Перевод: со всех языков на узбекский

с узбекского на все языки

avoir+du

  • 21 plomb

    nm.
    1. qo‘rg‘oshin, qulom; soldats de plomb qo‘rg‘oshin, qalayi soldatchalar; mine de plomb grafit; lourd comme du plomb qo‘rg‘oshinday og‘ir; loc. avoir du plomb dans l'estomac oshqozonida tosh osilib turganday; n'avoir pas de plomb dans la tête yengiltak bo‘ lmoq; ça lui mettra du plomb dans la tête bu uning aqlini joyiga keltirib qo‘yadi; du plomb, en plomb zil, zil-zambil; avoir, se sentir des jambes en plomb oyoqlari zil-zambil bo‘ lmoq; sommeil de plomb dong qotib uxlash, chuqur uyqu; un soleil de plomb lovullatayotgan quyosh
    2. chuqurlikni o‘ lchash uchun foydalaniladigan uchiga qo‘rg‘oshin bog‘langan arqon
    3. sochma o‘q, pitra
    4. qarmoqtosh
    5. plomba; qo‘rg‘oshin tamg‘a
    6. plomb fusible ou ellipt. plomb probka, elektr quvvatining oshib ketishidan saqlagich; les plombs ont sauté probkalar kuyib qoldi; loc.fig.fam. péter les plombs joni chiqmoq; jini qo‘zimoq; loc.adv. à plomb tik, tikkasiga; fil à plomb shoqul.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plomb

