Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

corde

  • 1 corde

    nf.
    1. ip, arqon; arg‘amchi, chilvir; tizimcha, ingichka arqon, kanop, yo‘g‘on arqon; corde à noeuds tugunli tirmashib chiqish arqoni; corde lâche ehtiyot arqoni; rendre la corde arqonni bo‘shatmoq, qo‘yib yubormoq; cet habit montre la corde ko‘ylak ishqalanib yirtildi; tenir la corde yaxshi, manfaatdor vaziyatda bo‘lmoq
    2. sim, ip; his-tuyg‘u, kayfiyat; toucher les cordes simlarni tortmoq, sozlamoq; toucher la corde sensible sezgir histuyg‘ uga ta'sir qilmoq, tegmoq
    3. pl. simli, torli cholg‘u asboblari
    4. kamalak, yoy ipi; avoir plusieurs cordes à son arc har xil hiyla nayrang ishlatmoq, maqsadga erishish uchun har xil yo‘l-yo‘riqqa, imkonga ega bo‘ lmoq
    5. géom. xorda, egri chiziqning ikki nuqtasini birlashtiruvchi to‘g‘ri chiziq
    6. arqon sarjin (3 gaz yoki 2134 metrga teng o‘ lchov birligi; uzunlik).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > corde

  • 2 raide

    I adj.
    1. bukilmas, egilmas, qotib qolgan; tarang, tik; il a une jambe raide uning bir oyog‘i bukilmaydi; ma soeur a des cheveux raides mening singlimning sochlari tikka-tikka
    2. g‘o‘daygan, beo‘xshov, beso‘naqay; il est, il se tient raide comme un échalas, comme un piquet u xodaday, xoda yutganday, tayoqday (tayoq yutganday) g‘o‘dayib turadi
    3. tarang, tarang tortilgan; une corde raide tarang tortilgan arqon; loc. être sur la corde raide jar yoqasida bo‘lmoq
    4. tik, tikka; tikka tushgan, tikka ko‘ tarilgan; un escalier, une pente très raide juda ham tik zinapoya, qiyalik
    5. fam. juda, juda ham, haddan tashqari, ortiq darajada (narsa); elle est raide celle-là! bunisi juda ortiqcha! c'est un peu raide! biroz oshirvordingiz!
    II adv.vx.
    1. qattiq, keskin, birdan; yomon
    2. tik, nishab; un sentier qui grimpe raide tik o‘ralab chiqib ketgan so‘qmoq
    3. raide mort til tortmay, o‘rnida o‘lmoq; elles sont tombées raides mortes ular tappa tushib, til tortmay o‘ldi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > raide

  • 3 attacher

    I vt. (qqn, qqch. à qqn. à qqch)
    1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq; biriktirmoq, birlastirmoq; mahkamlamoq; qo‘shmoq; attacher un paquet avec une ficelle arqon bilan paketni bog‘lamoq; attacher la vigne uzumni osmoq, tokni taramoq; attacher les wagons à la locomotive vagonlarni paravozga ulamoq
    2. fikran o‘zaro bog‘lamoq, bir-biriga to‘g‘rilamoq; ahamiyat bermoq; son nom est attché à l'histoire uning nomi tarix bilan bog‘langan; être attaché à ses habitudes odatlariga bog‘lanib qolmoq; attacher un sens à un mot so‘z ma'nosiga ahamiyat bermoq; être attaché au service de qqn. birovning xizmatida bo‘lmoq, birovga xizmat yuzasidan bog‘liq bo‘lmoq
    II vi. yopishmoq, yopishib qolmoq; les pommes de terre ont attaché kartoshka tovaga yopishib qoldi
    II s'attacher vpr.
    1. (à qqch) bog‘lanmoq; ulanmoq; yopishmoq; osilmoq; o‘ralmoq, o‘ranmoq, o‘rab olmoq; les alpinistes s'attachent à la corde alpinistlar arqonga o‘ralmoqdalar
    2. fig. bog‘liq bo‘lmoq, bog‘lanmoq; une gloire impérissable s'attache à cet exploit bu jasorat bilan so‘nmas shon-shuhrat bog‘langan
    3. yaqinlik his-tuyg‘ulari bilan bog‘lanmoq; je me suis beaucoup attaché à ce pays men bu mamlakatga mahkam bog‘langanman
    4. o‘zini bag‘ishlamoq; harakat qilmoq, kuch-g‘ayrat sarf qilmoq; s'attacher à un travail biror ishga o‘zini bag‘ishlamoq, tinmay shug‘ullanmoq; s'attacher à résoudre un problème masalani yechish uchun harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attacher

  • 4 boyau

    nm.
    1. ichak (qorinda); corde à (de) boyau ichakli tor
    2. egiluvchan shlang.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > boyau

