Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

climat

  • 1 climat

    nm.
    1. iqlim; climat équatorial, tropical, désertique, tempéré ekvator, tropik, cho‘l, mo‘ tadil iqlim; climat agreeable, sain, malsain yoqimli, sog‘lom, nosog‘ iqlim; climat sec, humide, pluvieux quruq, nam, yomg‘irli iqlim
    2. ma'naviy muhit, sharoit, ahvol; dans un climat d'hostilité yovuzlik, dushmanlik muhitida, vaziyatida.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > climat

  • 2 action

    nf.
    1. xatti-harakat; ish; muomala, qiliq; une bonne action yaxshi xatti-harakat; une action d'éclat jasorat; mardlik; vos actions sont irréfléchies siz tutgan ish o‘ylanmagan (noto‘g‘ri)
    2. ta'sir, ta'sir etish, ko‘rsatish; l'action des vents sur le climat shamolning ob-havoga ta'siri
    3. harakat, faoliyat, ish; kurash; il est temps de passer à l'action harakat qilish vaqti yetdi, amalga oshirish payti keldi; l'action clandestine yashirin ish, faoliyat; l'action culturelle madaniy-oqartuv ishlari; l'action revendicative talablarni qondirish uchun kurash; l'action ouvrière ishchilar harakati; programme d'action harakat dasturi
    4. voqea, hodisa (adabiy asarlarda); l'action de cette pièce se passe en France bu pyesadagi voqealar Fransiyada bo‘lib o‘tadi
    5. parda (dramatik asarlarda)
    6. mil. jang operatsiyasi, jang; une action offensive hujum harakati, hujum; une action défensive mudofaa
    7. dr. da'vo; ish; obtenir une action en révision da'vo qilib ishni qayta ko‘rishga erishmoq.
    nf.fin. aksiya, pay puli barobariga beriladigan va aksiyadorlar jamiyati ishida qatnashish, uning daromadidan hissa olish huquqini beradigan qimmatbaho qog‘oz; acheter des actions aksiyalar sotib olish; société par actions aksiyadorlik, hissadorlik jamiyati.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > action

  • 3 équatorial

    -ale
    I adj. ekvator (issiq iqlimlarga oid); ekvatordagi, ekvator yaqinidagi; ekvator; climat équatorial ekvator iqlimi; ekvatorga xos iqlim
    II nm.astron. ekvatorial (astronomik asbob).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > équatorial

  • 4 maritime

    adj.
    1. dengizga, sohiliga oid; climat maritime dengiz obhavosi; les provinces maritimes dengiz bo‘yi hududlari
    2. dengiz flotiga oid.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > maritime

  • 5 méditerranéen

    -enne
    adj. o‘rta dengizga oid; le bassin méditerranéen o‘rta dengiz havzasi; n. les méditerranéens et les nordiques o‘rta dengizliklar va shimolliklar; un climat méditerranéen o‘rta dengiz ob-havosi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méditerranéen

  • 6 méridional

    -ale, aux
    I adj. janubiy, janubga qaragan, janubdagi, kunyurishdagi, janub; climat méridional janub ob-havosi
    II n. janublik, janub kishisi (Fransiyada).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > méridional

  • 7 néfaste

    adj.
    1. litt. baxtsiz, mash'um; jour, année néfaste mash'um kun, yil
    2. halokatli, nobud qiluvchi, shum, falokat keltiradigan, tahlikali, oqibati yomon, og‘ir; influence néfaste shum ta'sir; ce climat lui est néfaste bu ob-havo uning uchun tahlikali.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > néfaste

  • 8 océanique

    adj.
    1. okeanga oid, okean
    2. okean qirg‘oqlaridagi, okean ta'siridagi, okean; climat océanique oken ob-havosi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > océanique

  • 9 polaire

    adj.
    1. qutbga oid, qutb; l'étoile Polaire ou nf. la Polaire Qutb yulduzi; cercle polaire qutb doirasi; climat polaire qutb ob-havosi; ours polaire oq ayiq; expédition polaire qutb ekspeditsiyasi
    2. qarama-qarshi, bir-biriga zid; coordonnées polaires qarama-qarshi koordinatlar
    3. phys. musbat va manfiy zaryadlari bo‘lgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > polaire

