Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

de+jour

  • 61 ponte

    nf.
    1. tuxum qo‘yish, tug‘ish; la ponte des poules tovuqlarning tuxum qo‘yishi, tug‘ishi; la ponte des oeufs tuxum qo‘yish, tuxum tug‘ish
    2. bir tug‘ishda qo‘yilgan tuxumlar; deux pontes par jour bir kunda ikki marta tuxum tug‘ ish.
    nm. qimorda bankka pul tikib o‘ynovchi (qimorboz).
    nm.fam. nufuzli, obro‘li, e'tiborli odam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ponte

  • 62 précédent

    -ente
    I adj. oldingi, avvalgi, burungi; o‘tgan; le présent ouvrage s'oppose au précédent bu asar oldingisiga qarama-qarshi; le jour précédent oldingi kuni; relisez cette page et la précédente bu betni va oldingisini qayta o‘qing
    II nm. pretsedent (o‘zidan keyin sodir bo‘ladigan xuddi shu turdagi voqealarga namuna, o‘rnak bo‘la oladigan voqea, hodisa); c'est un précédent dangereux bu xavfli hodisa; sans précédent hech ko‘rilmagan, misli yo‘q, tengi yo‘q, mislsiz; c'est un événement sans précédent bu mislsiz hodisa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précédent

  • 63 premier

    -ière
    I adj. birinchi, dastlabki, oldingi, ilk
    1. dastlabki, oldingi, ilk, birinchi; le premier jour du mois oyning birinchi kuni; n. oyning birinchi kuni, birinchi chislo; le premier janvier, le premier de l'an birinchi yanvar, yangi yil; les premiers pas ilk, birinchi qadamlar; son premier amour uning ilk sevgisi, birinchi muhabbati; la première fois ilk bor; à sa premiere venue, il n'a rien dit dastlabki kelishida u hech narsa demadi; loc. au premier, du premier coup dastlabki urinishdayoq; à première vue, au premier abord bir qarashda; la première jeunesse yoshlikning ilk davri; première nouvelle! yangilik! (men birinchi bor eshityapman); arriver premier, bon premier birinchi bo‘lib, hammadan oldin kelmoq; à la première occasion birinchi qulay fursatdayoq
    3. birinchi, birinchi bo‘lib joylashgan; la première personne du singulier, du pluriel birinchi shaxs birlik, ko‘plik; première partie birinchi qism, boshi; de la première à la dernière ligne birinchi qatoridan oxirgi qatorigacha (boshidan oxirigacha)
    4. litt. dastlabki, oldingi; il ne retrouvait plus sa ferveur première uning oldingi intilishlari yo‘q edi
    5. oldingi, birinchi, birinchi joylashgan; la première (rue) à droite o‘ngdan birinchisi (ko‘cha); au premier rang oldingi qatorda; monter au premier (étage) ikkinchi qavatga ko‘ tarilmoq
    6. har jihatdan birinchi, oliy, eng yaxshi; yetakchi, bosh; première qualité, premier choix oliy nav; jouer le premier rôle bosh rolni ijro etmoq; voyager en première (classe) transportning birinchi klass joyida sayohat qilmoq; le premier ministre bosh vazir; premier violon yetakchi skripkachi
    7. birinchi, noaniq, sodda; les vérités premières hali to‘la aniqlanmagan haqiqatlar; nombre premier sodda son
    8. birinchi, asosiy; les causes premières birinchi sabablar
    II n.
    1. le premier, le premier venu birinchi, birinchi kelgan odam; n. il, elle est parmi les premiers u birinchilar orasida
    2. th. jeune premier, jeune première birinchi jazman, qahramon ayol
    3. nm. premyer (Angliyada)
    4. nm. topishmoqning birinchi iborasi; mon premier, mon second mening birinchim, mening ikkinchim; loc.adv. en premier avvalo, birinchi navbatda, dastlab; c'est ce qui doit passer en premier bu birinchi navbatda o‘ tishi kerak bo‘lgan narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > premier

