Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

d��tourner

  • 1 tourner

    I vt.
    1. aylantirmoq
    2. aralashtirmoq
    3. gangitmoq, aylantirmoq, kayf qilmoq, sarxush bo‘lmoq
    4. varaqlamoq
    5. orqa o‘girmoq
    6. boshini o‘girmoq, nazar tashlamoq
    7. burilmoq
    8. filmga olmoq
    9. aylanasiga ishlov bermoq
    10. so‘zlarni termoq
    11. biror narsaga aylantirmoq
    II vi.
    1. doira bo‘ylab aylanmoq; la terre tourne yer aylanadi, boshi aylanmoq
    2. atrofida aylanmoq
    3. o‘z o‘qi atrofida aylanmoq
    4. ishlamoq; le moteur tourne motor ishlayapti
    5. o‘girilmoq; la chance a tourné omad yuz o‘girdi
    6. o‘zgarmoq; le temps tourne au froid havo o‘zgardi, soviyboshladi
    7. bu yaxshilikka olib bormaydi
    8. achimoq; le lait a tourné sut achidi
    III se tourner vpr.
    1. o‘girilmoq
    2. ruju qo‘ymoq, yo‘nalmoq; elle s'était tournée vers les études u o‘qishga ruju qo‘ygan, berilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tourner

  • 2 dos

    nm.
    1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq
    2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish
    3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi
    4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dos

  • 3 rond

    -ronde
    I adj.
    1. yumaloq, dumaloq, to‘garak; la terre est ronde yer yumaloq; une table ronde yumaloq stol; le balon rond yumaloq to‘p; des yeux ronds olaygan ko‘zlar
    2. bukilgan, bukchaygan, bukri; tuiles rondes bukilgan cherepitsa; avoir le dos rond beli bukri bo‘lmoq
    3. dum-dumaloq, lo‘ppi, po‘mpoq, do‘mboq; des joues rondes lo‘ppi yuzlar; un petit bonhomme tout rond do‘mboqqina yigitcha
    4. yaxlit, qoldiqsiz; roppa-rosa; ça fait sept cents francs en chifres ronds bu roppa-rosa yetti yuz frank bo‘ladi
    5. qatiyatli, aytganini qiladigan; un homme rond en affaires ishda qatiyatli odam
    6. fam. mast, kayf, kayfi taroq; il était complètement rond u g‘irt mast edi
    II adv. tourner rond bir maromda, birtekis ishlamoq, aylanmoq; moteur qui tourne rond bir maromda ishlayotgan motor; ça ne tourne pas rond bu birtekis ishlamayapti
    III nm.
    1. doira, aylana; tracer un rond doira chizmoq; faire des ronds dans l'eau suvda doira yasamoq; doira; loc.adv. en rond aylana bo‘lib; doira, aylana yasab; s'asseoir en rond autour d'une table stol atrofida doira bo‘lib o‘ tirmoq; loc. tourner en rond yurishmaslik, ilgari bosmaslik
    2. chambarak, dumaloq narsa; rond de serviette sochiqlar solinadigan chambarak
    3. dumaloq kesim; quelques ronds de saucisson bir necha bo‘lak kolbasa
    4. fam. pul, aqcha, chaqa; il n'a pas un rond uning chaqasi ham yo‘q.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rond

  • 4 axe

    nm.
    1. techn. o‘q; val; axe de rotation aylanish o‘qi; tourner sur son axe o‘z o‘qi atrofida aylanmoq
    2. to‘g‘ri chiziq (biror narsani teng ikkiga bo‘luvchi chiziq); axe de symétrie simmetriya o‘qi; axe d'une rue ko‘chaning o‘q chizig‘i
    3. fig. tutilgan yo‘l, siyosat; qarash, nuqtai nazar; yo‘nalish, oqim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > axe

  • 5 bouton

    nm.
    1. kurtak
    2. tugma
    3. husnbuzar; bouton de sonnette qo‘ng‘iroq tugmasi
    4. dumaloq dastak (eshik va radiolarda); tourner le bouton eshikni ochmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > bouton

  • 6 casaque

    nf.
    1. keng yengli plashch, chavondozlar plashchi, chakmoni
    2. qochish; tourner casaque qochib ketmoq, xiyonat qilib boshqa lagerga o‘tib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > casaque

