Перевод: с французского на узбекский

с узбекского на французский

auprès

  • 1 auprès

    I adv. yaqinida, oldida, yaqin orada; se tenir auprès yaqin orada turmoq; shu o‘rtada turmoq
    II loc.prép.
    1. oldida, yonida, yaqinida; rester auprès du malade kasal yonida qolmoq
    2. qoshida; huzurida, -dagi
    3. nazarida, fikricha; ko‘z o‘ngida, ko‘z oldida; je ne veux pas passer pour un impoli auprès d'elle uning nazarida beodob bo‘lib ko‘rinishni istayman
    4. qaraganda, nisbatan; ce service n'est rien auprès de ce qu'il a fait pour moi bu xizmat uning menga qilganlari oldida hech narsa emas.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > auprès

  • 2 grâce

    nf.
    1. iltifot, lutf, yaxshilik, mehr, marhamat, ixlos, mayl, yoqtirish, xush ko‘rish; bonne grâce xushmuomalalik, muloyimlik, sermulozamatlik, sertakalluflik; être dans les bonnes grâces de qqn. être en grâce auprès de qqn. birovning marhamatida bo‘ lmoq; trouver grâce aux yeux de qqn. (auprès de, devant qqn) birovning ishonchini qozonmoq, pinjiga kirib olmoq; faites-moi la grâce de marhamat qiling, agar xizmat bo‘lmasa, buyursinlar! loc.adv. de grâce! marhamat, meni kechirasiz, xudo haqqi!
    2. rahm, shafqat, kechirish, afv etish, gunohidan o‘tish; accorder la grâce à un condamné à mort o‘limga hukm etilganni afv etmoq; prier grâce, demander grâce rahm-shafqat so‘ramoq; faire grâce à qqn. afv etmoq, kechirmoq; je vous fais grâce men gunohingizdan o‘taman; faites-moi grâce de vos observations tanbehlaringizdan qutqaring, xalos qiling; donner le coup de grâce o‘ldirmoq, azob-uqubatdan qutqarmoq; grâce! afv eting, shafqat qiling!
    3. ko‘rkamlik, go‘zallik, malohat, latofat, joziba, xirom, jilva, nafislik, noziklik, nazokat, bejirimlik, yoqimlilik, istarasi issiqlik, yoqimtoylik; de bonne grâce iltifot, nazokat, muloyimlik bilan, lutfan, jon deb, bajonidil
    4. tashakkur, rahmat, minnatdorlik; minnatdorchilik, shukur qilish; rendre grâces à qqn. minnatdorchilik bildirmoq; une action de grâce qisqa ibodat; loc.prép. grâce à tufayli, sababli, sharofati bilan, natijasida; grâce à cela buning natijasida; grâce à Dieu, grâce au Ciel xudoga shukur, xayriyat!
    5. relig. xudoning marhamati
    6. pl. tushlikdan keyingi, peshingi ibodat.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > grâce

  • 3 accès

    nm.
    1. kirish, yaqinlashish; kiradigan joy
    2. pl. ostona, bo‘sag‘a, kirish va chiqish joylari; les accès de Paris Parij ostonalari
    3. imkon, ijozat; ruxsat; avoir accès auprès de qqn. biror kimsa oldiga kirish ruxsatiga ega bo‘lmoq
    4. xuruj, xuruj qilish, tutib qolish, tutish; jazava, talvasa; un accès de fièvre isitma xuruji; un accès de colère g‘azab talvasasi, g‘azab olovi; par accès vaqti-vaqtida, vaqti-vaqti bilan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > accès

  • 4 ambassade

    nf.
    1. elchixona; un conseiller d'ambassade elchixona maslahatchisi
    2. topshiriq, vazifa; envoyer, aller en ambassade auprès de nozik topshiriq, vazifa bilan jo‘natmoq, bormoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ambassade

  • 5 ambassadeur

    -drice
    n.
    1. elchi; l'ambassadeur extraordinaire et plénipotentiaire favqulodda va muxtor elchi; madame l'ambassadeur ou madame l'ambassadrice elchi janoblari, elchi xonim
    2. fig.fam. vakil; soyez mon ambassadeur auprès de lui uning oldida mening vakilim bo‘ling
    3. nf. elchining xotini.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > ambassadeur

