-
1 enseignement
nm.1. o‘qitish, dars berish, ta'lim berish; l'enseignement de l'histoire, des langues vivantes tarix, hozirgi tillarni o‘qitish; l'enseignement de l'écriture, du calcul, de la nage yozuv, hisob, suzishga o‘rgatish; établissement d'enseignement o‘quv yurti, bilim yurti; les méthodes nouvelles d'enseignement o‘qitishning yangi uslublari2. o‘qituvchilik kasbi; il est entré dans l'enseignement u o‘qituvchi bo‘ldi3. ta'lim, ta'lim sistemasi; l'enseignement primaire boshlang‘ich ta'lim; l'enseignement supérieur oliy ta' lim, l'enseignement secondaire o‘rta ta'lim; l'enseignement technique texnik ta'lim; l'organisation de l'enseignement ta'limni tashkil etish; l'enseignement privé xususiy ta'lim; xususiy o‘quv yurti; les professeurs de l'enseignement supérieur oliy o‘quv yurtlarida professura (professor o‘qituvchilar tarkibi); l'enseignement par correspondance sirtqi ta'lim4. saboq; o‘rnak; dars; les enseignements du passé o‘ tmish saboqlari. -
2 correspondance
nf.1. moslik, muvofiqlik, munosiblik, loyiqlik, to‘g‘ri kelish, bir xillik, bir taxlitda bo‘lish2. xabar, axborot, aloqa, aloqa yo‘li, qatnov yo‘li, xabardor qilish, aloqa qilish vositalari3. bir poyezd, samolyot, paroxoddan boshqasiga o‘ tish; prendre une correspondance boshqasiga o‘tib o‘ tirmoq4. xat yozishish, yozishma, aloqa qog‘ozlari, xatlar; enseignement par correspondance sirtqa o‘qish5. korespondensiya, gazeta xabarlari, maqola. -
3 gratuit
-uiteadj.1. tekin, bepul, bekorga kelgan, pul olmaydigan, to‘lanmaydigan, pulsiz; un enseignement gratuit bepul o‘qitish; un prêt gratuit foyzsiz qarz berish; à titre gratuit pul, haq olmasdan, tekinga, pulsiz, bepul, beminnat2. asossiz, sababsiz, besabab, bevaj, vajsiz, asoslanmagan, dalilsiz; une méchanceté gratuite asossiz kek, adovat; une supposition gratuite asoslanmagan taxmin, gumon. -
4 L.E.P.
nm.inv. (lycée d'enseignement professionnel) hunar-texnika litseyining qisqartma nomi. -
5 laïc
-laïqueI n. dunyoviy, dinga taalluqli bo‘lmagan kishiII laïque adj. dunyoviy; l'enseignement laïque dunyoviy ilmlarni o‘qitish; l'école laïque dunyoviy fanlarni o‘qitadigan maktab. -
6 laïcisation
nf. cherkovdan ajratish, dindan ajratish; laïcisation de l'enseignement ta'limni din ta'siridan ajratish. -
7 libre
adj.1. ozod, erkin, hur, bo‘sh, xoli2. ozod, erkin, hur, erki o‘zida; peuple, société, nation libre erkin xalq, jamiyat, millat; le monde libre erkin dunyo3. erkin, ozod, huquqli, qonuniy; enseignement libre ixtiyoriy ta‘lim; école libre erkin maktab. -
8 maternel
-elleadj.1. onaga tegishli, onaniki; le lait maternel ona suti2. onadek, onalarcha; geste, ton maternel onalarday muomala, ohang3. école maternelle ou nf. la maternelle bog‘cha; enseignement maternel bog‘cha (maktabgacha) ta'lim-tarbiyasi4. ona tomonidan; un oncle du côté maternel ona tomonidan tog‘a; parenté en ligne maternelle ona tomonidan qarindoshlik; ma grand-mère maternelle ona tomonidan buvim5. langue maternelle ona tili6. onalikka oid; centre de protection maternelle et infantile (P.M.I.) onalik va bolalikni himoya qilish markazi. -
9 moderne