  • 7 dérision

    nf. birovdan kulish, masxara, mazax, mayna qilish, piching, istehzo; par dérision hazillashib, jiddiy emas, kulgi uchun, kulgilikka; tourner en dérision hazilga aylantirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dérision

  • 8 désavantage

    nm. zarar, shikast, ziyon, noqulay sharoit, holat; tourner au désavantage de qqn. nobop, o‘ngaysiz, yomon, nomuvofiq tus olmoq; voir qqn. à son désavantage yomon ahvolda ko‘rmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > désavantage

  • 9 film

    nm.
    1. film; un film parlant, sonore tovushli, ovozli film; un film documentaire hujjatli film; un film d'actualité kinoxronika; un film de vulgarisation scientifique ilmiy-ommabop film; l'industrie du film kino sanoati; projeter un film filmni namoyish qilmoq; tourner un film filmga, syomkaga tushirmoq; le film de la journée voqealar rivojlanishi
    2. kinoplyonka
    3. rentgen tasviri
    4. plenka (juda yupqa qavatli).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > film

  • 10 interrupteur

    -trice
    I adj. uzadigan, to‘xtatadigan, uzib, to‘xtatib qo‘yadigan, kesadigan
    II nm. elektr tokini o‘chirgich, keskich, uzgich; tourner l'interrupteur vikluchatelni buramoq, o‘chirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > interrupteur

  • 11 langue

    nf.
    1. anat. til; avoir la langue blanche, chargée, sèche tili oq, karash, quruq bo‘lmoq; tirer la langue à qqn. birovga tilini ko‘rsatmoq; loc.fig. tirer la langue suvsizlikdan tili osilib qolmoq; loc. avoir la langue bien pendue sergap bo‘ lmoq; avoir la langue trop longue tili bir qarich, quloch, vaysaqi bo‘lmoq; se mordre la langue tilini tishlab qolmoq; donner sa langue au chat o‘ylab topishdan voz kechmoq; tourner sept fois sa langue dans sa bouche avant de parler yetti o‘ylab bir kesmoq, avval o‘yla, keyin so‘yla; une mauvaise langue, une langue de vipère g‘iybatchi, chaqimchi, gap tashuvchi; elle est très mauvaise langue u judayam g‘iybatchi
    2. tilga o‘xshash, uchli narsa; langue de feu olovning tili; langue de terre uzunchoq yer bo‘lagi
    3. til, zabon; lexique et syntaxe d'une langue tilning leksika va sintaksisi; étude des langues tillarni o‘rganish; langues romanes, germaniques, slaves roman, german, slavyan tillari; langues mortes, vivantes o‘lik, tirik tillar
    4. lahja, til; langue familière, littéraire so‘zlashuv, badiiy adabiyot tili (uslub, stil)
    5. til (tilda ifodalash uslubi); la langue de cet écrivain est riche en images bu yozuvchining tili obrazlarga boy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > langue

  • 12 mal

    -male
    adj. yomon, yaramas, mash'um, kasofat, noxush; bon an, mal an o‘rtacha; yil yilga to‘g‘ri kelmaydi; pas mal yomon emas.
    adv. yomon, yaxshi emas, beodob; ça commence mal bu yomon boshlandi; ça va aujourd'hui? mal, très mal bugun ishlar qalay? yomon, juda yomon; ça tombe mal bu bemavrid bo‘ldi; se trouver, se sentir mal o‘zini behuzur sezmoq, behuzur bo‘lmoq, o‘zini yomon his qilmoq; être mal portant kasal bo‘lmoq, sog‘lig‘i yomon bo‘lmoq; être mal dans sa peau o‘zini noqulay his etmoq; traiter mal qqn. biron kishiga yomon muomala qilmoq; être mal à l'aise o‘zini noqulay sezmoq; mal à propos o‘rinsiz, noo‘rin; pas mal yomon emas, ancha; il a pas mal voyagé u ancha sayohat qilgan; tant bien que mal naridan-beri; de mal en pis battarroq.
    -maux
    nm.
    1. yomonlik, yovuzlik, balo, ofat, musibat, kulfat, mushkul ahvol, talafot, zarar, ziyon; faire du mal à qqn. biror kishini dilini, jonini og‘ritmoq
    2. dard, azob, azob-uqubat, og‘riq, behuzurlik; mal insupportable, intolérable chidab bo‘lmas og‘riq
    3. kasallik; prendre mal, du mal kasal bo‘lib qolmoq, shamollab qolmoq
    4. g‘am, tashvish, azob, xafagarchilik; le mal du pays vatan sog‘inchi; être en mal de qiyin, mushkul ahvolda bo‘lmoq (biror narsaning yetishmasligidan)
    5. qiyinchilik, azob; avoir du mal à faire qqch. biror narsa qilishga qiynalmoq; on n'a rien sans mal jondan kechmasang, janona qayda, toqqa chiqmasang, do‘lona qayda
    6. yomonlik, illat, ayb, kamchilik, qusur; prendre, tourner en mal qqch. yomonlikka yo‘ymoq; dire, penser du mal de qqn. biron kishini yomonlamoq, g‘ iybat qilmoq, yomon fikrda bo‘lmoq
    7. relig. gunoh.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mal

