Перевод: с французского на все языки

со всех языков на французский

bir+...+bir+...

  • 101 monocotylédone

    adj.n.pl. bir urug‘bargli; bir pallali, bir danakli; les monocotylédones et les dicotylédones bir urug‘barglilar va ikki urug‘barglilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monocotylédone

  • 102 monolingue

    adj.n.
    1. bir tilli, faqat bir tildagina gapiradigan
    2. bir tilli; dictionnaire monolingue bir tilli lug‘at.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monolingue

  • 103 monotone

    adj.
    1. bir ohangdagi, bir ovozli, monoton
    2. hamisha bir xildagi, o‘zgarmaydigan, zerikarli; paysage monotone bir xildagi manzara; une vie monotone zerikarli hayot.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > monotone

  • 104 mutation

    nf.biol. mutatsiya.
    nf.
    1. o‘zgarish; il est en plein mutation u ayni o‘zgarish paytida
    2. o‘ tish (bir mansabdan boshqa bir mansabga, bir sport klubidan boshqa bir sport klubiga)
    3. dr. mulkni birovga o‘ tkazish; droits de mutation egalik solig‘i (mulkni birovga o‘tkazganda solinadigan soliq).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mutation

  • 105 parent

    -ente
    I n.
    1. pl. ota-ona; un enfant qui obéit à ses parents otaonasiga quloq soladigan bola
    2. sing. ou pl. qarindosh-urug‘, jigar; ils sont parents ular qarindosh; c'est un proche parent, un parent éloigné bu yaqin, uzoq qarindosh; loc. traiter qqn. en parent pauvre biror kishiga bechoraholga muomala qilganday muomala qilmoq
    II adj.
    1. qardosh, qarindosh, bir oilaga mansub, turdosh; les langues romanes sont parentes roman tillari qardosh tillar; espèces biologiques parentes biologik bir oilaga mansub turlar
    2. o‘xshash, bir xil, bir turdagi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > parent

  • 106 pincée

    nf. ozgina, bir chimdim, otim, damlam; une pincée de sel bir chimdim tuz; fig. ozgina, andakkina, bir chimdimgina; une pincée d'humour bir chimdimgina hazil.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pincée

  • 107 plus

    adv.
    1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga
    2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq
    3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi
    4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik
    5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q
    6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra
    7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi
    8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda
    9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos
    10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi
    11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng
    12. noldan yuqorini bildiradi, plus
    13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani
    14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank
    15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.
    adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti
    2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)
    3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plus

  • 108 poignée

    nf.
    1. siqim; une poignée de sel bir siqim tuz; à poignée, par poignée hovuchlab, ochiqqo‘llilik bilan
    2. bir siqim, bir hovuch, ozgina; une poignée de mécontents bir hovuch norozilar
    3. tutqich, dasta, sop; poignée d'épée shpaganing dastasi; une poignée de porte; la poignée d'une porte eshikning tutqichi
    4. poignée de main qo‘l berib, qo‘l siqib ko‘rishish, qo‘l siqishuv.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > poignée

  • 109 polariser

    vt.
    1. polyarizatsiya qilmoq, qutublamoq; qutblarga ajratmoq; lumière polarisée qutblangan yorug‘lik nurlari; fig. bir yerga, bir nuqtaga to‘plamoq, bir narsaga qaratmoq, jalb etmoq, bermoq; ces problèmes polarisent toutes leurs activités bu masalalar ularning faoliyatlarini bir nuqtaga to‘playapti.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > polariser

