Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

depuis

  • 1 depuis

    prép.
    1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi
    2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > depuis

  • 2 mort

    nf.
    1. o‘lim, vafot, qazo, ajal; o‘lish, jon berish, jon uzilish, halok bo‘lish; voir la mort de près ajal bilan yuzma-yuz bo‘lmoq; la mort n'épargne personne ajal hech kimni ayamaydi; mort clinique suivie de réanimation keyinchalik qayta jonlangan klinik o‘lim
    2. o‘lish, jon berish, jon uzilish, jon taslim qilish, ajali yetish; mort naturelle tabiiy o‘lish, tabiiy o‘lim, o‘z ajali bilan o‘lish; mort accidentelle baxtsiz hodisa tufayli o‘lish; mort subite to‘satdan o‘lish; loc. mourir de sa belle mort oshini oshab, yoshini yashab o‘lish, o‘z ajali bilan o‘lish; être à l'article de la mort o‘lim to‘shagida yotmoq; c'est une question de vie ou de mort bu hayot-mamot masalasi; à mort o‘ladigan qilib, qattiq; être frappé, blessé à mort qattiq kaltaklanmoq, yaralanmoq; depuis sa mort uning vafotidan buyon; loc. à la vie (et) à la mort o‘la-o‘lguncha, to o‘lguncha, to abad, bir umr, umrining oxirigacha, umrbod
    3. o‘ lim, qatl; donner la mort qatl qilmoq; engin de mort o‘lim quroli; peine de mort o‘ lim jazosi; mettre qqn. à mort qatl qilmoq, o‘ldirmoq; à mort! o‘ lim!
    4. fig. o‘lim, inqiroz; c'est la mort du petit commerce bu kichik tijoratlarning o‘limi; loc. souffrir mille morts ming bir azob chekmoq; avoir la mort dans l'âme umidini uzmoq.
    -morte
    adj.
    1. o‘lgan, vafot qilgan, qazo qilgan, olamdan o‘ tgan, halok bo‘lgan; il est mort depuis longtemps uning vafot qilganiga ko‘p bo‘ldi; il est mort et enterré u o‘lgan va dafn qilingan; elle est tombée raide morte u til tortmay o‘ldi; arbre mort qurigan daraxt; feuilles mortes qurigan barglar, xazon
    2. o‘lguday, o‘lguncha; ivre mort o‘lguday mast; mort de fatigue ulguday charchagan; mort de peur qo‘rquvdan o‘lay degan
    3. o‘lik, jonsiz (narsa); eau morte ko‘lmak suv; loc. poids mort pasangi yuk; temps mort bekor turish, bo‘sh turish, bekor turilgan vaqt
    4. o‘lik (hozirda ishlatilmaydigan); langue morte o‘lik til
    5. fam. o‘lgan, ishlatib bo‘lingan; la bagnole est morte mashina o‘ldi, ishdan chiqdi; les piles sont mortes batareyalar o‘ldi.
    -morte
    n.
    1. o‘lik, jasad, murda, mayyit; ensevelir, incinérer les morts o‘liklarni ko‘mish, kuydirish; être pâle comme un mort murdaday oqarib ketmoq
    2. o‘lik, marhum, o‘ tganlar; culte, religion des morts o‘tganlarning sig‘inishi, dini
    3. o‘lik, qurbon; l'accident a fait un mort et trois blessés ko‘ngilsiz hodisa tufayli bir kishi o‘ldi va uch kishi yaralandi; les morts de la guerre urush qurbonlari; la place du mort haydovchining yonidagi oldingi o‘rindiq; loc. faire le mort o‘zini o‘likka solmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mort