  • 13 oeil

    pl. yeux nm.
    1. ko‘z; avoir de bon yeux ko‘zi o‘ tkir bo‘lmoq; s'user les yeux à lire o‘qiyverib ko‘zini xiralashtirib olmoq; maladie, médecine des yeux ko‘z kasalligi, meditsinasi; oeil de verre shisha ko‘z, sun'iy ko‘z; yeux globuleux, enfoncés, bridés bo‘rtib chiqqan, botiq, qiyiq ko‘z; lever les yeux qaramoq (boshini ko‘tarib); baisser les yeux ko‘zini olmoq (yerga qaramoq); faire les gros yeux à qqn. birovga ko‘zini olaytirib qaramoq; écarquiller les yeux ko‘zlarini baqratirib qaramoq; ouvrir l'oeil, fam. l'oeil et le bon ko‘zini ochmoq, hushyor bo‘lmoq; ne pas fermer l'oeil de nuit tuni bilan mijja qoqmaslik; fermer les yeux ko‘z yummoq (biror narsaga); je ferme les yeux sur ses mensonges men uning yolg‘onlariga ko‘z yumaman; j'irais là-bas les yeux fermés men u yerga ko‘zimni yumib ham boraman; accepter qqch. les yeux fermés biror narsaga ko‘r-ko‘rona rozi bo‘lmoq; objet visible à l'oeil nu oddiy ko‘z bilan ko‘rsa bo‘ ladigan narsa; à vu d'oeil ko‘z chamasida; regarder qqn. les yeux birovning ko‘ziga tik qaramoq; lorgner, surveiller du coin de l'oeil ko‘z qiri bilan, yashirincha qaramoq
    2. ko‘z, qarash; chercher, suivre qqn. des yeux biror kishini ko‘zi bilan qidirmoq, kuzatmoq; sous mes yeux ko‘z o‘ngimda; aux yeux de tous hamning ko‘z oldida; mauvais oeil yomon ko‘z, suq; croire au mauvais oeil yomon ko‘zga ishonmoq
    3. coup d'oeil nazar, nigoh, qarash; jeter un coup d'oeil sur le journal gazetaga ko‘z yugurtirib chiqmoq; d'ici, le coup d'oeil est très beau bu yerdan manzaraning ko‘rinishi juda go‘zal
    4. cela attire l'oeil du touriste bu narsa turistning nigohini o‘ziga tortadi; être tout yeux, tout oreilles ko‘z-quloq bo‘lmoq; n'avoir pas les yeux dans sa poche ko‘zi ko‘r bo‘lmaslik, hamma narsani ko‘rib turmoq; elle n'a d'yeux que pour son fiancé uning ko‘zi faqat kuyovida; fam. avoir, tenir qqn. à l'oeil ko‘z ostida tutmoq, ko‘zdan qochirmaslik; avoir l'oeil à tout hama narsani kuzatib turmoq; l'oeil du maître pishgan ko‘z
    5. ko‘z, nazar; voir qqch. d'un bon oeil, d'un mauvais oeil biror narsaga yaxshi, yomon ko‘z bilan qaramoq; il considère tout avec un oeil critique u hamma narsaga tanqidiy ko‘z bilan qaraydi; tout cela n'avait aucun intérêt à ses yeux uning nazarida buning hamasining hech qanday qizig‘i yo‘q edi; loc. tourner de l'oeil ko‘zi tepasiga bitib qolmoq, esi og‘ ib qolmoq; je m'en bats l'oeil men uni nazarimga ham ilmayman; entre quat'z'yeux yakkama-yakka, yolg‘iz; adv.loc.fam. à l'oeil bekorga, tekinga; j'ai pu entrer à l'oeil au cinéma men kinoga tekinga kiraoldim; fam. non oeil! ko‘z ko‘rib, quloq eshitmagan, ishonmayman, yo‘q; oeil électrique fotoelement
    6. ko‘z; oeil d'une aiguille ignaning ko‘zi; les yeux du bouillon qaynatmaning ustidagi mayda yog‘lar
    7. yangi kurtak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > oeil

