Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

de+départ

  • 1 départ

    nm.
    1. ketish, jo‘nash, yo‘lga, safarga chiqish, safar, jo‘nab ketish, jo‘natish, armiyaning jangga kirishi, uchish, uchib ketish, parvoz qilish, parvoz, chiqish; piste de départ uchib-qo‘nish yo‘li (aviasiyada); l'heure du départ jo‘nash, jo‘nab ketish soati, vaqti; être sur le départ jo‘nashga tayyor turmoq; départ du coup otish, o‘q uzish
    2. techn. yurgizib yuborish, ishga solib yuborish; départ à froid sovuq dvigatelni ishga tushirib yuborish
    3. sport. boshlanish payti; départ en masse hammaning, ko‘pchilikning birdan yo‘lga tushishi, joyidan boshlashi; départ individuel xolis start; départ lancé birdan otilib boshlash; point de départ boshlash nuqtasi; prendre le départ jo‘namoq, jo‘nay boshlamoq; au départ! startga!
    nm.
    1. bo‘lim; bo‘lish, qism; faire le départ des biens mol-mulkni bo‘lish
    2. qismga ajratish, bo‘lish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > départ

  • 2 ajourné

    -ée
    I adj. kechiktirilgan, qoldirilgan; un départ ajourné kechiktirilgan jo‘nab ketish
    II n. muhlat olgan nomzod (imtihon sessiyasini keyin topshirishga ruxsat olgan nomzod) talaba.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ajourné

  • 3 attrister

    I vt. xafa qilmoq, qayg‘uga solmoq, qayg‘urtirmoq; ta'bini xira qilmoq, ko‘nglini g‘ash qilmoq, dilini siyoh qilmoq; kayfiyatini buzmoq; son départ nous a attristés uning ketishi bizni xafa qildi
    II s'attrister vpr. xafa bo‘lmoq, qayg‘uga botmoq, qayg‘urmoq, kayfiyati buzilmoq, ko‘ngli g‘ash bo‘lmoq; il s'attriste de la voir partir uning ketayotganligini ko‘rib kayfiyati buzildi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attrister

  • 4 aussitôt

    I adv. darhol, darrov, tez, tezda, birpasda, bir zumda, bir lahzada, zumda, lahzada; bilanoq; il est arrivé aussitôt aprés mon départ men jo‘nab ketishim bilanoq u keldi; aussitôt aprés avoir déjeuné il est parti ovqatlanib bo‘lishi bilanoq, ovqatlangach darhol jo‘nab ketdi
    II loc.conj. aussitôt que bilanoq, hamonoq; il le reconnut aussitôt qu'il le vit uni ko‘rishi bilanoq tanidi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aussitôt

  • 5 avant

    I prép.
    1. -gacha, -ga qadar, -dan oldin, burun, avval, ilgari (vaqt); avant la guerre urushgacha, urushga qadar, urushdan avval; avant cela il était étudiant bundan avval u talaba edi; avant son départ jo‘nab ketishidan avval; avant qu'il (ne) parte jo‘nashidan oldin; avant de partir jo‘nashidan avval
    2. oldida, oldiga, oldinga; oldinda, -ga yetmasdan, -ga yetmay; (makon, joy); arrêtez-vous avant le carrefour chorrahaga yetmay to‘xtang; passer avant les autres boshqalardan oldinda o‘ting
    II adv.
    1. -guncha, -gunga qadar; oldin, ilgari, avval; dastlab, dastavval (vaqt); avant il habitait Leningrad avval u Leningradda yashardi; peu de temps avant bundan avval, bunga qadar; trois jours avant uch kun avval
    2. yuqori, yuqorida, yuqoriga
    3. en avant olg‘a (harakatni bildiradi); oldinda (joyni bildiradi); en avant, marche! olg‘a! marcher en avant oldinda yurmoq; fig. mettre qqch. en avant biror narsadan dalil sifatida foydalanmoq; mettre qqn. en avant bir kishining panohida, homiyligida bo‘lmoq.
    I nm.
    1. old, old tomon; l'avant d'un bateau kemaning old tomoni; d'avant avvalgi, o‘tgan; l'année d'avant o‘ tgan yili
    2. sport. hujumchi; la ligne des avants hujum chizig‘i
    3. mil. oldingi marra, oldingi chizig‘i (frontning)
    II adj.inv. oldingi, oldindagi, oldidagi; la roue avant oldingi g‘ildirak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avant

