Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

beaucoup

  • 1 beaucoup

    adv. ko‘p; beaucoup mieux juda a' lo; beaucoup moins juda kam, kichkina; il reste beaucoup à faire hali ko‘p narsa qilish kerak; beaucoup de bruit pour rien pashshadan fil yasamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > beaucoup

  • 2 estimer

    I vt.
    1. baholamoq, baho bermoq, bahosini chamalamoq, narxini belgilamoq, aniqlamoq, belgilamoq, deb bilmoq, topmoq, les dommages sont estimés à un million de franc zarar bir million frank deb belgilandi; il faut l'estimer à sa juste valeur uni qadr-qimmatiga yarasha baholamoq, uni munosib taqdirlamoq; j'estime à 100 mètres la distance qui nous sépare bizning oramizdagi masofani 100 metr deb belgilayapman
    2. hurmat qilmoq, hurmatlamoq, izzatlamoq, izzat-ikrom ko‘rsatmoq, e'zozlamoq, j'estime beaucoup ce professeur men bu o‘qituvchini juda hurmat qilaman; il est estimé de tous uni hamma hurmat qiladi; u hammaning izzat-ikromiga sazovor
    3. hisoblamoq, deb o‘ylamoq, bilmoq; sanamoq, topmoq, faraz qilmoq; j'estime que vous avez tort men sizni nohaq deb o‘ylayman; j'estime nécessaire de lui parler men u bilan gaplashish zarur deb hisoblayman
    II s'estimer vpr.
    1. bir-birini hurmat qilmoq; ils s'estiment beaucoup l'un l'autre ular bir-birini juda hurmat qiladilar
    2. deb o‘ylamoq, deb hisoblamoq (o‘zi); je m'estime satisfait du résultat men natijadan qoniqishim kerak deb o‘ylayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > estimer

  • 3 proximité

    nf.
    1. litt. yaqinlik, yonidalik; la proximité de la mer donne beaucoup de valeur dengizning yaqinligi muhim ahamiyat kashf etadi
    2. loc.adv. à proximité yaqinginasida, yonginasida, ikki qadamda; il habite à proximité de la ville u shaharning yonginasida yashaydi; loc.adv. de proximité yonma-yon, yonida, qo‘l uzatsa yetguday joyda; il y a beaucoup de commerces de proximité bu kvartalda savdo shoxobchalari aholi uylariga yonma-yon joylashgan
    3. yaqinlik, yaqinda sodir bo‘lishlik; il avait concience de la proximité u xavfning yaqinligiga ishonar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > proximité

  • 4 user

    I vt.
    1. foydalanmoq, ishlatmoq, qo‘llamoq; ishlatmoq, ishga solmoq; user d'un droit huquqdan foydalanmoq
    2. litt. pourquoi en user ainsi avec moi? nega men bilan bunday muomala qilmoqdalar?
    3. ishlatmoq, sarflamoq, sarf qilmoq; ketkizmoq; user beaucoup d'électricité ko‘p elektroenergiya sarflamoq; ce poêle use beaucoup de charbon bu pech ko‘p ko‘mir talab qiladi
    2. kiyaverib eskirtmoq, yirtmoq, to‘zitmoq, tamom qilmoq, kiyib to‘zdirmoq; user ses chaussures oyoq kiyimni eskirtmoq
    3. charchatmoq, qattiq charchatmoq, holdan toydirmoq, tinkasini quritmoq; horitmoq, surobini to‘g‘rilamoq; le travail l'a usé mehnat uni horitdi, uning mehnatdan tinkasi quridi
    III s'user vpr.
    1. kiyilib to‘zimoq, eskirmoq; yirtilmoq, to‘zmoq; cette étoffe s'use vite bu gazlama tez to‘ziydi
    2. bo‘shashmoq, holdan to‘ymoq, zaiflashmoq, kuchdan, kuch-quvvatdan qolib bormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > user