  • 22 pour

    I conj.
    1. uchun, evaziga, o‘rniga; je l'ai eu pour rien, pour une bouchée de pain men buni arzimagan narsa evaziga, bir tishlam non evaziga oldim; fam. pour pas un rond suv tekinga; il en a été pour son argent, pour ses frais. u ikki qo‘lini burniga tiqib qolaverdi; prendre, dire un mot pour un autre bir so‘zning o‘rniga boshqa birini olmoq, ishlatmoq; elle l'a pris pour son frère. u uni o‘zining akasi deb o‘ylayapti; dans un an, jour pour jour bir yildan so‘ng, kun-bakun; elle lui ressemblait trait pour trait. u unga aynan o‘xshaydi, u uning huddi o‘zi
    2. mourir pour mourir, autant que ce soit de mort subite. o‘lmoq kerak, hattoki bu kutilmagan o‘lim bo‘lsa ham
    3. uchun, sifatida; avoir la liberté pour principe prinsip uchun ozodlikka ega bo‘lmoq; prendre pour époux kuyovlikka olmoq; avoir M. Durand pour professeur janobi Duranni o‘ziga o‘qituvchilikka olmoq; il les a pour élèves ular uning o‘quvchilari; elle passe pour folle. uni ahmoq deb hisoblashadi; pour le moins eng kamida, hech bo‘lmaganda; loc.fam. pour de bon tufayli, sababli; fam. pour de vrai haqiqatda, aslida
    4. o‘rniga, uchun; payer pour qqn. biror kishi uchun, o‘rniga to‘lamoq
    5. loc. en tout et pour tout faqatgina, yolg‘izgina
    6. pour moi, je pense que men esa, men o‘ylaymanki; pour ma part o‘z tomonimdan, men esa; pour ce qui est de -ga kelsak, -ga kelganda, -ning haqida; pour un artiste, c'est un artiste! mana sizga artist!
    7. biror kishiga kelganda, uchun; elle est tout pour moi. u mening bor-yo‘g‘im; ce n'est un secret pour personne. bu hech kim uchun sir emas
    8. partir pour le Japon Yaponiyaga jo‘namoq; les voyageurs pour Lyon Lionga ketayotgan sayohatchilar
    9. c'est pour ce soir. bu shu kecha uchun; pour six mois olti oyga; pour le moment shu zahotiyoq; pour quand? qachonga? pour dans huit jours bir haftaga; fam. alors c'est pour aujourd'hui ou pour demain? xo‘sh bugunmi, ertagami? pour une fois, pour cette fois je te pardonne bir safar, bu safar men seni kechiraman; pour le coup bu safar
    10. c'est pour vous bu sizga, siz uchun; film pour adultes kattalar uchun film; ellipt.fam. c'est fait pour bu shuning uchun ataylab qilingan; médicament pour la grippe gripga qarshi dori; s'est pour son bien bu o‘zining foydasi uchun; pour le cas où holda, -ga (-ka, -qa); nisbatan; sa haine pour lui. unga nafrati; tant mieux, tant pis pour lui o‘ziga yaxshi, o‘ziga yomon; prier pour qqn. birov uchun duo qilmoq; chacun pour soi har kim o‘ziga; être pour tarafdori bo‘lmoq; je suis pour cette décision. men bu qaror tarafdoriman; je suis pour men tarafdorman
    11. pour +inf biror narsa qilish uchun; faire l'impossible pour réussir erishish uchun iloji yo‘q narsani qilmoq; travailler pour vivre yashash uchun ishlamoq; pour quoi faire? nima qilish uchun? loc.fam. ce n'est pas pour dire, mais il a du culot. gap yo‘q, u haqiqatdan ham yuzsiz; c'est pour rire bu kulish uchun
    12. pour que uchun; il faudra du temps pour que cela réussisse. bunga erishish uchun vaqt kerak; iron. c'est ça, laisse ton portemonnaie sur la table pour qu'on te le vole! xuddi shunday, karmoningni stol ustida qoldir, uni o‘g‘irlab ketishsin! pour que … ne pas masin deb; il ferma les fenêtres pour que la chaleur ne sorte pas. Issiq chiqib ketmasin deb, u derazalarni yopti
    13. pour son malheur, il a cédé. o‘zining boshiga balo qilib u yon berdi; pour réussir il a besoin d'être plus sûr de lui muvaffaqiyat qozonish uchun u o‘ziga yana ham ishonganroq bo‘lishi kerak; ce projet n'est pas pour me déplaire bu reja menga yoqmasligi uchun emas
    14. assez trop … pour que -sin deb, uchun, -sin uchun yetarli, ortiqcha; j'ai assez insisté pour qu'il vienne. men uni kelsin deb juda harakat qildim. il faut, il suffit … pour que uchun kerak, yetarli; il suffit que j'en parle pour que ça n'arrive pas. buning yuz bermasligi uchun mening bu haqda gapirishimning o‘ziyoq kifoya
    15. sababli, tufayli; on l'admire pour ses qualités uning yaxshi sifatlari uchun uni hurmat qiladilar; il a été puni pour ses mensonges. u yolg‘onchiligi uchun jazo olgan edi; pour un oui, pour un non. har qanday holda; pour sa peine o‘zining boshiga; pour quoi? pour quelle raison? nega? nima sababdan? le magasin est fermé pour cause de maladie. kasallik sababli magazin yopiq; et pour cause! yaqqol sabablarga ko‘ra!
    16. il a été puni pour avoir menti. aldaganligi uchun u jazolanadi
    17. litt. agar-ki, bo‘lsa ham, qaramay; pour intelligent qu'il soit, il ne réussira pas sans travail. dono bo‘lsa ham u mehnatsiz erisholmaydi; pour peu que ozgina, agar-ki ozgina bo‘lsa; pour autant que imkoni, iloji boricha
    18. pour être riche, ils n'en sont pas plus heureux (en sont-ils plus heureux) boy bo‘lishlariga qaramay, ular bundan umuman baxtli emas
    II nm.inv. passer, considérer le pour et le contre yaxshi va yomon tomonlarini taroziga solib ko‘rmoq, ko‘rib chiqmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > pour

