-
1 cours
nm.1. o‘zan, oqim, yo‘nalish; cours d'eau daryo o‘zani; remonter le cours d'un fleuve daryo oqimiga qarshi suzmoq2. yo‘l, yo‘nalish, ish maromi, ishning borishi; être en cours amalda bo‘lmoq; en cours de paytida, mahalda, bosqichda, mobaynida, jarayonida3. qiymat, baho; cours du change almashlash qiymati4. saboq, dars, ma‘ruza, kurs5. qo‘llanma, darslik. -
2 moyen
-enneadj.1. o‘rta, o‘rtadagi; le cours moyen d'un fleuve daryoning o‘rta oqimi; moyen terme o‘rtasi, o‘rta chegarasi; cours moyen boshlang‘ich sinf2. o‘rta, o‘rtacha; être de taille moyenne o‘rta bo‘yli bo‘lmoq; poids moyen o‘rta og‘irlik; âge moyen o‘rta yosh; classes moyennes o‘rta sinflar3. o‘rtacha, oddiy; le français moyen o‘rtacha fransuz; le lecteur moyen oddiy o‘quvchi4. o‘rtacha, o‘rta-miyona, yaxshi ham emas, yomon ham emas; qualité moyenne o‘rtacha sifat; intelligence moyenne o‘rtacha aql; résultats moyens o‘rtacha natija; il est très moyen en français u fransuz tilidan o‘rta-miyona5. o‘rtacha; température moyenne annuelle d'un lieu biror joyning o‘rtacha yillik harorati.nm.1. vosita, chora, iloj, imkon, imkoniyat, tadbir, yo‘l; la fin et les moyens oqibat va imkoniyat; les moyens de faire qqch. biror narsa qilishning chorasi; par quel moyen? qaysi yo‘l bilan? trouver moyen de ilojini topmoq; s'il en avait le moyen, les moyens agar uning imkoniyati bo‘lganda edi; avoir, laisser le choix des moyens vosita tanlash imkoniga ega bo‘lmoq, vosita tanlash imkonini birovga bermoq; il a essayé tous les moyens u barcha choralarni ishlatib ko‘rdi; moyen efficace, un bon moyen ta'sirchan yo‘l, yaxshi yo‘l; moyen provisoire, insuffisant vaqtincha, yetishmaydigan chora; loc. se débrouiller avec les moyens du bord qo‘lida bor narsalardan foydalanib, ilojini qilmoq; employer les grands moyens bor imkoniyatlarni ishga solmoq; il y a moyen, il n'y a pas moyen de iloji bor; iloji yo‘q; il n'y a pas moyen de le faire obéir, qu'il soit à l'heure uni vaqtida kelishga bo‘ysundirishning chorasi yo‘q; pas moyen! iloji yo‘q! moyen d'action, de défense, de contrôle harakat, himoya, nazorat qilish vositalari; moyens de transport tashish vositalari; par le moyen de yordami bilan, tufayli; au moyen de yordamida, orqali; se diriger au moyen d'une boussole kompas yordamida yurmoq2. pl. imkon, imkoniyat, kuch-qudrat; les moyens physiques d'un sportif sportchining jismoniy imkoniyatlari; il a de grands moyens uning imkoniyatlari katta; être en possession de tous ses moyens hamma imkoniyatlarga ega bo‘lmoq; perdre ses moyens à un examen imtihonda o‘z imkoniyatlarini boy bermoq3. imkoniyat, mablag‘, boylik; ses parents n'avaient pas les moyens de lui faire faire des études uning ota-onasining uni o‘qitish uchun imkoniyatlari yo‘q edi; c'est trop cher, c'est au-dessus de mes moyens bu juda qimmat, bu mening imkoniyat darajamdan yuqori; fam. il a les moyens uning puli bor. -
3 suivre
