Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

de+lait

  • 1 lait

    nm.
    1. sut
    2. sut mahsuloti; sut-qatiq; lait écrémé yog‘i, beti olingan sut; petit lait sut zardobi; loc. boire du petit lait izati nafsini qondirmoq; lait condensé, concentré quyuqlashtirilgan sut; loc. monter comme une soupe au lait lovullab ketmoq, qizishib ketmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; être soupe au lait qiziqqon, jahli tez, zardasi qaynoq odam bo‘lmoq
    3. o‘simlik shirasi, suti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lait

  • 2 petit-lait

    nm. sut zardobi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > petit-lait

  • 3 aigrir

    I vi. achimoq, achib ketmoq; le lait a aigri sut achib qoldi
    II vt.
    1. achitmoq, nordon qilmoq; la chaleur aigrit le lait issiq sutni achitib qo‘yadi, issiqdan sut achib qoladi
    2. fig. buzmoq, yomonlashtirmoq, aynitmoq; achchiqlantirmoq, g‘ashiga tegmoq
    II s'aigrir vpr. aynimoq, achimoq; le vin s'aigrit si la bouteille reste débouchée agar shisha ochiq qolsa, vino achib qoladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aigrir

  • 4 vache

    I nf.
    1. sigir, mol; mol go‘shti; sigir terisi, charmi; vache à lait, vache laitière sog‘in sigir; la vache meugle, beugle sigir ma'raydi; maladie de la vache folle (encéphalite spongiforme) oqsim, oqsil kasalligi; une vache qui donne, qui frappe de la corne suzong‘ ich sigir; les vaches grasses mo‘l-ko‘lchilik; les vaches maigres ocharchilik; qurg‘oqchilik; vache à lait sog‘in sigir, serdaromad joy; le plancher des vaches qattiq yer, quruqlik; il pleut comme vache qui pisse yomg‘ir chelaklab quyganday yog‘moqda; parler français comme une vache espagnole fransuz tilida juda yomon gapirmoq; en vache zimdan, sekingina, yeng ichida, bildirmasdan; une vache n'y trouverait pas son veau it egasini, mushuk bekasini tanimaydi
    2. fig.vx. juda semiz ayol; pop.vx. dangasa va lanj odam
    3. fam. vieilli politsiyachi, jandarm
    4. fam. qo‘pol, jahldor, berahm odam; ablah, razil, muttaham odam
    II adj.fam. keskin, qo‘pol, qattiq, dag‘al, badjahl, zolim; razil, qabih, pastkash, noinsof; il a été vache avec moi u menga pastkashlik qildi
    III intj. la vache! o, eh, o‘, o‘hho‘; obbo, jin ursin; la vache! comme c'est beau o‘hho‘! qanday go‘zal!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > vache

  • 5 café

    I nm.
    1. qahva, qahva doni, kofe; café torréfié qovurilgan qahva
    2. kafe (ovqatlanadigan joy)
    II adj.inv. couleur café qahva rang, jigar rang; couleur café au lait sutli qahva rang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > café

  • 6 concentré

    -ée
    adj.
    1. yig‘ilgan, to‘plangan, jamlangan
    2. diqqat-e' tibor bilan, chuqur ma'noli, ma'nodor, jiddiy, kamgap
    3. chim. quyuqlashgan, to‘yingan, boy, to‘la; lait concentré quyiltirilgan sut
    4. boyitilgan, boyigan; minerai concentré boy, boyitilgan kon
    5. nm. quyuqlik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > concentré

