-
1 chaque
adj. ind. har, har bir. -
2 jour
nm.1. kun, nur, yog‘du, yorug‘lik; le petit jour tongning g‘ira-shira yog‘dusi; le grand, le plein jour kuppa-kunduz kuni, ochiq-oydin; il fait jour tong yorishmoqda; poét. l'astre du jour quyosh; beau (belle) comme le jour juda chiroyli; c'est clair comme le jour ochiq-oydin ko‘rinib turibdi2. donner le jour à un enfant farzand ko‘rmoq, tug‘moq, ko‘zi yorimoq, bo‘shanmoq; vujudga, dunyoga keltirmoq; voir le jour tug‘ilmoq, dunyoga kelmoq3. tabiiy yorug‘lik manbai; laisser entrer le jour dans une pièce xonaga yorug‘lik tushirmoq4. yorug‘lik, yog‘du, nur (quyoshdan boshqa manbalar to‘g‘risida); le jour d'une lampe chiroq yog‘dusi5. mettre au jour ko‘rinmoq, ko‘rsatmoq, namoyish qilmoq6. sous un jour biror holda, tarzda; présenter qqn. sous un jour favorable biror kimsani yaxshi tomondan ko‘rsatmoq, yomonini yashirib, yaxshisini oshirmoq; faux jour yaxshi yoritilmagan7. teshik, tuynik, yopiq tirqish, darcha; percer un jour dans une muraille devordan darcha ochmoq8. nafis, nozik to‘r, to‘rsimon, ko‘z-ko‘z kashta; faire des jours to‘rsimon (ko‘z-ko‘z) qilib kashta tikmoq; une broderie à jour to‘rsimon ko‘z-ko‘z kashta; des bas à jour to‘rsimon ko‘zli paypoq9. se faire jour paydo bo‘lmoq, ko‘rinmoq, oydinlashmoq, ifodalanmoq; la vérité commence à se faire jour haqiqat oydinlashmoqda10. kun, kunduz kun (sutkaning quyosh chiqishidan quyosh botguncha qismi); le début du jour ertalab; le milieu du jour tushki payt; la fin du jour kechqurun; les jours raccourcissent kunlar qisqarmoqda; de jour kunduz kuni, kunduzi; travailler de jour kunduzi ishlamoq; mil. service de jour kunduzgi naryad; le jour et la nuit kunduzi va kechqurun; nuit et jour kunu tun, kechasiyu-kunduzi, to‘xtalasdan, beto‘xtov, doimiy ravishda; c'est le jour et la nuit bularning orasida yer bilan osmoncha farq bor11. kunu tun, bir kecha kunduz, bir sutka; huit jours bir hafta; en deux jour ikki kun ichida; quinze jours ikki hafta12. kun, sana; le jour d'avant bir kun avval; le jour d'après ertasiga, bir kun keyin; il y a un jour kecha; dans un jour ertaga; loc. un jour o‘tmishda, kunlardan bir kun; bir kunmas bir kun, axir bir kun, qachon bo‘lmasin, payti kelib, kelajakda; chaque jour har kuni, kundalik; périodique paraissant chaque jour har kuni chiqadigan vaqtli matbuot; tous les jours doimiy, har kungi, odatdagi; jour après jour kun ortidan kun; de jour en jour kundan kunga; oz-ozdan; d'un jour à l'autre erta-indin deb, bugun-erta deb13. kun, kunduz (kunning uzunligi haqida); le jour paraît long kunlar uzoq tuyilmoqda; le jour passe vite kun tez o‘tmoqda; par jour kun davomida; har kuni; plusieurs fois par jour har kuni bir necha marta; il gagne dix euros par jour har kuni o‘n yevro ishlaydi14. chog‘, payt, vaqt, davr, kunlar; de nos jours bizning davrda; un jour viendra kunlar keladiki; pour les mauvais jours yomon, qora kunlar uchun; les beaux jours sont revenus yaxshi kunlar qaytib keldi; l'homme du jour shu kunning qahramoni; jon ofati, ofatijon (aristokratik jamiyatda: xotinlarning yuragidan uradigan, martabasi ulug‘, basavlat erkak)15. hayot, umr yoki uning ma'lum davri; finir ses jours o‘lmoq, hayotdan ko‘z yummoq; derniers, vieux jours qarilik chog‘i. -
3 articuler
I vt.1. talaffuz qilmoq; articuler chaque mot har bir so‘zni aniq talaffuz qilmoq2. techn. qo‘shmoq, ulamoq, biriktirmoqII s'articuler vpr.1. talaffuz qilinmoq, talaffuz etilmoq2. bog‘lanmoq, qo‘shilmoq, birikmoq. -