  • 110 portée

    nf. tug‘ish, bir vaqtda tug‘ilgan hayvon bolalari; les lapins d'une même portée bir vaqtda tug‘ilgan quyon bolalari.
    nf. notaning besh chizig‘i.
    nf.
    1. yetadigan masofa; la portée d'une carabine karabinning o‘qi yetadigan masofa; un canon à longue portée uzoqqa otadigan zambarak; la portée d'une voix bir chaqirim joy
    2. loc. à (la) portée (de) yetguday masofada, joyda; il n'y avait personne à portée de voix bir chaqirim masofada hech kim yo‘q edi; à portée de sa vue ko‘zi ilg‘aguday joyda; à portée de sa main qo‘l yetguday joyda; à la portée de qqn. o‘zi ololadigan, qo‘li yetadigan joyda; hors de (la) portée yetmaydigan joyda; être hors de portée de voix ovoz yetmaydigan joyda bo‘lmoq; tenez ce produit hors de la portée des enfants bu mahsulotni bolalar ololmaydigan joyda saqlang
    3. à (la) portée, hors de (la) portée de imkoniyatiga to‘g‘ri keladigan, to‘g‘ri kelmaydigan; ce plaisir est hors de ma portée bu ko‘ngil ochish menga to‘g‘ri kelmaydi; spectacle à la portée de toutes les bourses hammaning hamyoniga to‘g‘ri keladigan tomosha
    4. aql darajasi, idrok; cela passe la portée de son esprit bunga uning idroki yetmaydi; à la portée de aqli yetadigan, tushunadigan; la vulgarisation met la science à la portée de tous fanning ommalashtirilishi uni hamma tushunadigan qilmoqda
    5. muhimlik, ahamiyatlilik, zarurlik; la portée d'une argument, d'une réflexion dalilning, mulohazaning muhimligi; il n'a pas mesuré la portée de ses paroles u so‘zlarini taroziga solib ko‘rmadi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > portée