I adj.1. hozirgi zamon, zamonaviy, yaqinda paydo bo‘lgan; la musique moderne zamonaviy kuy2. yangi, zamonaviy, eng oxirgi, yangi chiqqan; les techniques modernes zamonaviy texnikalar; immeuble, usine moderne zamonaviy imorat, zavod3. hozirgi kundagi, hozirgi, zamonaviy; il n'est pas moderne, il est vieux jeux u hozirgi kunning odami emas, uning bozori o‘ tgan; des goûts, des idées modernes hozirgi kunning didi, g‘oyasi4. antik dunyodan keyingi davrga taalluqli; les temps modernes Yangi zamon (O‘rta asrdan shu kungacha bo‘lgan vaqt)5. hist. époque moderne, les temps modernes hozirgi davr, Yangi zamon (O‘rta asrning oxiridan fransuz revolutsiyasigacha, hozirgi davrning boshi)6. zamonaviy, yangi; enseignement moderne zamonaviy o‘qitish; licence de lettres modernes yangi harflarga ruxsatnomaII n. yangilik, zamonaviylik tarafdori; querelle des anciens et des modernes adabiyotda eskilik va yangilik tarafdorlarining tortishuvi. -
10 préscolaire
adj. maktab yoshigacha bo‘lgan, maktabgacha; l'enseignement préscolaire maktabgacha tarbiya. -
11 primaire
adj.1. boshlang‘ich, dastlabki, birinchi; élections primaires dastlabki saylovlar; enseignement primaire boshlang‘ich tarbiya; l'école primaire boshlang‘ich maktab2. bosh, eng boshdagi, eng avvalgi, ilk; dastlabki; couleurs primaires asosiy ranglar; ère primaire, le primaire ilk asr3. xomashyo ishlab chiqaradigan; le secteur primaire xomashyo ishlab chiqaradigan soha.adj. sodda, oddiy; primitiv. -
12 privé
-éeadj.1. xususiy, shaxsiy; voie privée xususiy yo‘l; propriété privée, entrée interdite xususiy mulk, kirish taqiqlanadi; loc.adv. en privé shaxsan, yolg‘iz o‘ziga; puis-je vous parler en privé? yolg‘iz o‘zingiz bilan gaplashsam bo‘ ladimi?2. o‘ziga, shaxsan o‘zigagina taalluqli bo‘lgan, shaxsiy; des intérêts privés shaxsiy manfaatlar; sa vie privée ne regarde que lui uning shaxsiy hayoti, uning o‘zigagina taalluqli3. xususiy shaxs, oddiy fuqaroga oid; en tant que personne privée oddiy fuqaro sifatida; de source privée, on apprend que xususiy manba'lardan ma'lum bo‘lishicha4. xususiy; davlatniki, jamoaniki bo‘lmagan; enseignement privé xususiy ta'lim; les entreprises privées xususiy korxona, xususiy sektor; nf.fam. dans le privé xususiy sektorda5. détective privé, un privé xususiy detektiv. -
13 professionnel
-elleI adj.1. kasb-hunarga oid, kasbiy, kasb; l'orientation professionnelle kasb-hunarga yo‘naltirish; enseignement professionnelle kasb-hunarga o‘rgatish2. professional, kasb qilib olgan; sportif professionnel professional sportchiII n. mutaxasis, usta, o‘z kasbini yaxshi biladigan odam; c'est un vrai professionnel bu haqiqiy usta. -
14 reconvertir
I vt. qayta o‘zgartirmoq, yangi yo‘nalishga burmoqII vpr. déçue par l'enseignement, elle s'est reconvertie dans la recherche dars berishdan hafsalasi pir bo‘lib, u ilmiy ishga o‘ tdi. -
15 rénover
vt.1. yangilamoq, zamonaviylashtirmoq, yangi darajaga ko‘tarmoq; rénover l'enseignement des langues vivantes jonli tillarni o‘qitishni zamonaviylashtirmoq2. yangilamoq, yangi qilmoq; rénover un immeuble vétuste vayrona imoratni yangilamoq. -
16 second
-ondeI adj.1. ikkinchi; pour la seconde fois ikkinchi marta; en second lieu ikkinchi o‘rinda; obtenir qqch. de seconde main tutilgan, eski narsani olmoq; habiter au second étage uchinchi qavatda yachamoq; passer la seconde vitesse ikkinchi o‘quv bosqichiga o‘ tmoq; enseignement du second degré o‘rta maktab ta'limi2. ikkinchi, ikkinchi darajali, ikkinchi o‘rindagi; billet de seconde classe ikkinchi klass (vagoniga, o‘riniga) chipta; loc.adv. en second ikkinch, ikkinchi o‘rinda; passer en second so‘ng, ikkinchi bo‘lib o‘ tmoq3. ikkinchi, boshqa; l'habitude est une seconde nature odat ikkinchi ta'biat; sans second, sans seconde yolg‘iz, tengi yo‘q, o‘xshashi yo‘qII nm. yordamchi, muovin, komandir yordamchisi. -
17 secondaire
adj.1. ikkinchi darajali, arzimas; la question est tout à fait secondaire masala butunlay ikkinchi darajali2. ikkinchi bosqich, ikkinchi; l'enseignement secondaire o‘rta ta'lim3. ikkinchi, keyingi; les effets secondaires d'un médicament dorining keyingi ta'siri. -