  • 10 porter

    I vt.
    1. ko‘tarib turmoq, ko‘tarib bormoq; la mère porte son enfant dans ses bras ona bolasini qo‘lida ko‘ tarib boryapti; porter une valise à la main jomadonni qo‘lda ko‘ tarib bormoq
    2. tortmoq, ko‘rmoq, chekmoq; nous portons la responsabilité de nos fautes biz o‘z xatolarimizga javobgarmiz
    3. tutib turmoq, ko‘ tarib turmoq (narsa); ses jambes ne le portaient plus oyoqlari uni ortiqcha tutib turolmasdi
    4. bermoq, yetishtirmoq; cet arbre porte les plus beaux fruits bu daraxt eng ajoyib mevalarni beradi
    5. qornida olib yurmoq, homilador, ikkiqat bo‘lmoq; les juments portent onze mois biyalar o‘n bir oy homilani qornida olib yuradilar
    6. xush kurmoq, yoqtirmoq; loc. je ne le porte pas dans mon coeur men uni yoqtirmayman, xush kurmayman; uni jinim suymaydi, u mening ko‘nglimga o‘ tirmaydi
    7. qo‘ymoq (soqol, mo‘ylab, soch); porter la barbe soqol qo‘ymoq, soqolli bo‘lmoq
    8. taqmoq, osib yurmoq (ko‘z oynak, qurol); kiymoq, kiyib yurmoq; porter un costume bleu havorang kostum kiymoq
    9. nomlamoq, atamoq; nomida, familiyasida bo‘lmoq; yurmoq
    10. deb nomlanmoq, nomiga ega bo‘lmoq; quel nom porte ce village, cette rivière? bu qishloqning, daryoning nomi nima? la lettre porte la date du 20 mai xat yigirmanchi mayda yozilgan deb belgi qo‘yilgan
    11. ko‘ tarib olib bormoq; eltmoq, olib borib qo‘ymoq; ils le portèrent sur le lit ular uni karavotga olib borib yotqizdilar; va lui porter ce paquet unga bu paketni olib borib ber
    12. tutib turmoq, tutmoq; biror holatda, vaziyatda saqlamoq; porter le corps en avant qaddini oldinda tutmoq; porter la main sur qqn. biror kishiga qo‘l ko‘tarmoq
    13. porter atteinte à l'honneur, à la réputation de qqn. biror kimsaning or-nomusiga, obro‘siga tegmoq; porter témoignage guvohlik bermoq; porter plainte contre qqn. biror kishining ustidan sudga shikoyat qilmoq, sudga bermoq, arz qilmoq
    14. yozib qo‘ymoq, kiritib qo‘ymoq; porter une somme sur un registre ma'lum summani ro‘yxatga kiritib qo‘ymoq; se faire porter malade o‘zini kasal deb yozdirib qo‘ymoq
    15. (à) olib chiqmoq, ko‘tarmoq (yuqori, yuksak holatga); porter un homme au pouvoir biror kishini hokimiyatga ko‘ tarmoq; porter qqn. aux nues biror kishini ko‘klarga ko‘tarmoq
    16. bildirmoq, bermoq, ko‘rsatmoq (his-tuyg‘u, yordam); l'amitié que je lui porte mening unga ko‘rsatayotgan do‘stligim; cet événement lui porte ombrage bu hodisa uning obro‘siga putur yetkazadi; prov. la nuit porte conseil kechasi yotib o‘yla, ertalab turib so‘yla; porter un jugement sur qqn.qqch. biror kishi, narsa haqida o‘z fikrini bildirmoq
    17. (qqn à qqch) biror kishini biror narsaga olib kelmoq, yetaklamoq; ce climat nous porte à l'apathie bu holat bizni loqaydlikka olib keladi; porter qqn. à +inf moyil qilmoq, ko‘ndirmoq, majbur qilmoq; tout (me) porte à croire que c'est faux hamma narsa meni bu yolg‘ondakam ekanligiga ishonishga majbur qiladi; être porté à +inf moyil qilingan, ko‘ndirilgan, majbur qilingan bo‘lmoq; être porté sur qqch. moyilligi bo‘lmoq, yaxshi ko‘rmoq; être porté sur la boisson ichkilikka moyil bo‘lmoq
    II vi.
    1. (sur) ustiga joylashmoq, ustida turmoq; tout l'édifice porte sur ces colonnes butun imorat shu ustunlarning ustida turadi; l'accent porte sur la dernière syllabe urg‘u oxirgi bo‘g‘inga tushadi; fam. cela me porte sur les nerfs bu mening asabimga tegyapti; ustida bormoq, tegishli bo‘lmoq; une discussion qui porte sur des problèmes politiques siyosiy masalalar ustida ketayotgan munozara
    2. otmoq; un canon qui porte loin uzoqqa otadigan zambarak
    3. mo‘ljalga tegmoq; le coup a porté juste o‘q mo‘ljalga aniq tegdi; une voix qui porte uzoqqa yetadigan ovoz
    4. foyda, naf, ta'sir, kor qilmoq; vos observations ont porté sizning tanqidlaringiz foyda qildi
    III se porter vpr.
    1. (bien, mal) o‘zini his qilmoq, sog‘lig‘i (yaxshi, yomon) bo‘lmoq; je me porte beaucoup mieux men ancha yaxshiman
    2. kiyilmoq; les jupes se porteront plus courtes, plus longues cette année bu yil yubkalar kalta, uzunroq kiyiladi; cela se porte encore bu hali ham kiyiladi
    3. litt. peshvoz chiqmoq, tomon yurmoq; se porter à la rencontre de qqn. biror kishiga peshvoz chiqmoq
    4. (à) borib yetmoq; empêchez-le de se porter à cette extrémité uni bu darajagacha yetib borishiga yo‘l qo‘ymanglar
    5. o‘zini biror holda ko‘rsatmoq, o‘zini biror holga solmoq; se porter acquéreur o‘zini tamagir qilib ko‘rsatmoq; il se porte garant u kafillik beryapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > porter