  • 111 prendre

    I vt.
    1. olmoq; qo‘liga olmoq; prendre un objet à pleine main biror narsani qo‘lida mahkam ushlab olmoq; je te défends de prendre ce livre men senga bu kitobni olishni, kitobga tegishni taqiqlayman; prendre qqch. des mains de qqn. biror narsani biror kishining qo‘lidan tortib olmoq; loc. prendre une affaire en main biror ishni o‘z qo‘liga olmoq; prendre qqn. par la taille biror kimsani belidan quchmoq; prendre dans ses bras o‘z quchog‘iga olmoq; prendre qqch. sur soi o‘z zimmasiga, o‘z ustiga olmoq; prendre sur soi de o‘ziga zarur, ma'qul topmoq; il a pris sur lui de venir malgré sa fatigue charchaganiga qaramay, u kelishni o‘ziga zarur topdi
    2. o‘zi bilan olmoq; n'oublie pas de prendre ton parapluie zontigingni olishni unutma; il prit son chapeau et ses gants u shlapa va qo‘lqoplarini kiydi; loc. prendre des gants avec qqn. biror kishi bilan ehtiyot bo‘lib muomala qilmoq; prendre du pain non olmoq (sotib olmoq)
    3. qabul qilmoq, kutmoq; le coiffeur m'a pris à 5 heures sartarosh meni soat 5da qabul qildi; je passerai vous prendre chez vous men uyingizga sizni olib ketgani kirib o‘taman
    4. kirishmoq, tutmoq, munosabatda bo‘lmoq; prendre la vie du bon côté hayotni yaxshi tomonidan tutmoq; il n'est pas à prendre avec des pincettes uning kayfiyati yomon; à tout prendre oqibatda, qisqasini aytganda; prendre bien, mal qqch. biror narsani yaxshi, yomon ma'noda qabul qilmoq; prendre qqn.qqch. au sérieux, à la légère, à coeur biror kimsani, narsani jiddiy, hazilga, ko‘ngliga olmoq; si vous le prenez aisi agar siz buni shunday qabul qilsangiz; prendre qqn. en amitié kimnidir do‘st tutmoq; prendre qqn.qqch. en horreur, en grippe kimnidir, nimanidir yomon ko‘rmoq, jini suymaslik
    5. olmoq, o‘ziniki qilib olmoq; il a pris un pseudonyme u tahallus oldi; prendre une habitude odat qilib olmoq, odat chiqarmoq
    6. o‘ lchamoq, aniqlamoq; prendre des mesures o‘lchamoq, o‘lchovini olmoq; prenez votre température issiqligingizni o‘lchang
    7. olmoq; yozib, ifodalab, tasvirga tushirib olmoq; prendre des notes, une photo yozib, belgilab, konspekt qilib olmoq, rasm olmoq
    8. olmoq, yollamoq, ishga olmoq, qabul qilmoq; on ne prend plus personne à l'usine zavodga boshqa hech kimni ishga olishmayapti; prendre pour, comme, à, en sifatida olmoq, qabul qilmoq; il l'a prise comme assistante u uni assistentlikka oldi; prendre à témoin, prendre pour juge guvohlikka, hakamlikka olmoq
    9. (pour) birini boshqasining o‘rniga qabul qilmoq, birini boshqasi deb o‘ylamoq, birini boshqasi bilan alishtirmoq; prendre une personne pour une autre bir kishini boshqasi bilan alishtirib yubormoq, o‘xshatmoq; pour qui me prenez-vous? meni kimga o‘xshatyapsiz, meni kim deb o‘ylayapsiz? prendre ses désirs pour des réalités orzularini bor haqiqat deb o‘ylamoq
    10. ichmoq, yemoq, iste'mol qilmoq, qabul qilmoq; prendre son café qahvasini ichmoq; prendre un verre bir stakan ichmoq; que prenez-vous? nima ichasiz? vous prenez, vous prendrez de la viande ou du poisson? nima olasiz, yeysiz, go‘sht olasizmi, yeysizmi yoki baliq; prendre un cachet hapdori ichmoq; prendre le frais ochiq havodan nafas olmoq; prendre un bain vanna qabul qilmoq
    11. olmoq; o‘ziniki qilib, egallab olmoq; prendre qqch. par force, par ruse biror narsani kuch, ayyorlik bilan egallab olmoq; loc. c'est à prendre ou à laisser yoki… yoki; ikkovidan biri; tanlash kerak, tanlang
    12. olmoq, talab qilmoq; combien prend-il? qancha oladi? qancha turadi, narxi qancha?; ce travail me prendra une heure bu ish mening bir soat vaqtimni oladi
    13. fam. yemoq; il a pris un coup de pied u tepki yedi
    14. kuch bilan egallab olmoq; prendre d'assaut shitob bilan egallab olmoq; prendre le pouvoir hokimiyatni egallab olmoq
    15. prendre qqch. à qqn. birovning narsasini olib qo‘ymoq, o‘g‘irlab olmoq, egallab olmoq; il lui a pris son argent u uning pulini olib qo‘ydi; prendre la place de qqn. birovning joyini egallab olmoq
    16. tutib, ushlab olmoq; prenez-le vivant! uni tirik tutinglar! être pris tutilib, ushlanib qolmoq; être pris dans l'engrenage sharoit qurboni bo‘lmoq; le navire est pris par (dans) les glaces kema muz tutquni bo‘lib qoldi
    17. o‘z izniga solmoq, qo‘lga olmoq, zabt etmoq; prendre qqn. par la douceur biror kishini yumshoqlik bilan o‘z izniga solmoq; savoir prendre qqn. biror kishiga qanday yondashishni bilmoq