  • 5 ailleurs

    adv. boshqa joyda; je n'ai vu cela nulle part ailleurs men buni boshqa hech qayerda ko‘rmadim; partout ailleurs barcha boshqa joylarda; avoir la tête ailleurs, être ailleurs xayolparast bo‘lmoq, boshqa narsa haqida o‘ylamoq; d'ailleurs (gap boshida) ammo, aytganday, biroq, shunday bo‘lsa ham; buning ustiga, shu bilan birga; d'ailleurs, il faut reconnaître que shunday bo‘lsa ham, bo‘yinga olish kerak; il a dit beaucoup de choses, fort intéressantes d'ailleurs u ko‘p narsa haqida gapirdi, shu bilan birga juda qiziq gapirdi; par ailleurs boshqa joyda; fig. boshqa tomondan, shu bilan birga; bien que très intelligent par ailleurs, il ne comprend pas les mathématiques u juda aqlli bo‘ lsa ham, matematikani yaxshi bilmaydi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ailleurs

  • 6 appelé

    nm.
    1. chaqirilgan, taklif qilingan, etilgan; chorlangan; il y a beaucoup d'appelés, mais peu d'élus taklif etilganlar ko‘p, ammo tanlab olinganlar kam
    2. mil. harbiy xizmatga chaqiriluvchi; les appelés de 2006 2006-yilda harbiy xizmatga chaqiriluvchilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > appelé

  • 7 application

    nf.
    1. qo‘yish, ustiga qo‘yish; bosim; ustiga surtish; l'application d'une couche de peinture bir qavat bo‘yoq surtish; l'application d'un papier sur le mur devorga qog‘oz yopishtirish
    2. fig. qo‘llash, tadbiq etish; qo‘ llanish; l'application de la loi qonunning qo‘llanishi; qonunni qo‘llash; les applications pratiques d'une découverte kashfiyotning amaliyotga tadbiq etilishi, kashfiyotni amaliyotga tadbiq etish; champ d'application qo‘llash, qo‘llanish doirasi; mettre en application amalga oshirmoq; mettre une théorie en application nazariyani amaliyotga tadbiq etmoq
    3. qunt, tirishqoqlik; l'application à l'étude o‘qishdagi tirishqoqlik; travailler avec beaucoup d'application katta tirishqoqlik bilan ishlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > application

  • 8 arriver

    vi.
    1. kelmoq, yetib kelmoq; arriver par le train, en auto poyezdda, mashinada kelmoq
    2. yaqinlashmoq, yaqin kelmoq
    3. biron darajaga yetmoq, bo‘yi o‘smoq, bo‘yi balandlashmoq; cet enfant grandit beaucoup, il m'arrive déjà à l'épaule bu bola juda o‘sib ketdi, uning bo‘yi yelkamga yetib qoldi
    4. erishmoq, yetishmoq, muvaffaq bo‘lmoq; arriver à un certain âge ma'lum yoshga yetmoq; j'arrive à faire des économies men pul yig‘ishga muvaffaq bo‘ldim
    5. muvaffaqiyat qozonmoq, muvaffaqiyatga erishmoq; martabasi oshmoq; un individu qui veut à tout prix arriver qanday bo‘lmasin, har qanday yo‘l bilan mavqega erishishni istovchi shaxs
    6. tilga olmoq, til tekkizmoq; to‘xtalmoq, to‘xtalib o‘ tmoq; kelmoq; quant à cette question, j'y arrive bu masalaga kelsak, men unga to‘xtalyapman
    7. en arriver à kelmoq, hosil qilmoq; j'en arrive à la conclusion men xulosa qilmoqdamanki; j'en arrive à me demander s'il n'a pas raison pirovardida balki u haqdir degan xulosaga kelyapman
    8. kelmoq (ega narsani ifodalaydi); un colis est arrivé pour vous sizga posilka keldi
    9. yetib kelmoq, eshitilmoq; le bruit est arrivé jusqu'à ses oreilles shovqin ungacha eshitilardi
    10. yetmoq; kelmoq; l'eau lui arrive à la ceinture suv uning beligacha yetdi
    11. yaqinlashmoq, boshlanmoq; tushmoq; l'hiver arrive qish yaqinlashmoqda; la nuit arrive qorong‘u tushmoqda
    12. bo‘lmoq, bo‘lib o‘ tmoq; ro‘y bermoq; yuz bermoq, sodir bo‘lmoq; kelib chiqmoq, chiqmoq; cela peut arriver à tout le monde hamma bilan ham bunday narsa sodir bo‘lishi mumkun
    13. v.impers. il est arrivé un train poyezd keldi; il arrive un moment où on peut choisir tanlaydigan payt keladi; quoi qu'il arrive nima bo‘lishidan qat'iy nazar; si jamais il m'arrive quelque chose agar menga bir narsa bo‘lib qolsa, agar o‘lib-netib qolsam.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > arriver

