Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

chef+m+du

  • 1 chef

    nm.
    1. dohiy, sardor, boshliq, yo‘lboshchi
    2. rahbar, mudir, hokim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chef

  • 2 chef-d'oeuvre

    nm.
    1. shoh asar, durdona asar
    2. yetuk, kamolga yetgan, bekami ko‘st, barkamol, mukammal narsa.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chef-d'oeuvre

  • 3 chef-lieu

    nm. markaz; viloyat, tuman ma‘muryati joylashgan shahar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > chef-lieu

  • 4 couvre-chef

    nm. bosh kiyim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > couvre-chef

  • 5 sous-chef

    nm. yordamchi, o‘rinbosar; des sous-chefs de bureau idora boshlig‘ining yordamchilari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sous-chef

  • 6 division

    nf.
    1. bo‘lish, bo‘linish, ajratish, bo‘linma, taqsimot, taqsimlash, mayda bo‘laklarga parchalash, sindirish, shoxlash, shoxobchalash; division du travail mehnat taqsimoti; biol. division cellulaire hujayralarning bo‘linishi; division du temps vaqt birligi
    2. math. bo‘lish, bo‘linish
    3. bo‘lim, bo‘linma, qism; chef de division bo‘lim boshlig‘i, mudiri
    4. mil. diviziya, bo‘linma; division blindée tank diviziyasi (qismi)
    5. sport. sinf, daraja
    6. kelishmovchilik, noittifoqlik, ixtilof, nifoq, zidlik, ziddiyat, rad qilish, qaramaqarshilik, janjal, nizo, g‘avg‘o, adovat, bo‘ linib ketish, tortishuv; mettre, semer la division dans adovat urug‘ini sepmoq, sochmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > division

  • 7 entreprise

    nf.
    1. boshlangan ish, tashabbus
    2. pudrat
    3. korxona; chef d'entreprise korxona egasi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > entreprise

  • 8 équipe

    nf.
    1. sport. komanda, jamoa; l'équipe de France Fransiya futbol jamoasi; un classement par équipe jamoalar bo‘yicha o‘rin
    2. brigada; une équipe de secours qutqaruvchilar otryadi; le chef d'équipe brigadir
    3. smena; une équipe de nuit kechki, tungi smena
    4. mil. guruh, komanda (maxsus qism; maxsus otryad).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > équipe

  • 9 état

    nm.
    1. ahvol, hol, vaziyat; kayfiyat, hol-ahvol, avzo, holat; kishining holi; l'état de santé sog‘-nosog‘lik; son état général s'est amélioré uning umumiy holati yaxshilandi; c'est un état de fait haqiqiy ahvol, vaziyat shunday; le malade est dans un état grave kasalning ahvoli og‘ir; à l'état ko‘rinishida; holda, holatda; à l'état brut qayta ishlanmagan holat, holda; à l'état gazeux gaz holida; en état; être en bon (mauvais) état yaxshi, yomon holatda bo‘lmoq; en état de marche ishlatishga yaroqli, soz; mettre en état de siège qamal holatiga solmoq; être en état ivresse mast holda bo‘lmoq; être en état de +inf imkoniga ega bo‘ lmoq, -ga qurbi yetmoq, -ga qodir bo‘ lmoq; être en état de travailler ishlashga qurbi yetmoq; être hors d'état de + inf. imkoniga ega bo‘lmaslik, -ga qodir emaslik
    2. mavqe, martaba, ahvol, o‘rin; l'état ecclésiastique kashishlik rutbasi, unvoni diniy martaba; un devoir d'état xizmat burchagi; il est menuisier de son état kasbi bo‘yicha u stolyar
    3. hist. tabaqa, toifa; le tiers-état uchinchi toifa (qirollik davrida uchinchi tabaqaga burjuaziya, hunarmandlar va dehqonlar kirgan)
    4. ro‘yxat; l'état descriptif d'un lieu biror joyda joylashgan narsalarning ro‘yxati; un état nominatif nomma-nom ro‘yxat
    5. shtat (xodimlar haqida)
    6. État davlat; un chef d'État davlat boshlig‘i; le conseil d'État davlat kengashi; une affaire d'État davlat ahamiyatiga ega ish; la banque d'État davlat banki; les finances de l'État davlat xazinasi; un coup d'État davlat to‘ntarilishi; un homme d'État davlat arbobi; la sûreté de l'État davlat xavfsizligi; davlat xavfsizligini qo‘riqlash.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > état