  • 64 prescrit

    -ite
    adj. tayinlangan, belgilangan, aytilgan; au jour prescrit belgilangan kun; ne pas dépasser la dose prescrite belgilangan dozadan oshirib yuborilmasin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prescrit

  • 65 rabioter

    fam.
    I vi. ozgina qo‘shimcha ishlab olmoq; il cherche toujours à rabioter u doim qo‘shimcha ishlab olishga harakat qiladi
    II vt. ishlab olmoq, ozgina foyda ko‘rib qolmoq, o‘ziniki qilib olmoq; rabioter un jour de congé bir kunlik otpuska ishlab olmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rabioter

  • 66 refondre

    vt. qayta qilmoq, qayta ishlamoq; dictionnaire refondu et mis à jour qayta ishlangan va bosib chiqarilgan lug‘at.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > refondre

  • 67 relâche

    nm. ou f.
    1. dam olish, nafasni rostlash, tinim, tin olish; loc. sans relâche tinim bilmay, to‘xtovsiz; travailler sans relâche tinim bilmay ishlamoq
    2. yopiqlik, dam olish; jour de relâche dam olish kuni; faire relâche tomosha ko‘rsatmaslik.
    nf.mar. portga kirish, portda to‘xtash, to‘xtab o‘tish; notre bateau a fait relâche à Madère bizning kemamiz Mader portida to‘xtadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relâche

  • 68 rentrée

    nf.
    1. qaytish; la rentrée des vacanciers à Paris ta' tilchilarning Parijga qaytishi
    2. qayta ish boshlash; la rentrée parlamentaire parlamentning qayta ish boshlashi; la rentrée des classes yangi o‘quv yilining boshlanishi; le jour de la rentrée yalpi qaytish kuni
    3. aktyorning sahnaga qaytishi; faire sa rentrée sur la scène de Paris Parij sahnasiga qaytish
    4. yig‘ishtirib olish
    5. tushim, pulning kassaga qaytishi; les rentrées des impôts soliq tushimi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rentrée

  • 69 repas

    nm.inv.
    1. ovqat, taom; faire un repas copieux, plantureux mo‘lko‘ l, to‘kin-sochin ovqat qilmoq; repas léger yengil ovqat, tamaddi; préparer, servir le repas ovqat tayyorlamoq, taom tortmoq
    2. ovqatlanish, ovqat yeyish; ovqat; prendre ses repas chez soi uyda ovqatlanmoq; faire trois repas par jour kuniga uch marta ovqatlanmoq; repas du matin, de midi, du soir nonushta, tushlik, kechki ovqat
    3. ovqat payti (tushki yoki kechki).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > repas

  • 70 repos

    nm.inv.
    1. dam olish, istirohat qilish, orom, hordiq; prendre du repos dam olmoq; un jour de repos dam olish kuni; maison de repos dam olish uyi
    2. mil. erkin! garde à vous!… repos! rostlan!… erkin!
    3. loc. en repos tinchlik, osoyishtalik, orom; ne pas pouvoir rester en repos tinch o‘tirolmaslik; au repos dam olayotgan, orom olayotgan; animal au repos orom olayotgan hayvon
    4. orom, tinim, tinchlik; ne pas pouvoir trouver le repos tinim bilmaslik; laisez-moi en repos meni tinch qo‘ying; de tout repos aniq, ishonchli, tayinli; c'est une situation, un affaire de tout repos bu ishonchli sharoit, ish; ce n'est pas de tout repos bu tayinli narsa emas
    5. tinchlik, osoyishtalik, tanaffus, tin olish
    6. litt. orom; le repos de la mort o‘lim oromi; le repos éternel abadiy orom.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > repos