  • 6 bousculade

    nf. itarish, surish; turtinish; bousculade pour la possession du ballon to‘p uchun kurash; dans la bousculade du départ ketish to‘polonida (qiy-chuvida).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bousculade

  • 7 cale

    nf.
    1. tryum (kemaning ostki qismi), bo‘lma; cale de radoub, cale sèche quruq dok (kema kirgandan keyin suvi chiqarilib yuboriladigan joy); être à fond de cale bepul, pulsiz qolmoq
    2. yuk qo‘yadigan bo‘lma, yuk qo‘yadigan joy (samolyotda), kemada.
    nf.
    1. pona, boshmoq
    2. tirgovich pona; cales de départ chopishni boshlashda oyoq tagiga qo‘yiladigan tirgovich pona.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cale

  • 8 depuis

    prép.
    1. -dan, -dan boshlab, oldidan (joy, o‘rin); depuis Paris jusqu'à Marseille Parijdan Marselgacha;: travailler depuis quatre heures soat 4 dan ishlamoq; je ne l'ai pas vu depuis son départ uni jo‘nab ketganidan buyon, beri ko‘rganim yo‘q; être malade depuis deux jours ikki kundan beri o‘zini kasal, betob his qilmoq; depuis trois ans il a fait des progrès uch yilda u muvaffaqiyatga erishdi; depuis peu yaqindan beri, yaqinda; depuis longtemps uzoq zamonlardan beri, allaqachon; depuis toujours hamma vaqt; depuis quand? qachondan buyon, beri? anchadan berimi
    2. keyin, so‘ng, so‘ngra, keyinchalik, keyinroq, bir qancha vaqt o‘tgach, shu paytdan beri, natijada; je ne l'ai pas vu depuis men uni shu paytdan beri ko‘rmadim; loc.conj. depuis que -dan keyin, so‘ng; depuis que vous êtes ici rien n'a changé shu yerda bo‘lganingizdan beri hech narsa o‘zgarmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > depuis

  • 9 fixer

    I vt.
    1. qalab qo‘ymoq, o‘rnatib qo‘ymoq
    2. o‘rnatmoq, tayinlamoq, qayd qilmoq; fixer son départ ketish kunini belgilamoq; fixer le sens du mot so‘z ma'nosini aniqlamoq
    3. to‘xtamga kelmoq, qayd qilmoq; fixer ses yeux sur kimgadir ko‘zini tikib qaramoq; fixer son attention sur qqch. nimagadir diqqatini qaratmoq, jalb qilmoq; fixer l'attention de qqn. kimnidir diqqatini o‘ziga qaratmoq
    4. aniqlamoq, xabar bermoq, bildirmoq; être fixé sur qqn. sur qqch. kimdir, nimadir to‘g‘risida aniq fikrga ega bo‘lmoq
    II se fixer vpr.
    1. o‘rnashmoq, joylashmoq
    2. mustahkamlanmoq, yopishtirilmoq; se fixer pour tâche o‘z oldiga vazifa qo‘ymoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > fixer

  • 10 hâter

    I vt. tezlatmoq, tezligini oshirmoq, shoshiltirmoq; hâter le pas qadamini tezlatmoq; hâter son départ jo‘nab ketishini tezlatmoq
    II se hâter vpr. shoshmoq, shoshilmoq; prov. qui trop se hâte, reste en chemin shoshilsang kulgi bo‘ lasan; shoshilgan qiz erga yolchimas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > hâter

