-
1 dix
I adj.1. o‘n2. o‘ninchi; page dix o‘ninchi bet; numéro dix o‘ninchi nomerII nm.1. 1, o‘n raqami, o‘nlik2. o‘ninchi sana; le dix janvier o‘ninchi yanvar. -
2 dix-huit
I adj.1. o‘n sakkiz2. o‘n sakkizinchi; page dix-huit o‘n sakkizinchi bet; numéro dix-huit o‘n sakkizinchi nomer; II nm.1. 1, o‘n sakkiz raqami2. o‘n sakkizinchi sana; le dix-huit janvier o‘n sakkizinchi yanvar. -
3 dix-neuf
I adj.1. 1, o‘n to‘qqiz2. o‘n to‘qqizinchi; page dix-neuf o‘n to‘qqizinchi betII nm.1. 1, o‘n to‘qqiz raqami2. o‘n to‘qqizinchi sana; le dix-neuf janvier o‘n to‘qqizinchi yanvar. -
4 dix-sept
I adj.1. 1, o‘n yetti2. o‘n yettinchi; page dix-sept o‘n yettinchi betII nm.1. 1, o‘n yetti raqami2. o‘n yettinchi sana; le dix-sept janvier o‘n yettinchi yanvar. -
5 dix-huitième
-
6 dix-neuvième
-
7 dix-septième
-
8 soixante-dix
adj.numér.inv. yetmish. -
9 moins
I adv.1. ozroq, kamroq; il travaille moins u kamroq ishlaydi; il est moins grand que son frère u akasiga qaraganda kichikroq; un peu plus ou un peu moins bir oz ko‘proq yoki bir oz kamroq; trois fois moins cher uch barobar arzonroq; non moins que xuddi, shuningday; pas moins shuncha, qancha bo‘lsa shuncha; loc. plus ou moins ozroq yoki ko‘proq; ni plus ni moins ko‘p ham oz ham emas2. le moins eng oz, eng kam; pas le moins du monde hech, hech bir, sira, zarracha ham, aslo, zinhor; c'est la robe la moins chère que j'aie trouvée bu ko‘ylak men topa olganlarimning ichida eng arzoni3. au moins hech bo‘lmaganda, loaqal, aqalli, kamida; si, au moins il était arrivé à temps! hech bo‘lmaganda u vaqtida kelganda edi! il y a au moins une heure kamida ikki soat bor; du moins har holda, lekin, shunday bo‘lsa ham; il a été reçu premier, du moins il le prétend u birinchi bo‘lib qabul qilingan edi, har holda uni bunga haqqi bor; tout au moins, pour le moins eng kamida, kam, oz deganda, ozi bilan4. oz qism, oz narsa; cela coûte moins bu arzonroq, ozroq turadi; ni plus ni moins oz ham ko‘p ham emas, roppa-rosa; moins de ozroq, kamroq; moins de vingt kilos yigirma kilodan ozroq; les moins de vingt ans yigirma yoshdan kichiklar; de moins, en moins kamida, hech bo‘lmaganda; il y a un élève en moins kamida bitta o‘quvchi bor5. loc. à moins de, que -sa agar, -dan tashqari agar; j'irai chez vous à moins que vous ne sortiez siz agar uyingizdan chiqib ketib qolmasangiz men siznikiga boramanII nm.1. eng kami, eng ozi, eng kichigi; loc. qui peut le plus peut le moins eng ko‘pini qila olgan eng ozini ham qila oladi2. le signe moins minus, ayirish belgisiIII prép.1. ayirsa, olinsa, kam; six moins quatre font deux oltidan to‘rtni ayirsa ikki qoladi; dépêchez-vous, il est presque moins dix tezroq bo‘ling, qariyb o‘nta kam bo‘lib qoldi2. il fait moins dix (degrés) o‘n darajadan kam bo‘layapti. -
10 adhérer
vi.1. yopishqoq, yopishib turmoq; papier qui adhère mal au mur devorga yaxshi yopishmaydigan qog‘oz2. kirmoq, a'zo bo‘lmoq; il a adhéré au parti il y a dix ans u partiyaga o‘n yil avval kirgan3. qo‘shilmoq, hamfikr bo‘ lmoq; j'adhère à votre opinion men sizning fikringizga qo‘shilaman. -
11 ancienneté