  • 23 regret

    nm.
    1. o‘kinish, o‘kinch, qayg‘u, dard-alam, motam; le regret du pays natal ona vatan o‘kinchi; le regret du passé o‘ tgan narsa haqida o‘kinish
    2. afsuslanish, afsus chekish, pushaymon bo‘ lish (afsus-nadomat, pushaymon, armon); je n'ai qu'un regret, c'est d'avoir été si long à comprendre men bir narsadangina afsuslanaman, meni juda kech tushunishdi; le regret d'une faute, d'avoir commis une faute xatodan, xatoga yo‘l quyganlikdan pushaymon bo‘ lmoq; le regret de n'avoir pas réussi muyassar bo‘lolmaganlikdan afsus chekish; loc.adv. à regret istaristamas, uncha xohlamay, xohlamay; accepter à regret istar-istamas rozi bo‘lmoq; à mon grand regret, j'ai dû partir ming afsuski, mening ketishim kerak bo‘lib qoldi
    3. afsus; j'ai le regret de ne pouvoir vous recevoir men sizni qabul qilolmaganligimdan afsusdaman; tous mes regrets ming bor afsus; nous sommes au regret de vous informer afsus bilan sizga bildiramizki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > regret

  • 24 sang

    nm.
    1. qon; la circulation du sang qon aylanishi; animaux à sang chaud, à sang froid issiq, sovuq qonli hayvonlar; loc. le sang lui monte au visage u qulog‘igacha qizarib ketdi; coup de sang miyaga qon quyilishi; avoir le sang chaud qiziqqon, tez beriluvchan bo‘lmoq; se faire du mauvais sang yuragi qonga to‘lmoq; se faire un sang d'encre qattiq xavotirlanmoq
    2. qon to‘kish, o‘ ldirish, qirg‘in, xunrezlik; verser, faire couler le sang qonini to‘kmoq, oqizmoq; o‘ldirmoq; loc. avoir du sang sur les mains qo‘li qonga belangan bo‘lmoq; en sang qonga belangan
    3. zot, nasl, nasl-nasab; un personnage de sang royal qirol naslidan bo‘lgan shaxs; les liens du sang qon yaqinligi, qon-qardoshlik; loc. avoir du sang bleu oliy nasl-nasabdan bo‘ lmoq; il a ça dans le sang bu uning qonida bor; la voix du sang jigarchilik; bon sang! jin ursin!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > sang

  • 25 ventre

    nm.
    1. qorin, qursoq, ich, oshqozon, me'da, qorincha, to‘sh; ich, ichki qism, qa'r; prendre du ventre qorin qo‘ymoq, solmoq; avoir le ventre creux ochiqmoq, qorni ochqamoq; avoir le ventre plein qornini to‘ydirmoq, to‘ymoq; avoir du coeur au ventre jasur, mard, dovyurak bo‘lmoq; à plat ventre yuz tuban, muk tushib, yer tishlab, sudralib, emaklab, o‘rmalab; être à plat ventre devant qqn. laganbardorlik, xushomadgo‘ylik qilmoq, yaltoqlanmoq, jilpanglamoq; courir ventre à terre bor kuchi bilan, oyog‘ini qo‘lga olib yugurmoq; il a les yeux plus grands que le ventre uning ko‘zlari yeb qo‘ygudek, uning ko‘zlari och, suq; faire mal au ventre à qqn. ko‘nglini aynatmoq, ozdirmoq, jirkantirmoq; manger à ventre déboutonné haddan tashqari ko‘p ovqat yemoq, og‘zi-burnidan chiqquncha yemoq; prov. ventre affamé n'a point d'oreilles och qoringa gap yuqmas
    2. qavariqlik, do‘nglik, qavariq joy, qorin (biror narsaning); kema, samolyotning qorni.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ventre