  • 3 aller

    I vi.
    1. yurmoq, siljimoq; aller à pied piyoda yurmoq; aller en voiture mashinada yurmoq; aller en train poyezdda yurmoq; aller en bateau kema, paroxodda suzmoq; aller en avion samolyotda uchmoq; aller à bicyclette velosipedda bormoq; aller à Moscou Мoskvaga bormoq; aller en France Fransiyaga bormoq; aller de Paris à Rome Parijdan Rimga bormoq; ce train va vite bu poyezd tez yuradi
    2. olib bormoq; cette route va à Paris bu yo‘ l Parijga olib boradi
    3. jo‘namoq, ketmoq; aller au bureau xizmatga, ishga ketmoq
    4. -ga yetmoq; cho‘zilmoq; yastanib yotmoq; la forêt va jusqu'au lac o‘rmon ko‘lgacha cho‘zilib yotibdi
    5. yashamoq, o‘zini … his qilmoq; le malade va mieux bemor o‘zini yaxshi his qilmoqda; comment allez-vous? – merci, je vais bien qalaysiz, ahvolingiz qalay? – rahmat, yaxshi yuribman, yaxshi yashab yuribman
    6. ketmoq; comment ça va? – merci, ça va bien! ishlar qalay? – rahmat, ishlar yaxshi, ketyapti; les affaires vont bien, mal ishlar yaxshi, yomon ketyapti
    7. yarashmoq, loyiq kelmoq (kiyim); ce chapeau lui va bu shlapa unga yarashadi
    8. to‘g‘ri kelmoq, mos kelmoq; qanoatlantirmoq; ça me va bu menga to‘g‘ri keladi
    9. o‘zidan keyingi infinitiv bilan birga yaqin kelasi zamonni yasaydi: nous allons rester ici biz bu yerda qolamiz; il va partir dans un instant u hozir jo‘nab ketadi
    10. je suis allé me promener men sayr qilishga, sayr qilish maqsadida bordim
    11. undov so‘z; allons! allez! qani, boshladik! boshlang!
    12. vous y allez fort! siz juda oshirib yubordingiz; il y va de notre vie bizning hayotimiz haqida gap ketyapti
    13. depuis un an il laisse tout aller bir yildan buyon u hamma narsani tashlab qo‘ydi; laisser aller ses affaires ishlarini tashlab qo‘ymoq; ne la laisse pas aller là-bas uni u yoqqa kiritma
    II s'en aller vpr.
    1. ketmoq, ketib qolmoq; il s'en va u jo‘nab ketyapti
    2. tozalamoq; ketmoq, toza bo‘lmoq; les taches d'encre s'en vont avec ce produit bu mahsulot siyoh dog‘larini ham ketkizadi.
    nm.
    1. bir tomonga yo‘naltirilgan harakat, borish; j'ai pris à l'aller le train du matin borishda ertalabki poyezdga o‘ tirdim
    2. poyezdning bir tomonga borish chiptasi; un aller pour Marseille Мarselga borish uchun chipta bering; un aller et retour borish-kelish chiptasi; au pis aller juda bo‘lmaganda, hech bo‘lmasa, zo‘r kelsa; c'est un pis aller bu ilojsiz holatdir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aller

  • 4 an

    nm.
    1. yil; il y a 3 ans uch yil burun; au bout d'un an bir yildan keyin; dans deux ans ikki yildan keyin; depuis un an bir yildan buyon; en un an bir yil ichida; il est parti pour un an u bir yilga ketdi; un an après bir yil keyin; un an après la guerre urush tugaganiga bir yil to‘lganda; tous les ans har yili, har yili bir marta; tous les deux ans har ikki yilda, har ikki yilda bir marta; Nouvel An, le jour de l'an yangi yil; bon an, mal an o‘rtacha yil; je m'en moque comme de l'an quarante menga bu bari bir, bir pul
    2. yosh; il a 30 ans u o‘ttiz yashar, o‘ ttiz yoshda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > an

  • 5 déluge

    nm.
    1. toshqin, suv bosish, sel olish; depuis le déluge qadim zamonlardan buyon, azaldan beri; remonter au déluge uzoqdan boshlamoq; après moi, après nous le déluge mendan, bizdan keyin dunyoni suv bosmaydimi, nima bo‘lsa bo‘laversin
    2. fig. oqim, oqib, yog‘ilib kelish, toshqin, sel; déluge d'injures so‘kishlar, haqoratlar seli, oqimi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > déluge