4 effriter
I vt. kukunga, mayda zarrachalarga aylantirmoq, maydalamoq, parchalamoq; yemirmoqII s'effriter vpr.1. asta-sekin kukunga aylanmoq, mayda zarrachalarga bo‘linib ketmoq; nuramoq, yemirilmoq; les pierres s'effritent toshlar parchalanib ketmoqdalar2. fig. tugamoq, kamaymoq, ajralib, tarqalib, bo‘linib ketmoq, buzilmoq, chirimoq, yemirilmoq, zaiflashmoq, tanazzulga yuz tutmoq; la majorité gouvernementale s'effrite à chaque vote har ovoz berishda hukumatdagi ko‘pchilik kamayib bormoqda. -
5 enjoliver
vt.1. bezamoq, bezatmoq, yasatmoq; husn bermoq, husnini ochmoq; go‘zallashtirmoq, ziynatlamoq, yarashmoq2. jilo bermoq; chaque fois il enjolive son récit d'un nouveau détail har gal u hikoyasiga yangi detallar bilan jilo beradi. -
6 ensacher
vt.1. qoplamoq, qopga solmoq, qopni to‘ldirmoq, qopga solib qo‘ymoq; ensacher des pommes de terre kartoshkani qopga solmoq2. qog‘ozga, xaltaga o‘ramoq; ensacher chaque poire har bir nokka qog‘oz xalta kiydirmoq. -
7 instant
-anteadj. qattiq, qat'iy, shoshilinch.nm. lahza, soniya, on, fursat, dam, payt, daqiqa; un instant! bir onda, paytda! d'un instant à l'autre hademay, tezda, ko‘z ochib yumguncha! par instants ba'zi onlarda, paytlarda; pour l'instant hozircha, ayni daqiqada, shu zahoti; loc.adv. à l'instant darhol, tez, zudlik bilan, kechiktirmay, hamono, bilanoq, zahoti; à l'instant même shu zahotiyoq; dans un instant hozir, hoziroq, shu daqiqada; à chaque instant, à tout instant soniya sayin, har soniyada, dam-badam, har daqiqada, beto‘xtov, uzluksiz. -
8 mode
nf.1. moda, rasm, odat; les engouements de la mode modaga ishqibozlik; loc. à la mode keng tarqalgan, hammaga rasm bo‘lgan; chanson à la mode keng tarqalgan ashula; ce n'est plus à la mode, c'est passé de mode bu bugun rasm bo‘lmay qoldi, bu modadan chiqdi; suivre la mode modaga mos kiyinmoq; teintes, tissus mode rasm bo‘lgan rang, gazmol; journal de mode modalar jurnali; elle travaille dans la mode u modalar uyida ishlaydi2. à la mode de odaticha, -cha, -chasiga.nm.1. mus. tovushlar sirasi, kuy, ohang tuzilishi, maqom, soz; mode majeur, mineur soz major, soz minor2. ling. mayl; les temps de chaque mode har bir mayl zamonlari3. mode de usul, uslub, yo‘l, tarz; mode de vie, d'existence turmush, yashash tarzi; mode d'emploi foydalanish uslubi; mode de paiement to‘lov usuli. -
9 oeuvre
I nf.1. ish, yumush, xizmat, faoliyat, mashg‘ulot, mehnat; à l'oeuvre ishda, yumushda, xizmatda; être à l'oeuvre mashg‘ul, ishda, xizmatda bo‘lmoq; maître d'oeuvre ish boshi; mettre en oeuvre ishlatmoq, ishga solmoq; il mettait tout en oeuvre pour que son projet réussisse u o‘zining rejalari amalga oshsin deb, hamma narsani ishga solar edi2. pl. ish, xatti-harakat, kirdikor, amal; chaque homme sera jugé selon ses oeuvres har kimning qilgan amallariga qarab baholaydilar; bonnes oeuvres yaxshi, ezgu ishlar, ezgulik, xayr-saxovat; une oeuvre xayriya tashkiloti; collecte au profit d'une oeuvre de bienfaisance xayriya tashkilotining foydasiga yig‘im3. ish, yumush; la satisfaction de l'oeuvre accomplie qilingan ishdan ko‘ngil to‘ lish4. ish, asar; l'oeuvre d'un savant olimning ishi; composer une oeuvre musicale, picturale musiqa, tasviriy san'at asari yaratmoq; une oeuvre capitale, maîtresse shoh asar; oeuvres choisies tanlangan asarlar; l'oeuvre d'un écrivain, d'un artiste yozuvchining, san'atkorning asarlari; oeuvre d'art san'at asariII nm.1. archit. imorat, qurilish; le gros oeuvre qurilishning asosi, poydevori, devori, tomi2. litt. asarlar to‘plami; tout l'oeuvre gravé de Rembrandt Rembrandning hamma tasviriy asarlar to‘plami. -