  • 26 aile

    nf.
    1. qanot; ailes d'un oiseau qush qanoti; aile d'un avion samolyot qanoti; battre les ailes qanotlarini qoqmoq; loc. avoir des ailes tez chopmoq; avoir de plomb dans l'aile qiyin ahvolda, sharoitda bo‘lmoq; voler de ses propres ailes mustaqil bo‘lmoq; rogner les ailes à qqn. birovning popugini pasaytirib qo‘ymoq; donner des ailes qanot bag‘ishlamoq, ruhlantirmoq; prendre qqn. sous son aile birovni o‘z qanotiga, panohiga olmoq
    2. kurak, parrak, qanot (eshkak, suv parragi, havo vinti kabilarning qismi); ailes d'un moulin tegirmon qanoti, parragi
    3. mil.sport. qanot, flang, yon tomon
    4. qanot (g‘ildirak tepasida)
    5. qanot, tomon (bino); ailes d'un pont ko‘prik qanotlari, tomonlari
    6. anat. ailes du nez burunning solinchagi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aile

  • 27 air

    nm.
    1. havo; atmosfera; on manque d'air ici bu yerda havo yetishmayapti; j'ai besoin de prendre l'air men sayr qilishga chiqishim kerak; le médecin lui a recommandé de changer d'air vrachlar unga havo almashtirishni maslahat berdilar; air comprimé siqilgan havo; air liquide suyuq, suyultirilgan havo; vivre au grand air ochiq havoda yashamoq; dormir en plein air ochiq havoda, ochiqlikda uxlamoq; l'armée de l'air harbiy havo kuchlari
    2. shamol; le courant d'air yelvizak.
    nm. ko‘rinish, qiyofa; prendre des airs gerdaymoq, kerilmoq; avoir l'air de bo‘lib ko‘rinmoq; il a l'air d'une fille uning qiyofasi qizlarinikiga o‘xshaydi; elle a l'air sérieuse u jiddiy ko‘rinadi; il a l'air de me détester u meni yoqtirmayotgandek ko‘rinadi; n'avoir l'air de rien foydasiz, oson, hech narsa ifodalamayotganday bo‘lib ko‘rinmoq (aslida esa boshqacha bo‘lishi mumkin); c'est un travail qui n'a l'air de rien bu oson, ma'nisizdek ko‘ringan ish.
    nm. ariya, kuy.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > air

  • 28 argent

    nm.
    1. kumush (metall); en argent, d'argent kumush, kumushdan, kumushdan tayyorlangan; avoir des reflets d'argent kumushdek tovlanmoq
    2. vif-argent simob
    3. pul; avoir besoin d'argent puldan qiynalmoq; une grosse somme d'argent katta miqdordagi pul; argent liquide naqd pul; avance d'argent avans pul, bo‘nak; l'argent de poche choy puli, kundalik mayda xarajatlar uchun pul; jeter l'argent par les fenêtres pulni ko‘kka sovurmoq, pulni isrof qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > argent

  • 29 attache

    nf.
    1. bog‘, bog‘liq (arqon, zanjir, qayish, skrepka, qisqich, ilgak)
    2. anat. bo‘g‘inlar tutashgan joy
    3. port d'attache kemalar ro‘yxatga olingan port
    4. pl. aloqalar, do‘stlik va qarindoshlik aloqalari, munosabatlar; avoir des attaches avec qqn. biror kimsa bilan munosabatda, aloqada bo‘lmoq; avoir des attaches au ministère vazirlikda uning homiylari (qo‘llabquvvatlovchi og‘aynilari bor).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > attache

  • 30 avance

    nf.
    1. olg‘a siljish; oldinga yurish; l'avance d'une armée armiyaning olg‘a siljishi
    2. quvib o‘tish, ilgarilab ketish, o‘zib ketish; avoir, prendre de l'avance sur qqn. birovning oldiga o‘ tmoq, oldiga tushib olmoq; le coureur a pris de l'avance sur les autres concurrents poygachi boshqa raqiblaridan oldinga o‘ tib oldi
    3. boshqalarga nisbatan ilgarilab ketish (vaqtga nisbatan); avoir une heure d'avance bir soat oldinda bo‘lmoq
    4. loc.adv. à l'avance, d'avance, par avance, en avance, oldindan, ilgaridan, barvaqt, oldinroq, prévenir deux jours à l'avance ikki kun oldin ogohlantirib qo‘ymoq
    5. avans (mehnatga oldindan to‘lanadigan pul, haq, mablag‘); donner une avance avans bermoq
    6. pl. faire des avances à qqn. o‘ziga og‘dirish uchun biror narsa bilan rag‘batlantirmoq, xursand qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > avance