  • 5 cou

    nm.
    1. bo‘yin, gardan; la corde au cou fig. qiyin, og‘ir ahvol; se casser, se rompre le cou o‘z bo‘ynini sindirmoq; se jeter, sauter au cou de qqn. birovning bo‘yniga osilmoq, ustiga tashlanmoq; se pendre au cou de qqn. osilib qolmoq; prendre ses jambes à son cou oyog‘ini qo‘liga olmoq, qochib ketmoq, juftakni rostlamoq, ura qochmoq, orqasiga, ketiga qaramay qochmoq
    2. bo‘g‘iz, bo‘yincha, nozik bo‘yin, shisha og‘zi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > cou

  • 6 échelle

    nf.n.
    1. narvon, shoti; une échelle de corde arqondan yasalgan narvon; faire la courte échelle à qqn. biror kimsani yuqoriga ko‘ tarilishi uchun yelkasini tutmoq
    2. fig. ierarxiya bosqichlari, ierarxiya; pog‘ona, daraja; tabaqa; l'échelle sociale ijtimoiy tabaqa
    3. shkala, daraja; échelle centesimale yuz gradusli shkala
    4. masshtab; l'échelle d'un plan, d'une carte plan, xaritaning masshtabi; à l' échelle de 1/100. 000 bir yuz mingga teng masshtabda; une carte à grande, à petite échelle katta, kichik masshtabdagi xarita
    5. fig. miqyos, ko‘lam; daraja; à l'échelle mondiale dunyo miqyosida; sur une grande échelle keng ko‘lamda.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > échelle

  • 7 montrer

    I vt.
    1. ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; montrer un objet à qqn. biror narsani birovga ko‘rsatmoq; montrer ses richesses o‘z boyliklarini namoyish qilmoq; montrer du doigt les étoiles barmog‘i bilan yulduzlarni ko‘rsatmoq; montrer le chemin, la voie yo‘lni ko‘rsatmoq; film qui montre des scènes de violence zo‘ravonlik voqealarini namoyish qiluvchi film
    2. ko‘rinib turmoq; robe qui montre les bras, le cou qo‘llar va bo‘yin ko‘rinib turadigan ko‘ylak; ce tapis montre la corde gilamning ipi ko‘rinib turibdi
    3. ko‘rsatmoq, ta'riflamoq; l'auteur montre dans ses livres un pays, une société muallif o‘z kitoblarida bir yurtni, bir jamiyatni ta'riflaydi
    4. ko‘rsatmoq, ta'kidlamoq, ayon qilmoq, bildirmoq; montrer à qqn. ses torts, lui montrer qu'il a tort birovga o‘z xatosini ko‘rsatmoq, unga xato qilayotganini ta'kidlamoq; signes qui montrent la présence, l'imminence de qqch. biror narsaning borligi, muqarrarligini bildiruvchi ishoralar
    5. ko‘rsatib qo‘ymoq; je vais lui montrer qui je suis men unga kimligimni ko‘rsatib qo‘yaman; montrer ce qu'on sait faire nima qila olishligini ko‘rsatib qo‘ymoq; montre l'exemple! namuna ko‘rsat!
    6. ko‘rsatmoq, oshkor qilmoq, namoyon qilmoq, bildirmoq; montrer son étonnement, son émotion o‘z hayratini, histuyg‘ ularini bildirmoq; montrer de l'humeur kayfiyat ko‘rsatmoq
    7. ko‘rsatmoq, tushuntirmoq; montre-moi comment ça marche menga buni qanday ishlashini ko‘rsat
    II se montrer vpr.
    1. ko‘rinmoq, paydo bo‘lmoq; il n'a qu'à se montrer pour être applaudi u olqishlanishi uchun uning paydo bo‘lishigina yetarli; il n'ose plus se montrer u ko‘rinishga butunlay jur'at eta olmayapti; se montrer sous un jour favorable, tel qu'on est omadi kelmoq, o‘zini qanday bo‘lsa shundayligicha ko‘rsatmoq
    2. o‘zining -ligini ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq; se montrer courageux, habile o‘zining jasurligini, uddaburoligini ko‘rsatmoq; il s'est montré d'une avarice sordide u o‘zining jirkanch xasisligini ko‘rsatdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > montrer

  • 8 pendiller

    vi. lapanglab, chayqalib, silkinib osilib turmoq; le linge pendillait sur une corde yuvilgan kiyim-kechaklar arqonda silkinib, lapanglab turar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendiller

  • 9 pendu

    -ue
    n. osilgan, o‘zini osib o‘ldirgan odam; loc. parler de corde dans la maison d'un pendu o‘rinsiz gap qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pendu