  • 6 écouter

    I vt.
    1. eshitmoq, tinglamoq, quloq solmoq; écouter de la musique musiqa eshitmoq, tinglamoq
    2. quloqqa olmoq, eshitib aytilgancha ko‘nmoq, unga amal qilmoq; écouter les conseils d'un ami o‘rtog‘ining maslahatlariga ko‘nmoq
    II s'écouter vpr.
    1. o‘zini o‘zi eshitmoq il s'écoute parler o‘z ovozidan zavqlantirmoqda
    2. e' tibor bermoq, qilmoq, nazarga, e'tiborga olmoq (o‘z sog‘lig‘i haqida); depuis sa maladie, il s'écoute kassalligidan buyon u o‘z sog‘lig‘iga ko‘p e' tibor bermoqda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > écouter

  • 7 évoluer

    vt.
    1. rivojlanmoq, o‘smoq, olg‘a siljimoq; la société évolue sans cesse jamiyat to‘xtovsiz rivojlanib bormoqda
    2. o‘zgarmoq; moslashmoq; il a beaucoup évolué depuis son séjour à ľétranger u chet elda bo‘lgan paytdan boshlab juda o‘zgarib ketdi
    3. qimirlamoq, o‘ynamoq; les danseurs évoluaient sur la scène raqqosalar sahnada o‘ynardilar
    4. av.mar. manyovr qilmoq, manyovr o‘ tkazmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > évoluer

  • 8 immémorial

    -ale
    adj. juda ilgarigi, burungi, qadimgi, allaqachongi, o‘ tgan, eski; depuis des temps immémoriaux juda qadim zamondan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > immémorial

  • 9 lanciner

    v.litt.
    I vi. sanchmoq, sanchib og‘rimoq
    II vt. jonga tegmoq, bezor qilmoq, zeriktirmoq; une idée le lancine depuis des jours bir fikr uni ko‘p kundan beri bezor qilyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lanciner

  • 10 longtemps

    I adv. uzoq, uzoq vaqt, ancha vaqtgacha; parler longtemps uzoq gaplashmoq
    II nm.inv. depuis, pendant, pour longtemps uzoq vaqtdan beri, ko‘pdan beri, uzoq vaqt davomida, uzoq vaqtga; je n'en ai pas pour longtemps men uni uzoq ushlab turmayman; de longtemps, avant longtemps uzoq vaqtda; il y a, voici, voilà longtemps mana ko‘pdan beri; il est déjà venu ici, il y a longtemps u ancha oldin ham bu yerga kelgan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > longtemps

  • 11 lurette

    loc. il y a, depuis, cela fait belle lurette ko‘pdan beri, allaqachon; ils sont partis il y a belle lurette ular allaqachon ketishgan; ça fait belle lurette qu'on ne l'a pas vu uni ko‘rishmaganiga ko‘p vaqt bo‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lurette

  • 12 manifester

    I vt.
    1. izhor etmoq, bildirmoq, namoyon qilmoq, oshkor etmoq, ifoda etmoq, ko‘rsatmoq; manifester sa haine, sa joie, sa colère o‘z nafratini, xursandchiligini, g‘azabini namoyon qilmoq; il ne manifesta aucun étonnement u hech qanday hayratni ifoda etmadi
    II vi. namoyishda qatnashmoq, namoyishga chiqmoq, namoyish qilmoq
    III se manifester vpr.
    1. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq, ma'lum bo‘lmoq; il ne s'est pas manifesté depuis longtemps u ko‘pdan beri ko‘rinmay qoldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > manifester