    18. biror kishini biror ish ustida tutib olmoq, ushlab olmoq; prendre qqn. en faute, en flagrant délit biror kishini ayb ustida, jinoyat ustida tutib, ushlab olmoq; il les a pris au dépourvu u ularni g‘aflatda qoldirib tutib oldi; je vous y prends! qo‘lga tushdingizmi! on ne m'y prendra plus! meni boshqa qo‘lga tushirisholmaydi
    19. egallab olmoq, qamrab olmoq (his-tuyg‘u); les douleurs la prirent brusquement to‘satdan uni og‘riq tutdi; être pris de vertiges boshi aylanib ketmoq; qu'est-ce qui vous (te) prend? qiziqmisiz, qiziqmisan? impers. il me prend l'envie d'aller le voir uni borib ko‘rgim kelyapti
    20. bien, mal prend de yaxshilikka, yomonlikka olib kelmoq; mal lui a pris de mentir mushkul ahvol uni yolg‘on gapirishga olib keldi
    21. foydalanishga, bo‘lishga kirishmoq; prendre le deuil motam libosini kiymoq; prendre la plume qo‘liga qalam olmoq (yozmoq); prendre le lit ko‘rpato‘ shak qilib yotib qolmoq; prendre l'avion, le train, sa voiture samolyotga, poyezdga, o‘z mashinasiga o‘ tirmoq; prendre la porte chiqib ketmoq, jo‘nab qolmoq; prendre la mer kemaga, sayohatga chiqmoq; prendre la route, un raccourci yo‘lga tushmoq, qisqa yo‘lni tanlamoq; prenez à droite, sur votre gauche, par là o‘ngga, chapga, bu tomonga oling
    22. o‘z xohishiga qarab ish tutmoq; prendre le temps de, prendre son temps shoshmaslik; prendre congé xayrlashmoq
    23. biror qarorga, fikrga kelmoq; prendre une attitude, une décision biror fikrga, qarorga kelmoq; prendre la fuite juftakni rostlab qolmoq; prendre du repos dam olmoq; prendre la parole so‘z olmoq, so‘zga chiqmoq; prendre l'avantage sur qqn. birovdan ustun kelmoq; prendre possession egallab olmoq, egalik qilmoq; loc. prendre position tanlamoq; prendre soin de qayg‘urmoq, ehtiyot qilmoq; ehtiyot bo‘lmoq; prenez la peine d'entrer marhamat qilib kiring;
    24. o‘zgarmoq, boshqacha tus olmoq; prendre une bonne, une mauvaise tournure yaxshi, yomon tus olmoq; prendre de l'âge qarimoq, yoshi o‘ tmoq; prendre des couleurs, du poids rang kirmoq, og‘irlashmoq; il y prend goût u unga o‘rganib qoldi, mazasini bilib qoldi; loc. prendre peur qo‘rqmoq;
    25. ta'siriga berilmoq; prendre feu yonib ketmoq, o‘ t olmoq; prendre froid shomallamoq; prendre du mal biror joyini og‘ritib olmoq
    II se prendre vpr.
    1. ilinmoq, tushib qolmoq; moucheron qui se prend dans une toile d'araignée o‘rgamchik to‘riga tushib qolgan mayda chivin; il se prenait à son propre jeu u o‘zi bilmagan holda ishga berilib ketgan edi
    2. (à) o‘zini ayblamoq; il ne pourra s'en prendre qu'à lui-même bunda u faqat o‘zinigina ayblashi mumkin, faqat o‘zi aybdor
    3. (de) biror his-tuyg‘u bilan to‘lib toshmoq, chuqur his qilmoq; se prendre d'amitié pour qqn. biror kishiga nisbatan chuqur do‘stlikni his qilmoq
    4. s'y prendre kirishmoq, boshlamoq, qila boshlamoq; il s'y est mal pris u buni yomon boshladi; s'y prendre à deux fois o‘ziga ishonmay kirishmoq, chamalab ko‘rmoq; savoir s'y prendre biror narsaga yaxshi kirishmoq; il faudra s'y prendre à l'avance bunga oldinroq kirishish kerak bo‘ladi
    5. qaralmoq, hisoblanmoq, qabul qilinmoq; se prendre au sérieux jiddiy qabul qilinmoq, jiddiy tus olmoq; se prendre pour o‘zini tasavvur qilmoq, tasavvur etmoq, hisoblamoq; se prendre pour un génie o‘zini dono deb hisoblamoq; se prendre pour qqn. o‘zini kimdir deb tasavvur qilmoq; péj. pour qui se prend-il? u o‘zini kim deb o‘ylayapti, kim deb tasavvur qilyapti?
    6. bir-birini ushlamoq, tutmoq, ushlashmoq; elles se sont prises par la main ular qo‘l ushlashdi
    7. o‘zaro almashtirmoq; elles se sont pris leurs affaires ular narsalarini o‘zaro almashtirdilar; médicament qui se prend avant les repas ovqatdan oldin ichiladigan dori.
    vi.
    1. qotmoq, quyuqlashmoq; la mayonnaise commence à prendre mayonez quyuqlasha boshladi
    2. yopishib qolmoq, tagiga olmoq; aliment qui prend au fond de la casserole kastrulkaning tagiga yopishib qolgan ovqat
    2. tutmoq, tutib ketmoq, tomir otmoq, tomir chiqarmoq (o‘simlik); la bouture a pris qalamcha tomir otdi
    3. yonib, tutashib ketmoq (olov); le feu prendra si tu ajoutes du papier qog‘oz solsang olov tutashib ketadi
    4. o‘z ta'sirini ko‘rsatmoq; vaccin qui prend o‘z ta'sirini ko‘rsatayotgan emlash; c'est une mode qui ne prendra pas bu keng tarqalolmaydigan moda; à d'autres, ça ne prend pas! boshqa birovga ayting, bu yutuqqa erisholmaydi! preneur, euse n.
    1. oluvchi, sotib oluvchi, xaridor; je suis preneur men xaridor
    2. loc. preneur de son tovush olgich.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prendre

