Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

dans+le+sens+de

  • 1 sens

    nm.inv.
    1. sezgi; les cinq sens traditionnels an'anaviy besh sezgi; reprendre (l'usage de) ses sens hushiga kelmoq; sixième sens ichki his, intuitsiya; loc. tomber sous le sens aniq bo‘lmoq, ko‘zga yaqqol ko‘rinib turmoq; elle a le sens du rythme unda ritmni sezish hisi bor; bon sens aqli rasolik, eslilik; un homme de bon sens aqli raso, o‘ylab ish qiladigan odam; avoir du bon sens aqli raso bo‘lmoq; manquer de bon sens aqli kaltalik qilmoq; ça n'a pas le sens commun bu aqldan emas
    2. fikr, his; à mon sens menimcha, mening fikrimcha; en un sens ma'lum nuqtai nazardan qaraganda
    3. ma'no, mazmun; le sens d'un texte matnning mazmuni; ce symbole a un sens profond bu ramzning chuqur ma'nosi bor; étude du sens ma'noni o‘rganish, semantika; ce mot a plusieurs sens bu so‘zning ko‘p ma'nosi bor; sens propre, figuré asl, ko‘chma ma'no
    4. ma'no, mazmun, maqsad; ce qui donne un sens à la vie hayotga mazmun bag‘ishlovchi narsa.
    nm.inv.
    1. taraf, tomon, yoq, yo‘nalish; dans le sens de la longueur uzunasiga; retourner qqch. dans tous les sens biror narsani har tarafga aylantirmoq; sens dessus dessous ostin-ustun, tartibsiz; sens devant derrière teskarisiga, oldini orqaga qilib; il a mis son pull sens devant derrière u jemperini oldini orqasiga qaratib kiyib olibdi
    2. yo‘nalish, yoq; voie à sens unique, à double sens bir yoqlama, ikki yoqlama yo‘l; panneau de sens interdit yo‘nalishni taqiqlovchi belgi
    3. yo‘nalish, yo‘l; nous devons travailler dans le même sens biz xuddi shu yo‘nalishda ishlashimiz kerak; le sens de l'histoire tarix yo‘nalishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sens

  • 2 non-sens

    nm.inv.
    1. bema'nilik, tuturuqsizlik; c'est un non-sens bu bema'nilik
    2. bema'nilik, ma'nosizlik; faire un non-sens dans une version latine lotin tilidan bema'ni tarjima qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > non-sens

  • 3 poil

    nm.
    1. jun, yung; un chat qui perd ses poils tulayotgan mushuk; les poils d'une fourrure mo‘ynaning juni; les poils d'une brosse cho‘tkaning juni; gibier à poil ov hayvonlari; loc.fam. caresser qqn. dans le sens du poil ko‘ngliga qaramoq, aytganini qilmoq; bonnet à poil paxmoq telpak
    2. sochsoqol, tuk; les poils du visage soqol-mo‘ylab, yuzdagi tuklar; fam. ne plus avoir un poil sur le caillou boshida bir tuki ham bo‘lmaslik, g‘irt kal bo‘lmoq; ne plus avoir un poil de sec shalabbo bo‘ lmoq, ivib ketmoq; le poil, du poil jun, tuk; avoir du poil sur le corps tanasini jun bosgan bo‘lmoq
    3. loc.fam. avoir un poil dans la main juda ham dangasa bo‘lmoq; tomber sur le poil de qqn. biron kishining ustiga tashlanmoq; reprendre du poil de la bête kuch-g‘ayratini tiklamoq; de tout poil (de tous poils) turli toifadagi; ils reçoivent des gens de tout poil ular turli toifadagi odamlarni qabul qilishadi; fam. à poil qip-yalang‘och; se mettre à poil qip-yalang‘och bo‘lib yechinmoq; être de bon, de mauvais poil yaxshi, yomon kayfiyatda bo‘lmoq
    4. bot. poil à gratter tukcha, tuk
    5. tuk, pat; les poils d'un tapis gilamning tuklari
    6. fam. zarracha, zig‘irday, tirnoqcha; il n'a pas un poil de bon sens unda zarracha ham aql yo‘q; à un poil près arzimagan, ozgina narsani hisobga olmaganda; loc.adv.fam. au poil haqiqatdan ham; ça marche au poil! haqiqatdan ham yuryapti! au quart de poil to‘ppa-to‘g‘ri; adj.fam. elle est au poil, ta copine sening o‘rtog‘ing juda zo‘r ekan; intj. au poil! zo‘r! poilant, ante adj.fam. juda qiziq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poil