  • 13 nez

    nm.inv.
    1. burun; nez droit, grec to‘g‘ri, qirra burun; nez aquilin, en bec d'aigle qiyg‘ir burun; nez pointu, retroussé, en trompette uchli, puchuq, qanqaygan burun; parler du nez manqalanib gapirmoq; avoir le nez bouché burni tiqilib qolmoq
    2. loc. mener qqn. par le bout du nez birovning burnidan ip o‘tkazib olmoq; à vue de nez bir qarashda; fam. les doigts dans le nez ko‘zini yumib, osonlikcha; cela lui prend au nez bu hol unda bo‘ lib turadi; fam. se bouffer le nez janjallashmoq, mushtlashmoq; avoir un verre dans le nez kayfi taraq bo‘lmoq; cela ce voit comme le nez au milieu de la figure otning qashqasiday; montrer le bout de son nez lip etib ko‘rinib qo‘ymoq; mettre le nez, son nez à la fenêtre derazadan qaramoq; loc. nous n'avons pas mis le nez dehors depuis deux jours ikki kundan beri tashqariga chiqqanimiz yo‘q, ostona hatlab ko‘chaga chiqqanimiz yo‘q; piquer du nez mudramoq, pinakka ketmoq; il fourre son nez partout u hamma yerga burnini tiqib yuradi; il n'a pas levé le nez de son travail u ishidan boshini ko‘tarmadi; avoir le nez sur qqch. burnining ostida bo‘lmoq; se casser le nez à la porte de qqn. birovning berk eshigiga duch kelmoq; fermer la porte au nez de qqn. birovning yuziga eshikni qarsillatib yopmoq; au nez de qqn. birovning ko‘zi oldida; passer sous le nez burnining ostidan qochib ketmoq; fam. avoir qqn. dans le nez birovni ko‘rgani ko‘zi yo‘q bo‘ lmoq; fam. faire un pied de nez ikki qo‘lini burniga tiqqancha qoldirmoq
    3. ziyraklik, sezgirlik; ils se sont bien débrouillés, ils ont eu du nez ular juda oson qutulishdi, ular ziyraklik qilishdi
    4. tumshuq (hayvon)
    5. burun, tumshuq; l'avion pique du nez samolyot tumshug‘i bilan sho‘ng‘idi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nez

  • 14 occuper

    vt.
    1. egallamoq, egallab olmoq, ega bo‘lmoq, ega bo‘lib olmoq, qo‘lga kiritmoq; occuper le terrain yerga ega bo‘lib olmoq; occuper un pays vaincu yengilgan davlatni egallab olmoq
    2. egallamoq, band qilmoq; il occupe deux places u ikki o‘rindiqni egallaydi
    3. egallamoq, yashamoq, ishg‘ol etmoq, band etmoq; ils occupent le rez-de-chaussée ular birinchi qavatni band qilishgan
    4. egallamoq, lavozimni olmoq, o‘ tirmoq; il occupe le poste de secrétaire général depuis peu u yaqindan beri bosh kotib vazifasini egallab turibdi
    5. band qilmoq, bag‘ishlamoq, qaratmoq (vaqtini); occuper ses loisirs à jouer au tennis bo‘sh vaqtni tennis o‘ynashga qaratmoq.
    I vt. foydalanmoq, band, mashg‘ul qilmoq, ish bermoq, ishlatmoq; je l'ai occupé à classer mes livres men unga kitoblarimni taxlashni topshirdim
    II s'occuper vpr. (de) shug‘ullanmoq, mashg‘ul bo‘lmoq, band bo‘ lmoq, ishlamoq; s'occuper d'une affaire biror ish bilan mashg‘ul bo‘lmoq; s'occuper de politique siyosat bilan shug‘ullanmoq; occupe-toi de tes affaires (de tes oignons) ishingni qil; s'occuper de qqn. birov bilan mashg‘ul bo‘ lmoq, birovga qaramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > occuper