  • 10 retenir

    I vt.
    1. ushlab, tutib qolmoq; on lui retient dix pour cent de son salaire uning ish haqidan o‘n foyiz ushlab qolishadi
    2. band qilmoq, tutib turmoq; retenir une chambre dans un hôtel mehmonxonada bir xonani band qilmoq
    3. eslab qolmoq, esda saqlamoq; retenez bien ce que je vais dire men hozir sizga aytadigan narsani yaxshilab eslab qoling
    4. e'tiborga olmoq; nous regrettons de ne pouvoir retenir votre proposition sizning taklifingizni e' tiborga ololmaganimizdan afsusdamiz
    5. math. eslab qolmoq, yodda saqlamoq; je pose 4 et je retiens 3 men to‘rtni yozaman va uchni yodda saqlayman
    6. tutib, ushlab qolmoq; il m'a retenu plus d'une heure u meni bir soatdan ortiqroq tutib qoldi; retenir qqn. à dîner biror kishini kechki ovqatga ushlab qolmoq; je ne vous retiens pas, vous pouvez partir men sizni tutib turganim yo‘q, siz ketaversangiz bo‘ladi; retenir qqn. prisonnier kimnidir qamoqda tutmoq
    7. e' tiborni tortmoq, o‘ziga qaratmoq; votre offre a retenu toute notre attention sizning taklifingiz bizning e' tiborimizni tortdi
    8. tutib, ushlab turmoq; la corde qui retenait le chargement s'est rompue yukni tutib turgan arqon uzilib ketdi
    9. tutib, o‘ tkazmay, to‘sib turmoq; une écluse retient l'eau shluz suvni to‘sib turibdi
    10. to‘xtatib turmoq, tiymoq, ichiga yutmoq; retenir son souffle nafasini to‘xtatib turmoq; retenir un cri, une insulte qichqirib, so‘kib yuborishdan o‘zini tiymoq; retenir sa langue tilini tiymoq
    11. ushlab, tutib qolmoq; retenir qqn. par le bras biror kishini qo‘lidan ushlab qolmoq; retenir un cheval otning jilovini tortmoq
    12. retenir de biror narsa qilishdan ushlab, tutib, qaytarib qolmoq; retenir qqn. de faire une bêtise biror kishini ahmoqona ish qilishdan tutib qolmoq; retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlang yoki men bir falokat ish qilib qo‘yaman!
    13. ushlab turmoq, tutib turmoq; ushlab qolmoq, tutib qolmoq; je ne sais pas ce qui me retiens de te flanquer une gifle! senga bir tarsaki tortib yuborishdan meni nima tutib turibdi, bilmadim
    II se retenir vpr.
    1. (à) biror narsaga yopishib olmoq, biror narsani ushlab olmoq
    2. o‘zini tutib turmoq, o‘zini qo‘lga olmoq; elle se retenait pour ne pas pleurer yig‘lab yubormaslik uchun u o‘zini tutib turar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retenir

  • 11 rompre

    I vt.
    1. litt. sindirmoq, parchalamoq, uzmoq; rompre le pain nonni sindirmoq, ushatmoq; les esclaves ont rompu leurs chaînes qullar o‘z kishanlarini parchalab tashladilar
    2. buzmoq, buzib yubormoq; la mer a rompu les digues dengiz to‘g‘onlarni buzib yubordi
    3. tarqalmoq, qatordan chiqmoq; rompre les rangs qatordan chiqmoq; rompez! tarqaling!
    4. buzmoq, to‘xtatmoq, uzmoq; rompre le jeûne ro‘zani buzmoq; rompre le silence tinchlikni buzmoq; rompre l'équilibre muvozanatni buzmoq; rompre un charme sehr-joduni yechmoq; le charme est rompu tilsim ochildi; rompre les relations diplomatiques diplomatik aloqalarni uzmoq; rompre un traité, un marché bitimni buzmoq; rompre des fiançailles nikohni buzmoq
    5. rompre qqn. à un exercice biror kishini biror kasbi-korga o‘rgatmoq, ko‘niktirmoq
    II vi.
    1. litt. uzilmoq; la corde a rompu arqon uzilib ketdi
    2. aloqani uzmoq, aloqa qilmay qo‘ymoq, orani ochiq qilmoq; ils ont rompu ular o‘zaro aloqani uzishdi; rompre avec qqch. biror narsaga amal qilmay qo‘ymoq; rompre avec des traditions an'analarga amal qilmay qo‘ymoq
    III se rompre vpr.litt. sinmoq, uzilmoq, parchalanmoq; les attaches se sont rompues bog‘lab turgan narsalar uzilib ketdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rompre

