Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

beauté

  • 1 beauté

    nf.
    1. go‘zallik
    2. go‘zal, malika; se faire une beauté bo‘yanmoq, yasanmoq (chiroyli bo‘lish uchun).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > beauté

  • 2 ange

    nm. farishta, malak, hur, g‘ilmon; beau comme un ange farishtaday go‘zal, nihoyat go‘zal; un ange de beauté go‘zallik farishtasi; travailler comme un ange a'lo darajada ishlamoq; être le bon, mauvais ange de qqn. birovning yaxshi, yomon homiysi bo‘lmoq; mon ange! farishtam! malagim! azizim! jonim! relig. ange gardien biror kishini qo‘riqlovchi farishta, péj. politsiya xizmatchilariga, jandarmlarga xalq tomonidan berilgan nom; être aux anges og‘zi qulog‘ida bo‘lmoq, boshi ko‘kka yetmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ange

  • 3 céleste

    adj.
    1. osmonga, ko‘kga, fazoga, koinotga oid, fazoviy; la voûte céleste osmon gumbazi
    2. rohat-farog‘at, huzur-halovat; la béatitude céleste samoviy huzur-halovat rohat-farog‘at
    3. go‘zal, ajoyib, g‘ayritabiiy, ilohiy, mislsiz; une beauté céleste g‘ayritabiiy, mislsiz go‘zallik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > céleste

  • 4 croître

    vi.
    1. o‘smoq, rivojlanmoq, katta bo‘lmoq, unmoq, ko‘karmoq
    2. ulg‘aymoq, katta bo‘lmoq, yiriklashmoq, ko‘paymoq, oshmoq, ortmoq; aller croissant kattalashmoq, yiriklashmoq, o‘sib bormoq; croître en beauté go‘zallashmoq, ko‘rkamlashmoq, to‘lishmpoq, chiroyli bo‘ lib ketmoq; croître en sagesse aql kirib qolmoq, aqlliroq bo‘lib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > croître

  • 5 diable

    nm.
    1. shayton, iblis, jin, ajina; envoyer à tous les diables urishib, so‘kinib quvib yubormoq, haydab yubormoq, bilganingni qil deb, qo‘lingdan kelganini qil deb jo‘natib yubormoq; au diable! obbo‘! jin ursin! qanday bema'nilik! que diable nima keragi bor, sira keragi yo‘q; bon diable yaxshi odam; pauvre diable sho‘rlik, boyaqish; grand diable kattagina yigit, davangirday odam; loger au diable, vauvert tupkanning tagida yashamoq, olisda yashamoq, turmoq; loger le diable (en) sa bourse bir tiyinsiz bo‘lmoq; tirer le diable par la queue zo‘rg‘a kun kechirmoq, o‘ ta kambag‘al bo‘lmoq; avoir le diable au corps tinib tinchimagan bo‘lmoq; faire le diable à quatre qattiq shovqin qilmoq; se démener comme un diable dans un bénétier tinim bilmay, betinim uzluksiz aylanmoq, oyog‘i kuygan tovuqday o‘zini o‘ tga-cho‘qqa urmoq; la beauté du diable yoshlik tozaligi, beg‘uborligi; quand le diable devient vieux il se fait ermite qarilik kelsa beldan kuchquvvat ketar; quand le diable y serait bunga jin aralashgan; bu yerda qo‘lingdan hech qanday ish kelmaydi; c'est (là) le diable, c'est le diable à confesser manashunda-da qiyinchilik; ce n'est pas le diable bu unchalik mushkul emas, bunga chidasa bo‘ladi; c'est le diable qui bat sa femme et marie sa fille ob-havo betayin, bo‘ri tug‘di (quyosh chiqib turganda yomg‘ir yog‘ishi); loc.adv. à la diable beparvolik bilan, juda yomon; en diable o‘lgiday; il était sportif en diable u zo‘r sportchi
    2. zambil g‘altak.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > diable