nf.1. qadimiylik, qadimgi zamon; de toute ancienneté qadimgi zamonlardan buyon; l'ancienneté d'une coutume biror odatning qadimiyligi2. staj, xizmat faoliyati; l'ancienneté de service xizmat staji; avoir dix ans d'ancienneté o‘n yil mehnat faoliyatiga ega bo‘lmoq. -
12 arrêt
nm.1. to‘xtash, to‘xtatish, tugash, tinish, to‘xtab o‘ tish; faire plusieurs arrêts bir necha marta to‘xtash, to‘xtab o‘ tish; l'arrêt du travail ishning tugashi2. to‘xtalish, tanaffus, dam, tin olish, pauza; dix minutes d'arrêt to‘xtash vaqti o‘n minut, o‘n minut tanaffus; sans arrêt tinimsiz, beto‘xtov, to‘xtamasdan3. to‘xtash joyi, bekat; attendre à l'arrêt d'autobus avtobus to‘xtash joyida, bekatida kutmoq4. hibsga olish; un mandat d'arrêt hibsga olish haqida order; maison d'arrêt qamoqxona; mettre aux arrêts hibsga olmoq; lever les arrêts hibsdan bo‘shatmoq5. hukm, qaror; un arrêt de mort o‘limga hukm, o‘lim hukmi; rendre un arrêt hukm chiqarmoq, hukm qilmoq. -
13 avancer
I vt.1. oldinga siljitmoq, surmoq, surib qo‘ymoq; oldinga uzatmoq; avancer une chaise kursini oldinga surmoq2. qo‘ymoq, taklif qilmoq, ko‘tarmoq, ko‘ tarib chiqmoq, o‘rtaga tashlamoq; olg‘a surmoq; avancer une thèse biror tezisni olg‘a surmoq; avancer une idée g‘oyani ko‘tarib chiqmoq3. tezlashtirmoq, jadallashtirmoq, yurishtirmoq; avancer son retour qaytishini tezlashtirmoq4. rivojlantirmoq, taraqqiy ettirmoq, yuksaltirmoq, tezlashtirmoq; avancer son travail ishini rivojlantirmoq5. qarz bermoq; avancer de l'argent pul qarz bermoqII vi.1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq; avancer lentement asta-sekin oldinga yurmoq; l'armée avance qo‘shin olg‘a siljiyapti2. turib, do‘ppayib, bo‘rtib, qappayib chiqib turmoq3. ulgurmoq, ilgarilab ketmoq; avancer dans son travail ishida ilgarilab ketmoq4. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (vaqt); le jour avance kun oxirlab qoldi; l'été avance yoz o‘ tib ketyapti5. tugamoq, oxirlamoq, oxirlab qolmoq (narsalar); le travail avance ish oxirlamoqda6. tez yurmoq, oldin ketmoq (soat); ma montre avance de dix minutes soatim o‘n minut oldin ketmoqdaII s'avancer vpr.1. oldinga, olg‘a yurmoq, siljib bormoq, oldinga surilmoq2. fig. s'avancer trop tavakkal, tavakkalchilik qilmoq, xavfli, qaltis ish qilmoq3. yaqinlashmoq; boshlanmoq, kelmoq, kirmoq (vaqt); l'hiver s'avance qish yaqinlashmoqda, boshlanmoqda. -
14 courant
-ante1adj.1. chopayotgan, yugurayotgan, yugurib ketayotgan, yuguruvchi; chien courant tozi it, tozi; écriture courante ravon yozuv; main courante qo‘l ushlagich (eskalator, zinorpoya)2. oquvchan, oqar, oqadigan, hozirgi, shu kundagi; eau courante oqar suv, suv quvuri3. hozirgi, shu kundagi (yil haqida); le dix courant hozirgi (shu oyning o‘ninchisida)4. odatdagi, oddiy, doimo bo‘lib turadigan, sodda; compte courant odatdagi hisob-kitob; langage courant og‘zaki nutq, so‘zlashuv tili; affaires courantes dolzarb ishlar; opération courante oddiy bank ishi, operasiyasi; monnaie courante muomaladagi chaqa pul; fig. qabul qilingan vosita; type courant oddiy, sodda namuna; tout courant