  • 9 ascendance

    nf. shajara; avlod-ajdodlar; il y a beaucoup de paysans dans mon ascendance mening avlodimda dehqonlar juda ko‘p.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ascendance

  • 10 attacher

    I vt. (qqn, qqch. à qqn. à qqch)
    1. bog‘lamoq, bog‘lab qo‘ymoq; biriktirmoq, birlastirmoq; mahkamlamoq; qo‘shmoq; attacher un paquet avec une ficelle arqon bilan paketni bog‘lamoq; attacher la vigne uzumni osmoq, tokni taramoq; attacher les wagons à la locomotive vagonlarni paravozga ulamoq
    2. fikran o‘zaro bog‘lamoq, bir-biriga to‘g‘rilamoq; ahamiyat bermoq; son nom est attché à l'histoire uning nomi tarix bilan bog‘langan; être attaché à ses habitudes odatlariga bog‘lanib qolmoq; attacher un sens à un mot so‘z ma'nosiga ahamiyat bermoq; être attaché au service de qqn. birovning xizmatida bo‘lmoq, birovga xizmat yuzasidan bog‘liq bo‘lmoq
    II vi. yopishmoq, yopishib qolmoq; les pommes de terre ont attaché kartoshka tovaga yopishib qoldi
    II s'attacher vpr.
    1. (à qqch) bog‘lanmoq; ulanmoq; yopishmoq; osilmoq; o‘ralmoq, o‘ranmoq, o‘rab olmoq; les alpinistes s'attachent à la corde alpinistlar arqonga o‘ralmoqdalar
    2. fig. bog‘liq bo‘lmoq, bog‘lanmoq; une gloire impérissable s'attache à cet exploit bu jasorat bilan so‘nmas shon-shuhrat bog‘langan
    3. yaqinlik his-tuyg‘ulari bilan bog‘lanmoq; je me suis beaucoup attaché à ce pays men bu mamlakatga mahkam bog‘langanman
    4. o‘zini bag‘ishlamoq; harakat qilmoq, kuch-g‘ayrat sarf qilmoq; s'attacher à un travail biror ishga o‘zini bag‘ishlamoq, tinmay shug‘ullanmoq; s'attacher à résoudre un problème masalani yechish uchun harakat qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attacher

  • 11 attirer

    I vt.
    1. o‘ziga tortmoq, jalb qilmoq; l'aimant attire le fer magnit temirni o‘ziga tortadi
    2. fig. qiziqtirmoq, havasni keltirmoq; yo‘ldan urmoq; attirer qqn. par de belles promesses ajoyib va'dalar bilan qiziqtirmoq
    3. tortmoq, jalb qilmoq, o‘z tomoniga og‘dirmoq; attirer les regards, l'attention nigohlarni, diqqatni o‘ziga qaratmoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; sazovor bo‘ lmoq, qozonmoq; son succès lui attira beaucoup d'ennemis uning muvaffaqiyatlari o‘ziga ko‘plab dushman orttirishiga sabab bo‘ldi; attirer la haine nafrat qo‘zg‘atmoq
    II s'attirer vpr.
    1. bir-biriga tortilmoq; les astres s'attirent les uns les autres yulduzlar bir-birlariga tortilmoqdalar
    2. tug‘dirmoq, orttirmoq; s'attirer des ennuis o‘ziga kulfat orttirmoq; il s'est attiré des ennemis u o‘ziga dushmanlar orttirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attirer