  • 31 aversion

    nf. nafrat, jirkanish; xush ko‘rmaslik; yoqtirmaslik; yomon ko‘rish; avoir, éprouver de l'aversion pour qqn. avoir qqn. en aversion biror kimsadan nafratlanmoq; jirkanish; inspirer de l'aversion nafrat uyg‘otmoq; prendre qqn. en aversion biror kimsani yomon ko‘rib qolmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > aversion

  • 32 coeur

    nm.
    1. yurak, dil; avoir le coeur barbouillé ko‘ngli aynimoq, ozmoq
    2. ko‘krak, ko‘ks, siyna, bag‘ir; il la serra tendrement sur (contre) son coeur u uni avaylab bag‘riga bosdi
    3. tappon (qarta o‘yinida)
    4. o‘rta, markaz; le coeur d'un fruit mevaning o‘rtasi; au coeur de la forêt o‘rmonning qoq o‘rtasida; en plein coeur de l'hiver qishning qoq yarmida, o‘rtasida
    5. jon, dil, qalb, ko‘ngil; le coeur a ses raisons qalbning o‘z qonuniyati bor; il a du (bon) coeur uning ko‘ngli pok; un homme de coeur olijanob, muruvvatli, himmatli odam; c'est le cri du coeur bu qalb nidosi; fam. il a le coeur sur la main u oliyhimmat, bag‘rikeng, saxiy
    6. jur'at, jasorat, jasurlik, dadillik; le coeur lui manque uning jur'ati yetishmaydi; j'ai pris un cognac pour me donner du coeur, au ventre dadillik uchun bir rumka konyak ichdim; avoir le coeur bien accroché jasur bo‘lmoq; par coeur yod, yoddan, yodaki.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > coeur

  • 33 conscience

    nf.
    1. vijdon, insof, diyonat; il a la conscience nette uning vijdoni pok; avoir la conscience élastique ikkiyuzlamachilik, munofiqlik qilmoq, bilib turib yolg‘on gapirmoq; en conscience, en toute conscience, en bonne conscience loc.adv. vijdonan, vijdon amri bilan; par acquit de conscience vijdonini poklamoq uchun
    2. ongli ravishda, tushunib, bilib ilinganlik, ong, onglilik, shuur, es hush, sezgi, tuyg‘u, his; homme de conscience ongli odam
    3. tushunish, bilish, anglash, his etish, sezish; avoir conscience de tushunmoq, anglamoq, his qilmoq, sezmoq; prendre conscience anglamoq, tushunib olmoq, fahmlamoq, tan olmoq, iqror bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > conscience