  • 11 pourri

    -ie
    I adj.
    1. chirigan, irigan, buzilgan; aynigan, sasigan, bijg‘ igan; palag‘da; une planche pourrie chirigan taxta; (oziq-ovqat) des fruits pourris chirigan, sasigan, aynigan mevalar; de la viande pourrie sasigan, aynigan go‘sht
    2. maydalanib, uqalanib ketgan; pierre pourrie uqalanib ketgan tosh
    3. sernam, rutubatli, seryomg‘ir; un climat pourri rutubatli obhavo; un été pourri seryomg‘ir yoz
    4. chirkin, buzuq, axloqsiz; une société pourrie chirkin jamiyat; nm.fam.injur. bande de pourris! yaramaslar to‘dasi!
    5. fam. pourri de to‘lib ketgan, bosib ketgan, vij-vij; il est pourri de fric unda aqcha to‘lib yotibdi
    II nm. chirik; chirib ishdan chiqqan narsa, chirindi; enlever le pourri chirigini olib tashlamoq; une odeur de pourri chirindi hidi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pourri

  • 12 propice

    adj.
    1. litt. xayrixoh, iltifotli; que le sort nous soit propice! taqdir bizga iltifotli bo‘lsin!
    1. qulay, muvofiq, mos keladigan; elle a attendu le moment propice pour agir u harakat qilish uchun qulay fursatni kutdi; un climat propice à sa santé uning sog‘ligi uchun mos keladigan ob-havo.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > propice

  • 13 réussir

    I vi.
    1. muvaffaqiyatli chiqmoq, o‘ngidan kelmoq; l'affaire a réussi ish o‘ngidan keldi; réussir à qqn. biror kishiga yoqmoq, ma'qul bo‘lmoq, yarashmoq; le climat de ce pays vous réussit bien bu yurtning ob-havosi sizga yoqibdi; ce mode de vie ne vous réussit pas bunday yashash uslubi sizga yarashmaydi
    2. muvaffaqiyatga erishmoq, omadi chopmoq; il est convaincu qu'il va réussir où les autrs ont échoué u ishonadiki, boshqalarning omadi chopmagan joyda, uning omadi chopadi; réussir à (+ infinitif) erishmoq, qila olmoq; il n'a pas réussi à me convaincre u meni ishontira olmadi; réussir à un examen imtihonni muvaffaqiyatli topshirmoq, imtihondan muvaffaqiyatli o‘tmoq, imtihondan o‘ tmoq; réussir dans les affaires ishda muvaffaqiyatga erishmoq
    II vt. erishmoq, muvaffaqiyat bilan erishmoq; yaxshi chiqmoq; il réussit tout ce qu'il entreprend u nimaga qo‘l ursa, u unga muvaffaqiyat bilan erishadi; réussir un plat ovqati yaxshi chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > réussir

