-
1 clair
-claireI adj.1. yorug‘; ravshan, yorqin, oydin, porloq, charaqlagan, lovullagan, quyoshli, tiniq, shaffof, ochiq, sof, bulutsiz; chambre claire yorug‘ xona; temps clair sof, bulutsiz havo, osmon; ochiq2. och-sariq; cheveux châtain clair och-sariq, oqish soch3. siyrak, siyraklashib qolgan, yakkam-dukkam, suyuq, sersuv; une soupe claire suyuq, sersuv sho‘rpa; les blés sont clairs bug‘doy siyrak4. sof, tiniq, tushunarli, aniq; son clair sof, tiniq tovush; l'eau claire tiniq suv; des idées claires aniq fikrlarII adv.1. aniq, ravshan, yorqin; parler haut et clair baland va aniq gapirmoq2. ravshan, aniq, yaxshi; voir clair aniq, yaxshi ko‘rmoq3. siyrak, suyuq, yakkam-dukkam; semer clair siyrak qilib ekmoqIII nm.1. clair de lune oy yoritgan tun; mettre au clair aniq aytib bermoq; sabre au clair yalang‘och qilich, shamshir; dépenser le plus clair de sa fortune boyligining katta qismini sarflamoq, sarflab yubormoq2. les ombres et les clairs rasmdagi soya va yorug‘ lik farqlari. -
2 donner
I vt.1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilibII vi.1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoqIII se donner vpr.1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq. -
3 dru
-drueI adj.1. qalin, zich, tig‘iz, quyuq, to‘q, tez-tez takrorlanib turadigan; blés drus qalin bug‘doy; une pluie drue et menue tez va maydalab yog‘ayotgan yomg‘ir2. qattiq, zo‘r, kuchli, mahkam, mustahkam, pishiq, puxta, qalin, chidamli, baquvvat, sog‘ lom, sog‘3. uyat (gap), so‘kinish, achchiq (so‘z haqida)4. shod, xursand, vaqti, kayfi, dimog‘i chog‘; quvnoq, xushchaqchaq, ochiq, dovyurak, qo‘rqmas, shijoatli, o‘ktam, mardonavor, mardonaII adv. qalin, zich, tig‘iz, quyuq, to‘q bo‘lob; semer dru tez-tez ekmoq, tig‘ iz sepmoq; tomber dru do‘l bo‘lib yog‘moq, quyilmoq; il pleuvait dru kuchli yomg‘ir yog‘ayotibdi. -
4 mouvant
-anteadj.1. harakatlanuvchi, o‘zgaruvchi, selkillovchi; la nappe mouvante des blés selkillab turgan bug‘doypoyalar; une pensée mouvante o‘zgaruvchan fikr2. qimirlab turadigan, bo‘sh; qalqib, likkillab, bilqillab turadigan; terrain mouvant bo‘sh yer; sables mouvants bilqillama qumloqlar. -
5 mûrir
I vt.1. pishirmoq, yetiltirmoq; le soleil mûrit les fruits quyosh mevalarni pishiradi2. yetiltirmoq, pishirmoq, har tomonlama o‘ylab ko‘rmoq; mûrir une pensée, un projet biror fikrni, rejani xayolda pishirmoq3. aqlan tez voyaga yetkazmoq; le malheur l'a mûri baxtsizlik uni aqlan tez voyaga yetkazdiII vi.1. pishmoq, yetilmoq; les blés mûrissent donlar pishdi2. yetilmoq, pishmoq, har tomonlama o‘ylab ko‘rilmoq; laisser mûrir une idée, un projet g‘oyani, rejani yetiltirmoq. -
6 ondoyant
-anteadj. tebranayotgan, chayqalayotgan, to‘lqinlanayotgan; hilpirayotgan; les blés ondoyants chayqalayotgan bug‘doylar; une démarche ondoyante tebranib yurish. -
7 or
nm.1. oltin, tilla, zar; pépites, poudre d'or sof holda topilgan, kukun holdagi oltin; or pur, or fin sof oltin; or jaune, or blanc sariq oltin; oqoltin, platina; lingot d'or oltin yombi; pièce, louis d'or tanga, luidor (eski fransuz oltin tangasi); plaqué or qoplama oltin2. oltin pul; payer en or oltin bilan to‘lamoq3. oltin, tillaga tenglik, bahosiz, bebaho, qimmatbaho; le pouvoir de l'or oltinning quvvati; valoir son pesant d'or tillo bahosida turmoq, oltinga teng bo‘lmoq; j'ai fait une affaire en or men tillaga teng ish qildim; rouler sur