  • 7 dent

    nf.
    1. tish, qoziq tish, so‘yloq tish, dandon; dents molaires oziq, jag‘ tishlar; dents de lait sut tishlar; dents de sagesse aql tishi; dents incisives oldingi, kurak tishlar; dent aurifiée oltin qoplama, tilla tish; fausses dents yasama tishlar; grincer des dents tishlarni g‘ijirlatmoq; coup de dent piching, zaharxanda, achchiq gap, yomonlab gapirish, fisq-fasod, g‘iybat, chaynash; montrer les dents qo‘rs, qo‘pol gapirmoq, qilich yalong‘ochlamoq, jerkib bermoq; mordre à belles dents ochko‘zlik bilan yemoq, manger du bout des dents zo‘rg‘a, xohlar-xohlamay yemoq; n'avoir rien à mettre sous la dent qozonni suvga tashlamoq, yarim och holda o‘tirmoq; avoir la dent arg. och bo‘lmoq; avoir une dent contre qqn. birovda o‘chi bo‘lmoq, kek saqlamoq; être armé jusqu'aux dents tishtirnog‘ igacha qurollanmoq; ne pas desserrer les dents og‘zini ochmay, hech narsa, biron so‘z demay o‘ tidmoq; prendre le mors aux dents haddan oshmoq, bilgan noma'qulchiligini qilmoq, qizishmoq; déchirer à belles dents pok-pokiza tushirmoq, ishtaha bilan yemoq; déchirer qqn. à belles dents yomonlab gapirmoq, g‘iybat, fisq-fasod qilmoq, chaynamoq, haqoratlamoq, qattiq so‘kmoq; être sur les dents charchoqdan holsizlanmoq; qattiq charchamoq, oyoqdan qolmoq; n'avoir plus mal aux dents o‘lmoq, dunyodan o‘ tmoq, ko‘z yummoq, jon bermoq
    2. cho‘qqi, tog‘ cho‘qqisi, oxirgi do‘nglik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dent

  • 8 échapper

    I vi.
    1. qochmoq, qochib qutulmoq; chap bermoq, chap berib omon qolmoq, xalos bo‘lmoq; o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq; échapper à qqch. à qqn. biror kimsa, narsadan qochib qutulmoq, xalos bo‘lmoq; on a échappé au danger xavf-xatardan qutuldilar; échapper au naufrage kema halokatida omon qolmoq
    2. sirg‘alib chiqib ketmoq, tushib ketmoq; le verre m'a échappé des mains stakan qo‘limdan sirg‘alib tushib ketdi
    3. esdan chiqmoq, eslay olmaslik; esdan ko‘ tarilmoq; son nom m'échappe uning ismi esimdan chiqibdi
    4. beixtiyor aytilmoq yoki bajarilmoq; cette parole m'a échappée bu so‘z beixtiyor og‘zimdan chiqib ketdi
    II vt. o‘zini chetga olmoq, o‘zini olib qochmoq, chap bermoq; l'échapper belle osongina xalos bo‘lmoq
    III s'échapper vpr.
    1. qochmoq, chiqmoq, qochib ketmoq, chiqib ketmoq, uchib ketmoq; le prisonnier s'est échappé mahbus qochib ketdi, le lion s'est échappé de sa cage arslon qafasdan qochdi
    2. oshmoq, oqib ketmoq; chiqmoq; toshib ketmoq, toshmoq (ega predmetni ifodalaydi); la vapeur s'échappe de la chaudière qozondan bug‘ chiqyapti; le lait s'est échappé de la casserole sut toshib ketdi
    3. sport. uzoqlashmoq, ancha o‘ tib, o‘zib ketmoq, orqada qoldirib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échapper

  • 9 emporter

    I vt.
    1. olib ketmoq, o‘zi bilan birga olmoq
    2. (ega joysiz predmet va tabiat hodisalari ifodalaydi) yulib ketmoq, olib ketmoq, buzmoq; uchirib ketmoq; haydamoq, oqizmoq; supurmoq; yuvib ketmoq; qo‘pormoq, qo‘porib ketmoq; le courant a emporté la barque oqim qayiqni oqizib ketdi; le vent emporte les feuilles shamol barglarni uchirib, supurib ketdi; la maison a été emportée par une avalanche ko‘chki uyni yo‘q qilib yubordi; le toit a été emporté par le vent shamol tomni ko‘tarib ketdi; autant en emporte le vent prov. it hurar, karvon o‘ tar
    3. fig. olib ketmoq, hayotdan olib ketmoq; la fièvre l'emporta isitma uni olib ketdi; u isitmadan o‘ldi
    4. olib ketmoq, esiga tushirmoq; o‘ziga jalb qilmoq, o‘ziga tortmoq; son rêve l'emporte dans son pays natal xayol uning tug‘ ilgan joyini esiga tushirib yubordi
    5. fig. jizillatmoq, jizillatib og‘ritmoq, achishtirmoq, yondirmoq (ovqat haqida); ce potage est trop épicé, il emporte la bouche sho‘rva juda achchiq ekan, u og‘zimni yondirib yubordi
    6. zabt etmoq, qo‘lga kiritmoq; jang bilan bosib olmoq, les fusiliers marins ont emporté la position dengiz piyodalari pozitsiya dushman qo‘shini joylashgan joyni jang bilan oldilar; il a emporté tous les premiers prix u barcha bosh mukofotlarni qo‘lga kiritdi; l'emporter g‘alaba qilmoq, g‘alaba qozonmoq; ustun qilmoq, qo‘li baland kelmoq; il l'a emporté sur son adversaire u raqibidan ustun keldi; la pitié l'emporta sur la haine rahm-shavqat nafratdan ustun keldi
    II s'emporter vpr.
    1. qizishmoq, jahli, achchig‘i chiqib ketmoq, qoni, zardasi qaynamoq; sabri, sabr-toqati tugamoq; s'emporter pour rien bo‘lar bo‘lmasga qizishib ketmoq; s'emporter comme une soupe au lait qaynab ketmoq; o‘ta serjahl bo‘lmoq
    2. olib qochmoq, olib qochib ketmoq (ot haqida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > emporter

