Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

dix

  • 1 dix

    I adj.
    1. o‘n
    2. o‘ninchi; page dix o‘ninchi bet; numéro dix o‘ninchi nomer
    II nm.
    1. 1, o‘n raqami, o‘nlik
    2. o‘ninchi sana; le dix janvier o‘ninchi yanvar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix

  • 2 dix-huit

    I adj.
    1. o‘n sakkiz
    2. o‘n sakkizinchi; page dix-huit o‘n sakkizinchi bet; numéro dix-huit o‘n sakkizinchi nomer; II nm.
    1. 1, o‘n sakkiz raqami
    2. o‘n sakkizinchi sana; le dix-huit janvier o‘n sakkizinchi yanvar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix-huit

  • 3 dix-neuf

    I adj.
    1. 1, o‘n to‘qqiz
    2. o‘n to‘qqizinchi; page dix-neuf o‘n to‘qqizinchi bet
    II nm.
    1. 1, o‘n to‘qqiz raqami
    2. o‘n to‘qqizinchi sana; le dix-neuf janvier o‘n to‘qqizinchi yanvar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix-neuf

  • 4 dix-sept

    I adj.
    1. 1, o‘n yetti
    2. o‘n yettinchi; page dix-sept o‘n yettinchi bet
    II nm.
    1. 1, o‘n yetti raqami
    2. o‘n yettinchi sana; le dix-sept janvier o‘n yettinchi yanvar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix-sept

  • 5 dix-huitième

    I adj. o‘n sakkizinchi
    II nm. o‘n sakkiz bo‘lagi, qismi
    III n. o‘n sakkizinchisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix-huitième

  • 6 dix-neuvième

    I adj. o‘n to‘qqizinchi
    II nm. o‘n to‘qqiz bo‘lagi, qismi
    III n. o‘n to‘qqizinchsi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix-neuvième

  • 7 dix-septième

    I adj. o‘n yettinchi
    II nm. o‘n yettinchi bo‘lagi, qismi
    III n. o‘n yettinchisi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dix-septième

  • 8 soixante-dix

    adj.numér.inv. yetmish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > soixante-dix

  • 9 moins

    I adv.
    1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas
    2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni
    3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan
    4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor
    5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boraman
    II nm.
    1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi
    2. le signe moins minus, ayirish belgisi
    III prép.
    1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi
    2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > moins

  • 10 adhérer

    vi.
    1. yopishqoq, yopishib turmoq; papier qui adhère mal au mur devorga yaxshi yopishmaydigan qog‘oz
    2. kirmoq, a'zo bo‘lmoq; il a adhéré au parti il y a dix ans u partiyaga o‘n yil avval kirgan
    3. qo‘shilmoq, hamfikr bo‘ lmoq; j'adhère à votre opinion men sizning fikringizga qo‘shilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > adhérer

  • 11 ancienneté

    nf.
    1. qadimiylik, qadimgi zamon; de toute ancienneté qadimgi zamonlardan buyon; l'ancienneté d'une coutume biror odatning qadimiyligi
    2. staj, xizmat faoliyati; l'ancienneté de service xizmat staji; avoir dix ans d'ancienneté o‘n yil mehnat faoliyatiga ega bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ancienneté

  • 12 arrêt

    nm.
    1. to‘xtash, to‘xtatish, tugash, tinish, to‘xtab o‘ tish; faire plusieurs arrêts bir necha marta to‘xtash, to‘xtab o‘ tish; l'arrêt du travail ishning tugashi
    2. to‘xtalish, tanaffus, dam, tin olish, pauza; dix minutes d'arrêt to‘xtash vaqti o‘n minut, o‘n minut tanaffus; sans arrêt tinimsiz, beto‘xtov, to‘xtamasdan
    3. to‘xtash joyi, bekat; attendre à l'arrêt d'autobus avtobus to‘xtash joyida, bekatida kutmoq
    4. hibsga olish; un mandat d'arrêt hibsga olish haqida order; maison d'arrêt qamoqxona; mettre aux arrêts hibsga olmoq; lever les arrêts hibsdan bo‘shatmoq
    5. hukm, qaror; un arrêt de mort o‘limga hukm, o‘lim hukmi; rendre un arrêt hukm chiqarmoq, hukm qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arrêt