  • 12 aujourd'hui

    adv.
    1. bugun, bugungi kun; jusqu'à aujourd'hui bugungacha
    2. hozir, hozirgi paytda, endilikda; on voyage beaucoup aujourd'hui hozirgi paytda ko‘p sayohat qilmoqdalar; d'aujourd'hui hozirgi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aujourd'hui

  • 13 avec

    I prép.
    1. bilan, bilan birga; aller se promener avec qqn. biror kimsa bilan birga sayr qilishga bormoq; il est sorti avec son parapluie et son chapeau u soyaboni va shlapasi bilan chiqdi
    2. bilan; -dan; faire connaissance avec qqn. biror kimsa bilan tanishmoq; être bien, être mal avec qqn. biror kimsa bilan yaxshi, yomon munosabatda bo‘lmoq; divorcer d'avec sa femme xotinidan ajrashmoq
    3. bilan; -ga qarshi; se battre avec l'ennemi dushman bilan, dushmanga qarshi urushmoq
    4. bilan; -ganda, -da; -gach; il se lève avec le jour u quyosh bilan birga turadi; avec le mois de juillet arrivent les vacances iyul oyi kelgach kanikul boshlanadi
    5. bilan; tarzda; manger avec lenteur asta-sekin yemoq; étudier avec patience sabr-toqat bilan o‘rganmoq; avec plaisir jon deb, bajonidil, mamnuniyat bilan; avec beaucoup d'esprit juda zukkolik bilan; avec plus de prudence ancha ehtiyotkorlik bilan; avec autant de plaisir o‘shanday mamnuniyat bilan
    6. bilan; yordamida, orqali, -da, -dan; couper le pain avec un couteau nonni pichoq bilan kesmoq; l'eau est montée avec une pompe suv nasos yordamida ko‘tariladi; il est parti avec sa nouvelle voiture u yangi mashinasida jo‘nab ketdi; on fait le pain avec la farine non undan tayyorlanadi
    7. sababli, boisdan, vajdan, natijasida; uchun; deb; bilan; tufayli; avec la grippe il ne peut pas sortir gripp bo‘lganligi tufayli u uydan chiqa olmaydi; avec ce vent on ne peut pas dormir shu shamol sababli uxlab bo‘lmaydi; avec le début de la crise le chômage s'accentua inqiroz boshlanishi munosabati bilan ishsizlik ko‘paydi
    8. -ga qaramay, -ga qaramasdan; garchi; avec toutes ses qualités il a échoué barcha fazilatlariga, ustunliklariga qaramay, u muvaffaqiyatsizlikka uchradi
    II adv.fam. il faudra bien faire avec boriga baraka qilish kerak, bori bilan bir amallash kerak; tu viens avec? men bilan borasanmi?

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avec

  • 14 compter

    I vt.
    1. sanamoq, hisoblamoq
    2. hisobga olmoq, e' tiborga olmoq, nazarda tutmoq, mo‘ljallamoq
    II vi.
    1. hisoblashmoq, orani ochiq qilmoq; cela compte beaucoup bu juda muhim; loc.prép. à compter de -dan boshlab, hisoblab
    2. sanamoq, hisob-kitob qilmoq
    3. ko‘zda, nazarda tutmoq, mo‘ljallamoq, ishonmoq, suyanmoq, orqa qilmoq; je compte sur vous sizga ishonaman
    4. niyat qilmoq, qasd qilmoq, ahd qilmoq, maqsad qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > compter