  • 10 frère

    I nm. aka; un frère utérin aka, uka (ona bir, ota boshqa); un frère de lait bir onadan sut emgan begona aka-uka; des frères jumeaux egizak aka-uka; un faux frère sotqin, xoin; traiter qqn. en frère do‘stona muomalada bo‘lmoq
    II adj. qardosh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > frère

  • 11 homogénéisé

    -ée
    adj. du lait homogénéisé bir xil konsistensiyali sut.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > homogénéisé

  • 12 jatte

    nf. kosa, tovoq; une jatte de lait bir kosa sut.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > jatte

  • 13 maternel

    -elle
    adj.
    1. onaga tegishli, onaniki; le lait maternel ona suti
    2. onadek, onalarcha; geste, ton maternel onalarday muomala, ohang
    3. école maternelle ou nf. la maternelle bog‘cha; enseignement maternel bog‘cha (maktabgacha) ta'lim-tarbiyasi
    4. ona tomonidan; un oncle du côté maternel ona tomonidan tog‘a; parenté en ligne maternelle ona tomonidan qarindoshlik; ma grand-mère maternelle ona tomonidan buvim
    5. langue maternelle ona tili
    6. onalikka oid; centre de protection maternelle et infantile (P.M.I.) onalik va bolalikni himoya qilish markazi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maternel