  • 15 paraître

    I vi.
    1. ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; le soleil paraît à l'horison quyosh ufqda ko‘rindi; il parut sur le seuil u ostonada paydo bo‘ldi
    2. bosilib chiqmoq, chiqmoq; faire paraître un ouvrage asarni bosib chiqmoq; son livre est paru, vient de paraître uning kitobi chiqdi, yaqinda chiqdi
    3. ko‘rinmoq; faire, laisser paraître ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; laisser paraître ses sentiments o‘z tuyg‘ularini namoyon qilmoq
    4. ko‘rinmoq, kelmoq, bormoq; il n'a pas paru à son travail depuis deux jours u ishida ikki kundan beri ko‘rinmadi
    5. o‘zini ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; elle aime un peu trop paraître u o‘zini ortiqcharoq namoyish qilishni yaxshi ko‘radi
    6. ko‘rinmoq, o‘xshab ko‘rinmoq, tuyulmoq; il paraît satisfait u ko‘ngli to‘lganga o‘xshaydi
    7. bo‘ lib, o‘xshab ko‘rinmoq; il veulent paraître ce qu'ils ne sont pas ular o‘zlari bo‘lmagan narsaga o‘zlarini o‘xshatib ko‘rsatishni xohlaydilar
    8. impers. il me paraît préférable que vous sortiez menimcha, sizning chiqib ketganingiz ma'qul ko‘rinadi; il paraît, il paraîtrait que gap yuribdiki, aytishyaptiki; il paraît qu'on va diminuer les impôts soliqlarni ozaytirarmush degan gap yuribdi; c'est trop tard, paraît-il, à ce qu'il paraît chamasi, aftidan, juda kech bo‘ldi
    II nm.litt. ko‘rinish; l'être et le paraître bo‘lish va ko‘rinish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > paraître

  • 16 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 17 peu

    adv.
    1. oz, kam; kamgina, ozgina narsa; yetarli emas; un peu de ozgina, bir oz, jinday, qittak; un peu de sel ozgina tuz; loc. ce n'est pas peu dire bu hazil gap emas; éviter un ennui de peu zerikishdan zo‘rg‘a qutulmoq; à peu près taxminan, yaqin; fam. très peu pour moi mening chatog‘ im yo‘q; c'est peu, trop peu bu kam, juda kam; peu à peu oz-ozdan, sekin-asta; peu à peu le feu gagnait les étages sekin-asta alanga etajlarni qoplab olardi; en peu de temps bir ozdan so‘ng; depuis peu, il y a peu yaqinda, biroz oldin; kam odam, kamchilik
    2. oz, kam, kam miqdorda; cette lampe éclaire peu, très peu bu chiroq yomon, juda yomon yoritadi si peu que ce soit oz bo‘lsada; un tant soit peu anchagina; tu me parais un tant soit peu susceptible sen menga anchagina zehnli ko‘rinasan; loc.prép. pour peu que ozgina, salgina; pour peu qu'on le contrarie, il devient agressif unga salgina qarshilik qilsang, u tajovuzkor bo‘lib qoladi
    3. un peu ozgina, jindak; elle l'aime un peu u uni ozgina sevadi; un petit peu ozgina, salgina, biroz; il va un petit peu mieux uning ahvoli biroz yaxshi; litt. quelque peu anchagina; il se sentait quelque peu malade u o‘zini anchagina kasal his qilardi; fam. un peu iltimos! (buyruqni amalga oshirish yoki tanbeh uchun); je vous demande un peu! men sizdan iltimos qilaman! iron. ortiqcha, ancha, juda; c'est un peu fort orttirib yubordingiz; un peu beaucoup juda ortiqcha; peu! hozir!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peu

  • 18 préoccuper

    I vt.
    1. tashvishga, xavotirga solmoq, tashvishlantirmoq; ces problèmes me préoccupent depuis longtemps bu masalalar meni ko‘pdan beri tashvishlantirib yuribdi
    2. butunlay qamrab olmoq, domiga tortmoq; cette idée le préoccupe bu g‘oya uni butunlay qamrab oldi
    II se préoccuper vpr. tashvishlanmoq, xavotirlanmoq; tashvishga, xavotirga tushmoq; il ne s'en préoccupait guère u bu haqida butunlay tashvishlanmay qo‘ygan edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préoccuper

  • 19 projeter

    vt. mo‘ljallamoq, rejalashtirmoq, planlashtirmoq; je projette ce voyage depuis lontemps men bu sayohatni ko‘pdan beri rejalashtirib yuribman; il projette de l'épouser u uni uylantirishni mo‘ljallab yuribdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > projeter