  • 6 crédit

    nm.
    1. qarz, nasiya; crédit foncier yer qarzi; crédit à long terme uzoq muddatli qarz; crédit à court terme qisqa muddatli qarz; crédit à la petite semaine sudxo‘rlik qarzi; crédits alloués ajratilgan, chiqarilgan pul, mablag‘; le vote des crédits parlamentning kredit, qarzni tasdiqlashi; lettre de crédit akkreditiv (bank, omonat kassa tomonidan pulga berilgan hujjat); ouvrir un crédit qarz ochmoq; à crédit loc.adv. qarzga, nasiyaga; crédit municipal lombard (ma'lum bir vaqtga qimmatbaho buyumlarini saqlash uchun qo‘yadigan joy)
    2. ishonch, ishonish, e' tiqod; miner le crédit de qqn. ishonchiga putur yetkazmoq; perdre son crédit ishonchini yo‘qotmoq
    3. obro‘, e' tibor, nufuz, hurmat, qadr, salmoq, ta'sir, ta'sir etish, qilish, ko‘rsatish; crédit personnel shaxsiy obro‘, salmoq; trouver crédit auprès du public xalq hurmatini qozonmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > crédit

  • 7 détacher

    I vt.
    1. yechmoq, yechib yubormoq, bo‘shatib, qo‘yib yubormoq, yechib olmoq, uzmoq, uzib olmoq, yechib tashlamoq, yechib qo‘ymoq, ayirmoq, ajratmoq, uzib yubormoq; sans détacher les yeux ko‘zini uzmay
    2. (auprès de qqn) boshqa joyga ishga, o‘qishga jo‘natmoq, buyurmoq
    3. aniq talaffuz qilmoq, chertib-chertib, burro gapirmoq
    4. détacher un coup à qqn. zarba urmoq
    II se détacher vpr.
    1. ajralmoq, ajralib
    2. (sur) ajralib chiqmoq, ajralib ko‘rinmoq
    3. (de qqn. de qqch) voz kechmoq, qaytmoq, qutulmoq, rad etmoq; uzoqlashmoq, o‘zini chetga olmoq.
    vt. dog‘, kir izlarni yo‘q qilmoq, yuvib ketkazmoq, tozalamoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > détacher

  • 8 excuser

    I vt.
    1. kechirmoq, gunohidan o‘ tmoq, afv etmoq; excusez-moi! meni kechiring! excusez-moi d'arriver en retard! kech qolganligim uchun meni afv eting! vous m'excuserez meni kechirarsiz deb o‘ylayman
    2. oqlamoq, to‘g‘ri, haqli deb topmoq
    II s'excuser vpr. kechirim so‘ramoq; s'excuser auprès de qqn. biror kishidan kechirim so‘ramoq; je m'excuse de mon retard kech qolganligim uchun kechirim so‘rayman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > excuser

  • 9 intercéder

    vi. (auprès de qqn. pour qqn) yoqlamoq, himoya qilmoq, tarafi, yonini olmoq, aralashmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > intercéder