  • 15 considérer

    vt.
    1. puxta o‘ylamoq, yaxshilab o‘ylab ko‘rmoq, chuqur mulohaza qilmoq, qarab, ko‘rib bilmoq, ko‘rmoq, muhokama qilmoq, tekshirmoq, o‘ylashib ko‘rmoq, chamalab, taroziga solib ko‘rmoq, hisobga olmoq, oldindan ko‘zda, nazarda tutmoq, mo‘ljallamoq, e' tiborga olmoq; tout bien considéré yaxshi ko‘zda tutilgan; considérer que hisoblamoq, shu fikrda bo‘lmoq; considérant que loc.conj. shunday deb hisoblab
    2. hurmat, izzat qilmoq, azizlamoq, qadrlamoq, qadriga yetmoq; on le considère beaucoup uni juda hurmat qilishadi
    3. qaramoq, boqmoq, baholamoq, baho bermoq, deb hisoblamoq
    4. sanamoq, hisoblamoq, faraz qilmoq, bilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > considérer

  • 16 croire

    I vt.
    1. sanamoq, hisoblamoq, o‘ylamoq, fikr qilmoq, mulohaza qilmoq, fikr yuritmoq, faraz qilmoq; il est à croire que deb hisoblamoq kerak; j'ai cru entendre sa voix uning ovozi menga eshitilganday tuyuldi; on croirait deb o‘ylash mumkin; je crois bien! albatta, men o‘ylaymanki je te crois! fam. bo‘lmasa-chi, turgan gap
    2. ishonmoq, ishonchi komil bo‘lmoq, inonmoq; je le crois bien jonim bilan ishonaman; croyez cela et buvez de l'eau claire fam. ishongan baxtli, baxtiyor
    3. en croire qqn.qqch. ishonmoq, inonmoq, ishonib topshirmoq; à l'en croire agar bunda unga ishonsang; je n'en crois rien men bunga ishonmayman; en croire à peine ses yeux u o‘z ko‘zlariga arang, zo‘rg‘a ishonadi; s'il faut en croire les rumeurs agar mishmishlarga ishonsang
    II vi. ishonmoq, inonmoq; croire sur parole so‘ziga ishonmoq; croire à (en) -ga ishonmoq; on a peine à croire ishonib bo‘lmaydi; j'ai (de la) peine à croire men ishonolmayman; croire dur comme fer ko‘r-ko‘rona inonmoq; faire croire ishontirmoq
    III se croire vpr. o‘ziga hisoblamoq; s'en croire beaucoup o‘z haqida juda yuqori fikrda bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > croire

  • 17 demander

    I vt.
    1. so‘ramoq, iltimos qilmoq; o‘tinmoq, so‘rab, iltimos qilib olmoq; ta'lab qilmoq, qattiq, qat'iy so‘ramoq; demander la parole so‘z so‘ramoq; demander pardon kechirim, afu so‘ramoq; demander l'aumône sadaqa so‘ramoq; demander en mariage qo‘lini so‘ramoq; cela demande explication bu tushuntirishni talab qiladi; sa santé demande beaucoup de soins salomatligiga ko‘ra unga yaxshi parvarish lozim, parvarishga muhtoj; je ne demande pas mieux men xursandman, boshqa hech narsa kerak emas; sans demander son reste uzoq o‘ylab o‘tirmay, ortiqcha so‘zsiz
    2. (à qqn) savol, so‘roq bermoq, so‘rab bilmoq, aniqlamoq, savol bilan murojaat qilmoq, etmoq; demander son chemin à qqn. kimdandir yo‘ lni so‘rab bilmoq; demandez-moi pourquoi men qayoqdan bilay; je vous demande un peu marhamat qilib ayting, o‘zingiz o‘ylab ko‘ring, deb so‘raladi; il demande de vos nouvelles u siz haqingizda so‘rayapdi
    3. (qqn) chaqirmoq, chaqirtirmoq, talab qilmoq; qui demandez-vous? sizga kim kerak?
    II se demander vpr.
    1. bir-biridan so‘rashmoq, o‘zidan talab qilmoq; c'est ce que je me demande men bilishni istardim, men hamon o‘z-o‘zimdan so‘rayman
    2. kerak, lozim bo‘lmoq, zarur, darkor bo‘lmoq; cela se demande partout hamma yerda bu talab.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > demander