10 presque
adv. deyarli, qariyb; c'est presque sûr bu deyarli aniq; elle pleurait presque u deyarli yig‘lar edi; cela fait presque dix kilomètres bu qariyb o‘n kilometr; presque toujours deyarli har doim; presque personne, presque rien deyarli hech kim, hechnarsa; presque pas qariyb yo‘q hisobida; presque à chaque pas qariyb har qadamda2. litt. bo‘lishi mumkin, desa ham bo‘ladigan, bo‘la oladigan; la presque totallité des être mavjudotlarning hammasi desa ham bo‘ladigan. -
11 provision
nf.1. zapas, qo‘r, g‘amlab qo‘yilgan narsa; il a une grosse provision de bois pour l'hiver qishga uning katta o‘ tin zaxirasi bor, u qishga ko‘p o‘tin g‘amlab qo‘ygan; le navigateur fait provision d'eau douce suzuvchi chuchuk suv g‘amlab oldi2. pl. oziq-ovqat, qilingan bozor; elle fait ses provisions chaque semaine au supermarché u bozorni har shanba supermarketda qiladi3. keyingi to‘lov hisobiga qo‘yiladigan pul; chèque sans provision qoplanmaydigan chek. -
12 renouveler
I vt.1. yangilamoq, almashtirmoq; renouveler l'air d'une pièce xonaning havosini yangilamoq; renouveler le personnel d'une entreprise korxonaning xodimlarini almashtirmoq2. yangidan qilmoq, yangilamoq, almashtirmoq; renouveler un passeport pasportni yangilamoq; renouveler un bail pudratni qayta tuzmoq3. qaytarmoq, takrorlamoq; je vous renouvelle ma question, ma demande men sizga savolimni, so‘rovimni qaytaryapmanII se renouveler vpr.1. yangilanmoq, almashmoq; les membres de cette assemblée se renouvellent par tiers chaque année bu assableyaning a'zolari yiliga uchdan birga yangilanadi; la nature se renouvelle au printemps tabiat bahorda yangilanadi2. takomillashib, o‘sib bormoq; dans ce métier, il faut sans cesse se renouveler bu kasbda to‘xtovsiz takomillashib, o‘sib borish kerak3. qaytalanmoq, takrorlanmoq; souhaitons que cet incident ne se renouvelle plus xohlardikki, bu ko‘ngilsiz hodisa qaytalanmasa. -
13 sein
nm.1. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir, to‘sh; serrer, presser qqn.qqch. sur, contre son sein biror kimsani, biror narsani ko‘ksiga bosmoq2. siyna, ko‘krak, emchak (ayollarda); donner le sein à un enfant bolani emizmoq, bolaga ko‘krak tutmoq3. litt. ona qorni; dans le sein de sa mère onasining qornida4. litt. bag‘ir, ich; le sein de la terre yerning bag‘rida; loc. au sein de ichida, bag‘rida; chaque État garde son autonomie au sein de la fédération har bir davlat ittifoq ichida o‘z mustaqilligini saqlaydi. -
14 station
nf.1. to‘xtash, to‘xtab qolish; elle faisait de longues stations devant chaque tableau de l'exposition u har bir ko‘rgazmadagi rasm oldida uzoq to‘xtab qolardi2. qaddini tutish, turish; la station vertical tik turish3. stansiya; station orbitale orbital stansiya; station de radiodiffusion radio eshittirish stansiyasi4. stansiya, bekat, transport to‘xtash joyi; une station de métro metro stansiyasi, bekati; station de taxis taksilarning turar joyi; station de chemin de fer temir yo‘l stansiyasi, bekati5. kurort; station balnéaire dengiz sohilidagi kurort; station de ski, de sports d'hiver chang‘i, qishki sport stansiyasi.