vt.1. orqasidan, izidan bormoq; ne suivez pas la voiture de trop près avtomobilning orqasidan juda yaqin yurmang; le chien suivait la bête à la trace it hayvonning izidan borardi2. birga bormoq, kelmoq; si vous voulez bien me suivre dans mon bureau idoramga men bilan birga borsangiz; suivre qqn.qqch. des yeux, du regard biror kishini, biror narsani ko‘zi bilan kuzatmoq3. keyin kelmoq; on verra dans l'exemple qui suit que keyingi keladigan misoldan ko‘ramizki; comme suit quyidagicha; plusieurs jours d'orage ont suivi les grosses chaleurs ko‘p kunli bo‘rondan so‘ng qattiq issiqlar keldi5. kelmoq, kelib chiqmoq; il suit de là que bundan kelib chiqadiki6. bo‘ylab, yo‘nalishda bormoq, -dan bormoq; suivez ce chemin shu yo‘l bo‘ylab boring; les chiens suivaient ses pistes itlar uning izidan borishardi; ces deux anciens camarades ont suivi des voies bien différentes bu ikki eski do‘st turli-turli yo‘ldan borishdi; nous suivons le quai biz sohil bo‘ylab boryapmiz7. fig. amal qilmoq, sodiq qolmoq; vous auriez dû suivre votre idée siz o‘z g‘oyangizga amal qilishingiz kerak edi; le malade devra suivre un long traitement kasal uzoq vaqt davolanishi kerak; suivre un cours biror darsga qatnamoq; à suivre davomi bor8. bo‘ysunmoq, amal qilmoq; j'aurais dû suivre mon premier mouvement men qalbimning birinchi ovoziga quloq solishim kerak edi9. taqlid qilmoq; un exemple à suivre taqlid qilsa bo‘ladigan misol10. bo‘ysunmoq, aytganini qilmoq; il faut suivre la consigne tartibga bo‘ysunish kerak; on ne m'a pas suivi mening aytganimni qilishmadi11. tinglamoq, eshitmoq, e' tibor bermoq, e' tiborini qaratmoq; je suivais leur conversation men ularning suhbatini eshitib turdim; suivre un cours, la leçon ma'ruzani, darsni tinglamoq; cet élève ne suit pas bu o‘quvchi darsga quloq solmayapti, darsni tinglamayapti12. kuzatib bormoq, tomosha qilmoq; les spectateurs suivaient le match avec passion tomoshabinlar o‘yinni berilib tomosha qilishardi; le médecin qui suit un malade kasalga qarovchi vrach13. tushunmoq; vous me suivez? siz meni tushunyapsizmi? -
4 accomplir
I vt.1. amalga oshirmoq; accomplir des réformes islohotlarni amalga oshirmoq2. bajarmoq, uddasidan chiqmoq; accomplir une promesse va'dasini bajarmoq3. tugatmoq; accomplir un travail ishni tugatmoqII s'accomplir vpr. amalga oshmoq, bajarilmoq, bo‘lib o‘ tmoq, ro‘y bermoq; de grandes transformations se sont accomplies au cours de cette période bu davrda katta o‘zgarishlar ro‘y berdi. -
5 annuel
-elleadj.I yillik, har yili bo‘ladigan, har yilgi; fête annuelle har yilgi bayram; les revenus annuels yillik daromad; cours annuel bir yillik, bir yil davom etadigan kurs2. bot. bir yillik; plante annuelle bir yillik o‘simlik. -
6 basse-cour,
pl. basses-cours nf. parrandaxona, tovuqxona, parrandachilik fermasi. -
7 bateau
nm. qayiq, kema, kater; bateau à vapeur paroxod; bateau à voile yelkanli kema; bateau de cours musobaqa qayig‘i; bateau de plaisance sayr qiluvchi kema; bateau de pêcheur baliqchi kema; bateau de commerce savdo kemasi; monter un bateau à qqn. kimnidir laqillatmoq; être dans le même bateau bir xil vaziyatda bo‘lmoq. -
8 cheval
nm.1. ot, yilqi; loc.adv. à cheval otda, otliq; être à cheval sur les principes o‘z nuqtai nazarini to‘g‘riligiga ishonmoq; fièvre de cheval kuchli isitma; cheval de bataille jangovor ot, sevgan mavzu, asosiy dalil; cheval de Troie Troya oti (yog‘och ot); cheval pur-sang tulpor, zotli ot, oliy nasabli ot, asl tulpor; cheval de cours poygachi ot; cheval de retour odamkush, o‘ta xavfli jinoyatchi. -