  • 71 seigneur

    nm.
    1. senyor; le seigneur et ses vassaux senyor va uning vassallari; loc.plais. mon seigneur et maître begim, xo‘jayinim, erim; à tout seigneur tout honneur teng tengi bilan, tezak qopi bilan; loc.fig. vivre en grand seigneur boy-badavlat yashamoq, yegani oldida, yemagani ketida; faire le grand seigneur olijanoblik qilmoq
    2. olloh, xudo; le jour du Seigneur yakshanba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > seigneur

  • 72 sixième

    I adj. numer oltinchi; le sixième jour oltinchi kun
    II n.
    1. nf. oltinchi (sinf)
    2. nm. oltinchi qism; le sixième de la somme summaning oltinchi qismi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sixième

  • 73 suffire

    I vi.
    1. (à, pour) yetmoq, yetarli bo‘lmoq; un jour suffit, suffira pour préparer, pour que nous préparions la rencontre uchrashuvni tayyorlash uchun bir kun yetadi; votre parole me suffie sizning gapingiz menga yetarli; fam. ça suffit! yetarli, bo‘ldi!
    2. yetarli bo‘lmoq, qoniqtirmoq; une personne suffisait à l'entretien de la maison uyga qarash uchun bir kishi yetarli edi; sa famille lui suffit, il ne voit personne unga oilasi bo‘lsa bo‘ldi, u boshqa hech kimni ko‘rmaydi
    3. impers. il lui suffit, il lui a suffi de se montrer pour que le calme se rétablisse tinchlik o‘rnatilishi uchun uning ko‘rinishigina kifoya bo‘ldi; il suffisait y penser bu haqda o‘ylashning o‘zigina yetarli edi
    IV se suffire vpr.
    1. yetarli bo‘lmoq, muhtoj bo‘lmaslik; cette définition se suffit à elle-même uning o‘ziga shu ta'rifning o‘zi yetarli
    2. o‘ziga yetarli bo‘lmoq; le pays se suffit (à lui-même) quant à l'énergie mamlakatning energiyasi o‘ziga yetadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suffire

  • 74 suivant

    -ante
    adj.
    1. keyingi, kelasi, kelgusi, kelar; les jours suivants keyingi kunlari; la page suivante keyingi bet
    2. quyidagi, tubandagi; shu; l'exemple suivant quyidagi misol.
    prép.
    1. -ga muvofiq, -ga binoan, -ga ko‘ra, bo‘yicha; suivant l'usage odat bo‘yicha
    2. -ga qarab; suivant le jour, il est gai ou triste kunga qarab u yoki xursand, yoki g‘amgin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > suivant

  • 75 tétée

    nm. emizish, emchak berish; donner six tétées par jour kuniga olti marta emizmoq, emchak bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tétée

  • 76 tout

    -toute, tous, toutes
    I pron.
    1. to‘liq, hamma, butun, barcha
    2. har, bo‘yi, davomida; tout le jour, toute la nuit, tout le temps, tout cet été kun bo‘yi, tun bo‘yi, har doim, bu yoz davomida, bo‘yi
    3. juda; à toute vitesse juda, imkoni boricha tez; de toute beauté juda go‘zal
    4. butunlay; elle était toute à son travail u oz ishiga butunlay berilib ketgan edi
    II adj.
    1. hamma, turli, butun bir, har, har bir; tous les hommes, toutes sortes de choses, en tout cas, toute personne, tout va bien hamma kishilar, turli xil narsalar, har holda, har ehtimolga ko‘ra, har bir kishi, hammasi joyida
    2. en tout to‘lig‘icha
    III adv.
    1. juda, butunlay; il est tout jeune u juda yosh; toute belle juda, o‘ ta go‘zal
    2. tout à fait albatta, xuddi shunday
    3. hammasi, butunlayicha, butun vujudi bilan, hech ham; pas du tout hech ham; vendez le tout hammasini soting.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tout