  • 11 ligne

    nf.
    1. chiziq; ligne horizontale gorizontal chiziq
    2. chiziq, chegara, ligne de démarcation demarkatsion chiziq; ligne de flottaison vaterliniya (kemaning suvga botish chizig‘i); passage de la ligne ekvator chizig‘ i; ligne blanche yo‘l chizig‘i
    3. kaft chizig‘i; ligne de vie, de coeur hayot, qalb chizig‘i
    4. chiziq, ko‘rinish
    5. shakl, narsalarning ko‘rinishi, qiyofasi; loc. garder la ligne figura saqlamoq
    6. yo‘nalish, nuqtai nazar, qarash
    7. yo‘nalish, tomon, taraf; en ligne droite to‘g‘ri yo‘nalishda; ligne de conduite tutilgan yo‘l; être dans la ligne du parti partiya yo‘lidan bormoq
    8. chiziq, mo‘ljal; ligne de tire o‘tish chizig‘i
    9. yo‘l, yo‘nalish; lignes de chemin de fer, de métro, d'autobus temir yo‘li, metro, avtobus yo‘nalishlari; ligne maritime, aérienne dengiz, havo yo‘li; pilote de ligne fuqaro aviatsiyasi uchuvchisi
    10. qarmoq; pêcher à la ligne qarmoq bilan baliq tutmoq
    11. tarmoq; ligne électrique elektr tarmog‘i; ligne téléphonique telefon tarmog‘i; parlez, vous êtes en ligne gapiring, siz tarmoqqa ulandingiz
    13. qator; être placé en ligne, sur une ligne qatorga, bir qatorga tizilgan bo‘lmoq; en ligne pour le départ! jo‘nash uchun qatorga tiziling! hors ligne alohida, boshqalardan farqli, o‘ziga xos; il est d'une intelligence hors ligne u o‘ziga xos aqlga ega
    14. marra, chegara, chiziq; lignes de fortification mudofaa chizig‘i; avoir raison, être battu sur toute la ligne har tomonlama haq bo‘lmoq, hamma tomonlama yengilmoq
    15. satr, yo‘l, xat; à la ligne satrdan; aller, revenir à la ligne yangi satrdan boshlamoq; de la première à la dernière ligne birinchi satrdan oxirgi satrgacha
    16. loc. entrer en ligne de compte hisoblanmoq, hisobga olinmoq
    17. shajara, nasl-nasab; descendre en droite ligne d'un homme célèbre to‘g‘ridan-to‘g‘ri mashhur odam nasl-nasabidan bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ligne

  • 12 mordre

    I vt.
    1. tishlamoq, qopmoq (hayvonlarga nisbatan); mon chien l'a mordu mening itim uni qopib oldi; elle s'est fait mordre u o‘zini tishlatib qo‘ydi
    2. qopmoq, tishlamoq; mettre une muselière à un chien pour l'empêcher de mordre itni tishlamasin deb tumshuqbog‘ taqmoq
    3. cho‘qimoq, chaqmoq; insecte qui mord chaqadigan hasharot; oiseau qui mord cho‘qiydigan qush; être mordu par un serpent ilon chaqib olgan bo‘lmoq
    4. yemoq, yemirmoq, kemirmoq; l'acide mord le métal kislota temirni yemiradi
    5. mordre à tortmoq (baliq); poisson qui mord à l'appât xo‘rakni tortayotgan baliq; ça mord baliq qarmoqni tortyapti
    II vi.
    1. (dans) tishlab uzib olmoq; il mordait à belles dents dans le gâteau u ishtaha bilan pirogdan tishlab olardi
    2. (sur) ustiga qo‘yilmoq, chegaradan o‘ tib ketmoq; disqualifié pour avoir mordu sur la ligne de départ start chizig‘idan o‘tib ketganligi uchun chetlashtirilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mordre