  • 18 dépasser

    vt.
    1. o‘zmoq, o‘zib ketmoq, quvib, o‘zib o‘ tmoq, oldinga o‘ tib ketmoq, quvib o‘zmoq; dépasser qqn. à la course yugurishda o‘zib ketmoq; dépasser un stade bosqich, davr, etapni bosib o‘ tmoq; dépasser (un endroit) de dix kilomètres o‘n kilometrga ilgari ketib qolmoq; dépasser l'adversaire sport raqibni quvib o‘ tmoq
    2. oshmoq, oshirmoq, orttirib yubormoq, ortmoq, ortiq, afzal bo‘lmoq, oshib, ortib, o‘tib ketmoq, ustun chiqmoq, oshirib yubormoq; oshirib, orttirib bajarmoq; dépasser deux fois ikki barobar oshirib bajarmoq; dépasser de beaucoup ancha ustun bo‘lmoq; dépasser le plan rejani orttirib bajarmoq; dépasser de 7% 7% oshirib bajarmoq; cela dépasse mes forces bu mening qo‘limdan kelmaydi; le succès dépasse mes espérances yutuq men kutgandan ziyod, ortiq bo‘ldi
    3. chetdan bo‘rtib chiqib turmoq, dikkayib ko‘rinib turmoq, baland ko‘ tarilib turmoq
    4. fam. hayron qoldirmoq, hayratga solmoq, ajablantirmoq, tang qoldirmoq; cette nouvelle me dépasse bu xabar meni hayron qoldirdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dépasser