  • 77 venir

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; kelmoq (transport vositasida); suzib kelmoq; uchib kelmoq; venir à pied piyoda kelmoq; venez me voir kelib turing, menikiga keling; vous venez mal à propos bevaqt, bemavrid keldingiz; venir en foule yopirilmoq, yopirilib, to‘dalashib kelmoq, gurillab kelavermoq; fam. je ne fais qu'aller et venir zumda, darrov qaytaman, boramanu kelaman; faire venir chaqirmoq, chorlamoq, taklif qilmoq; olib kelishni buyurmoq; buyurtma qilmoq; le mot ne vient pas bu so‘z tilimning uchida turibdi; un jour viendra hali bir kyn keladi, bir kun kelib; je te vois venir (avec tes gros sabots) ichingdagini bilib turibman, nima o‘ylaganing ochiq-oydin ko‘rinib turibdi
    2. bormoq; yurmoq; venir à la rencontre de kutib olishga chiqmoq, qarshi olmoq, peshvoz chiqmoq
    3. sodir bo‘lmoq, ro‘y bermoq; boshlanmoq, kelib chiqmoq; l'heure est venue de réfléchir o‘ylab olish fursati yetdi
    4. o‘smoq, rivojlanmoq
    5. predlogli konstruksiyalarda: venir de olib kelinmoq, yetib kelmoq; qolmoq, tegmoq, nasib bo‘lmoq, meros bo‘lib o‘ tmoq; chiqmoq, kelib chiqmoq, yuzaga kelmoq, sodir bo‘lmoq; venir à kelmoq; bormoq, yetmoq, ko‘ tarilmoq, erishmoq, muvaffaqiyat qozonmoq; borib yetmoq; venir au monde tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; venir à maturité voyaga yetmoq; venir à bout uddalamoq, eplamoq, bardosh bilan yengmoq; venir à point vaqtida kelmoq; mos, loyiq kelmoq; yetilmoq; venir à ses fins, à son but maqsadiga yetishmoq, niyatini amalga oshirmoq; venir après ketidan, izidan bormoq, ergashmoq; venir en dernier lieu oxirgi o‘rinda bo‘lmoq, bormoq; venir en estafette xabar bermoq, ogohlantirmoq; à venir kelajakdagi, oldindagi, kelasi; les générations à venir kelajak avlod; en venir à la conclusion xulosa chiqarmoq, xulosaga kelmoq; en venir aux mains, aux coups bir-biriga tashlanmoq, olishib ketmoq, do‘pposlashmoq; d'où vient que, de là vient que shuning uchun, shundan kelib chiqadiki, demak; vouloir en venir à biror tomonga yoki o‘zi istagan tomonga burmoq, olib kelmoq, shama qilmoq; il faut en venir là bunga barham berish kerak; y venir biror ahvolga borib yetmoq; qaror, ahd, jazm qilmoq; venir à faire qqch. bexosdan, bilmasdan, beixtiyor qilmoq; prov. tout vient à point à qui sait attendre sabrning tagi sariq oltin
    6. venir de + inf. (passé immédiat): je viens de me lever men endigina turdim
    II s'en venir vpr.vx. kelmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > venir