  • 10 mettre

    I vt.
    1. qo‘ymoq, joylamoq, tashlamoq; mettez cela ici, là, autre part buni bu yerga, u yerga, boshqa joyga qo‘ying; mettre sur ustiga qo‘ymoq; mettre dans ichiga qo‘ymoq, kiritmoq; mettre du vin en bouteilles vinoni shishalarga quymoq; mettre en terre yerga o‘ tqazmoq, ko‘mmoq; mettre à un endroit joylamoq; mettre près, auprès de yaqinlashtirmoq; mettre ses mains derrière le dos qo‘lini orqasiga qilmoq
    2. joylamoq; mettre un enfant sur sa chaise bolani kursiga o‘ tqazmoq; mettre qqn. sur la route biron kishiga yo‘l ko‘rsatmoq; fig. mettre qqn. sur la voie biron kishini yo‘lga solmoq
    3. joylamoq, qo‘yib qo‘ymoq; il a mis son fils en pension u bolasini pansionga joyladi; mettre en place joyiga, olib qo‘ymoq; mettre qqn. à la porte biron kishini haydab chiqarmoq; loc. mettre au monde, au jour dunyoga keltirmoq
    4. kiyib yurmoq, taqib yurmoq; mettre des gants qo‘lqop kiyib yurmoq
    5. qo‘shmoq, solmoq, taqmoq; mettre un ingrédient dans un plat ovqatga massaliq solmoq; elle s'est mis une barrette dans les cheveux u sochiga to‘g‘nog‘ich taqdi
    6. joylamoq, joylashtirmoq, o‘rnatmoq; mettre le couvert, la table dasturxon yozmoq, stol tuzamoq; il a fait mettre l'électricité dans la grange u omborxonaga elektr tushirtirdi
    7. (à) sarflamoq, qo‘shmoq; mettre du soin à se cacher, de l'énergie à faire qqch. yashirinish tashvishini qilmoq, biron ishni qilish uchun kuch-quvvat sarflamoq; loc. il y a mis du sien u yonidan to‘ladi
    8. (dans, en, à) solmoq, qo‘ymoq (ichiga); mettre de grands espoirs en qqn. biron kishiga katta umid bog‘lamoq
    9. (à) belgilamoq, aniqlamoq (baho, narx haqida), sarflamoq; mettre plusieurs jours à faire qqch. biror narsa qilish uchun bir necha kun sarflamoq; y mettre le prix narxini belgilamoq, to‘lamoq
    10. qo‘zg‘amoq, tug‘dirmoq, sabab bo‘lmoq; il a mis le désordre, le trouble partout u hamma joyda tartibsizlik, notinchlik tug‘dirdi
    11. yozmoq, yozib qoldirmoq; mettre son nom sur un album albomda o‘z nomini yozib qoldirmoq; fam. mettons que o‘ylaymizki, niyat qilamizki, mo‘ljallaymizki, taxmin qilamizki
    12. loc.fam. mettre les bouts, les voiles juftakni rostlamoq, urmoq; on les met juftakni uramiz
    13. yangi bir holatga qo‘ymoq; mettre qqn. debout birovni tikka qilib qo‘ymoq; mettre bas, à bas qulatmoq; mettre bas tug‘moq (hayvonga nisbatan); la chienne a mis bas it tug‘di
    14. ma'lum bir holatga keltirmoq; voulez-vous mettre le loquet, le verrou? ilmoqni tushirib, zulfinni surib solib qo‘ya olasizmi?
    15. yangi bir holatga qo‘ymoq, o‘tkazmoq; mettre du blé en gerbe bug‘doyni bog‘lamoq; mettre un texte en français matnni fransuz tiliga tarjima qilmoq; mettre à holatga qo‘ymoq, solmoq; mettre un bassin à sec hovuzning suvini quritmoq
    16. mettre qqch. ou qqn. dans, en, à qo‘ymoq, keltirmoq (biror holatga); mettre en état tayyor holatga keltirmoq; mettre en contact uchrashtirmoq; mettre en présence muhayyo qilmoq; mettre en lumière, en cause oshkor qilmoq, xavf ostiga qo‘ymoq; mettre au point un appareil de photo fotoapparatni tayyor holatga keltirmoq; mettre qqn. à mort birovni qatl qilmoq; mettre en mouvement harakatga keltirmoq; mettre en vente savdoga qo‘ymoq; mettre en oeuvre harakatga keltirmoq, ishga solmoq, amalga oshirmoq
    17. biror narsani ishga solmoq, harakatga keltirmoq; il met la radio à partir de six heures du matin u radioni ertalabgi soat oltidan boshlab qo‘yadi
    II se mettre vpr.
    1. joylashmoq, joy olmoq, joy egallamoq, o‘tirmoq, yotmoq; mets-toi dans ce fauteuil, sur ce canapé bu kresloga, bu divanga o‘tir; se mettre à la fenêtre deraza yoniga turmoq; elle s'est mise au lit u o‘rniga yotdi; se mettre à l'abri o‘zini panaga olmoq; loc. ne plus savoir où se mettre o‘zini qayerga qo‘yarini bilmay qolmoq
    2. joylashgan, qo‘yilgan bo‘lmoq; je ne sais pas où se mettent les assiettes men tarelkalarni qayerga qo‘yilishini bilmayapman
    3. bo‘lmoq; elle s'est mise en colère u achchiqlandi; uning jahli chiqdi; elles se sont mises d'accord ular kelishib olishdi
    4. ma'lum holatni egallamoq; se mettre à genoux tiz cho‘kmoq; se mettre en civil grajdancha, oddiy hayotga o‘ tmoq
    5. se mettre à qilishni boshlamoq, kirishmoq; se mettre au travail ishga kirishmoq; se mettre aux mathématiques matematikani o‘rganishga kirishmoq; se mettre à faire qqch. biror narsa qilishni boshlamoq
    6. loc. n'avoir rien à se mettre kiygiday narsasi bo‘lmaslik
    7. fam. do‘pposlashmoq; qu'est-ce qu'ils se mettent! nega ular do‘pposlashishyapti!