  • 19 donner

    I vt.
    1. bermoq, topshirmoq, qo‘liga bermoq, taqdim qilmoq, tortiq qilmoq, tortiq, sovg‘a qilib bermoq, armug‘on etmoq; donner en jouissance foydalanishga topshirmoq; donner le temps vaqt bermoq; donner une heure vaqt belgilamoq; donner des directions ko‘rsatma bermoq; donner sa vie hayoti, jonini fido qilmoq; donner qqn. sotmoq, xiyonat qilmoq
    2. bag‘ishlamoq, yetkazmoq, zarar yetkazmoq, sabab bo‘lmoq; donner du mal qqn. qiyin ahvolga solib qo‘ymoq
    3. uyushtirmoq, tashkil qilmoq, bermoq; donner une pièce pyesa qo‘ymoq
    4. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; donner de l'appétit ishtahasini ochmoq; donner la fièvre issig‘ini chiqarmoq; donner du courage tetiklashtirmoq
    5. ko‘rsatmoq, namoyon qilmoq; donner des marques de fatigue charchash alomatlarini ko‘rsatmoq
    6. (à) undamoq, qo‘zg‘atmoq, majbur etmoq, ko‘ngliga solmoq; donner à penser o‘ylashga majbur etmoq, o‘ylashni ko‘ngliga solmoq; donner les premiers soins birinchi yordamni ko‘rsatmoq; donner des coups urmoq, do‘pposlamoq; donner un soufflet shapaloq tushirmoq; donner un baiser o‘pmoq; donner la chasse à izidan, orqasidan ta'qib qilmoq, quvmoq; donner son adhésion rozilik bermoq; donner lecture à o‘qib eshittirmoq; donner le sein emizmoq; donner un coup de main yordam bermoq; donner le branle à yurgizmoq, yurgizib yubormoq; donner la vie tug‘moq, hayot bag‘ishlamoq, oqlamoq; donner naissance tug‘moq; donner la mort o‘ldirmoq; donner le bras à qo‘ltiqlab bormoq; donner un coup de balai salgina supirmoq; fam. joyni, shtatni qisqartirmoq; donner communication xabar bermoq, bildirmoq; donner sa mesure o‘zini yaxshi tomondan ko‘rsatmoq; donner le change aldamoq; donner l'éveil oyoqqa turg‘izmoq; donner congé ishdan bo‘shatmoq; donner sa main à qqn. turmushga chiqmoq; donner de l'air à shamollatmoq; donner sa voix saylashda ovozini bermoq; donner de la voix ovoz chiqarmoq; donner le bonjour salom bermoq, so‘rashmoq, salomlashmoq; donner tort à qqn. ayblamoq; donner raison à kelishmoq, rozi bo‘lmoq; donner gain de cause à foydasiga hal qilmoq; donner libre cours à erkin qo‘yib bermoq; donner lieu à yo‘l ochib, imkon yaratib bermoq; la rencontre a donné lieu à d'intéressantes discussions uchrashuvda jiddiy masalalar muhokama qilindi; donner pleins pouvoirs hamma vakolatni berib qo‘ymoq; fam. je vous le donne en cent, en mille sizning topolmasligingizga aminman; on t'en donnera fam. biz senga ko‘rsatib qo‘yamiz; étant donné que loc.conj. hisob, inobatga olib, e' tibor qilib
    II vi.
    1. (contre) urilmoq, urilib, tegib ketmoq; donner de la tête contre la muraille devorga boshi bilan urilmoq
    2. (dans) berilmoq, qiziqib qolmoq, cho‘mmoq, botmoq; donner en plein dans boshi bilan cho‘mmoq, qiziqib qolmoq
    3. (dans) otib tegizmoq, urmoq, tegmoq; donnez dans le piège, donner dans le panneau pistirmaga, tuzog‘iga, domiga tushib qolmoq, yolg‘on gapga uchmoq; donner dedans ilinmoq, tushib, ilinib qolmoq; qopqonga tushmoq
    4. (sur) kelishmoq, bor baraka qilmoq; donner sur les doigts à qo‘lni qo‘lga bermoq
    5. (sur) chiqmoq, qaramoq, ochilmoq; donner sur un jardin boqqa ochilmoq; donner sur la rue ko‘chaga chiqmoq
    6. fam. ko‘rinmoq, namoyon bo‘lmoq, o‘zini ko‘rsatmoq
    7. mil. hujum qilmoq, olg‘a yurmoq; ne savoir où donner de la tête o‘zini yo‘qotib qo‘ymoq, nima qilishini bilmay qolmoq; les blés ont beaucoup donné cette année bu yil don, bug‘doy yaxshi bo‘ ldi; donner sur un plat ovqatga zo‘r bermoq
    III se donner vpr.
    1. berilmoq, umrini bag‘ishlamoq, tikmoq, o‘rganib qolmoq, mehr, ko‘ngil qo‘ymoq
    2. yaratmoq, urinmoq, harakat qilmoq; se donner du mal, se donner de la peine, se donner la peine de harakat qilmoq; donnez-vous la peine d'entrer kirishga harakat qiling! s'en donner iste'mol, suiiste'mol qilmoq, ortiqchalikka yo‘l qo‘ymoq; rosa xursandchilik qilmoq, ko‘ngil ochmoq; s'en donner à coeur joie to‘yib rohatlanmoq
    3. (pour) o‘zini o‘xshatmoq, qilib ko‘rsatmoq; se donner pour savant o‘zini olim qilib ko‘rsatmoq
    4. nisbat bermoq, tus bermoq; se donner l'air gai xursand tusga kirmoq
    5. qo‘llab qo‘ltiqlamoq, yonini olmoq; se donner le mot til biriktirmoq, gapni bir yerga qo‘ymoq
    6. se donner en spectacle o‘zini sharmanda qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > donner