  • 6 éclat

    nm.
    1. parcha, bo‘lak, siniq; singan, sinib tushgan, uchgan joy; un éclat de verre, d'obus oyna, snaryad parchasi; éclat de bois tarasha, payraha; voler en éclats mayda-mayda bo‘lib ketmoq; sinib chil-chil bo‘lmoq
    2. to‘satdan bo‘ladigan kuchli tovush; un éclat de rire to‘satdan kulib yuborish; qahqaha; un éclat de colère bir onli g‘azab, lov etib boshlangan jahl
    3. fig. janjal, mojaro; shov-shuv, duv-duv gap; faire un éclat shov-shuv ko‘tarmoq, janjal ko‘tarmoq
    4. yaltirash, porlash, yaraqlash; yaltiroq, yorqin nur, shu'la; jilva; l'éclat de regard ko‘zning chaqnashi, chaqnagan ko‘z
    5. dabdaba, hashamat; dabdabalik, hashamatlik, serhashamatlik; dovruq; l'éclat d'une cérémonie marosimning dabdabasi
    6. barq urish, gullab-yashnash, ravnaq topish, kamol topish, yetuklik, kamolot; l'éclat de la beauté go‘zallikning kamolot topishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > éclat

  • 7 effacer

    I vt.
    1. o‘chirmoq, o‘chirib tashlamoq, chizib tashlamoq; effacer les traces de crayon qalam izlarini o‘chirib tashlamoq
    2. chizib tashlamoq; effacer un mot so‘zni chizib tashlamoq
    3. fig. yo‘q qilmoq, yo‘qotmoq; unuttirmoq, esdan chiqartirmoq; le temps a tout effacé vaqt o‘ tishi bilan hamma narsa unutiladi
    4. fig. orqada, soyasida qoldirmoq, ustun, baland kelmoq; bosib, o‘ tib ketmoq; son succès efface le mien uning muvaffaqiyati menikini bosib ketdi; elle efface les autres femmes par sa beauté u o‘z chiroyi bilan boshqalarni soyasida qoldirib ketyapti
    II s'effacer vpr.
    1. o‘zini chetga olmoq; yo‘l bermoq
    2. fig. ko‘zga tashlanmaslik, o‘zini chetda tutmoq
    3. fig. biror kimsaning soyasida qolib ketmoq; ustunligi oldida bosh egmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > effacer

  • 8 enivrer

    I vt.
    1. mast qilmoq; sarxush qilmoq, kayfini oshirmoq
    2. fig. zavqshavqini oshirmoq, mast qilmoq; mahliyo qilib qo‘ymoq; sa beauté m'enivrait uning go‘zalligi meni mahliyo etgan edi
    II s'enivrer vpr. mast bo‘lmoq; sarxush bo‘lmoq, kayfi oshmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > enivrer

  • 9 envoûtant

    -ante
    adj. un regard envoûtant maftun, shaydo, rom qiladigan nigoh; une beauté envoûtante sehrlaydigan, maftun qiladigan go‘zallik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > envoûtant

  • 10 extraordinaire

    adj.
    1. navbatdan tashqari, favqulodda, alohida, maxsus; une session extraordinaire favqulodda; un envoyé extraordinaire maxsus muxbir, les dépenses extraordinaires ko‘zda tutilmagan sarf-xarajatlar, alohida zaruriy xarajat; un budget extraordinaire zaruriy xarajatlarni qoplash uchun arjratilgan pul; par extraordinaire kutilmaganda, istakka qarshi
    2. g‘alati, ajoyib, ajib, g‘aroyib, ajablanarli, hayratomuz; qiziq; une aventure extraordinaire g‘alati sarguzasht; une conduite extraordinaire qiziq, g‘alati yurish-turish, xulq-atvor
    3. kam uchraydigan, nodir, noyob; hayratda qoldiradigan, nihoyatda ajoyib; un homme d'une beauté extraordinaire hayratda qoldiradigan darajadagi chiroyli kishi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > extraordinaire