  • 112 prise

    nf.
    1. usul, harakat (kurashda); faire une prise de catch amerikacha kurashish usulini qo‘llamoq; loc. être aux prises biron kishi bilan urushib qolgan bo‘lmoq, kurashayotgan bo‘lmoq; se trouver aux prises avec des difficultés qiyinchiliklar bilan kurashmoq; mettre aux prises to‘qnashtirib qo‘ymoq; lâcher prise qo‘yib, bo‘shatib yubormoq; ce n'est pas le moment de lâcher prise! quldan chiqarib yuborish payti emas!
    2. tutqich, ushlaydigan joy; l'alpiniste cherchait une bonne prise alpininist yaxshi bir tutqich joy qidirar edi; loc. uchramoq, yo‘liqmoq, duchor, mubtalo bo‘lmoq; son silence donne prise aux soupçons uning sukut saqlashi gumon tug‘diradi; avoir prise sur ta'sir o‘ tkazish, jilovlash, o‘ziga bo‘ysundirish; ils sont si désinvoltes qu'on n'a pas prise sur eux ular shunchalar hayosizki, ularni jilovlab bo‘lmaydi
    3. olish, qo‘lga olish, egallab olish; la prise de la Bastille Bastiliyaning olininishi; prise de corps jinoyatchini qo‘ lga olish, qamoqqa olish; prise d'armes tantanali saflanish; prise de vues kinoga olish; prise de son ovoz yozish; prise de sang qon olish; prise de médicament ichiladigan dori miqdori, dozasi; bir ichim dori
    4. o‘lja, ov, ovlangan narsa, tutilgan baliq; une belle prise yaxshi o‘ lja
    5. prise de saqlagich, o‘ tkazgich; prise d'eau suv saqlagich, suv o‘tkazgich (kran, truba, vanna); prise de courant rozetka; prise de téléphone telefon rozetkasi
    6. prise de contact aloqaga kirish; prise de conscience onglilikning oshishi; prise de position biror tarafni olish, biror tarafga o‘tish; prise en charge javobgarlikni olish; prise en considération e' tiborga olish.
    nf. bir chekim, bir otim.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prise

  • 113 prononcer

    I vt.
    1. demoq, aytmoq; elle ne pouvait prononcer un mot u biror so‘z ham aytolmas edi
    2. talaffuz qilmoq
    3. so‘zlamoq, gapirmoq, aytmoq; le maire prononça un discours mer nutq so‘zladi
    4. e'lon qilmoq, o‘qib eshittirmoq; le tribunal a prononcé une lourde peine contre l'accusé sud ayblanuvchiga og‘ir jazo e'lon qildi
    II vi. qaror qilmoq, qaror chiqarmoq, qaror qabul qilmoq
    III se prononcer vpr.
    1. talaffuz qilinmoq; ce mot s'écrit comme il se prononce bu so‘z qanday talaffuz qilinsa, shunday yoziladi
    2. o‘z fikrini bildirmoq, bir qarorga kelmoq; se prononcer en faveur de qqn. pour, contre qqch. bir kishining foydasiga, bir kishini yoqlab, bir narsaga qarshi ovoz bermoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > prononcer

  • 114 quartier

    nm.
    1. to‘rtdan bir qismi, bo‘lagi; un quartier de pomme olmaning to‘rtdan bir qismi, bo‘lagi; un quartier de boeuf mol go‘shtining bir qismi, to‘rtdan bir qismi
    2. oyning choragi; premier, dernier quartier oyning birinchi, so‘nggi choragi
    3. kvartal; mahalla; okrug; le Quartier latin Lotin kvartali; cinéma de quartier kvartal kinoteatri
    4. pl. quartiers d'hiver qishlov joyi (qo‘shinning); quartier général armiya shtabi, bosh shtab; avoir quartier libre kazarmadan chiqish vakolatiga ega bo‘lmoq; ne pas faire de quartier qirmoq, shafqat qilmaslik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quartier