  • 14 monter

    I vi.
    1. ko‘tarilmoq, yuqori chiqmoq; monter en haut d'une tour minoraning yuqorisiga chiqmoq; monter au grenier cherdakka chiqmoq; monter à une échelle shotiga chiqmoq; elle est montée se coucher u yotgani yuqoriga chiqib ketdi; monter à cheval ot minmoq; il monte bien u otni yaxshi minadi; monter dans une voiture, en voiture mashinaga chiqmoq; monter à bicyclette velosiped minmoq
    2. fam. ko‘ tarilmoq (janubdan shimolga); ils sont montés (de Marseille) à Paris ular marseldan Parijga ko‘ tarildilar
    3. ko‘tarilmoq, martabasi oshmoq; monter en grade mansabi oshmoq; fam. la vedette qui monte ko‘ tarilib kelayotgan yulduz
    4. ko‘tarilmoq (narsa); le soleil monte au-dessus de l'horizon ufqdan quyosh chiqyapti; des bruits montant de la rue ko‘chadan ko‘ tarilayotgan shovqinlar; (his-tuyg‘u) la colère fait monter le sang au visage g‘azabdan yuzi qizarib ketdi; les larmes lui montaient aux yeux ko‘ziga yosh keldi; loc. monter à la tête boshga, miyaga urmoq, mast, kayf qilmoq
    5. ko‘tarilmoq, yuqorilab bormoq; bottes qui montent à, jusqu'à mi-cuisse songacha ko‘tariladigan etik
    6. ko‘ tarilmoq, ortib bormoq; le tas, le niveau monte uyum, daraja ortib boryapti
    7. ko‘ tarilmoq, toshmoq (suyuqlik); la rivière, la mer a monté daryo, dengiz ko‘ tarildi; le lait monte sut toshyapti
    8. ko‘tarilmoq, oshmoq (tovush); le ton monte tovush ko‘ tarilyapti (janjalga aylanyapti)
    9. ko‘ tarilmoq, oshmoq (narx); les prix, les loyers ne cessent de monter baholar, ijara haqlari ko‘ tarilishdan to‘xtamayapti; à combien montera la dépense? xarajat qanchaga yetar ekan?
    II vt.
    1. ko‘tarilmoq, chiqmoq; monter une côte qirg‘oqqa chiqmoq
    2. ustida o‘ tirmoq, minmoq; ce cheval n'a jamais été monté bu ot hech qachon minilgan emas edi; mindirmoq; police montée otliq politsiya (Kanadada).
    3. oshmoq, chopmoq, qochirmoq; l'étalon monte la jument ayg‘ir biyaga chopdi
    4. olib chiqmoq (yuqoriga); monter une malle au grenier jomadonni cherdakka olib chiqmoq
    5. ko‘tarmoq; monter l'étagère d'un cran etajerkani bir belgi ko‘tarmoq; loc. monter la tête à qqn. monter qqn. qarshi qilib qo‘ymoq, qayrab qo‘ymoq; se monter la tête asabiylashmoq, hayajonlanmoq, bezovta bo‘lmoq
    III se monter vpr.
    1. ko‘ tarilinmoq; cette côte se monte facilement bu qirg‘oqdan oson ko‘tarilinadi
    2. ko‘tarilmoq, yetmoq; les dépenses se sont montées à mille francs xarajatlar ming frankka yetdi.
    vt.
    1. yig‘moq, tuzatmoq, montaj qilmoq; monter une armoire livrée en éléments qismlardan tashkil topgan jovonni yig‘moq; monter la tente chodir tikmoq; monter un film filmni montaj qilmoq
    2. sahnalashtirmoq, sahnaga qo‘ymoq; monter une pièce de théâtre pyesani sahnalashtirmoq; monter une affaire, une société biror ish, biror jamiyatga asos solmoq; monter un coup biror kishiga qarshi zarba tayyorlamoq; coup monté biror kishiga qarshi tayyorlangan ish
    3. ta'minlamoq, jihozlamoq, tuzatmoq; monter son ménage xo‘jaligini tuzatmoq; o‘zl. n. se monter g‘amlamoq, g‘amlab, hozirlab olmoq; je suis mal montée en vaisselle men idish-tovoqni yomon hozirlabman
    4. o‘rnatmoq, qo‘ymoq; monter un diamant sur une bague olmos ko‘zni uzukka qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monter

  • 15 mouillage

    nm.
    1. suvga tashlash; mouillage des ancres langar tashlash; mouillage d'une mine suvga mina tashlash
    2. mar. kema langar tashlaydigan joy
    3. ho‘llash, namlash, ivitish, bo‘ktirish
    4. suv qo‘shish; le mouillage frauduleux du lait sutga suv qo‘shib aldash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mouillage

  • 16 nuage

    nm.
    1. bulut, abr; loc. être dans les nuages xayoli osmonda suzib yurgan bo‘ lmoq, xayoli parishon bo‘lmoq
    2. qalin to‘zonsimon narsa, bulut, g‘ubor; nuage de fumée, de poussière tutun, chang-to‘zon buluti; nuage de lait bir tomchi sut (qahva yoki choyni oqartirish uchun quyiladigan ozgina sut); bonheur sans nuages beg‘ubor baxt.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nuage

  • 17 pasteuriser

    vt. pasterlamoq, pasterizatsiya qilmoq; lait pasteurisé pasterlangan sut.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pasteuriser

  • 18 peau

    nf.
    1. teri; relatif à la peau teriga oid; enlever, détacher la peau d'un animal hayvonning terisini shilmoq
    2. odam terisi; peau claire, foncée, noire oq, bug‘doy rang, qora teri; peau mate qorachadan kelgan teri; peau bronzée quyoshda qoraygan teri; une coupure de la peau terining kesik joyi; loc.fam. n'avoir que la peau et les os suyagu, terisidan boshqa narsasi bo‘lmaslik, terisi borib suyagiga yopishgan bo‘lmoq; se faire crever la peau o‘zini o‘ldirtirmoq
    3. péj. vieille peau shaftoliqoqi, turshak (ayol kishiga nisbatan)
    4. teri, charm, ko‘n; ouvriers des cuirs et peaux qayish va charm ishchilari; traiter les peaux teriga ishlov bermoq; peau de chamois zamsh; fam. une peau d'âne diplom; une peau de vache, peau d'hareng terisi qalin, yovuz odam
    5. po‘st, po‘stloq; enlever la peau d'un fruit mevaning po‘stini archmoq; la peau du lait sutning beti (ustki qaymog‘i); loc.fam. peau de balle hech nima, hech narsa, yo‘q narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > peau