9 complémentaire
adj.1. qo‘shimcha qilingan, to‘ldirilgan; angles complémentaires qo‘shimcha burchaklar2. cours complémentaire qo‘shimcha kurslar (o‘quv). -
10 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
11 équipée
nf.1. bemulohaza qilingan ish; xavfli tashabbus, xavfli ish2. sayr (qisqa muddatli safar yoki sayohat); sayohat qilib kelish; nous l'avons rencontré au cours de notre dernière équipée biz u bilan oxirgi sayohatimiz paytida uchrashdik. -
12 fermeté
nf.1. mustahkamlik, qattiqlik, kuch; la fermeté des muscles muskullartning egiluvchanligi2. fig. qat'iylik, mustahkamlik; la fermeté du jugement mulohazaning, fikrning qat'iyligi; manquer de fermeté qat'iyatsiz bo‘lmoq3. stabilga oid, barqaror; la fermeté des cours de la Bourse birja kursining stabilligi. -
13 législation
nf. qonunchilik; qonunlar majmui; la législation française Fransiya qonunchiligi2. qonun, qonunchilik; cours de législation commerciale savdo qonunchiligi darsi. -
14 magistral
-ale, auxadj. mohirona, san'atkorona; cours magistral dorulfunun o‘qituvchisining ma'ruzasi2. litt. qat' iy, amirona. -
15 manquer
I vi.1. yo‘q bo‘lmoq, hozir bo‘lmaslik, qatnashmaslik, yetishmaslik, kamlik qilmoq; les forces lui ont manqué uning kuchi ketdi, u holdan toydi; fam. il lui manque une case unga yetishmaydi (u ahmoq); il ne manque pas un bouton de guêtre u kam-ko‘stsiz; le coeur lui a manqué jasurlik uni tark etdi2. vx. xato qilmoq3. chippakka chiqmoq, barbod bo‘lmoq, muvaffaqiyatsizlikka uchramoqII vt.1. (de) yo‘qchilik, yetishmaslik; avoir peur de manquer yo‘qchilikdan qo‘rqmoq; il ne manque de rien uning hech narsadan kamchiligi yo‘q, manquer de respect à qqn. birovga nisbatan hurmatsizlik qilmoq2. litt. (à qqn) e'tiborsizlik, hurmatsizlik, behurmatlik, qilmoq3. (à qqch) nomuvofiq ish tutmoq, amal qilmaslik; manquer à son devoir o‘z burchiga amal qilmaslik; manquer à sa parole gapining ustidan chiqmaslik; manquer à ses principes o‘z e'tiqodiga xiyonat qilmoq4. litt. manquer à faire qqch. manquer de faire qqch. esdan chiqarmoq, unutmoq, beparvolik qilmoq, e'tiborsizlik qilmoq; je ne manquerai pas de vous informer sizni xabardor qilish esimdan chiqmaydi; ça ne peut manquer d'arriver bu sodir bo‘lmay qolmaydi5. oz qolmoq, salgina qolmoq; elle avait manqué mourir uning o‘lishiga oz qoldi6. erisha olmaslik, yetisha olmaslik, muyassar bo‘lmaslik, tegiza olmaslik, yurishmaslik; manquer son coup mo‘ljalga tegiza olmaslik; il a manqué la dernière marche et il est tombé u oxirgi zinaga chiqa olmadi va yiqilib tushdi; la prochaine fois, je ne te manquerai pas yanagi safar men senga ko‘rsatib qo‘yaman7. topa olmaslik, uchrata olmaslik; je vous ai manqué de peu men sizni uchratishga bir oz kechikibman; manquer son train, son avion poyezdga, samolyotga kech qolmoq8. yo‘qotmoq, qo‘ldan chiqarmoq, boy bermoq; manquer une occasion qulay fursatni qo‘ldan chiqarmoq9. yo‘q bo‘lmoq, qatnashmaslik, bormaslik, qoldirmoq; manquer un cours, la classe leksiyaga, darsga qatnashmaslik; manquer l'école maktabga bormaslik; il ne faut pas manquer çà! buni qo‘ldan chiqarmaslik kerak!III se manquer vpr.1. o‘zini o‘zi o‘ldirishga erisha olmaslik2. nous nous sommes manqués biz uchrasha olmadik. -