  • 13 point

    nm.
    1. makon, joy, o‘rin, nuqta; aller d'un point à un autre bir joydan ikkinchi joyga, bir nuqtadan ikkinchi nuqtaga bormoq; point de chute tushish nuqtasi; point de mire mo‘ljal, nishon; mo‘ljalga olish nuqtasi; point de repère orientir; point de départ boshlanish, jo‘nash nuqtasi; point de non-retour qaytmaslik nuqtasi; les quatre points cardinaux dunyo mamlakatlari; point d'attache d'un bateau kema qayd qilingan port; c'est son point d'attache bu uning muqim yashaydigan joyi; point d'eau suv manbai (buloq, quduq); point culminant eng yuqori, kulminatsion nuqta; point de vue ko‘rinish, manzara; point chaud qizg‘in jang ketayotgan, yoki muhim voqealar bo‘layotgan joy; c'est son point faible bu uning bo‘sh joyi; point de côté biqindagi sanchiq
    2. géom. nuqta, punkt; les points A, B, C A, B, C nuqtalari
    3. kemaning turgan joyi, joylashgan nuqtasi; faire, relever le point avec le sextant kemaning joylashgan nuqtasini sekstant bilan aniqlamoq; loc. faire le point o‘z holatiga, sharoitga baho bermoq, hisobkitob qilmoq
    4. point mort turgan joyida, bir nuqtada; bir tarzda, o‘zgarmasdan
    5. mettre au point tuzatmoq, sozlamoq; machine bien, mal mise au point yaxshi, yomon sozlangan stanok; mise au point fotoapparatning rezkostini aniq to‘g‘rilash, moslash; yakun, xulosa yasash; umumiy miqdorini hisoblab chiqish; ce projet demande une mise au point bu reja aniqlik kiritishni talab qiladi; être au point meyorida sozlangan, tuzatilgan bo‘lmoq; cette machine n'est pas au point bu stanok meyorida sozlangan emas
    6. davomiylik; à point, à point nommé ayni paytida, juda vaqtida, zarur paytida; sur le point de tayyor turgan paytida, deb turgan paytida; être sur le point de partir jo‘nashga tayyor turgan bo‘lmoq; le point du jour tong yorisha boshlagan paytda
    7. belgi, hisob belgisi
    8. nuqta, xol, dog‘; un point lumineux à horizon gorizontdagi yorug‘ nuqta
    9. sport. ochko; compter les points ochkolarni hisoblamoq; marquer des points contre, sur qqn. ustun kelmoq; victoire aux points bokschining ochkolar hisobida g‘alabasi
    10. baho (o‘quvchiga beriladigan); douze points sur vingt yigirmadan o‘n ikki baho; bon point maqtov yorlig‘i; c'est un bon point en sa faveur bu uning foydasiga
    11. nuqta; les points et les virgules vergul va nuqtalar; points de suspension uch nuqta (…); le(s) deux-point(s) ikki nuqta (:); point-virgule nuqta vergul (;); point d'exclamation undov belgisi (!); point d'interrogation so‘roq belgisi (?)
    12. harflarning ustidagi nuqta; loc. mettre les points sur les i hech bir noaniq joyini qoldirmay to‘la izohlamoq, gapni oxiriga yetkazmoq.
    nm.
    1. à point, au point holda, holatda, ahvolda; au point où nous en sommes bizning ahvolda; loc.adv. à point yetarli darajada, maqbul holatda; loc.adj.inv. mal en point ahvoli yomon, yomon holatda, bir ahvolda, ahvoli og‘ ir, kasal; elle est très mal en point uning ahvoli juda og‘ir; vx. être en bon point to‘la, to‘ladan kelgan bo‘lmoq
    2. le plus haut point eng yuqorisi, cho‘qqisi, uchi; au plus haut point eng yuqori, astoydil, juda ham, o‘ta darajada; à ce point bu darajada, bunchalik; à quel point qanchalar, qay darajada; à tel point shunchalar, ko‘p; à un certain point, jusqu'à un certain point ma'lum darajada, ma'lum darajagacha; au point de bu darajada; à ce point, au point, à tel point que shunchalar darajadaki
    3. point d'ébullition de l'eau suvning qaynash nuqtasi, darajasi.
    nm.
    1. bo‘lim, qism, band, joy; les différents points d'une loi qonunning turli bandlari
    2. masala; un point litigieux tortishuvli masala; sur ce point je ne suis pas d'accord bu masalada men rozi emasman; en tout point butunlay; de point en point aynan, so‘zma-so‘z; exécuter des ordres de point en point buyruqni so‘zma-so‘z bajarmoq.
    nm.
    1. chokning, qaviqning bir yo‘li (bitta baxiyasi); bâtir à grands points katta chok bilan tikmoq
    2. chokni, baxiyani tikish uslubi.
    adv.vx.litt. ou plais. ne… point, ne… pas… hech ham, sira ham, aslo, mutlaqo; je n'irai point men hech ham bormayman; point du tout sira, zinhor.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > point