    Dictionnaire Français-Ouzbek > mettre

  • 11 nuire

    I vt.
    1. zarar, ziyon yetkazmoq, zarar keltirmoq, ziyon qilmoq, putur yetkazmoq, shikastlamoq, ta'sir o‘ tkazmoq; nuire à qqn. auprès de ses amis birovga o‘z o‘rtoqlari oldida ziyon yetkazmoq; nuire à la réputation de qqn. biror kishining obro‘-e' tiboriga putur yetkazmoq
    II se nuire vpr. o‘ziga zarar, ziyon yetkazmoq, o‘ziga zarar keltirmoq; o‘ziga zahmat, kulfat oshirmoq; il se nuisait en disant sans cesse du mal des autres birovlarning yomonliklari haqida to‘xtovsiz gapirib u o‘ziga kulfat oshirar edi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > nuire

  • 12 odeur

    nf. hid, bo‘y; odeur de brûlé, de moisi, de renfermé kuyindi, mog‘or, dimiqqanlik hidi; loc. ne pas être en odeur de sainteté auprès de qqn. biron kishi tomonidan yomon ko‘rilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > odeur

  • 13 perdre

    I vt.
    1. yo‘qotmoq, mahrum bo‘lmoq, ayrilmoq, boy bermoq, qo‘ldan ketkizmoq; il perd, il a perdu tout son argent au jeu, dans une faillite u o‘yinda, omadsizlikda bor pulini boy beryapti, boy berdi; perdre son emploi ish joyini yo‘qotmoq; loc. n'avoir plus rien a perdre yo‘qotadigan hech vaqosi bo‘lmaslik; vous ne perdez rien pour attendre kutganingizga yetasiz; fam. tu ne le connais pas? tu n'y perds rien, tu ne perds rien sen uni tanimaysanmi? ko‘p narsa yo‘qotmapsan, ko‘p narsa yo‘qotmapsan!
    2. yo‘qotmoq, ayrilmoq, judo bo‘lmoq; elle avait perdu son père à douze ans u otasidan o‘n ikki yoshida ayrilgan edi; depuis qu'il boit, il a perdu tous ses amis ichishni boshlagandan beri u hamma do‘stlaridan ayrildi
    3. yo‘qotmoq (bir qismini, sifatini); perdre ses cheveux sochi to‘kilib ketmoq; perdre du poids ozmoq; perdre ses forces kuchdan qolmoq; perdre la vie hayotini yo‘qotmoq, o‘lmoq; perdre la raison aqldan ozmoq; perdre la mémoire xotirasini yo‘qotmoq; perdre connaissance hushidan ketmoq; perdre courage yuragi dov bermaslik; perdre patience sabri tugamoq, toqati toq bo‘lmoq; ce procédé a perdu son intérêt bu ish o‘z mohiyatini yo‘qotdi; certains mots perdent leur sens ayrim so‘zlar o‘z ma'nolarini yo‘qotadilar
    4. yo‘qotib qo‘ymoq, adashtirib qo‘ymoq; j'ai perdu mon stylo men ruchkamni yo‘qotib qo‘ydim; nous avons perdu notre guide biz yo‘lboshlovchimizni adashtirib qo‘ydik
    5. yo‘qotmoq, tushirib yubormoq; le blessé perd beaucoup de sang yarador ko‘p qon yo‘qotyapti
    6. yo‘qotmoq, qochirmoq; ne pas perdre une bouchée, une miette d'une conversation suhbatdan biror og‘iz so‘zni ham, bir ushoqni ham yo‘qotmaslik; loc. perdre qqn.qqch. de vue biror kimsani, biror narsani ko‘zdan qochirmoq (borib ko‘rmaslik, uchrashmaslik); nous nous sommes perdus de vue biz birbirimizni ko‘zdan qochirdik
    7. yo‘qotmoq, boshqarolmay qolmoq, adashmoq; perdre son chemin yo‘ldan adashmoq; loc. perdre pied nima qilarini bilmaslik, qiyin ahvolda qolmoq; perdre le nord o‘zini yo‘qotmoq, hayajonlanmoq, to‘lqinlanmoq
    8. yo‘qotmoq, foydalanib qolmaslik, o‘tkazib yubormoq; perdre du temps vaqtni yo‘qotmoq; perdre son temps o‘z vaqtini bekorga o‘ tkazmoq; vous n'avez pas un instant à perdre bir daqiqa ham yo‘qotmasligingiz kerak; il a perdu une bonne occasion de se taire u jim tursa yaxshiroq bo‘lar edi