loc.adv. osongina, bemalol, bemashaqqat, qiynalmay, qiyinchiliksiz.nm.1. oqim, oqish, oqib ketish, oqib o‘ tish, yo‘nalish; courant d'air havo oqimi, havo yo‘nalishi, gurillagan shamol, yelvizak; courant atmosphérique havo oqimi; courant marin dengiz oqimi; courant de marées ko‘ tarilish va pasayish oqimlari; suivre, descendre le courant oqim bo‘ylab suzmoq; remonter le courant oqimga qarshi suzmoq; qarshi turmoq, qarshi kurashmoq (ko‘chma m'noda)2. elektr toki; courant électrique, courant continu doimiy, o‘zgarmas tok; courant alternatif o‘zgaruvchan tok; courant de haute fréquence yuqori tezlik, chastota toki; courant à haute tension yuqori kuchlanishli tok; courants tourbillonnaires uyurma tok (harakat); courants vagabonds sayyor tok; courant faradique induksion tok; courant monophasé bir fazali tok; courant triphasé uch fazali tok; établir le courant tok yubormoq; interrompre le courant tokni uzib qo‘ymoq3. oqim, yo‘nalish, jarayon, yurish, aylanish, ko‘chish, siljish, harakat; courant de l'histoire tarixiy jarayon; les courants d'échange mol, tovar aylanishi; courant de populations aholining ko‘chib yurishi; être au courant de xabardor bo‘lmoq, bilmoq; mettre au courant de xabardor qilmoq, bildirmoq; tenir au courant de xabardor qilib turmoq, bildirib turmoq; dans le courant de jarayonida, davomida, ichida. -
15 dépasser
vt.1. o‘zmoq, o‘zib ketmoq, quvib, o‘zib o‘ tmoq, oldinga o‘ tib ketmoq, quvib o‘zmoq; dépasser qqn. à la course yugurishda o‘zib ketmoq; dépasser un stade bosqich, davr, etapni bosib o‘ tmoq; dépasser (un endroit) de dix kilomètres o‘n kilometrga ilgari ketib qolmoq; dépasser l'adversaire sport raqibni quvib o‘ tmoq2. oshmoq, oshirmoq, orttirib yubormoq, ortmoq, ortiq, afzal bo‘lmoq, oshib, ortib, o‘tib ketmoq, ustun chiqmoq, oshirib yubormoq; oshirib, orttirib bajarmoq; dépasser deux fois ikki barobar oshirib bajarmoq; dépasser de beaucoup ancha ustun bo‘lmoq; dépasser le plan rejani orttirib bajarmoq; dépasser de 7% 7% oshirib bajarmoq; cela dépasse mes forces bu mening qo‘limdan kelmaydi; le succès dépasse mes espérances yutuq men kutgandan ziyod, ortiq bo‘ldi3. chetdan bo‘rtib chiqib turmoq, dikkayib ko‘rinib turmoq, baland ko‘ tarilib turmoq4. fam. hayron qoldirmoq, hayratga solmoq, ajablantirmoq, tang qoldirmoq; cette nouvelle me dépasse bu xabar meni hayron qoldirdi. -
16 doigt
nm.1. barmoq, panja; montrer au doigt barmog‘i bilan ko‘rsatmoq; toucher (du bout) du doigt deyarlik yetishmoq, erishmoq; un doigt de bir tomchigina, ozgina; un doigt de vin bir tomchi vino; savoir sur le bout du doigt besh panjasidek yod bilmoq; ne faire oeuvre de ses dix doigts hech narsa qilmaslik, qo‘lini-qo‘liga urmay o‘ tirmoq; mettre le doigt sur, dessus topmoq, fahmlamoq; donner sur les doigts à qqn. qo‘l tashlashmoq; toucher du doigt aniq ko‘rmoq, eng muhimini tushunmoq; se mordre les doigts barmog‘ ini tishlamoq, afsuslanmoq; avoir de l'esprit jusqu'au bout des doigts juda aqlli bo‘lmoq; à deux doigts de qil ustida, yoqasida, juda yaqin2. techn. barmoq, tish, pishang, dastak, richag; doigt de direction boshqarish tirgagi. -