  • 115 quelque

    I adj.
    1. quelque… que qanday bo‘lsa ham; quelque doute que tu aies, il te faudra une preuve sening qandaydir shubhang bo‘ lsa ham, senga isbot kerak; quelque méchants que soient les hommes insonlar qanchalik johil bo‘lmasalar ham
    2. qandaydir; il sera allé voir quelque ami u qandaydir bir do‘stini ko‘rgani boradi; depuis quelque temps ma'lum bir vaqtdan beri
    3. pl.fam. bir qancha, nechta; j'ai vu quelques amis men bir nechta do‘stimni ko‘rdim; cent et quelques francs yuz frankdan ortiqroq
    II adv.inv. taxminan, taqriban; qariyb, deyarli; birmuncha, yaqinida, atrofida; un livre de quelque cent francs yuz franklar atrofidagi kitob.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > quelque

  • 116 régularité

    nf.
    1. bir maromdalik, bir tekisdalik, bir tartibdalik, muntazamlik; la régularité de son pas qadamlarining bir maromdaligi
    2. uyg‘unlik; la régularité d'une façade peshtoqning uyg‘unligi
    3. qonun-qoidaga monandlik, moslik; la régularité d'une élection saylovlarning qonunqoidaga mosligi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > régularité

  • 117 ressasser

    vt.
    1. bir narsani qaytaravermoq, bir narsani ta'kidlayvermoq, eski narsani chaynayvermoq; il ressasse ses difficultés, ses mécontentement u o‘zining muammolarini, noroziligini qaytaraveradi
    2. bir narsani qaytaraverib, gapiraverib hammani zeriktirmoq; ressasser les mêmes plaisanteries bir xil hazilni qaytaraverib hammani zeriktirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ressasser

  • 118 ressembler

    I vi.
    1. o‘xshamoq; un enfant qui ressemble à sa mère onasiga o‘xshaydigan bola; fam. dis-moi à quoi il ressemble aytchi, uning aft-basharasi qanaqa; elle resemble plus à son père qu'à sa mère u onasidan ko‘ra ko‘proq otasiga o‘xshaydi; prov. qui se ressemble s'assemble o‘xshatmasdan uchratmas, ko‘r ko‘rni qorong‘ida topibdi
    2. o‘xshamoq, o‘xshab ketmoq, bir xil bo‘lmoq; une roche blanche qui ressemble à du marbre marmarga o‘xshab ketadigan oq xarsang; votre question ressemble étrangement à un défi sizning savolingiz g‘alati, u chaqiriqqa o‘xshab ketadi; loc. cela ne ressemble à rien buning o‘xshashi yo‘q
    II se ressembler vpr. bir biriga o‘xshamoq; ils se ressemblent ular bir biriga o‘xshashadi; loc. se ressembler comme deux gouttes d'eau bir biriga ikki tomchi suvday o‘xshamoq; ce portrait lui ressemble bu portret unga o‘xshaydi; cela lui ressemble tout à fait bu unga quyib qo‘yganday o‘xshaydi; cela ne lui ressemble pas bu unga o‘xshamaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ressembler