См. также в других словарях:
chaque — [ ʃak ] adj. indéf. distributif • chasque XIIe; lat. pop. °casquunus → chacun 1 ♦ Qui fait partie d un ensemble et qui est pris séparément. Chaque personne. Chaque pays. Chaque jour ou tous les deux jours. Chaque chose à sa place. Loc. Chaque… … Encyclopédie Universelle
chaque — CHAQUE. adject. des 2 genr. qui se met toujours avant le substantif, et qui n a point de pluriel. Chaque homme. Chaque maison. Chaque arbre. Chaque chose. À chaque personne. Pour chaque jour. En chaque espèce. Chaque pays a ses coutumes. À chaque … Dictionnaire de l'Académie Française 1798
chaque — CHAQUE. Pronom distributif de tout genre. Chaque homme. chaque maison. chaque arbre. chaque chose. à chaque personne. pour chaque jour. en chaque espece. chaque pays a ses coustumes. à chaque jour suffit sa peine … Dictionnaire de l'Académie française
chaque — beste a sa nature, Sua cuiusque animantis natura est. Chaque chose, Quicque, vel Quidque. Quodque. Chaque homme, Quisque. Chaque livre se vend six deniers, Pretium piperis in libras sex. Chaques pieds, Quique pedes. Quels mots conviennent en… … Thresor de la langue françoyse
chaqué — sustantivo masculino 1. Chaqueta de etiqueta para hombre que se abre a la altura de la cintura por atrás formando dos faldones largos que caen: Iré de chaqué. El novio vestía chaqué. El chaqué suele combinarse con un pantalón oscuro a rayas y, a… … Diccionario Salamanca de la Lengua Española
chaqué — Adaptación gráfica de la voz francesa jaquette, ‘prenda masculina de etiqueta’: «Apareció Anastasio, vestido con el chaqué de su padre» (Araya Luna [Chile 1982]). Su plural es chaqués (→ plural, 1a). La otra adaptación posible, ⊕ chaquet, no ha… … Diccionario panhispánico de dudas
chaqué — (Del fr. jaquette). m. Prenda exterior de hombre a modo de chaqueta, que a partir de la cintura se abre hacia atrás formando dos faldones. Se usa como traje de etiqueta con pantalón rayado … Diccionario de la lengua española
chaque — (cha k ) adj. distributif exprimant qu un objet, dit collectivement, doit être pris en tous les sens, sous toutes les faces qui lui appartiennent : chaque homme ; chaque peuple ; il est des deux genres, toujours du singulier et se met toujours… … Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré
Chaqué — El chaqué (también llamado chaquet, terno o vestón) es el traje de máxima etiqueta para el hombre. Se utiliza para fiestas y ceremonias de día (para las noches se utiliza el frac). Sólo el traje regional de cada país tiene el mismo nivel que el… … Wikipedia Español
CHAQUE — adj. distributif des deuxgenres. Il se met toujours avant le substantif, et n a point de pluriel. Chaque homme. Chaque maison. Chaque arbre. Chaque chose. À chaque personne. À chaque instant. Pour chaque jour. En chaque espèce. Chaque pays a ses… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)
CHAQUE — adj. indéfini , à sens distributif, qui se place toujours avant le nom et n’a point de pluriel. Il se dit d’une personne, d’une chose qui fait partie d’un tout, d’un ensemble. Chaque homme. Chaque maison. Chaque arbre. Chaque fois. à chaque… … Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)