18 supérieur
-eureI adj.1. yuqori, yuqorigi, tepadagi, ustki; les étages supérieurs d'un immeuble imoratning yuqorigi qavati; la lèvre supérieure et la lèvre inférieure ustki va pastki lab2. oliy, bosh, ustun, eng yuqori; son nouvel ouvrage est nettement supérieur aux précédents uning yangi asari oldingisidan albatta ustun; un homme supérieur à la situation mansabi bo‘yicha ustun odam; les intérêts supérieurs du pays yurt manfaatining ustunligi; produit de qualité supérieure oliy navli mahsulot3. katta; un nombre supérieur à 10 10dan katta son4. oliy, ilgarilab ketgan; les animaux supérieurs oliy hayvonlar (umurtqalilar); les végétaux supérieurs yuksak o‘simliklar5. oliy, yuqori, ustun, katta; les classes dites supérieures de la société jamiyatning yuqori sinfi deb ataluvchilar; l'enseignement supérieur oliy ma'lumot; officiers supérieurs katta zobitlar6. o‘zini katta olib qilingan, takabburona, kibrli, kibor; un air, un sourire supérieur takabburona ko‘rinish, jilmayishII nm. boshliq, rahbar; il a consulté son supérieur u o‘z boshlig‘idan so‘radi.
См. также в других словарях:
enseignement — [ ɑ̃sɛɲ(ə)mɑ̃ ] n. m. • XIIe; de enseigner 1 ♦ Littér. Précepte qui enseigne une manière d agir, de penser. « Recevoir ses enseignements sur un point que Jésus a eu si fort à cœur » (Bourdaloue). ♢ Leçon (qu on tire de l expérience). « En dehors… … Encyclopédie Universelle
ENSEIGNEMENT SUPÉRIEUR PRIVÉ FRANÇAIS — Enseignement privé en France En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du… … Wikipédia en Français
Enseignement Privé En France — En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du financement n est pas assuré par la… … Wikipédia en Français
Enseignement prive en France — Enseignement privé en France En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du… … Wikipédia en Français
Enseignement privé — en France En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du financement n est pas assuré … Wikipédia en Français
Enseignement privé en france — En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du financement n est pas assuré par la… … Wikipédia en Français
Enseignement privé sous contrat — Enseignement privé en France En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du… … Wikipédia en Français
Enseignement sous contrat — Enseignement privé en France En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du… … Wikipédia en Français
Enseignement supérieur privé en France — Enseignement privé en France En France, la liberté de l enseignement fait partie des principes fondamentaux. L enseignement public est majoritaire dans le paysage éducatif. L enseignement privé est juridiquement encadré et une partie du… … Wikipédia en Français
ENSEIGNEMENT (PROGRAMMATION ET TECHNOLOGIE DE L’) - L’enseignement assisté par ordinateur — Le terme d’enseignement assisté par ordinateur (E.A.O.) doit être pris en son sens littéral: il s’agit d’un enseignement où l’ordinateur est utilisé en tant qu’outil. Il n’y a donc pas de théorie de l’enseignement assisté par ordinateur, mais des … Encyclopédie Universelle
ENSEIGNEMENT (PROGRAMMATION ET TECHNOLOGIE DE L’) - L’enseignement programmé — L’enseignement programmé est une technologie éducative qui est née dans les années cinquante et qui, outre son propre succès, a entraîné de multiples progrès dans des technologies voisines. Officiellement présentée en 1954 par B. F. Skinner, qui… … Encyclopédie Universelle