  • 13 avancer

    I vt.
    1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq
    2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq
    3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq
    4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq
    5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoq
    II vi.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti
    2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq
    3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq
    4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti
    5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda
    6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqda
    II s'avancer vpr.
    1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq
    2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq
    3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avancer

  • 14 courant

    -ante1
    adj.
    1. chopayotgan, yugurayotgan, yugurib ketayotgan, yuguruvchi; chien courant tozi it, tozi; écriture courante ravon yozuv; main courante qo‘l ushlagich (eskalator, zinorpoya)
    2. oquvchan, oqar, oqadigan, hozirgi, shu kundagi; eau courante oqar suv, suv quvuri
    3. hozirgi, shu kundagi (yil haqida); le dix courant hozirgi (shu oyning o‘ninchisida)
    4. odatdagi, oddiy, doimo bo‘lib turadigan, sodda; compte courant odatdagi hisob-kitob; langage courant og‘zaki nutq, so‘zlashuv tili; affaires courantes dolzarb ishlar; opération courante oddiy bank ishi, operasiyasi; monnaie courante muomaladagi chaqa pul; fig. qabul qilingan vosita; type courant oddiy, sodda namuna; tout courant loc.adv. osongina, bemalol, bemashaqqat, qiynalmay, qiyinchiliksiz.
    nm.
    1. oqim, oqish, oqib ketish, oqib o‘ tish, yo‘nalish; courant d'air havo oqimi, havo yo‘nalishi, gurillagan shamol, yelvizak; courant atmosphérique havo oqimi; courant marin dengiz oqimi; courant de marées ko‘ tarilish va pasayish oqimlari; suivre, descendre le courant oqim bo‘ylab suzmoq; remonter le courant oqimga qarshi suzmoq; qarshi turmoq, qarshi kurashmoq (ko‘chma m'noda)
    2. elektr toki; courant électrique, courant continu doimiy, o‘zgarmas tok; courant alternatif o‘zgaruvchan tok; courant de haute fréquence yuqori tezlik, chastota toki; courant à haute tension yuqori kuchlanishli tok; courants tourbillonnaires uyurma tok (harakat); courants vagabonds sayyor tok; courant faradique induksion tok; courant monophasé bir fazali tok; courant triphasé uch fazali tok; établir le courant tok yubormoq; interrompre le courant tokni uzib qo‘ymoq
    3. oqim, yo‘nalish, jarayon, yurish, aylanish, ko‘chish, siljish, harakat; courant de l'histoire tarixiy jarayon; les courants d'échange mol, tovar aylanishi; courant de populations aholining ko‘chib yurishi; être au courant de xabardor bo‘lmoq, bilmoq; mettre au courant de xabardor qilmoq, bildirmoq; tenir au courant de xabardor qilib turmoq, bildirib turmoq; dans le courant de jarayonida, davomida, ichida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > courant

  • 15 dépasser

    vt.
    1. o‘zmoq, o‘zib ketmoq, quvib, o‘zib o‘ tmoq, oldinga o‘ tib ketmoq, quvib o‘zmoq; dépasser qqn. à la course yugurishda o‘zib ketmoq; dépasser un stade bosqich, davr, etapni bosib o‘ tmoq; dépasser (un endroit) de dix kilomètres o‘n kilometrga ilgari ketib qolmoq; dépasser l'adversaire sport raqibni quvib o‘ tmoq
    2. oshmoq, oshirmoq, orttirib yubormoq, ortmoq, ortiq, afzal bo‘lmoq, oshib, ortib, o‘tib ketmoq, ustun chiqmoq, oshirib yubormoq; oshirib, orttirib bajarmoq; dépasser deux fois ikki barobar oshirib bajarmoq; dépasser de beaucoup ancha ustun bo‘lmoq; dépasser le plan rejani orttirib bajarmoq; dépasser de 7% 7% oshirib bajarmoq; cela dépasse mes forces bu mening qo‘limdan kelmaydi; le succès dépasse mes espérances yutuq men kutgandan ziyod, ortiq bo‘ldi
    3. chetdan bo‘rtib chiqib turmoq, dikkayib ko‘rinib turmoq, baland ko‘ tarilib turmoq
    4. fam. hayron qoldirmoq, hayratga solmoq, ajablantirmoq, tang qoldirmoq; cette nouvelle me dépasse bu xabar meni hayron qoldirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dépasser