  • 11 grain

    nm.
    1. don, urug‘, g‘alla
    2. mayda bo‘lak, zarra, yorma don; un grain de sable qum zarrasi; un grain de folie telbanamo, jinninamo, g‘aroyib, alomat
    3. dona; un grain de raisin uzum donasi
    4. fig. zig‘irday kichkina narsa, asar, nishon; n'avoir pas un grain de bon sens zig‘irdek aqli yo‘q bo‘lmoq; fam. avoir un grain aqlsiz bo‘lmoq, tentak bo‘lmoq
    5. g‘adir, g‘o‘dir, notekislik, g‘adir-budurlik, bujur; un grain de beauté qora xol
    6. tuguncha (gazlamada); du gros grain pishiq shoyi gazlama
    7. mar. bo‘ron, qasirg‘a, shiddatli shamol; jala bo‘ralagan qor, yomg‘ir; loc. veiller au grain orqa-o‘ngiga qarab ish qilmoq, ehtiyot bo‘lib ish ko‘rmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grain

  • 12 institut

    nm.
    1. institut, muassasa, idora; l'Institut de France Fransuz Instituti (besh akademiya birlashmasi); un institut de recherches ilmiytadqiqot instituti
    2. un institut de beauté go‘zallik saloni
    3. ijtimoiy institut (jamiyatda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > institut

  • 13 noble

    I adj.
    1. litt. g‘oyat go‘zal, olijanob, olihimmat, himmatli, sharif; son geste est très noble uning ishi juda olijanob
    2. le noble art boks
    3. ulug‘vor, ulug‘sifat, salobatli; une beauté noble et imposante ulug‘vor va salobatli go‘zallik
    4. asl; matières noble asl narsalar; métaux nobles asl ma'danlar (oltin, kumush, platina)
    5. aslzoda, tag-tugli, nasl-nasabli, zotli, zodagon, oqsuyak; être de naissance, de sang noble aslzodalar avlodidan, qonidan bo‘lmoq
    II n. aristokrat, oqsuyak, aslzoda, zodagon.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > noble

  • 14 plus

    adv.
    1. ko‘proq, ortiqcharoq; plus grand kattaroq; plus souvent teztez; de plus près yaqindan; en plus buning ustiga
    2. plus … que -roq; aimer qqch. plus que tout hammasidan ko‘ra biror narsani yaxshiroq ko‘rmoq; plus que jamais har doimgidan ham ko‘ra; plus qu'il ne faudrait keragidan ham ortiqroq; beaucoup plus ancha ko‘proq; encore plus yana ko‘proq; deux ans plus tôt, plus tard ikki yil oldinroq, ikki yil keyinroq
    3. c'est d'autant plus cher qu'on en produit moins qancha ozroq ishlab chiqarilsa, shuncha qimmatroq bo‘ladi
    4. loc. plus ou moins birmuncha, ozmi-ko‘pmi, ma'lum darajada; réussir plus ou moins bien ozmi-ko‘pmi erishmoq; ni plus ni moins ko‘p ham emas, oz ham emas, ortiq ham emas, kam ham emas; c'est du vol, ni plus ni moins bu aynan o‘g‘irlik, bu borib turgan o‘g‘irlik
    5. de plus en plus yana ham, yanada -roq; aller de plus en plus vite yana ham tezroq yurmoq; on ne peut plus bundan ortig‘ining iloji yo‘q
    6. ko‘proq, ortiqroq miqdorda; demander plus ortiqroq so‘ramoq; il était plus de minuit soat yarim tundan oshgan edi; plus d'une fois bir necha bor; pour plus d'une raison ko‘p sabablarga ko‘ra
    7. plus de ko‘proq, ortiqroq; elle avait plus de charme que de beauté unda go‘zallikdan ko‘ra yoqimtoylik ko‘proq edi
    8. de plus yana, qo‘shimcha; une fois de plus yana bir marta; une minute de plus bir minut qo‘shimcha; de plus, qui plus est shu bilan birgalikda
    9. en plus shuningday, birgalikda; loc.prép. sans plus ortiq emas, xalos; elle est mignonne, sans plus u dilbar xalos
    10. prov. qui peut le plus peut le moins katta ishni do‘ndirgan, kichigini ham qoyillatadi
    11. conj. qo‘shuv, plus; deux plus trois font, égalent cinq ikki qo‘shilgan uch, beshga teng
    12. noldan yuqorini bildiradi, plus
    13. la plus grande partie eng ko‘p qismi; c'est le plus important bu eng muhimi; des plus ayniqsa eng; une situation des plus embarrassantes sharoitning ayniqsa eng hijolat qiladigani
    14. le plus de eng ko‘pi; les gens qui ont rendu le plus de services eng ko‘p xizmat qilgan odamlar; au plus, tout au plus eng ortig‘i, juda borsa; cent francs au plus juda borsa 100 frank
    15. nm.inv. un, des plus afzalliklar, ustun tomonlar.
    adv. faqat, atigi; il ne reste plus que quelques jours atigi bir necha kun qolyapti
    2. non plus ham; tu n'attends pas? moi non plus kutmayapsanmi? men ham (kutmayapman)
    3. ne … plus yo‘q, boshqa yo‘q, endi yo‘q; il n'y en a plus undan boshqa yo‘q; elle n'est plus u endi yo‘q (o‘ldi); il n'y a plus personne hech kim yo‘q; sans plus xalos, ortiq emas; non plus emas; compter non plus par syllabes, mais par mots bo‘g‘inlab emas, so‘z bilan sanamoq; plus un mot! boshqa biror so‘z demang! plus jamais! hechqachon!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plus