  • 78 voir

    I vt.
    1. ko‘rmoq, qaramoq, razm solmoq; voir de loin uzoqdan ko‘rmoq; fig. oldindan ko‘ra bilmoq; voir du pays sayohat qilmoq, dunyo kezmoq; faire voir ko‘rsatmoq; se faire voir ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq; paydo bo‘lmoq; voir la mort de près o‘lim bilan yuzma-yuz kelmoq, ajal bilan olishmoq; en voir trente-six chandelles ko‘zlaridan o‘t chiqib, chaqnab ketmoq, ko‘zining olovi chiqib ketmoq; cela n'a rien à voir avec notre affaire bu narsaning ishimizga hech qanday aloqasi yo‘q; il faut voir venir kutib turish kerak; loc.fam. je voudrais vous y voir mening o‘rnimda bo‘lib qolsangiz ko‘rardim, shunday ahvolga tushib qolsangiz ko‘rardim; y voir clair tushunib, fahmlab, anglab olmoq; voyez-moi ça kerak emasmi, istamaysizmi; voyons ko‘ramiz, qani; mais voyons nimalar deyapsiz, nahotki, yo‘g‘-ey; attends voir! fam. shoshmay tur!
    2. ko‘rmoq, tasavvur qilmoq, faraz qilmoq, ko‘z oldiga keltirmoq; je vois ça tasavvur qilayapman; je vous vois venir nima demoqchi ekanligingizni fahmlayapman; loc.fam. tu vois ça d'ici bir tasavvur qilib ko‘r
    3. boshdan kechirmoq, boshga tushmoq, ko‘rmoq; j'en ai vu d'autres bundan ham battarini ko‘rganman; en faire voir à qqn. de toutes les couleurs kunini ko‘rsatmoq, adabini berib qo‘ymoq, onasini Uchqo‘rg‘ondan ko‘rsatmoq
    4. uchratmoq, tashrif buyurmoq, borib ko‘rmoq, ko‘rgani bormoq; voir un malade kasal ko‘rgani bormoq; kasalni tekshirmoq; venez nous voir biznikiga keling; loc.fam. je l'ai assez vu u jonimga tegdi, uning bilan ko‘ishishni boshqa istamayman
    5. ko‘rmoq, ko‘rib, o‘rganib chiqmoq, tekshirmoq; ceci est à voir buni hali ko‘rib chiqish kerak, bu haqda hali o‘ylab ko‘rish kerak
    6. voir à o‘ylamoq, qaramoq, g‘amini yemoq, tashvishini qilmoq; fam. il faudrait voir à voir hatto xayolingga ham keltirma, bu haqda o‘ylab ham o‘ tirma
    II se voir vpr.
    1. o‘ziga qaramoq, o‘zini ko‘rmoq, o‘zini oynaga solib qaramoq
    2. ko‘rishmoq, bir-biri bilan uchrashib turmoq; loc.fig. ils ne peuvent pas se voir ular bir-birini ko‘risholmaydi, ular bir-biridan nafratlanishadi
    3. ko‘rinmoq, ko‘rilmoq
    4. uchramoq, uchrab turmoq, topilmoq; bo‘ lib turmoq, sodir bo‘lmoq; cela ne s'est jamais vu bunday bo‘lishi mumkin emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > voir

См. также в других словарях:

  • jour — [ ʒur ] n. m. • XIe jorn (sens I et III); bas lat. diurnum, pour dies « jour » I ♦ (1080) Clarté, lumière; ce qui donne de la lumière. 1 ♦ Clarté que le soleil répand sur la terre. Lumière du jour (⇒ diurne) . Le jour se lève, naît, paraît, point …   Encyclopédie Universelle

  • jour — (jour ; au pluriel, l s ne se lie pas : des jour heureux ; cependant plusieurs la lient : des jour z heureux) s. m. 1°   Clarté donnée à la terre par le soleil. 2°   Espace de temps qui s écoule entre le lever et le coucher du soleil. 3°   Espace …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Jour Complémentaire Du Calendrier Républicain — Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au calendrier, plus un les années bissextiles. Sommaire… …   Wikipédia en Français

  • Jour complementaire du calendrier republicain — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour complémentaire — du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au calendrier, plus un les… …   Wikipédia en Français

  • Jour de l'opinion — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour de la Révolution — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour de la révolution — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour de la vertu — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour des récompenses — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

  • Jour du génie — Jour complémentaire du calendrier républicain Le calendrier républicain comportait 12 mois de 30 jours, soit un total de 360 jours. Pour atteindre le nombre de 365¼ jours (l année solaire, proche de l année tropique), on ajouta 5 jours au… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»