    9. yutqazmoq, boy bermoq, qo‘ldan chiqarmoq; perdre l'avantage ustunlikni boy bermoq; perdre la partie o‘yinni boy bermoq; perdre une bataille jangni yutqazmoq; perdre un procès u ishni yutqazdi (sudda); il a perdu u yengildi; il a horreur de perdre u yutqazadi (u yaxshi o‘yinchi emas); perdre du terrain orqada qolaboshlamoq, yutqazaboshlamoq, tashabusni boy bermoq; cette maladie perd du terrain bu kasallik chekinaboshladi
    10. mahrum qilmoq; halok, nobud qilmoq, juvonmarg, xarob qilmoq; il cherche à nous perdre u bizni nobud qilmoqchi
    11. tushirmoq (obro‘sini), zarar qilmoq (obro‘siga), mahrum qilmoq (obro‘sidan, amalidan), o‘z boshiga yetmoq; son excès d'ambition le perdra uning o‘ ta shuhratparastliligi o‘z boshiga yetadi; perdre qqn. auprès de qqn. biror kishini biror kishi oldida obro‘sini to‘kmoq; c'est le témoignage de son complice qui l'a perdu o‘z sherigining guvohligi uning boshiga yetdi
    12. buzmoq, yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq; uning yomon tanishlari uni yo‘ ldan chiqardi; relig. yo‘ldan ozdirmoq, yo‘ldan chiqarmoq, gunohi azimga botirmoq
    13. birovni to‘g‘ri yo‘ldan chiqarmoq, adashtirmoq
    II se perdre vpr.
    1. yo‘q bo‘lib ketmoq, yo‘qolmoq; les traditions se perdent an'analar yo‘q bo‘lib ketyapti
    2. yomon foydalanilmoq, keraksiz bo‘lmoq, yo‘qotmoq, boy bermoq; laisser (se) perdre une occasion qulay paytni boy bermoq
    3. g‘oyib bo‘lmoq, yo‘q bo‘lmoq; des silhouettes qui se perdent dans la nuit tunda g‘oyib bo‘ladigan sharpalar
    4. adashmoq, adashib qolmoq; chalg‘imoq, tutilib qolmoq; nous allons nous perdre biz adashib qolamiz; c'était la nuit et je me suis perdu tun edi va men adashib qoldim; plus je pense à ce problème, plus je m'y prends men bu masalani qancha o‘ylasam, shuncha adashib ketaman; se perdre dans, en botmoq, berilmoq, g‘arq bo‘lmoq; se perdre dans ses pensées o‘z xayollariga g‘arq bo‘lmoq
    5. relig. yo‘ldan ozmoq, gunohi azimga botmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > perdre

  • 14 plaider

    I vi.
    1. sudlashmoq; plaider contre qqn. biror kishi bilan sudlashmoq, biror kishini sudga bermoq
    2. himoya qilmoq; l'avocat plaide pour son client advokat o‘z mijozini himoya qilyapti
    3. foydasiga, manfaatini himoya qilib gapirmoq; il a plaidé en ta faveur auprès de tes parents u ota-onangni oldida sening foydanga gapirdi; sa sincérité plaide pour lui, plaide en sa faveur uning samimiyligi uning foydasiga yuradi
    II vt.
    1. sudda biror ishni himoya qilmoq; l'avocat plaide la cause de l'accusé advokat sudda sudlanuvchining ishini himoya qilyapti; plaider la cause de qqn. sudda biror kishining manfaatini himoya qilib chiqmoq
    2. dalil qilib ko‘rsatmoq, dalil keltirmoq; l'avocat a plaidé la légitime défense advokat qonuniy o‘zini o‘zi himoyalashni dalil qilib ko‘rsatdi; ellipt. plaider coupable, non coupable o‘zini aybdor, aybsiz deb tan olmoq; loc. plaider le faux pour savoir le vrai haqiqatni topish uchun yolg‘on ishlatmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaider

  • 15 plaire

    I vi.
    1. plaire à birovga yoqmoq; chercher à plaire à qqn. birovga yoqishni istamoq; cet individu ne me plait pas du tout bu odam menga umuman yoqmaydi
    2. yoqib qolmoq, ko‘ngliga o‘ tirib qolmoq; elle lui plut, il l'épousa u qiz unga yoqib qoldi, u unga uylandi
    3. ko‘ngilni topmoq
    4. yoqmoq, xush kelmoq, ma'qul bo‘lmoq; si ça vous plaît agar bu sizga ma'qul bo‘lsa
    5. muvaffaqiyatli chiqmoq
    6. impers. il… plaît yoqmoq, yaxshi ko‘rmoq, xohlamoq; il me plaît de commander menga buyruq berish yoqadi; tant qu'il vous plaira xohlaganingizcha; s'il te plaît, s'il vous plaît marhamat qilib, bemolol bo‘lsa, xizmat bo‘lmasa, iltimos; vx. plaît-il? nima dedingiz?
    7. litt. plaise, plût à dieu, au ciel que xudo xohlasa, xudo bersa
    II se plaire vpr.
    1. o‘ziga yoqmoq, o‘z-o‘ziga ma'qul bo‘lmoq
    2. bir biriga yoqmoq
    3. (à) yaxshi ko‘rmoq, rohatlanmoq; il se plaît au travail, à travailler u mehnatdan, mehnat qilishdan rohatlanadi
    4. huzur qilmoq, rohat qilmoq; il se plaît beaucoup à la campagne u qishloqda juda rohat qiladi; je me plais avec (auprès de) toi men sening oldingda huzur qilaman.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > plaire

  • 16 rappeler

    I vt.
    1. chaqirib olmoq; on l'a rappelé auprès de sa mère malade uni kasal onasining oldiga chaqirib olishdi; loc. Dieu l'a rappelé à lui xudo uni o‘z oldiga chaqirib oldi, u vafot etdi
    2. (qqn à) biror kishini biror holatga qaytarmoq, keltirmoq; rappeler qqn. à la vie, à lui biror kishini hayotga qaytarmoq, o‘ziga keltirmoq; elle s'est fait rappeler à l'ordre u tartibga chaqirildi
    3. eslamoq, xotirlamoq; ne rappelons pas le passé o‘tmishni eslamaylik
    4. eslatmoq, esiga, xotiriga solmoq; je te rappelle ta promesse de venir men senga kelishing haqidagi va'dangni esingga solaman; rappelle-moi à son bon souvenir men haqimda eslatib qo‘y
    5. esga solmoq, esga keltirmoq, eslatmoq; ces lieux me rappellent mon enfance bu joylar mening yoshligimni esga soladi; cela ne te rappelle rien? bu senga hech narsani eslatmaydimi?
    II se rappeler vpr. eslamoq, esga olmoq; xotirlamoq, xotirasiga keltirmoq; je ne me rappelle plus rien men hech narsani eslay olmayman.
    I vt. qaytadan telefon qilmoq, qaytadan telefonga chaqirmoq; je te rappellerai plus tard men senga keyinroq qayta telefon qilaman
    II se rappeler vpr. telefonlashmoq; on se rappelle ce soir bugun kechqurun telefonlashamiz.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rappeler

  • 17 recommander

    I vt.
    1. tavsiya qilmoq; il a été chaudement recommandé auprès du ministre u vazirga qizg‘in tavsiya qilindi
    2. tavsiya qilmoq, maslahat bermoq; recommander un produit, une méthode biror mahsulotni, uslubni tavsiya qilmoq
    3. o‘ tinib so‘ramoq; je te recommande la plus grande prudence men sendan juda ham ehtiyot bo‘lishingni o‘tinib so‘rayman; impers. il est recommander de ne pas fumer chekmaslik so‘raladi; ce n'est pas très recommandé bu tavsiya etilmaydi
    4. pochta orqali buyurtma qilib jo‘natmoq; lettre recommandée buyurtma xat; envoi en recommandé buyurtma orqali jo‘natilgan maktub
    II se recommander vpr. (de)
    1. dalil, guvoh sifatida ko‘rsatmoq; vous pouvez vous recommander de moi meni dalil qilsangiz bo‘laveradi
    2. o‘z taqdirini biror kimsaga ishonib topshirmoq; o‘zini xudoga topshirmoq, tavakkal qilmoq.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > recommander