  • 34 corps

    nm.
    1. tan, tana, gavda, qomat, badan, sumbat, qad-qomat; exercices de corps badan mashqlari; prendre de corps to‘lishmoq; avoir le diable au corps jim, tek turmas bo‘lmoq; loc.adv. corps à corps qo‘ l jangi, yaqindan mushtlashish (boksda); à corps perdu jon-jahd bilan, serzavqlik, qizg‘inlik, jo‘shqinlik, otashinlik bilan
    2. asosiy qism; corps de logis, corps de bâtiment bino, uyning asosiy qismi; corps de garde qorovul xona; corps du délit jinoyat tarkibi (quruqda)
    3. korporatsiya, shaxsiy tarkibi, xizmatchilar, tabaqa, toifa, ahl; corps enseignant o‘qituvchilar ahli; corps diplomatique diplomatlar hay'ati; corps administratif ma'muriy hay'at; corps élu saylov ahli; en corps to‘liq sostavda
    4. o‘lik jasad
    5. mil. birlashma, qo‘shilma armiya; corps de troupe ayrim qo‘shilma; corps militaire harbiy qism; corps d'armée armiya qo‘shilmasi; corps expéditionnaire ekspedisiya tarkibi
    6. techn. quti, yashik, korpus (soat)
    7. typogr. kegl, harf o‘lchovi
    8. jism, modda; corps gazeux gazsimon modda; corps solide qattiq jism; corps liquide suyuq jism, modda; corps composé murakkab element, jism; corps hétérogène geterogen modda; corps radioactifs radio-aktiv bo‘ laklar; corps mort o‘lik jasad, modda (dengizda); corps céleste osmon jismlari, quyosh, oy, yulduzlar
    9. zichlik, tig‘izlik, qalinlik; corps de l'acier po‘lat egiluvchanligi; avoir du corps pishiq, zich, qalin bo‘ lmoq, egiluvchan bo‘lmoq; ce vin a du corps bu kuchli vino; faire corps bir butunni tashkil etmoq, qilmoq; prendre corps shakllanmoq, muayyan shakl, tusga kirmoq; nozik, aniq bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > corps

  • 35 culot

    nm.
    1. devorning pastki qalinroq qismi, sokol
    2. quyqum, quyqa, cho‘kindi
    3. fam. dag‘allik, qo‘pollik, qo‘rslik, to‘rslik, dag‘al muomala, surbetlik, bezbetlik, beorlik, uyatsizlik, yuzsizlik, sullohlik, behayolik; o‘ziga bino qo‘yish, ortiqcha ishonish; avoir du culot surbet bo‘lmoq, surbetlashmoq; avoir le culot de shilqimlik, gustohlik qilmoq, yomon ish qilmoq, gapirmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > culot

  • 36 dos

    nm.
    1. orqa bel; le dos au feu o‘ t, olovga orqasi bilan o‘girilib; tourner le dos à qqn. orqasi bilan o‘girilmoq; fig. e'tiborsiz bo‘lmoq, inkor qilmoq, beparvo qaramoq; faire le gros dos orqasini yoy qilmoq (mushuk); fig. gerdaymoq, kekkaymoq, kibrlanmoq; à dos d'hommes o‘zida, orqasida; de dos orqasi bilan, orqasidan; cela fait froid dans le dos bundan orqasida titroq turadi; être sur le dos betob bo‘lib yotmoq; se mettre qqn. à dos birovni o‘ziga qarshi qilib qo‘ymoq; avoir sur le dos qaramog‘ida bo‘lmoq, turmoq; il n'a rien à se mettre sur le dos kiyishga hech nimasi yo‘q; mettre qqch. sur le dos de qqn. javobgarlikni birovga yuklamoq; tourner le dos à la mangeoire aqlsizlarcha ish qilmoq; avoir le dos au feu, le ventre à table qulay joylashib olmoq; kayfiyati yaxshi bo‘ lmoq; j'en ai plein le dos bu o‘lguday, juda jonimga tegib ketdi; se laisser tondre (manger) la laine sur le dos so‘zsiz hammasiga chidamoq, o‘zini ship-shiydam qilib olishiga yo‘l qo‘yib bermoq; il a bon dos! uning haqida nimalarni gapirishmadi! dos à dos sport. teng, hech kimniki emas; renvoyer dis à dos teng hisobni qayd etmoq
    2. orqasida suzmoq; dos brassé orqa bilan suzish; dos crawlé chalqanchasiga qulochkashlab suzish
    3. biron narsaning orqasi; le dos de la main qo‘l orqasi; dos d'âne yo‘l notekisligini ko‘rsatuvchi belgi
    4. teskari tomon; voir au dos teskarisiga qaramoq; à dos levé qopqog‘ i ko‘ tarilgan (royalda).