  • 12 saut

    nm.
    1. sakrash, irg‘ish; faire un saut par-dessus un obstacle biror to‘siqning ustidan sakrab o‘ tmoq; faire du saut à la corde arg‘amchida sakramoq; saut périlleux salto, o‘mbaloq oshish (havoda); saut en hauteur, à la perche, en longueur; triple saut balandlikka, langarcho‘p bilan, uzunlikka sakrash; uch aylana salto; saut de l'ange suvga qaldirg‘ochga o‘xshab sakramoq; saut en parachute parashutda sakrash; loc. faire le saut va nihoyat qaror qilmoq; fam. la grand saut o‘lim; il a fait un grand saut u o‘lib qoldi; il s'est levé d'un saut u sakrab o‘rnidan turdi; loc. au saut du lit o‘rindan, uyqudan turishda
    2. kirib, bosh suqib, birrov o‘tmoq; faire un saut chez qqn. biror kishinikiga birrov kirib o‘ tmoq
    3. sakrab, tashlab o‘ tib ketmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > saut

  • 13 trancher

    I vt.
    1. bo‘lmoq, ajratmoq, tig‘li narsa bilan kesmoq; trancher une corde arqonni kesmoq, trancher la tête de qqn. boshidan judo qilmoq, boshini olmoq; trancher la gorge bo‘g‘izlamoq, so‘ymoq
    2. qaror qabul qilmoq, qat'iy hal qilmoq
    II vi.
    1. kirishib ketmoq, jiddiy harakat qilmoq
    2. ochiq uzil-kesil hal qilmoq
    3. ko‘zga tashlanmoq, ajralib turmoq; des couleurs tranchées yorqin ranglar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > trancher

См. также в других словарях:

  • corde — [ kɔrd ] n. f. • v. 1135; corda Xe; lat. chorda, gr. khordê « boyau » I ♦ A ♦ (Sens génér.) 1 ♦ Lien formé par un assemblage de fils tordus ou tressés, relativement serrés et assez résistants (contrairement à la ficelle). ⇒ cordage, cordon. Corde …   Encyclopédie Universelle

  • cordé — corde [ kɔrd ] n. f. • v. 1135; corda Xe; lat. chorda, gr. khordê « boyau » I ♦ A ♦ (Sens génér.) 1 ♦ Lien formé par un assemblage de fils tordus ou tressés, relativement serrés et assez résistants (contrairement à la ficelle). ⇒ …   Encyclopédie Universelle

  • corde — CORDE. s. f. Tortis fait ordinairement de chanvre, et quelquefois de coton, de laine, de soie, d écorce d arbres, de poil, de crin, de jonc, et d autres matières pliantes et flexibles. Grosse corde. Petite corde. Corde menue. Corde déliée. Longue …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • corde — CORDE. s. f. Tortis ordinairement de chanvre. On en fait aussi de cotton, de laine, de soye, d escorce d arbres, de poil, de jonc, de boyaux & autres matieres ployantes & flexibles. Grosse corde. petite corde. corde menuë. corde deliée. longue… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • corde — Corde, f. pen. Est ce qui est tressé de deux ou de plusieurs cordons à tour de roüe de cordier, soit de chanvre, de jonc, ou autre matiere qu elle soit faite, Chorda. duquel mot Latin le nostre est fait. Quand un cordier cordant veut accorder sa… …   Thresor de la langue françoyse

  • cordé — cordé, ée 1. (kor dé, dée) adj. Terme d histoire naturelle. Qui a la forme d un coeur de carte à jouer. ÉTYMOLOGIE    Lat. cor, cordis, coeur. cordé, ée 2. (kor dé, dée) part. passé. 1°   Mis en corde. Du chanvre cordé. 2°   Qui a la forme d une… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Cordé — Saltar a navegación, búsqueda Cordé es, en el universo de Star Wars, una de las damas de compañía de la Senadora Padmé Amidala. Sirvió como señuelo disfrazándose de la senadora en varias oportunidades, hasta que Zam Wesell plantó una serie de… …   Wikipedia Español

  • Cordé — Deux possibilités : soit un nom de métier (fabricant de cordes), soit plutôt celui qui habite un lieu dit Cordé, variante de Corday (nom de domaine gallo romain formé sur l anthroponyme latin Cordius). Plusieurs hameaux s appellent Cordé dans l… …   Noms de famille

  • cordé — Cordé, [cord]ée. part. pass. Il a les mesmes significations que son verbe. Une corde bien cordée. voye de bois mal cordée. lamproyes cordées. raves cordées. On dit fig. mais bassement, qu Une chose est cordée, quand elle n est plus de saison ou… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • corde — CORDE: On ne connaît pas la force d une corde. Est plus solide que le fer …   Dictionnaire des idées reçues

  • Corde — [kɔrd] die; , s [kɔrd] (aber: 3 ) <aus gleichbed. fr. corde, eigtl. »Schnur, Leine; Saite«> altes franz. Volumenmaß für Brennholz (3, 84 m3) …   Das große Fremdwörterbuch

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»