  • 20 égard

    nm.
    1. diqqat, e' tibor, qiziqish; il n'a eu aucun égard à ce que je lui ai dit u mening so‘zlarimga hech qanday e' tibor qilmadi; à cet égard bu jihatdan, hamma tomondan
    2. pl. hurmat; izzat, e'htirom, izzat-ikrom; ils l'ont traité avec beaucoup d'égards cette fois bu safar unga hurmat bilan qaradilar.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > égard

См. также в других словарях:

  • beaucoup — [ boku ] adv. • 1379; biau cop 1272; de beau et coup; a éliminé moult ♦ Marque d une façon indéterminée un grand nombre, une grande quantité, une grandeur, une valeur assez élevée, une certaine intensité, un haut degré. 1 ♦ (Devant un nom)… …   Encyclopédie Universelle

  • beaucoup — BEAUCOUP. adv. de quantité. Il l a dit beaucoup de fois. Il y a beaucoup de gens. Ayoir beaucoup d argent, beaucoup de blé, beaucoup de fruits. Ils sont beaucoup d héritiers à partager cette succession. Beaucoup de gens pensent ainsi. Il y en a… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • beaucoup — Beaucoup, acut. adverb. a bella, id est bona et magna copia, Multum, Plurimum, comme, Il a beaucoup de deniers, Multum pecuniarum habet. i. plurimas pecunias. Non pas beaucoup, Haud ita multum. C est beaucoup quand tels arbres ont quatre pieds de …   Thresor de la langue françoyse

  • Beaucoup de — ● Beaucoup de un grand nombre de, une grande quantité de : Il y a beaucoup de mécontents. Il reste beaucoup de travail à faire …   Encyclopédie Universelle

  • beaucoup — beaucoup1 [bō ko͞o′] n. [Fr] very much; very many adv. very much beaucoup2 [bō′ko͞o΄] adj. [< BEAUCOUP1] Slang a lot of; much or many [beaucoup dollars in the bank] …   English World dictionary

  • beaucoup — French, lit. a great heap, from beau fine, great (see BEAU (Cf. beau) (n.)) + coup a stroke, also a throw, hence, a heap (see COUP (Cf. coup) (n.)). Cf. Sp. golpe multitude …   Etymology dictionary

  • beaucoup — (bô kou ; le p peut se lier, et il se lie toujours dans le parler soutenu, devant une voyelle : beaucoup en disent du bien. bô cou p en disent du bien) s. m. pris toujours sans article. 1°   Proprement un beau coup, c est à dire une belle… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • BEAUCOUP — adv. de quantité Un nombre, une quantité plus ou moins considérable. Il se dit tant au sens physique qu au sens moral. Il y a beaucoup de gens. Avoir beaucoup d argent, beaucoup de blé, beaucoup de fruits. Ils sont beaucoup d héritiers à partager …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • BEAUCOUP — adv. de quantité En nombre, en quantité plus ou moins considérable. Il se dit tant au sens physique qu’au sens moral. Il s’intéresse beaucoup à votre affaire. Cela m’inquiète, me chagrine beaucoup. Il importe beaucoup que vous le sachiez. Cet… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • beaucoup — I. Beaucoup. adv. de qualité. Estudier beaucoup. cet homme est beaucoup plus habile que cet autre. Il est aussi adv. de quantité, & signifie, En grand nombre, ou en abondance. Il l a dit beaucoup de fois. il y a beaucoup de gents. il a beaucoup d …   Dictionnaire de l'Académie française

  • beaucoup — adv., (d une manière considérable), très, bien ; extrêmement ; en grand nombre, en grande quantité ; un grand nombre, une grande quantité, un tas, des masses : byê <bien> (Albanais.001, Bellecombe Bauges.153, Billième.173, Doucy… …   Dictionnaire Français-Savoyard

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»