  • 14 rude

    adj.litt.
    1. dag‘al, qo‘pol, tarbiya ko‘rmagan, madanyatsiz; un montagnard aux manières un peu rudes qiliqlari biroz qo‘polroq tog‘lik odam
    2. litt. qo‘rqinchli, xavfli, katta, kuchli; un rude adversaire xavfli raqib
    3. og‘ir, qiyin, mushkul; un métier rude og‘ir kasb; les travaux des champs sont rudes dala ishlari juda ham og‘ir; loc. être à rude épreuve mushkul sinovga qolmoq; en voir de rudes ko‘p qiyinchiliklar ko‘rmoq, tortmoq; un climat particulièrement rude o‘ ta og‘ir iqlim; l'hiver fut rude bu yil qish juda qattiq keldi
    4. dag‘al, qo‘pol, g‘adir-budir; toile rude dag‘al mato; une voix rude qo‘pol ovoz
    5. fam. katta, ulkan; il a eu une rude veine u ulkan baxtga erishdi; un rude appétit katta ishtaha.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rude

  • 15 tempéré

    -ée
    adj.
    1. mo‘tadil; climat tempéré; mo‘ tadil, yumshoq iqlim
    2. sabrli, sabr-toqatli, bosiq, sovuqqon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tempéré

  • 16 tropical

    -ale, aux
    adj.
    1. tropik, issiqqa oid, tropik hududlar; climat tropical tropik issiq iqlim
    2. o‘ ta issiq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > tropical

См. также в других словарях:

  • climat — [ klima ] n. m. • XIIe; lat. climatis, gr. klima « inclinaison d un point de la Terre par rapport au Soleil » 1 ♦ Ensemble des circonstances atmosphériques et météorologiques propres à une région du globe. Éléments du climat : aridité, humidité,… …   Encyclopédie Universelle

  • climat — CLIMÁT, climate, s.n. 1. Climă (1). 2. fig. Mediu social, politic, moral etc.; ambianţă. – Din fr. climat. Trimis de hai, 01.06.2004. Sursa: DEX 98  CLIMÁT s. v. climă. Trimis de siveco, 30.12.2007. Sursa: Sinonime  CLIMÁT s. v …   Dicționar Român

  • climat — CLIMAT. s. m. Terme de Géographie. Partie du globe de la terre, comprise entre deux cercles parallèles à l équateur, et telle que le jour du solstice d Été est plus long d une demiheure sous le second de ces cercles, que sous le premier. Les… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • climat — CLIMAT. s. m. Terme de Geographie, qui signifie, Une estenduë du globe de la terre comprise entre deux paralleles. Les anciens ne connoissoient que sept climats. climat meridional, septentrional. la terre se divise en tant de climats. Il se prend …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Climat — Climat, CLIMAT or climat may refer to: CLIMAT, a code for reporting climatological data Lieu dit, a French wine term climat, the French word for climate This disambiguation page lists articles associated with the same title. If an …   Wikipedia

  • climat — m. climat fr. us. pour clima. cf. italien, port. > clima …   Diccionari Personau e Evolutiu

  • climat — et division du ciel, Ora, Clima, climatis …   Thresor de la langue françoyse

  • Climat — Pour les articles homonymes, voir Climat (homonymie). Carte simplifiée des climats mondiaux. Le climat correspond à la distribution statistique des conditions atmosphé …   Wikipédia en Français

  • CLIMAT —      Hic segetes, illic veniunt felicius uvae:     Arborei foetus alibi atque injussa virescunt     Gramina. Nonne vides, croceos ut Tmolus odores,     India mittit ebur, molles sua thura Sabaei ?     At Chalybes nudi ferrum, virosaque Pontus… …   Dictionnaire philosophique de Voltaire

  • CLIMAT — s. m. T. de Géographie. Partie du globe de la terre, comprise entre deux cercles parallèles à l équateur, et telle que le jour du solstice d été est plus long d une demi heure, par exemple, sous le second de ces cercles, que sous le premier. Les… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • CLIMAT — n. m. Ensemble des conditions atmosphériques et météorologiques d’un pays et, par extension, Ce pays lui même. Climat chaud, tempéré, doux, agréable. L’influence, les effets du climat. Heureux climat. Changer de climat. Passer dans un autre… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»