  • 119 retenir

    I vt.
    1. ushlab, tutib qolmoq; on lui retient dix pour cent de son salaire uning ish haqidan o‘n foyiz ushlab qolishadi
    2. band qilmoq, tutib turmoq; retenir une chambre dans un hôtel mehmonxonada bir xonani band qilmoq
    3. eslab qolmoq, esda saqlamoq; retenez bien ce que je vais dire men hozir sizga aytadigan narsani yaxshilab eslab qoling
    4. e'tiborga olmoq; nous regrettons de ne pouvoir retenir votre proposition sizning taklifingizni e' tiborga ololmaganimizdan afsusdamiz
    5. math. eslab qolmoq, yodda saqlamoq; je pose 4 et je retiens 3 men to‘rtni yozaman va uchni yodda saqlayman
    6. tutib, ushlab qolmoq; il m'a retenu plus d'une heure u meni bir soatdan ortiqroq tutib qoldi; retenir qqn. à dîner biror kishini kechki ovqatga ushlab qolmoq; je ne vous retiens pas, vous pouvez partir men sizni tutib turganim yo‘q, siz ketaversangiz bo‘ladi; retenir qqn. prisonnier kimnidir qamoqda tutmoq
    7. e' tiborni tortmoq, o‘ziga qaratmoq; votre offre a retenu toute notre attention sizning taklifingiz bizning e' tiborimizni tortdi
    8. tutib, ushlab turmoq; la corde qui retenait le chargement s'est rompue yukni tutib turgan arqon uzilib ketdi
    9. tutib, o‘ tkazmay, to‘sib turmoq; une écluse retient l'eau shluz suvni to‘sib turibdi
    10. to‘xtatib turmoq, tiymoq, ichiga yutmoq; retenir son souffle nafasini to‘xtatib turmoq; retenir un cri, une insulte qichqirib, so‘kib yuborishdan o‘zini tiymoq; retenir sa langue tilini tiymoq
    11. ushlab, tutib qolmoq; retenir qqn. par le bras biror kishini qo‘lidan ushlab qolmoq; retenir un cheval otning jilovini tortmoq
    12. retenir de biror narsa qilishdan ushlab, tutib, qaytarib qolmoq; retenir qqn. de faire une bêtise biror kishini ahmoqona ish qilishdan tutib qolmoq; retenez-moi ou je fais un malheur! meni ushlang yoki men bir falokat ish qilib qo‘yaman!
    13. ushlab turmoq, tutib turmoq; ushlab qolmoq, tutib qolmoq; je ne sais pas ce qui me retiens de te flanquer une gifle! senga bir tarsaki tortib yuborishdan meni nima tutib turibdi, bilmadim
    II se retenir vpr.
    1. (à) biror narsaga yopishib olmoq, biror narsani ushlab olmoq
    2. o‘zini tutib turmoq, o‘zini qo‘lga olmoq; elle se retenait pour ne pas pleurer yig‘lab yubormaslik uchun u o‘zini tutib turar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > retenir

  • 120 rien

    I pron. idéf
    1. hech narsa, hech nima; il fut incapable de rien dire u hech narsa deyishga qodir bo‘lmadi; a-t-on jamais rien vu de pareil hech qachon bunday narsa ko‘rilganmi?
    2. hech nima, hech narsa; je n'ai rien vu men hech narsa ko‘rmadim; je n'y comprends rien bu yerda men hech narsa tushunmayman; il n'y a rien à craindre qo‘rqadigan narsa yo‘q; il ne comprend rien de rien u hech baloni tushunmaydi cela ne fait rien hechqisi yo‘q, hech narsa qilmaydi; ça ne sert à rien buning hojati, foydasi yo‘q; ils ne s'entendent sur rien ular hech narsaga kelishisha olmayapti; rien que faqatgina, -dan boshqa; je n'ai rien que mon salaire mening maoshdan boshqa hech narsam yo‘q; il n'y a de plus facile bundan ko‘ra osonroq narsa yo‘q; je n'ai rien trouvé qui vaille la peine men biror arziguday narsa topmadim; il n'y a rien que tu puisses faire sen qilguday narsa yo‘q; n'avoir rien de biror xususiyatga ega bo‘lmaslik; cela n'a rien d'impossible bu ilojsiz narsa emas, buning iloji bor; rien ne motive son absence uning yo‘qligini hech narsa oqlay olmaydi; n'être rien hech narsa, kim bo‘lmaslik; n'être rien en comparaison de qqn. u uning oldida hech kim emas; elle n'est rien pour moi u mening uchun hech kim emas; ce n'est rien bu hech narsa emas; ce n'est pas rien bu arzimas narsa emas; il n'en est rien bu umuman to‘g‘ri emas; litt. rien moins (que) hech, sira, mutlaqo, aslo, butunlay …emas; ce n'est rien moins que sûr bu mutlaqo aniq emas; loc.adv. en rien hech narsadan; sans gêner en rien son action o‘zining xatti-harakatida hech narsadan uyalmay; ne … en rien hech qanday, umuman; cela ne nous touche en rien buning bizga hech qanday daxli yo‘q
    4. hech narsa; à quoi penses-tu? – à rien nima haqida o‘ylayapsan? – hech narsa haqida; rien d'étonnant si l'affaire a raté, que l'affaire ait raté agar ish yurishmagan bo‘lsa, buning hech qanday hayratlanarli joyi yo‘q; rien à faire iloji yo‘q; rien à faire pour faire démarrer ce moteur bu matorni yurgizib yuborishning iloji yo‘q; je vous remercie – de rien men sizdan minnatdorman – arzimaydi; ce que nous faisons ou rien, c'est la même chose biz qilsak ham, qilmasak ham bari bir; rien de plus, rien de moins ko‘p ham emas, oz ham emas (aynan); c'est mieux que rien bu yo‘qdan ko‘ra harna; c'est moins que rien bu umuman hech narsa emas; en moins de rien hash-pash deguncha; rien que faqat, faqatgina; c'est à moi, rien qu'à moi bu faqat menga, faqatgina menga qarashli
    5. narsa yoki miqdorning umuman yo‘qligi; se réduire à rien yo‘qqacha yetib bormoq; pour rien arzimagan, yo‘q narsa uchun; se déranger pour rien yo‘q narsa uchun bezovta bo‘lmoq; ce n'est pas pour rien que besabab emaski; je l'ai eu pour rien men buni tekinga oldim; c'est pour rien bu arzimagan pulga; de rien, de rien du tout arzimas; c'est deux, trois fois rien arzimas narsa; loc. comme si de rien n'était go‘yoki hech narsa bo‘lmaganday
    II nm.
    1. arzimas narsa; un rien l'amuse arzimas narsa uni xursand qiladi; au plur. perdre son temps à des riens arzimagan narsalarga o‘z vaqtini yo‘qotmoq; il se fait de la bile pour un rien u arzimagan narsaga achchiqlanyapti; fam. comme un rien hech gap emasday, osongina; il saute 1,50 m. comme un rien u bir yarim metrdan osongina sakraydi
    2. un rien de ozgina; en reprenez-vous? – un rien bundan ichasizmi? – ozgina; en un rien de temps ko‘z ochib yumguncha; un rien loc.adv. ozgina, salgina; c'est un rien trop grand bu salgina kattaroq
    3. n.inv. un, une rien du tout bir pulga qimmat odam; ce sont des rien du tout bular bir pulga qimmat odamlar
    III adv.fam. juda, o‘ta; c'est rien chouette ici! bu yer juda zo‘r ekan!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rien