  • 16 doigt

    nm.
    1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin
    2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > doigt

  • 17 économie

    nf.
    1. écon. xo‘jalik; iqtisodiyot; économie planifiée, économie dirigée rejali, boshqariladigan xo‘jalik; économie nationale xalq xo‘ jaligi; économie agraire qishloq xo‘jaligi; économie forestière o‘rmon xo‘jaligi; économie privée xususiy xo‘jalik; petite économie marchande mayda tovar ishlab chiqarish xo‘jaligi; économie domestique uy xo‘jaligi; ro‘zg‘or
    2. iqtisodiyot (xalq xo‘jaligining ayrim tarmog‘ini o‘rganadigan fan); économie politique siyosiy iqtisod
    3. tejab-tergab yashamoq; être d'une grande économie o‘ta tejamkor bo‘lmoq
    4. tejash natijasida olingan narsa, tejalgan narsa; tejam; foyda; économie de dix francs par pièce produite har bir dona mahsulotdan 10 frankdan tejam
    5. pl. yig‘ ilgan, to‘plangan, jamg‘arilgan pul, mablag‘, jamg‘arma; économies mensuelles oylik jamg‘arma; économies annuelles yillik jamg‘arma; acheter qqch. avec ses économies jamg‘argan puliga biror narsa sotib olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > économie

  • 18 jour

    nm.
    1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq
    3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq
    4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi
    5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq
    6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan
    7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq
    8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq
    9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda
    10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor
    11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta
    12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb
    13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi
    14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)
    15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jour

  • 19 marquer

    I vt.
    1. belgilamoq, belgi qo‘ymoq; marquer la peau de tatouages teriga tatuirovka qilmoq; visage marqué de cicatrices chandiq bosgan yuz; marquer les points, au cours d'une partie o‘yinda ochkolar yutmoq; loc. marquer le coup nishonlamoq, e' tibor bermoq; marquer un coup raqibdan ustun kelmoq, ustunlikka erishmoq; sport. marquer un but to‘p kiritmoq
    2. o‘lchamoq; belgilamoq, chegaralamoq, chegarani biror narsa bilan belgilamoq; marquer une limite chegarani belgilamoq
    3. ko‘rsatmoq (asbob); le thermomètre marquait dix degrés au-dessous de zéro termometr o‘n daraja sovuqni ko‘rsatar edi
    4. fig. nazorat qilmoq, kuzatmoq, ta'qib qilmoq; sport. marquer un joueur o‘yinchini ushlamoq (himoyada)
    5. dona-dona, alohida-alohida ajratib gapirmoq; ta'kidlamoq
    6. guvohlik bermoq, ko‘rsatmoq, hurmat bildirmoq, ifodalamoq, izhor qilmoq; marquer de l'intérêt à qqn. birovga qiziqish bildirmoq; marquer de la rancune à qqn. birovga nisbatan kek saqlamoq
    7. bildirmoq, ifodalamoq, ko‘rsatmoq, dalolat bermoq (narsa)
    8. belgilamoq, ifodalamoq; les artistes qui ont marqué cette époque bu asrni belgilovchi san'atkorlar; une enfance marquée par la guerre urush chuqur iz qoldirgan yoshlik
    II vi.
    1. muhim, ahamiyatli bo‘lmoq; katta ahvmiyatga ega bo‘lmoq, e' tiborga loyiq, molik bo‘lmoq; événement qui marque muhim voqea; les personnalités qui ont marqué pendant cette période shu davrning e'tiborga molik shaxslari
    2. fam. marquer mal yomon taassurot qoldirmoq
    3. iz, belgi qoldirmoq; coup qui marque iz qoldiradigan zarba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marquer