17 économie
nf.1. écon. xo‘jalik; iqtisodiyot; économie planifiée, économie dirigée rejali, boshqariladigan xo‘jalik; économie nationale xalq xo‘ jaligi; économie agraire qishloq xo‘jaligi; économie forestière o‘rmon xo‘jaligi; économie privée xususiy xo‘jalik; petite économie marchande mayda tovar ishlab chiqarish xo‘jaligi; économie domestique uy xo‘jaligi; ro‘zg‘or2. iqtisodiyot (xalq xo‘jaligining ayrim tarmog‘ini o‘rganadigan fan); économie politique siyosiy iqtisod3. tejab-tergab yashamoq; être d'une grande économie o‘ta tejamkor bo‘lmoq4. tejash natijasida olingan narsa, tejalgan narsa; tejam; foyda; économie de dix francs par pièce produite har bir dona mahsulotdan 10 frankdan tejam5. pl. yig‘ ilgan, to‘plangan, jamg‘arilgan pul, mablag‘, jamg‘arma; économies mensuelles oylik jamg‘arma; économies annuelles yillik jamg‘arma; acheter qqch. avec ses économies jamg‘argan puliga biror narsa sotib olmoq. -
18 jour
nm.1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i. -
19 marquer
I vt.1. belgilamoq, belgi qo‘ymoq; marquer la peau de tatouages teriga tatuirovka qilmoq; visage marqué de cicatrices chandiq bosgan yuz; marquer les points, au cours d'une partie o‘yinda ochkolar yutmoq; loc. marquer le coup nishonlamoq, e' tibor bermoq; marquer un coup raqibdan ustun kelmoq, ustunlikka erishmoq; sport. marquer un but to‘p kiritmoq2. o‘lchamoq; belgilamoq, chegaralamoq, chegarani biror narsa bilan belgilamoq; marquer une limite chegarani belgilamoq3. ko‘rsatmoq (asbob); le thermomètre marquait dix degrés au-dessous de zéro termometr o‘n daraja sovuqni ko‘rsatar edi4. fig. nazorat qilmoq, kuzatmoq, ta'qib qilmoq; sport. marquer un joueur o‘yinchini ushlamoq (himoyada)5. dona-dona, alohida-alohida ajratib gapirmoq; ta'kidlamoq6. guvohlik bermoq, ko‘rsatmoq, hurmat bildirmoq, ifodalamoq, izhor qilmoq; marquer de l'intérêt à qqn. birovga qiziqish bildirmoq; marquer de la rancune à qqn. birovga nisbatan kek saqlamoq7. bildirmoq, ifodalamoq, ko‘rsatmoq, dalolat bermoq (narsa)8. belgilamoq, ifodalamoq; les artistes qui ont marqué cette époque bu asrni belgilovchi san'atkorlar; une enfance marquée par la guerre urush chuqur iz qoldirgan yoshlikII vi.1. muhim, ahamiyatli bo‘lmoq; katta ahvmiyatga ega bo‘lmoq, e' tiborga loyiq, molik bo‘lmoq; événement qui marque muhim voqea; les personnalités qui ont marqué pendant cette période shu davrning e'tiborga molik shaxslari2. fam. marquer mal yomon taassurot qoldirmoq3. iz, belgi qoldirmoq; coup qui marque iz qoldiradigan zarba. -
20 midi
nm.1. tush, choshgoh, qiyom, tush, qiyom vaqti; le repas de midi tushlik2. tushgi soat o‘n ikki; on mangera à midi juste rappa-rosa soat o‘n ikkida ovqatlanamiz; il est midi soat o‘n ikki; midi un quart, et demi, midi dix soat o‘n ikkidan chorakta o‘ tdi, o‘n ikki yarim, o‘n minut o‘ tdi; loc. chercher midi à quatorze heures ishni bekordan-bekorga qiyinlashtirmoq, chigallashtirmoq3. janub; coteau exposé au midi janubga qaragan tepalik4. janubiy viloyatlar; avoir l'accent du midi janub lahjasida gapirmoq.