  • 14 pot

    nm.
    1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq
    2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq
    3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq
    4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti
    5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda
    6. qimor dov, ganak, tikilgan pul
    7. vulg. ket, orqa
    8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot

  • 15 précipitation

    nf.
    1. shoshilishlik, shoshqaloqlik, shoshma-shosharlik; il faut décider sans précipitation shoshqaloqlik qilmasdan hal qilish kerak; ne confondez pas vitesse et précipitation tezlik bilan shoshmashosharlikni almashtirmang
    2. shoshilish, oshiqish; dans la précipitation du départ, il a oublié son passeport ketish shoshilishida, u pasportini unutib qoldiribdi.
    nf.chim.
    1. cho‘kindi, cho‘kma, quyqa
    2. yog‘ in, yog‘insochin; précipitations atmosphériques havo yog‘inlari (qor, yomg‘ir kabilar).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précipitation

  • 16 précipiter

    I vt.
    1. litt. yiqitmoq, qulatmoq (pastlikka, chuqurlikka); il fut précipité dans le vide u chuqurlikka qulatib yuborilgan edi; fig. qulatmoq, yiqitmoq (amaldan)
    2. siqmoq, qismoq, surmoq; ils ont été précipités contre la paroi ular devorga qisib qo‘yilgan edilar
    3. tezlatmoq, tezlashtirmoq, shoshiltirmoq, ildamlashtirmoq, jadallashtirmoq; précipiter ses pas, sa marche qadamini, yurishini jadallashtirmoq; précipiter son départ ketishini tezlashtirmoq; il ne faut rien précipiter hech narsani shoshirmaslik kerak
    II se précipiter vpr.
    1. tepadan pastga otilmoq, tashlanmoq, o‘zini tashlamoq, otilmoq; le torrent se précipite du haut de la falaise oqim qoya tepasidan otilib tushyapti; elle se leva et se précipita audevant de sa mère u o‘rnidan turdi va onasining oldiga otildi
    2. shoshmoq, oshiqmoq; inutile de se précipiter oshiqish befoyda!
    3. tezlashmoq (narsa); les battements du coeur se précipitaient yurakning urishi tezlashdi.
    I vt. cho‘ktirmoq, cho‘kindi hosil qildirmoq
    II vi. cho‘kma hosil qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > précipiter

  • 17 préparatifs

    nm.pl. tayyorgarlik(lar), hozirlik(lar); les préparatifs du départ jo‘nash hozirliklari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préparatifs