  • 4 longueur

    nf.
    1. uzunlik, bo‘y; dans le sens de la longueur bo‘ylamasiga
    2. uzunlik o‘lchovi; une longueur de 10 m. 10 m. uzunlik
    3. ma'lum uzunlik; cheval qui gagne d'une longueur bir boshga o‘zib ketgan ot; avoir une longueur d'avance ustunlikka ega bo‘lmoq (raqib ustidan)
    4. uzunlik, cho‘ziqlik; les longueurs, les surfaces et les volumes uzunliklar, yuzalar, hajmlar; les unités de longueur uzunlik birliklari
    5. uzunlik, davomlilik, davom etish vaqti (vaqtga nisbatan); loc.prép. à longueur de bo‘yi, davomida; il travaille à longueur de journée u kun bo‘yi ishlaydi
    6. uzoq vaqt; o‘ ta, juda uzoq vaqt; tirer les choses en longueur ishni uzoqqa cho‘zmoq
    7. uzunlik, uzundan-uzoqlik; excusez la longueur de ma lettre mening xatimning uzundan-uzoqligi uchun kechiring
    8. pl. uzundan-uzoq joylar, ortiq darajada cho‘zib yuborilgan, ortiqcha tafsilotlarga berilib ketgan yerlar (asar, pyesa va sh. k.); il y a trop de longueurs dans ce film bu filmda ortiq darajada cho‘zib yuborilgan joylar ko‘p.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > longueur

  • 5 abonder

    vi. (en qqch) mo‘l bo‘lmoq; serob bo‘lmoq; abonder dans le sens de qqn. biror kimsa bilan bir xil fikrda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > abonder

  • 6 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 7 risquer

    I vt. xavf-xatarga qo‘ymoq, tahlikaga solmoq; risquer sa vie o‘z hayotini xavf-xatarga qo‘ymoq; loc. risquer le paquet, le tout pour le tout bor-yo‘g‘ini tikmoq; risquer une somme considérable dans une affaire biror ishga katta pul tikmoq; risquer de l'argent à la roulette ruletkaga pul tikmoq; prov. qui ne risque rien n'a rien o‘ychi o‘yiga yetguncha, tavakkalchi uyiga yetibdi; risquer gros katta tikmoq
    2. tavakkal qilmoq, qo‘l urib ko‘rmoq; je veux bien risquer une démarche en ce sens bu sohada men bir ishga qo‘l urib ko‘rmoqchiman
    3. xavfi bo‘lmoq, mumkin; tu risque de tomber sen yiqilib ketishing mumkin; il risque de perdre son emploi uning o‘z ishini yo‘qotib qo‘yish xavfi bor; le rôti risque de brûler qovurma kuyib ketishi mumkin; tu risque qu'il te voie u seni ko‘rib qolishi mumkin
    II se risquer vpr.
    1. o‘zini xavfga, xavf-xatarga qo‘ymoq; je ne me risquerai pas dans cette affaire men bu ishda o‘zimni xavfga qo‘yolmayman
    2. (à qqch) jur'at qilmoq, botinmoq; je ne me risquerai pas à le contredire men unga qarshi gapirishga botinolmayman; je ne m'y risquerai pas men bunga jur'at etolmayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > risquer

  • 8 marque

    nf.
    1. belgi, nishon, alomat, ishora
    2. sport. yerga qilingan belgilar; oyoq tiragich (yuguruvchilar oyoq qo‘yib start oladigan moslama); à vos marques! prêts? partez! startga! tayyorlaning! start!
    3. tamg‘a (mahbusga bosilgan)
    4. belgi, tamg‘a (tovarga qo‘yilgan, bosilgan)
    5. tayyorlovchi, ishlab chiqaruvchining belgisi; marque d'orfèvre zargarning belgisi; marque d'un médicament dorining markasi; produits de marque yuqori sifatli, markali mahsulot
    6. yuqori sifatli, markali mahsulot chiqaradigan korxona va shu mahsulot
    7. belgi qo‘yadigan asbob (tamg‘a, muhr)
    8. iz; marque de dents tish izlari
    9. nishon, dog‘; avoir une marque sur le visage yuzida nishoni, dog‘i bo‘lmoq
    10. xatcho‘p; mettre une marque dans un livre pour retrouver facilement une page osongina topish uchun kitob orasiga xatcho‘p qo‘ymoq; vx. marque de théâtre teatr bileti, chiptasi; loc. trouver, retrouver, prendre, reprendre, poser ses marques joylashmoq, o‘rin olmoq, egallamoq
    11. marka, znachok, fishka, jeton (o‘yin)
    12. sport. hisob; ouvrir la marque hisobni ochmoq
    13. daraja, obro‘-e'tiborni bildiradigan belgi; fig. hôte de marque yuqori, oliy martabali mehmon
    14. belgi, alomat; réflexion qui porte la marque du bon sens fikrlash sog‘lom aql alomatidir
    15. ling. belgi, alomat; le s est la marque du pluriel en français s fransuz tilida ko‘plik belgisidir, alomatidir.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > marque