  • 10 éviction

    nf.
    1. dr. sud orqali mol-mulkidan mahrum qilish
    2. chetlash, chetlatish, bo‘shatish; éviction du chef ďun parti partiya boshlig‘ini ishdan chetlatish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éviction

  • 11 file

    nf. qator, ketma-ket tizilgan navbat, turnaqator; naviguer en ligne de file kemaning izi bo‘ylab bormoq; un chef de file rahbar; à la file birin-ketin, oldinma-ketin, ketma-ket.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > file

  • 12 général

    -ale
    I adj.
    1. umumiy, hammaga xos, hammaga tegishli, taalluqli, yalpi, ommaviy, barchaga baravar, har yerda bo‘ladigan, uchraydigan; loc.adv. en général umuman, har doim, doimo, odatdagidek, odatdagicha, odatan, odatga ko‘ra
    2. bosh, asosiy, eng muhim, yetakchi, boshqarib boruvchi, yetaklovchi, ergashtirib borayotgan; un inspecteur général bosh nazoratchi; un secrétaire général bosh kotib
    II n.
    1. nm. umumiy hol, umumiylik, butun, bir butun, yaxlit holdagi narsa; du particulier au général xususiylikdan umumiylikka
    2. nf. eng oxirgi tayyorgarlik (repetitsiya)
    3. nf. umumiy tashvish, xavotir.
    -ale
    I nm. general; un général d'armée armiya generali; un général de division diviziya generali; un général en chef bosh qo‘mondon
    II nf.fam. general xotin.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > général

  • 13 ingénieur

    nm. muhandis, injener; un ingénieur en chef bosh muhandis; un ingénieur du bâtiment quruvchi muhandis; un ingénieur des ponts et chaussées yo‘l qurilishi muhandisi; un ingénieur mécanicien muhandismexanik; un ingénieur militaire harbiy muhandis; un ingénieur de son tovush operatori.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ingénieur

  • 14 lieutenant

    nm.
    1. leytenant
    2. mar. lieutenant de vaisseau kapitanleytenant
    3. o‘rinbosar, yordamchi; les lieutenants d'un chef de gang banda boshlig‘ ining yordamchilari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > lieutenant

  • 15 monteur

    n.
    1. yig‘uvchi, montajchi; monteur électricien elektromontyor
    2. kinomantajchi; chef monteur bosh kinomantajchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monteur

  • 16 opérateur

    -trice
    n. operator; demander un numéro de téléphone à l'opératrice operator ayoldan telefon nomerini so‘ramoq; opérateur de prise de vues kinooperatar yoki operator; chef opérateur bosh operator.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > opérateur

  • 17 personnel

    -elle
    adj.
    1. shaxsiy, xususiy, o‘z; l'intérêt personnel de chacun har bir kishining o‘z manfaati; il, elle a une fortune personnelle uning shaxsiy boyligi bor
    2. shaxsiy, bir kishiga qaratilgan; lettre personnelle shaxsiy xat; c'est personnel, ne lisez pas bu shaxsiy, o‘qimang
    3. shaxsiy, ayrim kishiga, shaxsga oid, tegishli; libertés personnelles shaxsiy erkinliklar; morale personnelle shaxsiy axloq.
    -elle
    adj.gram.
    1. shaxsga oid; shaxs; “il chante” est personnel “u ashula aytyapti” shaxsli fe'l; “il neige” est impersonnel “qor yog‘yapti” shaxssiz fe' l; modes personnels du verbe fe'lning shaxs mayllari
    2. kishilik; pronom personnel kishilik olmoshlari.
    nm. xodimlar, idora xodimlari; xizmatchilar, tarkib; la personnel d'une usine zavodning ishchi-xizmatchi xodimlari; av. chef, directeur, service du personnel boshliq, direktor, xizmat ko‘rsatuvchi xodimlar; le personnel navigant kema tarkibi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > personnel