  • 18 relayer

    I vt. almashtirmoq, o‘rnini olmoq; quand tu seras fatigué de ramer, je te relaierai sen eshkak eshib charchaganingda, men seni almashtiraman
    II se relayer vpr. bir-birini almashtirmoq; elles se sont relayées toute la nuit auprès du malade ular butun tun kasalning boshida navbatma-navbat o‘ tirib chiqishdi.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > relayer

  • 19 renseigner

    I vt. axborot, ma'lumot bermoq, xabardor qilmoq; je regrette de ne pouvoir vous renseigner men sizga ma'lumot berolmaganimdan afsusdaman; c'est son domaine, il pourra nous renseigner sur ce sujet bu uning sohasi, u bizga bu masalada ma'lumot bera oladi; être bien, mal renseigné yaxshi, yomon xabardor bo‘lmoq; ce détail nous renseigne utilement bu tafsilot bizga foydali ma'lumot beradi
    II se renseigner vpr. ma'lumot, axborot olmoq, so‘rab-surishtirmoq; se renseigner auprès de qqn. biror kishidan so‘rab-surishtirmoq; renseignez-vous avant de signer le contrat shartnomaga qo‘l qo‘yishdan oldin surishtirib oling.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > renseigner

  • 20 rester

    vi.
    1. biror joyda qolmoq, ma'lum bir vaqt bo‘ lmoq; il est resté à Paris u Parijda qoldi; nous sommes resté là plus d'une heure biz u yerda bir soatdan ortiqroq qoldik; rester au lit, à table to‘shakda yotib qolmoq, dasturxon atrofida uzoq o‘ tirib qolmoq; rester auprès de qqn. biror kishining oldida o‘ tirib qolmoq; loc.fam. il a failli y rester u yerda qolib ketishiga oz qoldi; rester en chemin yarim yo‘lda qolib ketmoq; qolmoq; je resterai (pour) garder la maison men uyni qo‘riqlagani qolaman; restez donc dîner avec nous biz bilan ovqatlangani qolsangiz-chi
    2. qimirlamay turib qolmoq (narsa); la voiture est restée au garage avtomobil garajda qoldi; l'arête est restée en travers de sa gorge baliqning qiltirig‘i uning tomog‘iga tiqilib qoldi; loc. cela me reste sur l'estomac bu oshqozonimda turib qoldi; cela m'est resté sur le coeur bu yuragimga o‘rnashib qoldi; cela doit rester entre nous bu ikkimizning oramizda qolishi kerak
    3. biror holatda qolmoq; rester debout, sans bouger tik, qimirlamay turib qolmoq; elle resta un moment sans parler u bir lahza so‘zlay olmay turib qoldi; rester dans l'ignorance jaholat batqog‘iga botib qolmoq; elle resta seule à attendre u yolg‘iz kutib qoldi; cela reste à prouver buni hali isbotlash kerak bo‘ladi; elle est restée coincée dans l'ascenseur u liftda tutilib qoldi; rester immobile qimirlamay qolmoq; le magasin restera ouvert en août magazin avgustda doim ochiq bo‘ladi
    4. abadiy qolmoq, qolmoq; c'est une oeuvre qui restera bu abadiy qoladigan asar; prov. les paroles s'envolent, les écrits restent so‘z uchib ketadi, yozilgan narsa qoladi
    5. rester à qqn. biror kishiga qarashliligicha qolmoq, saqlanib qolmoq; l'avantage est resté à nos troupes ustunlik bizning qo‘shinlarimizda qoldi; impers. il me reste du pain hali menda nondan bor
    6. en rester à kelib to‘xtamoq, -ga kelmoq; où en es-tu resté de ta lecture? o‘qishingda qayerga kelib to‘xtading? en rester là shu yerda to‘xtamoq, davom etkizmaslik; inutile de poursuivre, restons-en là ta'qib qilish befoyda, shu yerda to‘xtaylik; rester sur saqlab qolmoq; rester sur sa faim qorni och bo‘yicha qolmoq; rester sur une impression taassurot ostida bo‘lmoq
    7. biror narsadan biror parcha, bo‘lak, nishona, narsa qolmoq; le seul bien qui me reste menga qolgan yolg‘ iz boylik; impers. il nous reste encore de quoi vivre hali yashaguday narsamiz bor
    8. le plus dur reste à faire eng og‘irini qilish qoldi; impers. il reste beaucoup à faire hali qilinadigan ko‘p ish turibdi; le temps qu'il me reste à vivre mening umrimdan qolgan kunlarim; il ne me reste plus qu'à vous remercier mening sizga minnatdorchilik bildirishimgina qolyapti; reste à trouver la meilleure solution eng yaxshi yechimni topish qolyapti
    9. il reste que, il n'en reste pas moins que shunday bo‘lsa-da, shunga qaramay; il n'en reste pas moins que tu as été imprudent shunga qaramay sen ehtiyot bo‘lmagansan.