  • 20 midi

    nm.
    1. tush, choshgoh, qiyom, tush, qiyom vaqti; le repas de midi tushlik
    2. tushgi soat o‘n ikki; on mangera à midi juste rappa-rosa soat o‘n ikkida ovqatlanamiz; il est midi soat o‘n ikki; midi un quart, et demi, midi dix soat o‘n ikkidan chorakta o‘ tdi, o‘n ikki yarim, o‘n minut o‘ tdi; loc. chercher midi à quatorze heures ishni bekordan-bekorga qiyinlashtirmoq, chigallashtirmoq
    3. janub; coteau exposé au midi janubga qaragan tepalik
    4. janubiy viloyatlar; avoir l'accent du midi janub lahjasida gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > midi

См. также в других словарях:

  • dix — dix …   Dictionnaire des rimes

  • dix — [ dis ] devant une pause; [ di ] devant une consonne; [ diz ] devant une voyelle adj. numér. inv. et n. • dis, diz 1050; lat. decem I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à neuf plus un (10; X). ⇒ déca . 1 ♦ Avec l art. défini,… …   Encyclopédie Universelle

  • DIX — ist der Name folgender Personen: Alexander Dix (* 1951), deutscher Jurist; derzeitiger Beauftragter für Datenschutz und Informationsfreiheit des Landes Berlin Arthur Dix (1875–1935), deutscher Ökonom und Geopolitiker Dorothea Lynde Dix… …   Deutsch Wikipedia

  • Dix — ist der Name folgender Personen: Alexander Dix (* 1951), deutscher Jurist; derzeitiger Beauftragter für Datenschutz und Informationsfreiheit des Landes Berlin Arthur Dix (1875–1935), deutscher Ökonom und Geopolitiker Dorothea Lynde Dix… …   Deutsch Wikipedia

  • Dix — may refer to: Contents 1 Places 2 People 3 Ship 4 Acronyms 5 Others …   Wikipedia

  • dix — DIX. adj. numéral des 2 g. Nombre pair composé de deux fois cinq, et qui suit immédiatement lenombre de neuf. L X dans ce mot se prononce comme un Z devant une voyelle. Dix arpens. Dix écus. Dix hommes. Devant une consonne, ou une lettre aspirée …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • dix — DIX. adj. numeral de tout genre. Nombre qui suit immediatement le nombre de neuf. Dix hommes. dix maisons. les dix commandemens de Dieu. On le joint à certains nombres. Dix sept. dix huit. dix neuf. soixante dix. quatre vingt dix. On dit, Mettre… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • dix — Dix, Decem. Dix ans, Deni anni. On en creoit dix à la fois, Deni creabantur. Dix onces, Dextans. Dix hommes qui eurent le gouvernement de la Republ. de Rome par l espace de deux ans, et furent créez pour l establissement des loix qu ils… …   Thresor de la langue françoyse

  • Dix — Dix, NE U.S. village in Nebraska Population (2000): 267 Housing Units (2000): 112 Land area (2000): 0.218135 sq. miles (0.564966 sq. km) Water area (2000): 0.000000 sq. miles (0.000000 sq. km) Total area (2000): 0.218135 sq. miles (0.564966 sq.… …   StarDict's U.S. Gazetteer Places

  • DIX (O.) — DIX OTTO (1891 1969) Le peintre allemand Otto Dix a joué vers 1925 un rôle capital au sein de la Neue Sachlichkeit («nouvelle objectivité»). Il est passé par l’impressionnisme et par un cubisme décoratif déjà allégorique quand, en 1920, il se… …   Encyclopédie Universelle

  • Dix de cœur — Classement dans un jeu de 52 cartes …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»