  • 14 ours

    nm.inv.
    1. ayiq; ours brun, d'Europe et d'Asie qo‘ng‘ir ayiq, Yevropa va Osiyo ayig‘i; ours polaire, ours blanc oq ayiq
    2. loc. vendre la peau de l'ours tug‘ilmagan bolaga beshik; tourner comme un ours en cage jahl bilan borib kelib turmoq, huddi qafasdagi hayvonday
    3. ayiq (o‘yinchoq); il dort encore avec son ours u hali ham ayiqchasi bilan uxlaydi
    4. odamovi, yovvoyi; c'est un vieil ours bu eskitdan odamovi odam; adj. il devient de plus en plus ours u ancha odamovi bo‘lib boryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ours

  • 15 pot

    nm.
    1. xumcha, xurmacha, ko‘za, xum, tuvak; un pot de terre, de grès sopol buyumlar; pot à biror narsa solish uchun mo‘ljallangan idish; pot à lait sut ko‘za; pot à eau suv ko‘za; pot de ichida biror narsasi bo‘lgan idish; un pot de yaourt bir xumcha qatiq; pot (de fleurs) gul tuvak; loc. c'est le pot de terre contre le pot de fer bu fil bilan sichqonning kurashi, tengsiz kurash; découvrir le pot aux roses biror narsaning sirini ochmoq; payer les pots cassés biror narsaning tovonini to‘lamoq; être sourd comme un pot qulog‘i tim bitgan bo‘lmoq
    2. vx. ovqat pishiriladigan ko‘za, xum, qozon; poule au pot qaynatilgan tovuq go‘shti; loc.fam. en deux coups de cuiller à pot birpasda, ko‘z ochib yumguncha, tezda; tourner autour du pot gapni aylantirmoq, ezmalanmoq
    3. tuvak; mettre un enfant sur le, sur son pot bolani tuvakka o‘ tqazmoq
    4. bir qadah, stakan; boire, prendre un pot bir qadah ichmoq; fam. ziyofat; il organise un pot pour son départ de la société u uyushmadan ketishi munosabati bilan ziyofat uyushtiryapti
    5. pot d'échappement glushitel (ovozni, shovqinni pasaytiradigan asbob, moslama); loc.fam. plein pot tarrillatib, bor tezlikda
    6. qimor dov, ganak, tikilgan pul
    7. vulg. ket, orqa
    8. fam. omad, iqbol, baxt; un coup de pot omad; manque de pot! omadsizlik! j'ai eu du pot omadim keldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pot

  • 16 pouce

    nm.
    1. bosh barmoq; loc. mettre les pouces rozi bo‘lmoq; tan bermoq, bo‘ysunmoq; fam. manger un morceau sur le pouce naridan-beri tik turib tamaddi qilib olmoq; se tourner les pouces bekor o‘ tirmoq, yulduz sanamoq, it sug‘ormoq; donner le coup de pouce ishga oxirgi qo‘lni solmoq, urmoq; il a donner un coup de pouce à l'histoire u haqiqatni biroz o‘zgartirdi; pouce! chiqding! (bolalar o‘yinida); pouce cassé! o‘yin buzuldi!
    2. oyoqning bosh barmog‘i
    3. 2,54 smga teng anglo-sakson uzunlik o‘lchov birligi; 2,707 smga teng qadimiy uzunlik o‘lchov birligi; loc. ne pas reculer, bouger, avancer d'un pouce bir enlik ham chekinmaslik, qimirlamaslik, ilgarilamaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pouce

  • 17 rebours

    loc.adv. juniga qarama-qarshi yo‘nalishda; teskarisiga, teskari; aksiga, tersiga; tourner les pages d'un livre à rebours kitobni teskarisiga varaqlamoq; brosser une étoffe à rebours matoni teskarisiga cho‘tkalamoq; caresser un chat à rebours mushukni teskarisiga (juniga qarama-qarshi) silamoq; prendre l'ennemi à rebours dushmanga orqadan zarba bermoq; loc. compte à rebours teskari hisob (…,,,, 0); faire tout à rebours hamma narsani teskarisiga qilmoq; loc.prép. à rebours de, vx. au rebours de qarshi, xilof ravishda; il agit à rebours du bon sens u aqlga xilof ravishda ish tutadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rebours