  • 20 quelque

    I adj.
    1. quelque… que qanday bo‘lsa ham; quelque doute que tu aies, il te faudra une preuve sening qandaydir shubhang bo‘ lsa ham, senga isbot kerak; quelque méchants que soient les hommes insonlar qanchalik johil bo‘lmasalar ham
    2. qandaydir; il sera allé voir quelque ami u qandaydir bir do‘stini ko‘rgani boradi; depuis quelque temps ma'lum bir vaqtdan beri
    3. pl.fam. bir qancha, nechta; j'ai vu quelques amis men bir nechta do‘stimni ko‘rdim; cent et quelques francs yuz frankdan ortiqroq
    II adv.inv. taxminan, taqriban; qariyb, deyarli; birmuncha, yaqinida, atrofida; un livre de quelque cent francs yuz franklar atrofidagi kitob.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quelque

См. также в других словарях:

  • depuis — [ dəpɥi ] prép. • XIIe; de de et puis ♦ À partir de. I ♦ Temps 1 ♦ À partir de (un moment passé). Depuis le 15 mars : à partir du quinze mars jusqu à aujourd hui. Depuis le matin jusqu au soir. ⇒ 1. de ( …   Encyclopédie Universelle

  • depuis — DEPUIS. Préposition de temps, de lieu, et d ordre. Je vous attendrai depuis cinq heures jusqu à six. La France s étend depuis le Rhin jusqu à l Océan. Je les ai tous vus depuis le premier jusqu au dernier. Tous les Auteurs qui ont écrit depuis.… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • depuis — Depuis. Preposition de temps, de lieu & d ordre, regissant l accusatif. Depuis cela qu est il arrivé? je vous attendray depuis cinq heures jusqu à six. la France s estend depuis le Rhin jusqu aux Pyrenées. je les ay tous veus depuis le premier… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • depuis — Depuis, Cherchez Puis …   Thresor de la langue françoyse

  • depuis — (de pui ; l s se lie : de pui z un an) 1°   Prép. marquant un rapport de lieu, l intervalle d un point à un autre. La France s étend depuis les Alpes jusqu à l Océan.    Fig. •   Quelle distance depuis l instinct d un Lapon ou d un nègre jusqu à… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • depuis — adv., dès lors ; depuis ce temps, à partir de ce moment. prép. (de temps et de lieu), depuis, à partir de, dès, de : DAIPWÉ adv. (Aillon V., Aix.017b, Albanais.001b, Annecy.003b, Arvillard.228, Billième, Chambéry.025c, Côte Aime, Giettaz.215,… …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • DEPUIS — Préposition qui indique Un rapport de temps, de lieu, ou d ordre. Je vous attendrai depuis cinq heures jusqu à six. La France s étend, de l est à l ouest, depuis le Rhin jusqu à l Océan. Je les ai tous vus depuis le premier jusqu au dernier. Tous …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • dépuis —    Ne mettez et ne prononcez point d accent aigu sur l e de ce mot. Du depuis n est pas françois; ainsi, c est une faute grossiere de dire: je ne l ai pas vu du depuis ; dites, depuis …   Dictionnaire grammatical du mauvais langage

  • Depuis qu'Otar est parti — Depuis qu Otar est parti… Depuis qu Otar est parti… Réalisation Julie Bertucelli Scénario Julie Bertucelli Roger Bohbot Bernard Renucci Photographie Christophe Pollock Production Yaël Fogiel Diana Elbaum (associée) Société de production Entre… …   Wikipédia en Français

  • Depuis qu'Otar est parti... — Depuis qu Otar est parti… Depuis qu Otar est parti… Réalisation Julie Bertucelli Scénario Julie Bertucelli Roger Bohbot Bernard Renucci Photographie Christophe Pollock Production Yaël Fogiel Diana Elbaum (associée) Société de production Entre… …   Wikipédia en Français

  • Depuis Ton Départ — (Since you went away) est un film américain réalisé par John Cromwell, sorti en 1944. Sommaire 1 Synopsis 2 Fiche technique 3 Distribution 4 Lien …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»