    Dictionnaire Français-Ouzbek > rester

См. также в других словарях:

  • auprès (de) — ⇒AUPRÈS (DE), loc. prép. I. Auprès de A. [Avec un verbe (ou une loc. verbale) intrans., suivi du seul compl. introd. par auprès de] 1. Rare, vieilli ou littér. [Introd. un compl. concr. ou abstr. désignant un lieu] Marque la proximité spatiale.… …   Encyclopédie Universelle

  • auprès — [ oprɛ ] adv. • 1424; de au et près I ♦ Loc. prép. AUPRÈS DE. 1 ♦ Tout près, à côté de (surtout avec un nom de personne).⇒ près. Approchez vous, venez vous asseoir auprès de moi. L infirmière est restée toute la nuit auprès du malade, à son… …   Encyclopédie Universelle

  • auprés — Auprés. Prepos. de lieu. Sa maison est auprés de la mienne. la riviere passe auprés de cette ville. il est logé auprés du Palais. quand il est en colere il ne fait pas bon auprés de luy. il vient d auprés du Palais. d auprés de la place Royale.… …   Dictionnaire de l'Académie française

  • auprès — AUPRÈS. Préposition de lieu. Sa maison est auprès de la mienne. La rivière passe auprès de cette Ville. Il est logé auprès du Palais. Quand il est en colère, il ne fait pas bon auprès de lui. Il vient d auprès du Palais, d auprès de la Place… …   Dictionnaire de l'Académie Française 1798

  • auprès de — ● auprès de préposition (de au et près) auprès adverbe (de au et près) Près de quelqu un, à ses côtés : Venez vous asseoir auprès de moi. À proximité de quelque chose : L école est située auprès de la mairie. En comparaison de quelque chose : Le… …   Encyclopédie Universelle

  • aupres — Aupres, Semble qu il vienne de Ad prope, Apud, Circa, Iuxta, Propter, Secundum, Secus, Prope, Ad. Aupres ou au long de l eauë, Secus decursus aquarum. Aupres du marché, Circa forum. D icy aupres, De proximo, E proximo. Qui demeure cy aupres, De… …   Thresor de la langue françoyse

  • AUPRÈS — Préposition de lieu qui marque Le voisinage, la proximité. Sa maison est auprès de la mienne. La rivière passe auprès de cette ville. Il est logé auprès du palais. Quand il est en colère, il ne fait pas bon auprès de lui. Il vient d auprès du… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 7eme edition (1835)

  • auprès — (ô prê ; l s se lie ; auprès était une maison ; dites : ô prê z était) adv. 1°   Dans le voisinage. Être ou se tenir tout auprès être situé tout auprès. •   Monsieur, si vous n êtes auprès, Nous aurons de la peine à retenir Agnès, MOL. Éc. des f …   Dictionnaire de la Langue Française d'Émile Littré

  • AUPRÈS DE — loc. prép. Dans le voisinage, dans la proximité de. Sa maison est auprès de la mienne. La rivière passe auprès de cette ville. Il est logé auprès du Palais. Quand il est en colère, il ne fait pas bon auprès de lui. Il vient d’auprès du Palais,… …   Dictionnaire de l'Academie Francaise, 8eme edition (1935)

  • auprès — adv. upré (Albanais.001, Annecy, Thônes). E. : Côté, Près. A1) prép., auprès de, vers : ve (001), var (Saxel.002) ; upré de (001) ; à randa (Arvillard). A2) d auprès de : d upré de (001), de var (002) …   Dictionnaire Français-Savoyard

  • auprès de —    Ce n est rien auprès de ce que vous allez voir; dites, au prix de ce que vous allez voir …   Dictionnaire grammatical du mauvais langage

Поделиться ссылкой на выделенное

Прямая ссылка:
Нажмите правой клавишей мыши и выберите «Копировать ссылку»