l'or boyligi oshib-toshib yotmoq; être cousu d'or ostonasigacha oltindan bo‘lmoq; je ne ferais pas cela pour tout l'or du monde boshimdan zar to‘kishsa ham, men bu ishni qilmayman4. qimmatbaho, bahosiz, bebaho; loc. le silence est d'or sukut oltin; fam. en or tilla, tilladan, ajoyib; d'or tilladan, bebaho, bahosiz; coeur d'or tilla yurak; règle d'or oltin qoida; âge d'or oltin davr, eng gullagan davr; siècle d'or oltin asr; l'âge d'or du cinéma kinoning oltin davri5. oltin, tillaga o‘xshash; tilla rang; l'or des blés bug‘doyning tilla rangi.prép. esa, bo‘lsa; biroq, ammo, lekin; il se dit innocent, or toutes les preuves sont contre lui u o‘zini aybsiz deydi, lekin hamma dalillar esa unga qarshi. -
8 variété
nf.1. rang-baranglik, turli-tumanlik, har xillik, xilma-xillik2. o‘zgarish, beqarorlik3. nav, sort, sinf, tur, shakl; variétés de blés obtenues par hybridation duragaylash bilan hosil qilingan bug‘doy navlari4. pl. variétés, spectacles de variétés estrada konserti, estrada tomoshasi; théâtre des variétés estrada teatri; chanteur de variété estrada qo‘shiqchisi.
См. также в других словарях:
bles — bles·bok; bles·mol; col·ly·wob·bles; gib·bles; hum·bles; im·meu·bles; meu·bles; num·bles; pee·bles·shire; ris·i·bles; sham·bles; um·bles; bles; bles·buck; pee·bles; … English syllables
Bles — Bles, Henry de B., auch Hendrik met de Bles genannt, Historien u. Landschaftsmaler, geb. 1480 zu Bovines, war einer der ersten, welcher die Landschaft als ein selbständiges Kunstobject betrachtete. Er hielt sich eine Zeit lang in Italien auf,… … Pierer's Universal-Lexikon
Bles — Bles, 1) Hendrik met de, niederländ. Maler, geb. um 1480 in Bouvignes bei Namur, hielt sich längere Zeit in Italien auf und starb nach 1521 wahrscheinlich in Lüttich. Er nannte sich auf seinen Bildern Henricus Blesius und malte Porträte und… … Meyers Großes Konversations-Lexikon
bles- — *bles germ.?, Verb: nhd. weiß sein ( Verb); ne. be white; Hinweis: s. *blesa ; Etymologie: s. ing. *bʰles ?, Verb, glänzen, Pokorny 158; vergleiche … Germanisches Wörterbuch
bles — obs. form of blaze n … Useful english dictionary
Bles — Procession to Golgatha Herri met de Bles (auch Henri de Dinant, Herry Patenier, Hendrick met de Bles; * um 1500/10 in Bouvignes sur Meuse/Dinant; † zwischen 1555 und 1560 in Antwerpen oder Ferrara) war ein flämischer Landschaftsmaler der… … Deutsch Wikipedia
Bles — Blẹs, Herri met de, flämischer Maler, * Bouvignes (heute zu Dinant) um 1510, ✝ Antwerpen oder Ferrara nach 1555; vielleicht identisch oder (nach neuerer Forschung) in verwandschaftlichem Verhältnis mit Herri (Hendrik) Patenir, dem Neffen von J … Universal-Lexikon
Bles Bridges — (22 July 1947 ndash; 24 March 2000). He was born Lawrence John Gabriel Bridges, but became known as Bles Bridges. His Irish granddad called him Bles, because he has very thin hair from an early age. He was a much loved South African singer. He… … Wikipedia
bles|bok — «BLEHS BOK», noun. a large South African antelope having a white spot on the face. ╂[< Afrikaans blesbok < Dutch bles blaze2 + bok he goat, buck] … Useful english dictionary
bles|buck — «BLEHS BUHK», noun. = blesbok. (Cf. ↑blesbok) … Useful english dictionary
Blés de la Sainte-Barbe — Blé de la Sainte Barbe Les blés de la Sainte Barbe font partie des traditions provençales de Noël. Sommaire 1 Histoire … Wikipédia en Français