  • 18 regard

    nm.
    1. qarash, boqish, nazar, nazzora, nigoh; ko‘z; parcourir, fouiller, suivre qqn.qqch. du regard kimnidir, nimanidir ko‘zi bilan qarab chiqmoq, tintib chiqmoq, kuzatib turmoq; dérober, soustraire aux regards ko‘zdan yashirmoq; sa beauté attire tous les regards uning go‘zalligi hamma nigohlarni o‘ziga tortadi; le regard (de qqn) ko‘zi, nigohi, nazari; son regard se posa sur moi uning ko‘zi menga tushdi; regard doux, dur mayin, qattiq qarash; ils s'aimèrent au premier regard ular bir ko‘rishdayoq sevishib qolishdi; un regard rapide, furtif, en coin tez, yashirincha, ko‘z qirida qarash; lancer, jeter, porter un regard sur qqch. biror narsaga ko‘z, nazar tashlamoq; tourner ses regards vers qqch. nigohini biror narsaga qaratmoq; échanger un regard avec qqn. biror kishi bilan ko‘z urishtirib olmoq; un regard complice tushunuvchan qarash; un regard étonné, inquiet hayratlangan, hovotirli boqish; un regard noir yomon qarash; fig. qarash, fikr; un regard nouveau yangicha qarash; loc. avoir (un) droit de regard sur nazorat qilish huquqi; il a un droit de regard sur la gestion de l'entreprise u korxonani boshqarish ustidan nazorat qilish huquqiga ega; loc.prép. au regard de muvofiq, ko‘ra; être en règle au regard de la loi qonun talablariga muvofiq bo‘lmoq; en regard de qarama-qarshi o‘laroq, qaraganda, nisbatan, solishtirilganda; les résultats sont faibles en regard du travail natijalar sarf qilingan mehnatga qaraganda oz; loc.adv. en regard oldida, qarshisida; texte latin avec la traduction en regard qarshisida lotincha matni berilgan tarjima
    2. teshik, ochiq joy, tuynuk, tirqish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > regard

  • 19 retourner

    I vt.
    1. to‘ntarmoq, ag‘darmoq; retourner un morceau de viande sur le gril manqalning ustida go‘sht bo‘lagini ag‘darmoq; retourner la terre yerni ag‘darmoq, chopmoq; retourner la salade salatni aralashtirmoq; fam. il a retourner toute la maison u butun uyni ag‘darto‘ ntar qilib yubordi (biror narsani topish uchun); retourner ses poches cho‘ntaklarini ag‘darmoq; retourner un vêtement kiyimni ag‘darmoq; fam. retourner qqn. biror kishini fikrini o‘zgartirishga majbur qilmoq; il a su retourner la situation en sa faveur u sharoitni o‘z foydasiga ag‘dara oldi
    2. aylantirmoq, o‘zgartirmoq; on peut retourner le proverbe maqolni aylantirib aytish mumkin
    3. qarshi qaratmoq; on peut retourner l'argument contre vous dalillarni sizning o‘zingizga qarshi qaratishlari mumkin
    4. qaytarmoq, qaytarib yubormoq; retourner une marchandise tovarni qaytarib yubormoq
    5. loc. tourner et retourner une idée dans sa tête bir fikrni miyasida qaytaqayta takrorlamoq
    6. qattiq ta'sir qilmoq, hayajonlantirmoq; cette nouvelle m'a retourné bu yangilik meni hali ham hayajonlantirmoqda; j'en suis encore toute retournée! men bundan hali ham hayajondaman!
    II vi.
    1. qaytib ketmoq, qaytmoq; retourner chez soi uyiga qaytmoq; retourner à son poste, à sa place o‘z vazifasiga, o‘z o‘rniga qaytmoq; demain, je retourne travailler ertaga, men ishga qaytaman
    2. qaytib bormoq; je retournerai à Venise cette année bu yil men Venetsiyaga qaytib boraman
    3. avvalgi holatiga qaytmoq; retourner à la vie sauvage yovvoyi hayotga qaytmoq; retourner à son ancien métier o‘zining eski hunariga qaytmoq
    4. impers. savoir de quoi il retourne gapni qayoqqa burayotganligini bilmoq
    III se retourner vpr.
    1. s'en retourner qaytib kelmoq; s'en retourner chez soi uyiga qaytib kelmoq; s'en retourner comme on est venu qanday kelgan bo‘lsa, shunday qaytib ketmoq
    2. ag‘anamoq. il se retournait dans son lit u uxlay olmay to‘shagida ag‘anar edi; la barque s'est retournée qayiq ag‘anab ketdi; laissez-moi le temps de me retourner menga sharoitga moslashgani vaqt bering
    3. o‘girilmoq, burilib qaramoq; on se retournait sur son passage u o‘ tganda burilib qarashardi; il est parti sans se retourner u orqasiga o‘girilmay ketdi; se retourner vers qqn. pour lui parler biror kishiga gapirish uchun o‘girilmoq
    4. se retourner contre qarshi kurashmoq; qarshi, teskari bo‘lib qolmoq; son associé s'est retourné contre lui uning sherigi unga qarshi bo‘lib qoldi; ses procédés se retourneront contre elle bu uslublar uning o‘ziga qarshi qaratiladi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retourner