  • 18 plaindre

    I vt.
    1. rahmi kelmoq, achinmoq; je te plains d'avoir tant de malheurs men sening shuncha baxtsizliklar ko‘rganingga achinaman; être à plaindre rahmi kelsa arzimoq; il est plus à plaindre qu'à blâmer u so‘kishdan ko‘ra ko‘proq rahm-shafqat qilishga arziydi; elle aime se faire plaindre u o‘ziga boshqalarning rahmi kelishini yaxshi ko‘radi
    2. loc. il ne plaint pas sa peine u mehnatini ayamaydi
    II se plaindre vpr.
    1. shikoyat qilmoq, zorlanmoq, nolimoq; il ne se plaignait jamais u hech qachon shikoyat qilmas edi; elle se plaint de maux de tête u bosh og‘rig‘idan noliyapti
    2. hasrat qilmoq, nolimoq, shikoyat qilmoq, arz qilmoq, zorlanmoq; se plaindre de qqn. biror kishidan nolimoq; se plaindre de son sort o‘z taqdiridan nolimoq; il se plaint sans cesse u to‘xtovsiz noliydi; se plaindre à qqn. biror kishiga shikoyat qilmoq; j'irai me plaindre de cet employé au chef de service men bu xizmatchining ustidan navbatchilik boshlig‘iga shikoyat qilaman; j'irai me plaindre de ce vol men bu o‘g‘irlik yuzasidan arz qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaindre

  • 19 popularité

    nf. mashhurlik, nom taratganlik, taniqlilik, dongdorlik; la popularité d'un chef d'état davlat rahbarining mashhurliligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > popularité

  • 20 poser

    I vt.
    1. qo‘ymoq; il posa sa tête sur l'oreiller u boshini yostiqqa qo‘ydi; elle posa son regard sur lui u unga nazar soldi
    2. joylashtirmoq, yozmoq; poser des rideaux pardalarni tutmoq; quatorze, je pose quatre et je retiens un o‘n to‘rt, to‘rtni yozaman va bir dilda
    3. joriy qilmoq, o‘rnatmoq, amalga oshirmoq; poser un principe tartib joriy qilmoq; ceci posé bu qabul qilingan
    4. bermoq, tashlamoq (savol, masala); poser une question à qqn. biror kishiga savol bermoq; se poser une question o‘z o‘ziga savol bermoq; cela pose un problème bu muammo tug‘diradi
    5. poser sa candidature o‘z nomzodini qo‘ymoq
    6. o‘zini katta tuttirmoq, gerdaytirmoq, havolantirmoq, mag‘rurlantirmoq; kattalik, kibr-havo, viqor, savlat bag‘ishlamoq; une maison comme ça, ça vous pose! bunday uy sizga viqor bagishlaydi!
    II se poser vpr.
    1. o‘tirmoq, qo‘nmoq, to‘xtamoq; l'oiseau se pose sur une branche qush shoxga qo‘nyapti; un avion qui se pose qo‘nayotgan samolyot; son regard se posa sur nous uning nigohi bizga tushdi
    2. se poser comme, en tant que o‘zini … qilib ko‘rsatmoq; se poser en vazifasida, sifatida ish ko‘rmoq; il se pose en chef u o‘zini boshliq qilib ko‘rsatishga harakat qilyapti
    3. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq; les disques se posent verticalement plastinkalar vertikal qo‘yiladi
    4. qo‘yilmoq, kelib chiqmoq, tug‘ilmoq (savol, masala); la question ne s'est pas encore posée hali savol tug‘ilgani yo‘q.
    vi.
    1. qo‘yilmoq, o‘rnatilmoq
    2. gavdani ma'lum vaziyatda tutmoq, biror qiyofada turmoq; le peintre la faisait poser pendant des heures rassom uni bir necha soat davomida bir qiyofada turgizib qo‘ydi
    3. o‘zini ko‘z-ko‘z qilmoq, o‘zini ko‘rsatmoq; il pose pour la galerie, il veut se rendre intéressant u hammaning oldida o‘zini ko‘z-ko‘z qilyapti, o‘zini kelishgan qilib ko‘rsatmoqchi
    4. poser à o‘zini … qilib ko‘rsatishga harakat qilmoq; il veut poser au justicier u o‘zini adolat peshasi qilib ko‘rsatmoqchi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poser

