Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

direct

  • 1 direct

    -e
    I adj.
    1. to‘g‘ri, to‘ppa-to‘g‘ri, bevosita, vositasiz, to‘g‘ridan-to‘g‘ri; communication directe to‘g‘ri xabar; train direct to‘xtamaydigan poyezd; action directe vositasiz harakat; suffrage direct to‘g‘ridan-to‘g‘ri ovoz berish; complément direct gram. vositasiz to‘ldiruvchi; coup direct to‘ppato‘ g‘ri borib tegish; être en contradiction directe bevosita ziddiyatda bo‘lmoq
    II nm.
    1. to‘g‘ri tegish (boksda)
    2. en direct to‘g‘ri, voqea sodir bo‘layotgan yerda (radioda); émission en direct bevosita radio eshtirish, radioda berish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > direct

  • 2 complément

    nm.
    1. to‘ldirish, to‘ldiruvchi, qo‘shimcha, ilova qo‘shish, boyitish; un complément d'information qo‘shimcha axborot, ma'lumot
    2. gram. to‘ldiruvchi; complément direct vositasiz to‘ldiruvchi
    3. math. qo‘shimcha burchak; un complément d'angle qo‘shimcha burchak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > complément

  • 3 coup

    nm.
    1. urish, zarba, turtish, urilish, itarish, tepki, tepib yuborish; foot. coup de pied tepki; coup bien placé, coup bien ajusté aniq zarba; coup au but darvozaga to‘p tepish; coup d'envoi birinchi tepish; coup franc direct jarima tepish; coup franc indirect erkin to‘p tepish (tennisda); coup de pied à la lune charxpalak bo‘lib suvga sakrash; porter un coup zarba bermoq; sans coup férir kurashsiz, qarshiliksiz; coup dur noxushlik, ko‘ngilsizlik, falokat; coup de Jarnac xiyonat, xiyonatkorlik; faire les quatre cents coups ortiqchalikka berilmoq, aysh-ishrat qilmoq, ichkilikbozlik qilmoq, noma'qulchilik, nojo‘ya ish qilmoq; faire coup double bir o‘q bilan ikki quyonni urmoq; loc.adv. après coup keyinchalik, kechroq, juda kech; à coup sûr albatta, shubhasiz, muqarrar; tout à coup to‘satdan, dabduristdan, qo‘qqisdan, daf'atdan, bexosdan, banogoh, ittifoqo; loc.prép. à coup de yordami, vositasi bilan, orqali, yordamida; sous le coup de ta'sirida, ta'siri ostida
    2. taqillatish, chertish, urish, chiqillash; frapper les trois coups pardani ko‘ tarishga ishora qilmoq (Fransiyada); sur le coup de minuit rosa yarim tunda
    3. ish, harakat, muomala, qiliq, voqea, hodisa, yurish, yo‘l, siljish, ko‘chish; coup de génie iste'dodli yurish; coup d'Etat davlat to‘ntarilishi; coup de force zo‘ravonlik ishi, to‘ntarish, fitna, suiqasd; mil. katta kuchlar bilan zarba berish; coup d'éclat muvaffaqiyat, yutuq, g‘alaba; coup d'essai boshlang‘ ich tajriba; coup monté oldindan tayyorlangan hiylanayrang; bon coup xayrli ish, jasort, dovyurak yurish; mauvais coup nojo‘ya, chakki, xunuk ish, jinoyat; faire son coup o‘z ishini qilmoq; le coup était fait ish bitdi, bo‘lar ish bo‘ldi; être dans le coup xabardor bo‘lmoq, bilmoq; manquer son coup muvaffaqiyatsizlikka uchramoq; monter un coup à qqn. aldamoq, pand bermoq, aldab ketmoq; ce sont là de ses coups bu uning nayranglari, qiliqlari; à coup d'hommes jonli kuch bilan
    4. coup, coup de feu o‘q uzish, otish; coup de fusil miltiq otish, miltiqdan o‘q uzish; fig. benihoya katta, cheksiz, haddan tashqari hisob-kitob (restoranda); tir coup par coup yakka otishma, bir-bir otadigan otishma; coup de canon to‘p otish; coup long uchib o‘ tib ketish; coup court uchib yetib bormaslik; coup fusant portlash
    5. xuruj, tutish, bostirib kelish, hayajon; être aux cent coups katta tashvish, hayajonda bo‘lmoq
    6. ho‘plam, yutish, qultum, yutim; à boire un coup de trop ortiqcha ichmoq
    7. marta, yo‘la, karra, bor, topqir, daf'a, qatla, maxal, gal, safar, vaqt; deux coups ikki safar; en deux coups ikki martada; loc.adv. en un coup, d'un seul coup bir martada, bir galda, bir yutishda; du premier coup bir yo‘la; encore un coup yana bir bor; pour le coup bu gal, safar; pour le coup c'est ridicule manabu juda kulgili; coup sur coup ketma-ket, qatorasiga, bir yo‘la, birvaraqayiga, to‘xtamasdan, muntazam ravishda, takrorlanib; du même coup birga, hamjihat bo‘lib, bir yoqadan bosh chiqarib; tout d'un coup birdaniga; à tout coup har safar, gal; sur le coup darhol, darrov, shu onda, shu zahoti; coup de vent shamolning birdan kuchayishi, qattiq, shiddatli shamol, bo‘ron, qasir-qusur; en coup de vent jadal, tez, shiddat bilan, ildam; coup de mer qattiq shamol; coup de soleil issiq urish; coup de tonnerre chaqmoq qasur-qusuri; coup de foudre yashin urishi; fig. bir qarashda muhabbat; coup de sang miyaga qon quyilish; coup de grisou kon gazlarining portlashi; coup de bec don cho‘qish; fig. coup de langue, coup de dent, coup de bec achchiq, istehzoli hazil, g‘iybat, fisq-fasod, chaynash, fisq-fujur; coup d'épingle to‘g‘nog‘ichni tiqib olish; fig. achchiq so‘z, piching, kesatiq, luqma; coup de gueule qo‘pol; do‘q, po‘pisa, dag‘dag‘a, baqiriq, jerkish, so‘kish, so‘kinish; coup de main dadil, tashabbus, yordam, bostirib borish, fitna, davlatni o‘zgartirish uchun xuruj, urinish, mil. jangovor qidiruv; donner un coup de main yordam bermoq; tenter un coup de main do‘q urmoq, qo‘l siltamoq; effectuer un coup de main bostirib bormoq; coup de collier zo‘r berish, tirishish, kuch; donner un coup de collier bor kuchini yig‘moq; coup de reins son, tos harakati; coup d'épaule yordam berish; coup d'oeil qarash, dunyo qarash, ko‘z tashlash, boqish, nazar, nigoh; coup de tête o‘ylamay qilingan ish; coup de dé, coup de fortune voqea, hodisa, hol, tasodif; coup de chapeau, coup de bonnet salomlashish, salom berish; pl.fig. xushomadgo‘ylik, laganbrdorlik; donner un coup de balai, de brosse yengil yelpi supirmoq, shchotka bilan tozalamoq; donner un coup de peigne taramoq; fig. koyimoq, tanbeh bermoq; coup de sifflet hushtak chalish; coup de sirène gudok qichqirig‘i; coup de crosse miltiq tepishi (orqaga urishi); coup de sonde qidiruv, tekshirish, davolash, tozalash; coup de frein tormoz berish, to‘xtatish; coup de téléphone telefon, qo‘ng‘iroq; coup de Bourse muvaffaqiyatli birja, ulgirji savdo bitimi; coup de théâtre kutilmagan yechim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coup