  • 20 signaler

    I vt.
    1. belgi bermoq, signal bermoq; cycliste qui tend le bras pour signaler qu'il va tourner burilish uchun belgi berayotgan velosipedchi; le train est signalé poyezdning vokzalga kirishiga signal berildi
    2. belgi bermoq, signal bermoq, ogohlantirmoq, xabar bermoq; rien à signaler hech gap yo‘q; on a signalé leur présence à Paris ularning Parijdaligi haqida ogohlantirishdi; permettez-moi de vous signaler que e' tiboringizga havola qilishga ijozat eting
    3. aytib qo‘ymoq, yetkazib qo‘ymoq, xabardor qilib qo‘ymoq; la surveillante générale les a signalés au proviseur bosh nazoratchi ularni litsey direktoriga aytib qo‘ydi
    II se signaler vpr. o‘zini ko‘rsatmoq, ajralib turmoq; elle s'est signalée par son courage u o‘zining dadilligi bilan ajralib turadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > signaler

См. также в других словарях:

  • tourner — [ turne ] v. <conjug. : 1> • 980; lat. tornare « façonner au tour, tourner » I ♦ V. tr. 1 ♦ (mil. XIIIe) Façonner au tour (2.). Tourner le buis, l ivoire. (XVIe) Fig. Agencer, arranger (les mots) d une certaine manière, selon un certain… …   Encyclopédie Universelle

  • Tourner la Page — Обложка альбома «Tourner la Page» (Элен Ролле, 2004) Студийный альбом Элен Ролле Дата выпуска 2004 Жанр Танцевальный Длительность 38:32 …   Википедия

  • Tourner ma page — Single par Jenifer extrait de l’album Lunatique Face A Tourner ma page Face B Mal Lunée Sortie 2007 Enregistrement 2007 …   Wikipédia en Français

  • Tourner casaque — ● Tourner casaque fuir, tourner le dos ; changer d opinion ; retourner sa veste …   Encyclopédie Universelle

  • Tourner rond — ● Tourner rond en parlant d un moteur, tourner régulièrement, sans ratés ; fonctionner, se dérouler de façon satisfaisante, sans incident : Une entreprise qui tourne rond …   Encyclopédie Universelle

  • Tourner dans un cercle vicieux. — (d’inductions). См. Порочный круг …   Большой толково-фразеологический словарь Михельсона (оригинальная орфография)

  • tourner la loi — index circumvent Burton s Legal Thesaurus. William C. Burton. 2006 …   Law dictionary

  • Tourner au drame — ● Tourner au drame en parlant d une situation, devenir subitement violente, tragique …   Encyclopédie Universelle

  • Tourner au désavantage de quelqu'un — ● Tourner au désavantage de quelqu un évoluer à son détriment ; désavantager …   Encyclopédie Universelle

  • Tourner autour de quelqu'un — ● Tourner autour de quelqu un lui manifester de l intérêt, de l empressement, chercher à le séduire …   Encyclopédie Universelle

  • Tourner autour du pot — ● Tourner autour du pot user de détours, de circonlocutions pour éviter d aller droit au but …   Encyclopédie Universelle

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»