  • 18 préparer

    I vt.
    1. tayyorlamoq; tartibga keltirmoq, solmoq; je vais préparer votre chambre men xonangizni tayyorlab qo‘yaman; préparer la table dasturxon tuzamoq; préparer la voie, le terrain yo‘lni, maydonni tuzatmoq; elle prépare le repas u ovqat pishiryapti
    2. tayyorlamoq, hozirlamoq, tashkillashtirmoq; il a préparé soigneusement son départ u o‘z safarini puxta tayyorladi; un coup préparé de longue main oldindan tayyorlangan zarba; le professeur a préparé son cours o‘qituvchi leksiyasini tayyorladi; préparer un examen imtihonga tayyorlanmoq; préparer une grande école oliy maktabga tayyorgarlik ko‘rmoq
    3. tayyorlab qo‘ymoq; préparer l'avenir kelajakni tayyorlab qo‘ymoq; préparer qqch. à qqn. biror kishiga biror narsani tayyorlab qo‘ymoq; on lui a préparé une surprise unga kutilmagan yangilik tayyorlab qo‘yishdi
    4. tayyorlamoq, tayyorlab, ko‘niktirib qo‘ymoq
    II se préparer vpr.
    1. tayyorlanmoq, shaylanmoq; tayyorgarlik, hozirlik ko‘rmoq; se préparer au combat, à combattre jangga, jang qilishga tayyorlanmoq
    2. tayyorlanmoq; la cuisine où se prépare le repas ovqat tayyorlanadigan oshxona
    3. yaqinlashmoq, muqarrar bo‘lib qolmoq; je crois qu'un orage se prépare menimcha momaqaldiroq yaqinlashyapti; impers. il se prépare quelque chose de grave muhim bir narsa tayyorlanyapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > préparer

  • 19 prévision

    nf.
    1. oldindan ko‘rish, oldindan mo‘ljallab qo‘yish, oldindan nazarda tutish; la prévision économique iqtisodiy mo‘ljal
    2. loc.prép. oldindan ko‘rib, mo‘ljallab, nazarda tutib; elle fit ses valises en prévision de son départ u o‘zining ketishini nazarda tutib, jomadonini tayyorlab qo‘ydi
    3. oldindan aytish, bashorat, ma'lumot; se tromper dans ses prévisions o‘zining bashoratida adashmoq; prévisions météorologiques ob-havo ma'lumoti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prévision

  • 20 remettre

    I vt.
    1. qayta qo‘ymoq; o‘zining oldingi joyiga qo‘ymoq, joyiga qo‘ymoq; remettre une chose en place, à sa place biror narsani o‘z joyiga qo‘ymoq; remets ce livre où tu l'as trouvé kitobni olgan joyingga qo‘y! il a remis son mouchoir dans sa poche u ro‘molchasini cho‘ntagiga solib qo‘ydi; joylamoq, topshirmoq; loc. remettre qqn. en liberté biror kishini ozod qilmoq, bo‘shatib yubormoq; remettre qqn. sur la bonne voie biror kishini to‘g‘ri yo‘lga solmoq; remettre qqn. à sa place birovning jilovini tortib qo‘ymoq
    2. biror kishini eslamoq, tanimoq; ah, maintenant, je vous remets! ha, endi, men sizni esladim!
    3. qo‘ymoq, qayta o‘z joyiga qo‘ymoq; remettre une chose d'aplomb, debout biror narsani o‘z joyiga tikka qilib qo‘ymoq
    4. qayta kiymoq; remettre son chapeau, ses gants shlapasini, qo‘lqoplarini qayta kiymoq
    5. o‘rnatmoq; remettre de l'ordre tartib o‘rnatmoq
    6. yana bir bor qo‘shimcha qilmoq, qo‘shmoq; remettre de l'eau dans un radiateur radiatorga qo‘shimcha suv quymoq; fam. en remettre orttirib, oshirib yubormoq
    7. fam. remettre ça yana qayta boshlamoq, bilganidan qolmaslik; je croyais que c'était fini, mais non, il faut remettre ça men endi bu tugadi deb o‘ylagan edim, yo‘q yana qayta boshlash kerak
    8. (qqch à, en) oldingi yoki biror holatga keltirmoq; remettre un moteur en marche motorni yurgizmoq; loc. remettre qqch.qqn. en cause, en question xavf-xatarga qo‘ymoq
    9. (egasiga) topshirmoq; remettre un paquet au destinataire paketni egasiga topshirmoq; remettre un coupable à la justice jinoyatchini sudga topshirmoq; je remets mon sort entre vos mais men o‘z taqdirimni sizning qo‘lingizga topshiraman
    10. kechmoq, kechirmoq; je vous remets votre dette men qarzingizdan kechaman; Dieu remet les péchés xudo gunohlarni kechiradi
    11. qoldirmoq, kechiktirmoq, orqaga surmoq; remettre une chose, son départ au lendemain biror narsani, ketishini ertasi kunga qoldirmoq; l'opération est remise operatsiya qoldirildi
    II se remettre vpr.
    1. (de) o‘ziga kelmoq, kasallikdan tuzalmoq, kasaldan turmoq; se remettre d'une maladie, de ses fatigues kasallikdan, charchoqdan so‘ng o‘ziga kelmoq; il se remet très vite u tez o‘ziga keladi; malade remis tuzalgan kasal
    2. s'en remettre à qqn. à qqch. ishonmoq, suyanmoq, umid bog‘ lamoq; je m'en remets à votre jugement men o‘zimni sizning hukmingizga havola qilaman
    3. qayta, yana bo‘lmoq; il s'est remis en route u yana yo‘lga tushdi; le temps se remis au beau havo yana ochilib ketdi; se remettre à qayta boshlamoq; se remettre au tennis, à l'anglais tennisni, ingliz tilini qayta boshlamoq; il s'est remis à fumer u yana chekishni boshlab yubordi; se remettre avec qqn. biror kishi bilan yana qayta yashay boshlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > remettre