  • 15 profusion

    nf. mo‘llik, mo‘l-ko‘lchilik, to‘lib-toshkanlik, seroblik, ko‘plik; il y a une profusion de fleurs dans le jardin bog‘da gullar to‘lib-toshib yotibdi; la beauté du monde nous est donnée à profusion dunyoning go‘zalligi bizga ikki qo‘llab berilgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > profusion

  • 16 rayonnant

    -ante
    adj.
    1. nurlanishga oid; nurli; nurlanish; chaleur rayonnante nurli issiqlik
    2. yonib, porlab, balqib turadigan, chaqnoq, porloq; une beauté rayonnante balqib turadigan go‘zallik; rayonnant de porlab, yonib, chaqnab turgan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rayonnant

  • 17 regard

    nm.
    1. qarash, boqish, nazar, nazzora, nigoh; ko‘z; parcourir, fouiller, suivre qqn.qqch. du regard kimnidir, nimanidir ko‘zi bilan qarab chiqmoq, tintib chiqmoq, kuzatib turmoq; dérober, soustraire aux regards ko‘zdan yashirmoq; sa beauté attire tous les regards uning go‘zalligi hamma nigohlarni o‘ziga tortadi; le regard (de qqn) ko‘zi, nigohi, nazari; son regard se posa sur moi uning ko‘zi menga tushdi; regard doux, dur mayin, qattiq qarash; ils s'aimèrent au premier regard ular bir ko‘rishdayoq sevishib qolishdi; un regard rapide, furtif, en coin tez, yashirincha, ko‘z qirida qarash; lancer, jeter, porter un regard sur qqch. biror narsaga ko‘z, nazar tashlamoq; tourner ses regards vers qqch. nigohini biror narsaga qaratmoq; échanger un regard avec qqn. biror kishi bilan ko‘z urishtirib olmoq; un regard complice tushunuvchan qarash; un regard étonné, inquiet hayratlangan, hovotirli boqish; un regard noir yomon qarash; fig. qarash, fikr; un regard nouveau yangicha qarash; loc. avoir (un) droit de regard sur nazorat qilish huquqi; il a un droit de regard sur la gestion de l'entreprise u korxonani boshqarish ustidan nazorat qilish huquqiga ega; loc.prép. au regard de muvofiq, ko‘ra; être en règle au regard de la loi qonun talablariga muvofiq bo‘lmoq; en regard de qarama-qarshi o‘laroq, qaraganda, nisbatan, solishtirilganda; les résultats sont faibles en regard du travail natijalar sarf qilingan mehnatga qaraganda oz; loc.adv. en regard oldida, qarshisida; texte latin avec la traduction en regard qarshisida lotincha matni berilgan tarjima
    2. teshik, ochiq joy, tuynuk, tirqish.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > regard