См. также в других словарях:
dix — dix … Dictionnaire des rimes
dix — [ dis ] devant une pause; [ di ] devant une consonne; [ diz ] devant une voyelle adj. numér. inv. et n. • dis, diz 1050; lat. decem I ♦ Adj. numér. card. Nombre entier naturel équivalant à neuf plus un (10; X). ⇒ déca . 1 ♦ Avec l art. défini,… … Encyclopédie Universelle
DIX — ist der Name folgender Personen: Alexander Dix (* 1951), deutscher Jurist; derzeitiger Beauftragter für Datenschutz und Informationsfreiheit des Landes Berlin Arthur Dix (1875–1935), deutscher Ökonom und Geopolitiker Dorothea Lynde Dix… … Deutsch Wikipedia
Dix — ist der Name folgender Personen: Alexander Dix (* 1951), deutscher Jurist; derzeitiger Beauftragter für Datenschutz und Informationsfreiheit des Landes Berlin Arthur Dix (1875–1935), deutscher Ökonom und Geopolitiker Dorothea Lynde Dix… … Deutsch Wikipedia
Dix — may refer to: Contents 1 Places 2 People 3 Ship 4 Acronyms 5 Others … Wikipedia
dix — DIX. adj. numéral des 2 g. Nombre pair composé de deux fois cinq, et qui suit immédiatement lenombre de neuf. L X dans ce mot se prononce comme un Z devant une voyelle. Dix arpens. Dix écus. Dix hommes. Devant une consonne, ou une lettre aspirée … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
dix — DIX. adj. numeral de tout genre. Nombre qui suit immediatement le nombre de neuf. Dix hommes. dix maisons. les dix commandemens de Dieu. On le joint à certains nombres. Dix sept. dix huit. dix neuf. soixante dix. quatre vingt dix. On dit, Mettre… … Dictionnaire de l'Académie française
dix — Dix, Decem. Dix ans, Deni anni. On en creoit dix à la fois, Deni creabantur. Dix onces, Dextans. Dix hommes qui eurent le gouvernement de la Republ. de Rome par l espace de deux ans, et furent créez pour l establissement des loix qu ils… … Thresor de la langue françoyse
Dix — Dix, NE U.S. village in Nebraska Population (2000): 267 Housing Units (2000): 112 Land area (2000): 0.218135 sq. miles (0.564966 sq. km) Water area (2000): 0.000000 sq. miles (0.000000 sq. km) Total area (2000): 0.218135 sq. miles (0.564966 sq.… … StarDict's U.S. Gazetteer Places
DIX (O.) — DIX OTTO (1891 1969) Le peintre allemand Otto Dix a joué vers 1925 un rôle capital au sein de la Neue Sachlichkeit («nouvelle objectivité»). Il est passé par l’impressionnisme et par un cubisme décoratif déjà allégorique quand, en 1920, il se… … Encyclopédie Universelle
Dix de cœur — Classement dans un jeu de 52 cartes … Wikipédia en Français