См. также в других словарях:

  • chef — chef …   Dictionnaire des rimes

  • Chef(in) — Chef(in) …   Deutsch Wörterbuch

  • chef — [ ʃɛf ] n. m. • chief Xe; lat. caput « tête » I ♦ 1 ♦ Vx Tête (⇒ couvre chef). Le chef de saint Denis, relique. Blas. Pièce honorable qui est en haut de l écu. 2 ♦ DE SON CHEF : de sa propre initiative, de soi même. ⇒ autorité …   Encyclopédie Universelle

  • chef — (chèf ; au pluriel l s ne se lie pas : les chèf et les soldats ; cependant quelques uns lient : les chèf z et les soldats) s. m. 1°   Tête. Le chef de saint Jean Baptiste. •   Et que peut plus un corps dont le chef est à bas ?, ROTR. St Gen. V, 2 …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • chef — CHEF. s. m. (On pron. l F.) Tête. Il ne se dit que de l homme, et il n est guère d usage qu en Poésie. Le chef couronné de lauriers. Le chef ceint d un diadême. On s en sert aussi en parlant De la tête des Saints. Le Chef de Saint Jean. Le Chef… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • chef — CHEF. s. m. Teste. Il ne se dit que de l homme, & il n a guere d usage qu en poësie. Le chef couronné de lauriers. le chef ceint d un diademe. On s en sert aussi en parlant de la teste des Saints. On garde le chef de saint Jean en cette Eglise.… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • Chef! — The show s title, formed from food prepared during the opening credits. Format Situation comedy Created by Peter Tilbury (based on an idea from Len …   Wikipedia

  • Chef Ra — Born October 10, 1950(1950 10 10) Charleston, West Virginia Died December 26, 2006(2006 12 26) (aged 56) Urbana, Illinois Cooking style Ganja (marijuana) Education Urbana High School where he was class president his senior year. He …   Wikipedia

  • chef — Chef, m. Qui vient du Grec {{t=g}}képhalê,{{/t}} non du Latin Caput, est la teste proprement de l homme et de la femme, Caput, car quant aux bestes brutes, on use du mot Teste. Chef et Capitaine d une armée, Strategus, Dux exercitus. Le chef des… …   Thresor de la langue françoyse

  • Chef — (aus dem Französischen entlehnt, von lateinisch caput ‚Kopf‘) bezeichnet: allgemein Vorgesetzter Koch oder Köchin in der Gastronomie Oberhaupt einer deutschen Adelsdynastie, siehe Deutscher Adel Chef (Programmiersprache), esoterische… …   Deutsch Wikipedia

  • chef — CHEF, chefuri, s.n. 1. Petrecere zgomotoasă cu mâncare, băutură (şi cântec). 2. Stare de (uşoară) beţie şi de bună dispoziţie a omului care a băut. 3. Bună dispoziţie, voie bună, veselie; toane bune. 4. Voie, poftă, dorinţă. ♦ Dorinţă ciudată,… …   Dicționar Român

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»