16 marketing
nm. kon'yunktura, bozor ehtiyoji; bozorni o‘rganish fani, marketing; techniques de marketing bozor ehtiyojini o‘rganish; marketing électoral, politique saylov, siyosiy ahvol; cours de marketing bozorni o‘rganish darslari. -
17 marquer
I vt.1. belgilamoq, belgi qo‘ymoq; marquer la peau de tatouages teriga tatuirovka qilmoq; visage marqué de cicatrices chandiq bosgan yuz; marquer les points, au cours d'une partie o‘yinda ochkolar yutmoq; loc. marquer le coup nishonlamoq, e' tibor bermoq; marquer un coup raqibdan ustun kelmoq, ustunlikka erishmoq; sport. marquer un but to‘p kiritmoq2. o‘lchamoq; belgilamoq, chegaralamoq, chegarani biror narsa bilan belgilamoq; marquer une limite chegarani belgilamoq3. ko‘rsatmoq (asbob); le thermomètre marquait dix degrés au-dessous de zéro termometr o‘n daraja sovuqni ko‘rsatar edi4. fig. nazorat qilmoq, kuzatmoq, ta'qib qilmoq; sport. marquer un joueur o‘yinchini ushlamoq (himoyada)5. dona-dona, alohida-alohida ajratib gapirmoq; ta'kidlamoq6. guvohlik bermoq, ko‘rsatmoq, hurmat bildirmoq, ifodalamoq, izhor qilmoq; marquer de l'intérêt à qqn. birovga qiziqish bildirmoq; marquer de la rancune à qqn. birovga nisbatan kek saqlamoq7. bildirmoq, ifodalamoq, ko‘rsatmoq, dalolat bermoq (narsa)8. belgilamoq, ifodalamoq; les artistes qui ont marqué cette époque bu asrni belgilovchi san'atkorlar; une enfance marquée par la guerre urush chuqur iz qoldirgan yoshlikII vi.1. muhim, ahamiyatli bo‘lmoq; katta ahvmiyatga ega bo‘lmoq, e' tiborga loyiq, molik bo‘lmoq; événement qui marque muhim voqea; les personnalités qui ont marqué pendant cette période shu davrning e'tiborga molik shaxslari2. fam. marquer mal yomon taassurot qoldirmoq3. iz, belgi qoldirmoq; coup qui marque iz qoldiradigan zarba. -
18 méandre
nm.1. burilish, qayrilish, burilgan joy; les méandres d'un petit cours d'eau jilg‘aning burilish joylari; méandre d'une route yo‘lning ilangbilang joyi2. méandres de la pensée, d'un récit fikirlash, hikoya usullari, yo‘llari; les méandres de la politique, de la diplomatie siyosiy, diplomatik hiylalar. -
19 monnaie
nf.1. tanga, chaqa; monnaies d'or et d'argent oltin va kumush tanga2. pul; monnaie métallique metall pul; pièce de monnaie tanga (almashtirish uchun); monnaie de papier qog‘oz pul; monnaie électronique elektron pul; fausse monnaie qalbaki pul; fabricant de fausse monnaie qalbaki pul yasovchi3. pul birligi (uning ma'lum davlatdagi qadri); le cours d'une monnaie pulning qadri, kursi; valeurs relatives de plusieurs monnaies pullarning bir-biriga nisbatan almashtirish qiymati; loc. c'est monnaie courante bu tabiiy narsa4. mayda pul, qaytim, tanga; petite, menue monnaie mayda pul, tanga; passez la monnaie! qaytimini bering! rendre la monnaie sur cent francs yuz frankdan qaytim bermoq; je n'ai pas de monnaie, avez-vous de la monnaie? mening qaytimim yo‘q; mayda pulingiz bormi? loc. rendre à qqn. la monnaie de sa pièce qilmishiga yarasha javob bermoq. -
20 navigable
adj. kema yura oladigan, qatnay oladigan, kema qatnaydigan; cours d'eau navigable kema qatnay oladigan daryo.