См. также в других словарях:

  • bir — burum: (Ağdam, Bakı, Bərdə, Qazax, Şuşa, Tərtər) bir dəfə, bir qədər, bir az (“qaynamaq” feli ilə işlənir). – Qoy bir burum qaynasın, sora götü (Ağdam); – Bir burum qaynıyannan sora götürüf onu süzürsən (Şuşa) ◊ Bir çala (Qazax) – bir az, bir… …   Azərbaycan dilinin dialektoloji lüğəti

  • bir — bir̃ (birr) interj. 1. pu, žir (kartojant nusakomas byrėjimas, riedėjimas): Bir̃ bir̃ bir̃ ir nubyrėjo visi obuoliai Kb. Bir̃ bir̃ bir̃ išbirėjo žirniai iš saujos Š. Bir bir nuo skardžio riedėjau, medeliai, girdi, riedant trakšt trakšt lūžo… …   Dictionary of the Lithuanian Language

  • Bir Umm Fawakhir — …   Deutsch Wikipedia

  • bir — bir·gus; bir·ken·head; bir·ke·nia; bir·lie·man; bir·ma; bir·ming·ham; bir·ne; bir·nirk; bir·rus; bir·sle; ka·bir·pan·thi; sa·bir; si·bir·ic; gam·bir; …   English syllables

  • Bir-Hakeim — Cette page d’homonymie répertorie les différents sujets et articles partageant un même nom. Bir Hakeim est une oasis du désert de Libye, lieu de la bataille de Bir Hakeim en mai et juin 1942 au cours de laquelle la brigade française libre du… …   Wikipédia en Français

  • Bir Bou Haouch — Ajouter une image Administration Nom algérien بئر بوحوش Pays  Algerie !Algérie Wilaya …   Wikipédia en Français

  • Bir Moghrein — ‏بير مغرين‎ Staat: Mauretanien  Mauretanien …   Deutsch Wikipedia

  • Bir Tawil — …   Deutsch Wikipedia

  • Bir Mourad Raïs — Ajouter une image Administration Nom algérien بير مراد رائس Pays  Algerie !Algérie …   Wikipédia en Français

  • Bir-Hakeim (Métro De Paris) — Bir Hakeim Tour Eiffel …   Wikipédia en Français

  • Bir-Hakeim (metro de Paris) — Bir Hakeim (métro de Paris) Bir Hakeim Tour Eiffel …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»