  • 4 discours

    nm. so‘zlash, gapirish qobiliyati, nutq, til, so‘zga chiqish, nutq so‘zlash, bayon qilish; discours d'ouverture, discours inaugural kirish, ochish so‘zi; faire un discours nutq so‘zlamoq; des discours en l'air quruq, behuda gaplar; gram. discours direct ko‘chirma gap; discours indirect o‘zlashtirma gap; parties du discours so‘z turkumlari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > discours

  • 5 émission

    nf.
    1. phys. nurlanish (to‘lqin shaklida turli energiya sochish, yoki ularning sochilishi, nur lanishi); émission de radiations radioaktiv nurlanish; l'émission de la chaleur issiqlik tarqalishi
    2. physiol. chiqarish, ajratish, ajratib chiqarish
    3. écon. emissiya (qimmatli qog‘ozlar va qog‘oz pul chiqarish); émission de billets de banque, d'actions, d'un emprunt, de timbres pul, aksiya, zaym, marka chiqarish
    4. radio, televizor orqali beriladigan eshittirish yoki ko‘rsatuv; une émission de télévision teleko‘rsatuv; une émission radiophonique radioeshittirish; faire des émissions en direct to‘g‘ridan-to‘g‘ri efirga uzatmoq; cette émission passe à 8 heures bu eshittirish efirga soat sakkizda beriladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > émission

  • 6 impôt

    nm. soliq, o‘lpon; un impôt direct, indirect haqiqiy, to‘g‘ri; qo‘shimcha soliq; l'impôt sur le revenu daromad solig‘i; l'impôt progressif sur le revenu o‘sib boruvchi daromad solig‘i; un impôt foncier er solig‘i; les impôts en nature mahsulot solig‘i; impôt du sang harbiy majburiyat, majburiy harbiy xizmat; la perception des impôts soliq undirish, olish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > impôt

  • 7 objet

    nm.
    1. narsa, predmet; manier un objet avec précaution narsa bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq
    2. mavzu, tema; l'objet de ses réflexions uning o‘y mavzusi
    3. obyekt, borliq
    4. maqsad, niyat; l'objet de nos voeux bizning istaklarimizning maqsadi; faire, être l'objet de mavzu, sabab qilmoq, bo‘lmoq
    5. gram. complément d'objet direct, indirect vositasiz, vositali to‘ldiruvchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > objet

