût de tout le monde hammaga yoqmoq; chacun son goût ko‘ngil ko‘ targanicha2. nafosat tuyg‘usi, did, ta'b; avoir le mauvais goût de andishasiz harakat qilmoq3. uslub, tarz, yo‘sin, usul, yo‘l; dans le goût de usulida4. havas, qiziqish, ishtiyoq, xohish, istak, mayl, yaxshi ko‘rish; avoir du goût pour qqch. ishtiyog‘i bo‘lmoq; donner à qqn. le goût de havas uyg‘otmoq, rag‘batlantirmoq; prendre goût à qqch. ishqiboz bo‘lib qolmoq, havas, mayl qilmoq, ruju qilmoq, yaxshi ko‘rib qolmoq; n'avoir goût à rien hammasidan nafratlanmoq, to‘ymoq, bezmoq. -
54 grâce
nf.1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!5. relig. xudoning marhamati6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat. -
55 griffe
nf.1. tirnoq, panja, changal, chang; montrer les griffes changalini yozmoq; donner un coup de griffe à qqn. piching qilmoq2. fam. hokimiyat, hukmronlik, hokimlik3. techn. band, halqa, tutqich, skoba; tish, barmoq, qul4. tamg‘a, muhr5. tamg‘a, muhr, belgining qog‘ozdagi nusxasi6. archit. parda, iz. -
56 hospitalité
nf. mehmondo‘stlik, mehmonnavozlik; donner l'hospitalité mehmondo‘stlik ko‘rsatmoq; turarjoy bermoq, joylashtirmoq, boshpana bermoq. -
57 hypothèque
nf.1. ko‘chmas mulk garovi, kafolati (yer, uy, suv); ko‘chmas mulkni garovga olib beriladigan qarz; qarz uchun garovga qo‘yilgan ko‘chmas mulk; donner en hypothèque garovga bermoq, qo‘ymoq2. to‘siq, g‘ov, to‘sqinlik, qarshilik, to‘g‘anoq. -
58 idée
nf.1. tushuncha, tasavvur; ne pas avoir la moindre idée de hech qanday tasavvurga ega bo‘lmaslik; il n'a pas eu l'idée de u bu haqda o‘ylab ko‘rmagan; donner une idée biror narsa haqida tushuncha bermoq; se faire une idée de o‘z tasavvuriga, fikriga ega bo‘lmoq2. g‘oya, fikr, mafkura, o‘y, maqsad, niyat, mazmun; une idée fixe miyaga o‘rnashib qolgan fikr; l'idée générale bosh g‘oya; cette idée a fait son chemin bu mafkurani tan olishdi; se mettre dans l'idée shu fikrni miyasiga joylab olmoq; se forger des idées kim bilsin nimani tasavvur qilmoq; il a de la suite dans les idées fam. u oyoq tirab o‘zinikini, o‘z fikrini ma'qullaydi; à idées g‘oyaviy3. nuqtai nazar, qarash, mulohaza, dunyoqarash; pl. maslak; j'ai mes idées là-dessus bu to‘g‘rida mening o‘z fikrim, nuqtai nazarim bor; changer d'idée dunyoqarashini o‘zgartirmoq. -
59 importance
nf.1. muhim, zarur, ahamiyatlilik, ma'nolilik, qimmatga egalilik; ma'no, mazmun, mohiyat, e' tibor; attacher de l'importance à muhim hisoblamoq, ahamiyat bermoq; de peu d'importance arzimagan, unga ahamiyati yo‘q; de quelque importance ba'zi ahamiyatga ega; allaqancha, ko‘p miqdorda; se donner des airs d'importance gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq, o‘zini katta tutmoq; une affaire d'importance muhim ish2. kattalik, o‘lcham, ko‘p miqdor; l'importance des effectifs armiya soni, miqdori. -
60 indication
nf.1. ko‘rsatish; th. une indication scénique belgi, sharh; fournir des indications ma'lumot, guvohlik bermoq; donner une fausse indication noto‘g‘ri xabar, ma'lumot bermoq2. méd. ko‘rsatish.
См. также в других словарях:
donner — [ dɔne ] v. <conjug. : 1> • 842; lat. donare « faire un don » I ♦ V. tr. REM. Donner, ayant pour complément un subst. qui désigne une action, équivaut généralt au verbe d action. Donner congé (⇒ congédier) , une réponse (⇒ répondre) , un… … Encyclopédie Universelle
donner — DONNER. v. a. Faire don, faire présent à quelqu un, le gratifier de quelque chose. Donner libéralement. C est un homme qui donne tout ce qu il a. Il donne tout son bien aux pauvres. Donner quelque chose pour étrennes. Donner les étrennes. Donner… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
donner — Donner. v. a. Faire don, faire present, gratifier quelqu un de quelque chose. Donner liberalement. c est un homme qui donne tout ce qu il a. il donne tout son bien aux pauvres. donner quelque chose en estreines. donner les estreines. donner une… … Dictionnaire de l'Académie française
Donner — is a variation of Donar, the German name of the god Thor – particularly as a character in the first opera, Das Rheingold of Richard Wagner s opera cycle Der Ring des Nibelungen. In modern German, it means thunder. It can also refer to:… … Wikipedia
donner — Donner, Dare, Donare. Donner à faire, Dare facere. Donner largement et abondamment, Largiri. Donner liberalement; Dilargiri. Que me veux tu donner? Quid conditionis audes ferre? Bud. ex Plauto. Donner la bataille, c est livrer le combat, Certamen … Thresor de la langue françoyse
Donner — ist das krachende, mahlende oder rollende Geräusch, das von einem Blitz während eines Gewitters erzeugt wird. Donner, aufgenommen in Darwin, Australien Entstehung … Deutsch Wikipedia
Donner — Donner. Durch jeden Ausbruch eines elektrischen Funkens wird die Luft getrennt und erschüttert und es erfolgt ein Knall. So bei einem Gewitter nach dem Blitze (s. d.) der Donner. Er ist unschädlich und nur die Folge der plötzlichen Entstehung… … Damen Conversations Lexikon
Donner — Sm std. (9. Jh., donaron 8. Jh.), mhd. doner, toner, ahd. donar, t(h)onar, as. thunar Stammwort. Aus g. * þunra m. Donner (auch Donnergott ), auch in anord. þórr, þunarr, ae. þunor, afr. thuner, tonger, zu einer Schallwurzel, die speziell auch… … Etymologisches Wörterbuch der deutschen sprache
Donner [1] — Donner, ein dem Blitze nachfolgender Schall, dadurch entstehend, daß der Blitz bei seiner Fortbewegung die Luft aus der Stelle trieb u. daß letztere gleich nachher mit Gewalt in den leeren Raum stürzte, wie wenn man den Deckel eines genau… … Pierer's Universal-Lexikon
Donner le la — ● Donner le « la » donner l exemple sur lequel les autres modèlent leur comportement ; servir d exemple … Encyclopédie Universelle
Donner — [Aufbauwortschatz (Rating 1500 3200)] Auch: • donnern Bsp.: • Dem Blitz folgte ein lauter Donner(schlag) … Deutsch Wörterbuch