См. также в других словарях:

  • Depart from Me — Studio album by Cage Released July 7, 2009 …   Wikipedia

  • Depart — De*part , v. i. [imp. & p. p. {Departed}; p. pr. & vb. n. {Departing}.] [OE. departen to divide, part, depart, F. d[ e]partir to divide, distribute, se d[ e]partir to separate one s self, depart; pref. d[ e] (L. de) + partir to part, depart, fr.… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • départ — DÉPART. s. m. Action de partir. Le jour du départ. Avant son départ. Après son départ. On dit, Etre sur son départ, pour dire, Être près de partir. Avancer, retarder son départ. Ce vaisseau n attend que le vent pour son départ.Départ, en termes… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • depart this life — (obsolete) To die • • • Main Entry: ↑depart * * * archaic die * * * depart this life formal : to die My aunt departed this life at the age of 92. • • • Main Entry: ↑depart …   Useful english dictionary

  • Depart — De*part , n. [Cf. F. d[ e]part, fr. d[ e]partir.] 1. Division; separation, as of compound substances into their ingredients. [Obs.] [1913 Webster] The chymists have a liquor called water of depart. Bacon. [1913 Webster] 2. A going away;… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • depart — I verb abscond, absent oneself, be gone, decamp, desert, deviate, differ, digress, disappear, disassociate, discedere, disengage, disjoin, dissociate, diverge, divorce, emigrate, evacuate, exit, expatriate oneself, fade, flee, forsake, issue… …   Law dictionary

  • depart — mid 13c., part from each other, from O.Fr. departir (10c.) to divide, distribute; separate (oneself), depart; die, from L.L. departire divide (transitive), from DE (Cf. de ) from (see DE (Cf. de )) + partire to part, divide, from pars (gen. par …   Etymology dictionary

  • depart — is now used intransitively (without an object) either without any complement or followed by from (a point of departure) or for (a destination). Its use with an object is restricted to the formal or literary phrase depart this life, meaning ‘to… …   Modern English usage

  • départ — Départ. s. m. Action de partir. Le jour du départ. il estoit sur son départ, c est à dire, Prest à partir. Aprés son départ …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Depart — De*part , v. t. 1. To part thoroughly; to dispart; to divide; to separate. [Obs.] [1913 Webster] Till death departed them, this life they lead. Chaucer. [1913 Webster] 2. To divide in order to share; to apportion. [Obs.] [1913 Webster] And here… …   The Collaborative International Dictionary of English

  • Départ des automobiles — Directed by Georges Méliès Produced by Georges Méliès Release date(s) 1896 Country …   Wikipedia

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»