  • 8 répliquer

    I vt. biror kishiga biror narsa deb javob qaytarmoq, bermoq, demoq, aytmoq, gap qistirmoq, luqma tashlamoq; que pouvais-je lui répliquer? unga nima ham deb javob qaytarardim? je lui ai répliqué qu'il mentait men unga yolg‘on gapirayotganligini aytib, gap qistirdim
    II vi.
    1. e'tiroz bildirmoq, qarshi chiqmoq; répliquer à une critique tanqidga e' tiroz bildirmoq
    2. vi. qo‘pollik, dag‘allik, qo‘rslik bilan javob bermoq; qo‘pol, dag‘al, qo‘rs javob bermoq; je te défends de répliquer! qo‘rslik qilma!
    3. qarshi, munosib, loyiq zarba bermoq; javob qaytarmoq; il a répliqué par un direct du gauche u chap qo‘li bilan to‘g‘ridan qarshi zarba berdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > répliquer

  • 9 retransmission

    nf. olib ko‘rsatish, olib eshittirish; la retansmission d'un match en direct biror o‘yinni to‘g‘ridan-to‘g‘ri olib ko‘rsatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retransmission

  • 10 style

    nm.
    1. uslub, stil; étudier le style d'un grand écrivain ulkan yozuvchining uslubini o‘rganmoq; il a un style original, inimitable uning o‘ziga xos, betakror uslubi bor; le style administratif rasmiy uslub; c'est un auteur qui manque de style bu no‘noq yozuvchi; style familier so‘zlashuv uslubi
    2. style direct, style indirect ko‘chirma, o‘zlashtirma gap
    3. usul, uslub, yo‘l; le style d'une école, d'une époque biror maktabning, davrning uslubi; le style Louis XIII Lui XIII usuli
    4. de style usulidagi, uslubidagi, yo‘lidagi; meuble de style Louis XIII Lui XIII uslubidagi mebel
    5. usul, odat, tarz; did; style de vie hayot tarzi; de grand style katta miqyosdagi, keng ko‘lamli; une opération de grand style keng ko‘lamli operatsiya; ce sauteur a un très beau style, a un style bu sakrovchining o‘ziga xos juda chiroyli bir uslubi bor, bir uslubi bor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > style

См. также в других словарях:

  • direct — di·rect 1 vt 1: to order with authority the testator direct ed that the car go to his niece 2: to order entry of (a verdict) without jury consideration the court direct ed a verdict in favor of the defendant 3: to act …   Law dictionary

  • direct — DIRÉCT, Ă, direcţi, te, adj., s.f., adv. 1. adj. Care duce la ţintă, de a dreptul, fără ocol; drept. ♢ În linie directă = din tată în fiu, în linie dreaptă de rudenie. 2. s.f. Lovitură dată de un boxer cu mâna întinsă drept înainte. 3. adv. De a… …   Dicționar Român

  • Direct — Di*rect , a. [L. directus, p. p. of dirigere to direct: cf. F. direct. See {Dress}, and cf. {Dirge}.] 1. Straight; not crooked, oblique, or circuitous; leading by the short or shortest way to a point or end; as, a direct line; direct means. [1913 …   The Collaborative International Dictionary of English

  • direct — Ⅰ. direct UK US /dɪˈrekt/, /daɪˈrekt/ adjective ► without anyone or anything else being involved or coming between two people or things: »She decided to take direct control of the project. »He had had no direct involvement with the deal. »Have… …   Financial and business terms

  • Direct — may refer to: Direct current, a direct flow of electricity Direct examination, the in trial questioning of a witness by the party who has called him or her to testify Direct sum of modules, a construction in abstract algebra which combines… …   Wikipedia

  • direct — direct, ecte (di rèkt, rè kt ; au pluriel masculin l s ne se lie jamais : des avis di rekt et pressants ; la prononciation de la finale ct, cts, au masculin singulier ou pluriel est mal assurée ; on entend quelquefois prononcer di rè, comme… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • direct — vb 1 Direct, address, devote, apply are comparable when used reflexively with the meaning to turn or bend one s attention, energies, or abilities to something or when meaning to turn, bend, or point (as one s attention, thoughts, or efforts) to a …   New Dictionary of Synonyms

  • Direct 8 — Saltar a navegación, búsqueda Direct 8 Nombre público Direct 8 Eslogan La nouvelle grande chaîne généraliste Programación Generalista Propietario Bolloré País …   Wikipedia Español

  • Direct — Di*rect , v. t. [imp. & p. p. {Directed}; p. pr. & vb. n. {Directing}.] 1. To arrange in a direct or straight line, as against a mark, or towards a goal; to point; to aim; as, to direct an arrow or a piece of ordnance. [1913 Webster] 2. To point… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • direct — [də rekt′; ] also [ dīrekt′] adj. [ME < L directus, pp. of dirigere, to lay straight, direct < di , apart, from + regere, to keep straight, rule: see REGAL] 1. by the shortest way, without turning or stopping; not roundabout; not… …   English World dictionary

  • Direct 8 — Launched 31 March 2005 Owned by Groupe Canal+ Picture format 576i (SDTV) 1080i (HDTV) Audience share 2.4% (October 2011 …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»