    Dictionnaire Français-Ouzbek > dos

  • 37 estime

    nf. hurmat, izzat, ehtirom; izzat-ikrom; avoir de l'estime pour qqn. biror kimsani hurmat qilmoq; avoir, tenir qqn. en haute estime biror kimsaga qattiq hurmat bilan qaramoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > estime

  • 38 estomac

    oshqozon; avoir un bon estomac oshqozoni sog‘ bo‘lmoq; avoir l'estomac dans les talons o‘lguday och bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > estomac

  • 39 faim

    nf.
    1. ochlik; avoir faim och qolmoq, och bo‘lmoq; ne pas manger à sa faim to‘ymaslik; rester sur sa faim ochlikni qondira olmaslik.
    2. fig. astoydil istash; avoir faim de chanqoq bo‘lmoq, istamoq, xohlamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > faim

  • 40 froid

    -froide
    I adj.
    1. sovuq
    2. sovuqqonlik bilan, beparvo, bee' tibor, loqayd; à froid loc.adv. sovuqqina, fig. hafsalasizlik bilan
    II adv. sovuq; manger froid sovuqligicha yemoq; il fait froid ici bu yer sovuq
    III nm.
    1. sovuq, qattiq sovuq, ayoz; froid de loup, froid rigoureux juda qattiq sovuq, qahraton; avoir froid sovuq yemoq, muzlamoq; prendre froid shamollab qolmoq; faire froid dans le dos qo‘rquv bosmoq; ne pas avoir froid aux yeux dadil bo‘lmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > froid

См. также в других словарях:

  • avoir — 1. (a voi. Au XVIe s. on écrivait aurai, auras, etc. mais on prononçait, d après Bèze, arai, aras, etc. Au XVIIe s. d après Dangeau, ayant, ayons, ayez se prononçaient a iant, a ions, a iez. Aujourd hui, c est une prononciation fautive : il faut… …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • avoir — AVOIR. v. act. Posseder de quelque maniere & à quelque titre que ce soit. Avoir du bien. avoir une charge. avoir un benefice. avoir de l argent. avoir une maison à vendre, à loüer. avoir un cheval d emprunt. avoir le bien d autruy. En ce sens,… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • avoir — Avoir, Tantost est verbe deduit de Habere. Latin, comme, Je voudrois avoir un frere, Fratrem habere vellem: tantost est nom m. et signifie richesse, comme il a grand avoir, Diuitias ingentes possidet. Et en pluriel, avoirs, és anciens Romans, ce… …   Thresor de la langue françoyse

  • Avoir Su — Avoir su... Avoir su... est une émission de télévision québécoise diffusée de 2001 à 2002. Sommaire 1 Synopsis 2 Distribution 3 Scénariste 4 Réalisation …   Wikipédia en Français

  • Avoir Su... — Avoir su... Avoir su... est une émission de télévision québécoise diffusée de 2001 à 2002. Sommaire 1 Synopsis 2 Distribution 3 Scénariste 4 Réalisation …   Wikipédia en Français

  • avoir —    Avoir eu, foutre ou avoir foutu avec une femme ou une fille que l’on désirait.        Eh bien! ma mie, tu vois comme je t’aime, je laisse ma prébende pour t’avoir.    ( Moyen de parvenir. )        Fais donc que j’aie cette fille, et je te… …   Dictionnaire Érotique moderne

  • Avoir le cœur de — ● Avoir le cœur de avoir le courage de : Tu n auras pas le cœur de lui refuser ce jouet …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir le cœur à — ● Avoir le cœur à avoir envie de, être dans des dispositions pour : Je n ai pas le cœur à rire …   Encyclopédie Universelle

  • Avoir su... — Avoir su… est une émission de télévision québécoise diffusée de 2001 à 2002. Sommaire 1 Synopsis 2 Distribution 3 Scénariste 4 Réalisation …   Wikipédia en Français

  • Avoir — (franz., spr. awŭār), Haben, in der französischen Buchhaltung Bezeichnung der Kreditseite …   Meyers Großes Konversations-Lexikon

  • Avoir — (frz., spr. awŏahr), haben, in der franz. Buchhaltung die Kreditseite …   Kleines Konversations-Lexikon

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»