  • 9 pratique

    nf.
    1. amaliyot, amal, tajriba; après dix ans de pratique sur le terrain yerdagi o‘n yillik tajribadan so‘ng; dans la pratique hayotda, amalda
    2. tajriba, bilim; je n'en ai pas la pratique mening bu ishda tajribam yo‘q; en pratique amaliyotga, amalga; des décisions qu'il faut mettre en pratique amalga oshirish kerak bo‘lgan qarorlar
    3. litt. diniy marosim, rasm-rusm, udum; la pratique religieuse diniy marosim
    4. odat, udum, rasm; la vente à crédit est devenue une pratique courante kreditga sotish kundalik odatga aylanib qoldi
    5. xususiy ish (vrach haqida).
    adj.
    1. omilkor, ishbilarmon, tajribali; ce garçon n'a aucun sens pratique bu bolada hech qanday tajriba nishonasi yo‘q; une femme pratique omilkor xotin
    2. amaliy; la connaissance pratique d'une langue tilni amaliy bilish; exercices, travaux pratiques amaliy mashq, ishlar
    3. oddiy, kundalik; la vie pratique kundalik hayot
    4. qulay, amaliy jihatdan yaxshi, ixcham (narsa, ish-harakat); un outil pratique qulay asbob; c'est, ce n'est pas pratique bu qulay, qulay emas; approchez-vous, ce sera plus pratique yaqinroq keling, bu qulayroq bo‘ladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pratique

  • 10 primitif

    -ive
    I adj.
    1. ibtidoiy, qadimgi; l'homme primitif ibtidoiy odam
    2. dastlabki, oldingi, eng avvalgi; dans sa forme primitive o‘zining dastlabki ko‘rinishida; cette étoffe a perdu sa couleur primitive bu mato o‘zining dastlabki rangini yo‘qotdi
    3. birlamchi, bosh, tub, asosiy; le sens primitif d'un mot so‘zning tub ma'nosi; temps primitifs d'un verbe fe'lning tub zamonlari
    4. rivojlanmagan, taraqqiy qilmagan, qoloq, primitiv; les sociétés primitives taraqqiy qilmagan jamiyatlar, xalqlar; l'art primitif primitiv san'at
    5. oz ma'lumotli, ko‘p narsani tushunmaydigan, sodda, go‘l; dag‘al, qo‘pol; il est un peu primitif u biroz go‘lroq
    II nm.
    1. ibtidoiy jamiyat a'zosi, tubjoy xalq; les primitifs d'Australie Avstraliyaning tubjoy aholisi
    2. qadimgi, oldingi (G‘arbiy Yevropa uyg‘onish davridan oldingi rassom, skulptor).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > primitif

См. также в других словарях:

  • Abonder dans le sens de quelqu'un — ● Abonder dans le sens de quelqu un donner des arguments qui vont dans le sens de ce que dit quelqu un, être tout à fait de son avis …   Encyclopédie Universelle

  • résistance dans le sens conducteur — tiesioginė varža statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. forward resistance vok. Durchlaßwiderstand, m rus. прямое сопротивление, n; сопротивление в прямом направлении, n pranc. résistance dans le sens conducteur, f; résistance dans le sens… …   Fizikos terminų žodynas

  • résistance dans le sens direct — tiesioginė varža statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. forward resistance vok. Durchlaßwiderstand, m rus. прямое сопротивление, n; сопротивление в прямом направлении, n pranc. résistance dans le sens conducteur, f; résistance dans le sens… …   Fizikos terminų žodynas

  • grandeur dans un sens général — bendrasis dydis statusas T sritis Standartizacija ir metrologija apibrėžtis Tam tikram objektui arba daiktui nepriskirtas dydis, pvz.: ilgis, laikas, masė, temperatūra, elektrinė varža, masinė terpės koncentracija ir pan. atitikmenys: angl.… …   Penkiakalbis aiškinamasis metrologijos terminų žodynas

  • mouvement dans le sens inverse des aiguilles d — judėjimas prieš laikrodžio rodyklę statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. counterclockwise motion vok. Bewegung gegen Uhrzeiger, f rus. движение против часовой стрелки, n pranc. mouvement dans le sens inverse des aiguilles d, m …   Fizikos terminų žodynas

  • mouvement dans le sens des aiguilles d’une mon — judėjimas pagal laikrodžio rodyklę statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. clockwise motion vok. Bewegung nach Uhrzeiger, f rus. движение по часовой стрелке, n pranc. mouvement dans le sens des aiguilles d’une mon, m …   Fizikos terminų žodynas

  • courant dans le sens conducteur — tiesioginė srovė statusas T sritis fizika atitikmenys: angl. forward current vok. Vorwärtsstrom, m rus. прямой ток, m pranc. courant dans le sens conducteur, m; courant direct, m …   Fizikos terminų žodynas

  • sens — 1. (san ; l s se lie : un sen z actif ; il ne faut pas faire entendre l s, ni dire : les cinq sans , un homme de sans , Au XVIIe siècle, Chifflet, Gramm. p. 211, recommande de toujours prononcer l s finale pour le distinguer de sang, c est ainsi …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Sens de la mort — Sens Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom …   Wikipédia en Français

  • dans — [ dɑ̃ ] prép. • denz adv. XIIe; a remplacé en comme prép.; lat. pop. de intus, renforcement de intus « dedans » ♦ Préposition indiquant la situation d une personne, d une chose par rapport à ce qui la contient (⇒ inter , intra ). 1 ♦ Marque le… …   Encyclopédie Universelle

  • Sens anti-horaire — Sens de rotation Le sens de rotation est le sens dans lequel a lieu une rotation. Il en existe deux, qui sont nommés différemment selon les contextes. Le sens de rotation est généralement représenté par une flèche en forme d arc de cercle. Sens… …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»