  • 19 pot

    nm.
    1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq
    2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq
    3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq
    4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti
    5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda
    6. qimor dov, ganak, tikilgan pul
    7. vulg. ket, orqa
    8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot

  • 20 poudre

    nf.
    1. kukun, tolqon; sucre en poudre shakar tolqoni; lait en poudre quritilgan sut; loc. poudre de perlimpinpin yasama, teppa dori; loc. jeter de la poudre aux yeux de qqn. firib bermoq, chalg‘itmoq, aldamoq, ko‘zbo‘yamachilik qilmoq
    2. upa; se mettre de la poudre upa qo‘ymoq
    3. vx. chang, g‘ubor, gard; réduire qqch. en poudre kulini ko‘kka sovurmoq.
    nf. miltiqdori, porox; mettre le feu aux poudres g‘azabga o‘ t qo‘ymoq, jahlini lovullatib yubormoq, qazabni qo‘zg‘atuvchi ish boshlamoq; il n'a pas inventé la poudre aytarli, juda ham dono emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poudre

См. также в других словарях:

  • LAIT — Nourriture exclusive du nouveau né, produit physiologique, le lait constitue l’aliment type. Tout un symbolisme lui est attaché: il est synonyme de nourriture terrestre comme de nourriture spirituelle. Récolté systématiquement, le lait animal… …   Encyclopédie Universelle

  • Lait Maternel — Cet article décrit le lait maternel humain. Sommaire 1 La composition du lait maternel 1.1 …   Wikipédia en Français

  • Lait de femme — Lait maternel Cet article décrit le lait maternel humain. Sommaire 1 La composition du lait maternel 1.1 …   Wikipédia en Français

  • Lait maternel — Cet article décrit le lait maternel humain. Sommaire 1 La composition du lait maternel 1.1 …   Wikipédia en Français

  • Lait De Vache — Le lait de vache est le lait produit par la vache pour alimenter son veau. Sommaire 1 Caractéristiques 1.1 Matières grasses 1.2 Minéraux 1.3 …   Wikipédia en Français

  • Lait d'anesse — Lait d ânesse Ânon buvant du lait de sa mère. Le lait d ânesse est le lait donné par la femelle de l âne. Il connaît depuis l antiquité égyptienne des utilisations tant alimentaires que cosmétiques …   Wikipédia en Français

  • Lait De Soja — Un verre de lait de soja Yeo s Le lait de soja ou tonyu (japonais : 豆乳 tōnyū ; chinois : 豆漿, pinyin : dòu jiāng) est une boisson produite à base de graines de soja et d eau. L appellation lait de soja, bien que des plus… …   Wikipédia en Français

  • Lait de soya — Lait de soja Un verre de lait de soja Yeo s Le lait de soja ou tonyu (japonais : 豆乳 tōnyū ; chinois : 豆漿, pinyin : dòu jiāng) est une boisson produite à base de graines de soja et d eau. L appellation lait de soja, bien que… …   Wikipédia en Français

  • Lait Entier — Pour les articles homonymes, voir Entier (homonymie). Le lait entier est un lait de vache contenant toutes ses matières grasses soit environ 36 g/l. De ce fait le lait entier est riche en vitamines liposolubles (A et D). Le lait entier est un… …   Wikipédia en Français

  • Lait Concentré Sucré — Pour les articles homonymes, voir Lait concentré. Le lait concentré sucré, parfois appelé lait condensé (anglicisme du terme Condensed milk)[1], est un produit laitier obtenu à partir de lait de vache, duquel une partie de l eau a été retirée,… …   Wikipédia en Français

  • Lait caillé — Lait fermenté La fabrication de laits fermentés est une pratique commune à de nombreux pays. Même si le résultat obtenu peut être différents suivant la région, le but recherché de la fermentation est toujours le même : la conservation du… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»