- 1
- 2
См. также в других словарях:
cours — [ kur ] n. m. • 1080; lat. cursus « course, cours » I ♦ 1 ♦ Écoulement continu de l eau (des fleuves, des rivières, des ruisseaux). Cours rapide, impétueux. ⇒ 2. courant. Arrêter, barrer, détourner le cours d une rivière. Descendre, remonter le… … Encyclopédie Universelle
cours — COURS. s. m. Flux, mouvement de quelque chose de liquide. Il se dit particulièrement De l eau des rivières et des ruisseaux. Cours rapide. Cours lent. Cours impétueux. Arrêter, empêcher, retarder, détourner, couper, rompre le cours. S opposer au… … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
cours — Cours. s. m. Flux, mouvement de quelque chose liquide. Il se dit particulierement de l eau des rivieres & des ruisseaux. Cours rapide. cours lent. cours impetueux. arrester, empescher, retarder, destourner, couper, rompre le cours. s opposer au… … Dictionnaire de l'Académie française
cours — Cours, m. Ores est l action de celuy qui court, Cursus, Cursura, Plaut. Bacchid. Varro lib. 2. de re rust. c. 7. In cursu aut currendo cita agitatio. l Italien, Corso. Ores est le lieu où l on fait course à jeux de prix, soit hommes, femmes ou… … Thresor de la langue françoyse
Cours — is a French word that can refer to: Cours (TV production), a unit of production in Japanese TV programs equivalent to 13 episodes Places Cour is the name or part of the name of several communes in France: Cours, Lot, in the Lot department Cours,… … Wikipedia
Cours — ist die Bezeichnung mehrerer Gemeinden in Frankreich: Cours (Deux Sèvres), Gemeinde im Département Deux Sèvres Cours (Lot), Gemeinde im Département Lot Cours (Lot et Garonne), Gemeinde im Département Lot et Garonne mit Namenszusatz: Cours de… … Deutsch Wikipedia
Cours — Saltar a navegación, búsqueda Cours puede referirse a Cours, comuna francesa situada en Lot. Cours, comuna francesa situada en Lot y Garona. Cours, comuna francesa situada en Deux Sèvres. Obtenido de Cours Categoría: Wikipedia:Desambiguación … Wikipedia Español
cours|er — cours|er1 «KR suhr, KOHR », noun. 1. a person who practices the sport of coursing. 2. a dog for coursing. 3. Archaic. a) a swift horse: »Nor any coursers like a page of prancing poetry (Emily Dickinson). b) a large powerful horse ridden in battle … Useful english dictionary
Cours — (fr., spr. Kuhr, Curs, v. lat. Cursus), 1) Lauf, Gang, Weg; 2) (Seew.), der Weg eines Schiffs zur See, in Beziehung auf seine Richtung gegen die Himmelsgegend; er ist gesteuerter u. behaltener C.; erster wird durch die Abweichung der Magnetnadel… … Pierer's Universal-Lexikon
Cours [1] — Cours (franz., spr. kūr), s. Kurs … Meyers Großes Konversations-Lexikon
Cours [2] — Cours (spr. kūr), Stadt im franz. Depart. Rhone, Arrond. Villefranche, 600 m ü. M., an der Lokalbahn St. Victor C., mit Fabriken für Baumwollenwaren, Decken etc. und (1901) 3481 (als Gemeinde 5493) Einw … Meyers Großes Konversations-Lexikon