  • 18 reine

    nf.
    1. qirolning, podshoning xotini; la reine mère qirolning, podshoning onasi; plais. qaynona
    2. qirol, podsho xotini, qirolicha, malika
    3. farzin (shahmat)
    4. malika; reine de beauté go‘zallar malikasi
    5. ona ari.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > reine

  • 19 romantique

    adj.
    1. romantik, romantizmga oid; la poésie romantique romantik she'riyat
    2. romantik; un paysage, une beauté romantique romantik manzara, chiroy
    3. romantik, xayolparast, xayolparastlik, xayoliy; une âme romantique xayolparast qalb; une histoire romantique xayoliy voqea.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > romantique

  • 20 sculptural

    -ale, aux
    adj.
    1. haykaltaroshlik, skulpturaga oid, skulptura
    2. klassik haykallardagiday; une beauté sculpturale klassik haykallardagiday go‘zallik.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sculptural

См. также в других словарях:

  • beauté — [ bote ] n. f. • beltet 1080; de beau I ♦ 1 ♦ Caractère de ce qui est beau (I); manifestation du beau. ⇒ harmonie, joliesse, majesté, splendeur. L étude de la beauté. ⇒ esthétique. Le sentiment de la beauté. ⇒ goût. La beauté d un paysage, d un… …   Encyclopédie Universelle

  • beauté — BEAUTÉ. s. f. Juste proportion des parties du corps, avec un agréable mélange des couleurs. Il se dit proprement Des personnes, et particulièrement du visage. La beauté du corps. La beauté du visage. La beauté d une femme. La beauté de la taille …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • beauté — Beauté. s. f. La juste proportion des parties du corps avec l agreable meslange des couleurs. Il se dit proprement des personnes, & particulierement du visage. Rare beauté. beauté parfaite, accomplie. beauté commune. beauté naturelle. beauté… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • beauté — Beauté, f. acut. subst. Est la formosité resultant des choses remarquées audit mot Beau, Pulchritudo, formositas, l Italien dit aussi Belta, C est en outre le nom d un chasteau assis pres Paris lez le bois de Vincennes. Nicole Giles en la… …   Thresor de la langue françoyse

  • Beauté — (fr., spr. Boteh), 1) Schönheit; 2) ein schönes Frauenzimmer. Daher Dame de B., Beiname der Agnes Sorel, s.d …   Pierer's Universal-Lexikon

  • Beauté — (franz., spr. bōté), Schönheit; schöne Frau …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Beauté — (frz., spr. boteh), Schönheit; schöne Frau; B. du diable (frz., spr. dü dĭabbl, »Schönheit des Teufels«), Jugendfrische; verführerische Reize …   Kleines Konversations-Lexikon

  • BEAUTÉ — s. f. Réunion de formes, de proportions et de couleurs qui plaît aux yeux et qui fait naître l admiration. Il se dit proprement Des personnes, et particulièrement Du visage. La beauté du corps. La beauté du visage. La beauté d une femme. Une… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • BEAUTÉ — n. f. Qualité de ce qui est beau. Il se dit en général de Ce qui touche et charme les sens, l’esprit, l’âme, de ce qui est excellent en son genre. La beauté du ciel, de la terre, des fleurs, des eaux, des arbres. La beauté d’une ville, d’un… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • beauté — (bô té) s. f. 1°   En général qualité de ce qui est beau. La beauté idéale. •   Il appartient à l esprit, c est à dire à l entendement, de juger de la beauté, parce que juger de la beauté, c est juger de l ordre, de la proportion et de la… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • Beaute — Beau Pour les articles homonymes, voir Beau (homonymie). Temple bouddhique dans les montagnes, copie ancienne d après Li Ch …   Wikipédia en Français

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»